Sammanfattning av Nulägesanalys för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet
|
|
- Frida Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning av rapporten Nulägesanalys för projektet kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Sammanfattning av Nulägesanalys för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet
2 Göteborgs universitet 2013 Sammanfattningen är en övergripande presentation av rapporten Nulägesanalys för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet, Dnr V 2011/182, som kan laddas ner på följande länk: kommunikationsstrategi/nulagesanalys Framtagen och skriven av; Projektets arbetsgrupper, projektledning och projektägare Solberg kommunikation AB Sammanfattad av Lars Nyman, Kommunimera Grafisk form: Kristina Edgren Nyborg och Frida Lundberg Vid frågor kontakta projektägare, kommunikationschef Ann-Charlotte Hansson Schützer eller projektledare Sofia Lodmark Wallner.
3 Innehåll rapporten i korthet...4 Nulägesanalysen fas 1 i arbetet...6 Internkommunikation...10 Mediearbete...12 Forskningskommunikation...14 Omvärld, samverkan...16 Studentrelationer...18 Varumärke, profilering...20 Utvecklingsområden...22
4 Sammanfattning av rapporten Nulägesanalys för projektet kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet rapporten i korthet Väl fungerande kommunikation och ett kommunikativt ledarskap är viktiga verktyg för att förverkliga Göteborgs universitets vision, Vision 2020: Med kvalitetsdriven forskning, utbildning och samverkan i en inspirerande miljö, uttalat samhällsansvar och globalt engagemang bidrar Göteborgs universitet till en bättre framtid. I arbetet med att uppnå målen i Vision 2020, behöver det skapas en ökad tydlighet och synlighet för Göteborgs universitet, internt och externt, vilket förutsätter en planerad och strukturerad kommunikation. Göteborgs universitet behöver därför en gemensam kommunikationsstrategi som är väl förankrad i organisationen. Nulägesanalysen är en del i projektet för att ta fram en kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. Arbetet pågår sedan april 2012 och förväntas vara avslutat under våren Ambitionen med sammanfattningen är att övergripande presentera det som kommit fram i arbetet med nulägesanalysen. För en mer uttömmande bild, med redovisning av metod, källor och referenser, hänvisas till den fullständiga rapporten Nulägesanalys för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. 4
5 rapporten i korthet Nulägesanalysen beskriver: Nuläget Bilden av Göteborgs universitet Så arbetar vi idag Framtiden Det önskade läget Utvecklingsområden Definierade utvecklingsområden samlas under tre huvudrubriker: Den externa bilden av Göteborgs universitet Nulägesbild av vårt befintliga kommunikationsarbete Utvecklingsområden Göteborgs universitet finns i en verklighet med ett allt större omvärldstryck och där konkurrensen om resurser, lärare och studenter blir allt hårdare. Det kräver en ökad tydlighet om vad universitetet vill och om vart vi är på väg. Det är i detta sammanhang viktigt att poängtera att kommunikationen i sig inte har ett egenvärde, men att den ska skapa värde för organisationen. Kommunikationsstrategin ska: Stödja verksamheten att uppnå strategier och mål enligt Vision Bidra till att stärka universitetets varumärke, och öka attraktionskraften internt och externt. Vara ett stöd i arbetet med att göra universitetets kärnverksamheter utbildning, forskning och samverkan mer synliga. Medverka till förändringar i attityder och beteenden bland universitetets intressenter. Den gemensamma kommunikationsstrategin blir ett viktigt stöd i förverkligandet av Vision 2020, där målet är att olika kommunikativa insatser arbetas in i handlings- och verksamhetsplaner på olika nivåer i organisationen. 5
6 Nulägesanalysen fas 1 i arbetet Nulägesanalysen fas 1 i arbetet Under den första fasen i arbetet med att ta fram Göteborgs universitets kommunikationsstrategi har ett ambitiöst arbete med en nulägesanalys genomförts. Sex arbetsgrupper med sammanlagt 40 medverkande har lagt ner ett omfattande arbete för att skapa en bild av nuläget inom sex viktiga kommunikationsområden. Arbetet har varit tvärfunktionellt, med deltagare i olika roller och på olika nivåer från hela universitetet. I arbetet har grupperna haft ett externt stöd, som har bidragit med metodstöd, ett utifrånperspektiv och driv i processen. Grupperna har bland annat läst och analyserat befintligt material, gjort intervjuer, undersökningar, benchmarkstudier, studieresor och bedrivit trendspaning. Detta har resulterat i sex rapportdelar inom följande områden: Intern kommunikation Mediearbete Forskningskommunikation Studentrelationer Varumärke, profilering Omvärld, samverkan Utöver själva nulägesanalysen har arbetet gett deltagarna ny kunskap och kompetensutveckling som goda bieffekter. Gruppdeltagarna har prövat och tagit till sig nya arbetsmetoder och sätt att samverka över organisatoriska gränser. Arbetet har också gett ökad förståelse till stöd för ett förstärkt kommunikationsarbete, till exempel när det gäller vikten av att uppfattas som ett sammanhållet universitet, samt behovet av ett utvecklat kommunikationsstöd för universitetets chefer. 6
7 Nulägesanalysen fas 1 i arbetet Mål med nulägesanalysen Den nulägesanalys som är resultatet av gruppernas arbete ska tillsammans med Vision 2020 lägga grunden för det fortsatta arbetet med en universitetsgemensam kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. Nulägesanalysen ska vara ett underlag för att: Identifiera och prioritera utvecklingsområden, med utgångspunkt i det önskade läget i Vision Belysa möjligheter och utmaningar på kommunikationsområdet. Sätta rimliga, konkreta och mätbara kommunikationsmål. Rekommendera strategiska åtgärder på kommunikationsområdet. Intressentanalys I arbetet med nulägesanalysen har också ingått en intressentanalys. I denna kartläggs de viktigaste grupperna av aktörer som har intresse av, och påverkan på Göteborgs universitet. Intressenter kan, till skillnad från de målgrupper som vanligen identifieras vid planerad kommunikation, inte väljas. De finns oavsett om universitetet väljer att kommunicera med dem eller inte. Huvudsakliga intressentgrupper som kartlagts är: Medarbetare Befintliga studenter Presumtiva studenter Massmedia Näringslivet Forsknings- och utbildningsorganisationer Intresseorganisationer Forskningsfinansiärer Politiska intressenter Allmänheten 7
8 Nulägesanalysen fas 1 i arbetet I nulägesanalysen redogörs för vilka olika egenintressen respektive samhällsintressen som driver intressenterna, och vilken bild intressenterna har av Göteborgs universitet. Utdrag ur den externa bilden av Göteborgs universitet: Göteborgs universitet uppfattas som stort, brett och lite isolerat utan internationellt profilerade spetsar. Bredden skapar otydlighet på långt håll ser det ut som en jämn massa. Många behöver det som erbjuds men bilderna av vad som finns är väldigt olika. Det är svårt att hitta ingångar och förstå Göteborgs universitet. Det behövs karthjälp och tolk för varje intressentgrupp. Universitetet behöver hantera bilden av en introvert miljö där det bråkas. Universitetet behöver acceptera att rankningarna finns, och förhålla sig till dem på ett sätt som hjälper omgivningen att förstå det väsentliga eller skapa en egen rankning. En mer detaljerad bild av hur intressenterna ser på Göteborgs universitet ur olika perspektiv finns i den fullständiga rapporten. Nulägesanalysen konstaterar också, efter jämförelser med tidigare gjorda undersökningar, att den externa bilden av Göteborgs universitet inte har förändrats på de senaste tio åren, trots det omfattande arbetet med bland annat utvecklingsstrategier och -planer som bedrivits. Intresset för universitetet har däremot ökat under samma period. 8
9 Nulägesanalysen fas 1 i arbetet Förutsättningar för ett universitetsgemensamt kommunikationsarbete Bilden av kommunikationsorganisationen på Göteborgs universitet är splittrad. En rad olika benämningar och titlar förekommer, medarbetarnas bakgrund och kompetenser skiftar, mandat och roller är i vissa fall otydliga och skiftande. På universitetet arbetar ett 60-tal kommunikatörer på heltid. Ytterligare ett stort antal medarbetare arbetar på deltid med kommunikationsuppgifter som del av sin tjänst. Sammanlagt arbetar cirka 140 personer med kommunikation på hel- eller deltid. Organisationen är otydlig och det finns få styrande dokument som är förankrade och har genomslag i hela organisationen. Ett annat problem är att det gemensamma kommunikationssystemet är outvecklat. Så har universitetet till exempel ett 40-tal olika intranät. Rapporten säger bland annat att: Göteborgs universitet har i dag inget universitetsgemensamt kommunikationssystem som effektivt stödjer organisationen att nå sina mål. Det finns kommunikationssystem hos enheter, ledningsgrupper och chefer ute i verksamheten, men inget övergripande. Det finns rikligt med både information och kommunikation. De undersökningar och intervjuer som gjorts visar att ett flertal medarbetare och chefer upplever att kommunikationen inte är samordnad eller utgör ett stöd för verksamheten. 9
10 Internkommunikation Internkommunikation Innehållet i den del av rapporten som handlar om internkommunikation bygger till stor del på resultaten från dels universitetets Arbetsmiljöbarometer, dels den benchmarkundersökning som genomförts av kommunikationsföretaget Nordisk Kommunikation. I rapporten görs en genomgång av personliga respektive mekaniska kanaler. Betydelsen av de personliga kanalerna poängteras, där chefer och universitetsledning samt möten bedöms vara mycket viktiga. Rapporten skiljer på övergripande och arbetsrelaterade budskap. Universitetsledningens förmåga att förklara fattade beslut och idéer samt att lyssna till organisationen är enligt Nordisk Kommunikations undersökning låg. Däremot litar organisationen på vad universitetsledningen säger. Det framkommer även en stark önskan om att ledningen ska lyssna mer på organisationen. Medarbetare på Göteborgs universitet har höga förväntningar på den närmaste chefen som kommunikationskanal. Gapet mellan förväntan och upplevelsen av chefen som kanal är dock stort på Göteborgs universitet jämfört med andra organisationer som Nordisk Kommunikation har undersökt. När arbetsgruppen i sina intervjuer ställer frågan När vänder sig chefen till dig för stöd?, svarar kommunikatörer i organisationen att det framförallt sker i externa kommunikationsfrågor. Utifrån intervjuer med kommunikatörer inom Göteborgs universitet framkommer det också att de i mycket liten utsträckning tillhandahåller professionellt kommunikativt stöd i planeringen, genomförandet och uppföljningen av möten. I de få fall där kommunikatören deltar i mötesplaneringen fungerar de som ett strategiskt kommunikativt stöd. 10
11 Internkommunikation Listan över interna mekaniska kommunikationskanaler inom Göteborgs universitet är lång. Nyhetsbrev E-post E-post (massutskick) Extern webb (gu.se): 220 siter med besökare dagligen, utbildade användare Intern webb (medarbetarportalen): Drygt 40 intranät Applikation för mobil Sociala medier (Facebook, Twitter, bloggar) GU Journalen: 7 nummer per år Telefon Bristande interkommunikation kan få stora konsekvenser för medarbetarna, till exempel ryktesspridning och spekulationer, känsla av utanförskap och brist på sammanhang och ett lågt förtroende för ledningen. Universitetet kan missa att dra nytta av medarbetare som goda ambassadörer. Enligt de genomförda undersökningarna finns det en del utmaningar inom området internkommunikation: Det arbetas inte aktivt med att konkretisera och sprida organisationsövergripande budskap till lokal nivå. Chefer på alla nivåer behöver utveckla sin roll som kommunikatör av organisationsövergripande budskap. Stödet till dem för detta behöver utvecklas. Möten upplevs av många medarbetare som ineffektiva, och det saknas ett utvecklat kommunikativt stöd för bättre möten. Webb-resurser upplevs som otydliga och svårnavigerade. Brist på utrymme för coachande kommunikatörer. En universitetsgemensam struktur och samordning för universitetets kanaler saknas. Det finns brist på tvärfunktionellt samarbete i gemensamma frågor, till exempel mellan HR och kommunikation samt över fakultetsgränser. 11
12 Mediearbete Mediearbete Göteborgs universitet bedriver ett omfattande mediearbete, med ett gott genomslag. I stor utsträckning är den bild medierna ger av universitet positiv eller neutral endast fem procent av rapporteringen är negativ. Grundbulten i pressarbetet vid Göteborgs universitet är pressmeddelanden som skickas antingen brett till stora delar av mediesverige eller mycket riktat till specifik fackpress. Göteborgs universitet sprider i första hand information om resultat av den forskning som genomförs vid universitetet, främst avhandlingsresultat och vetenskapligt publicerade artiklar. Universitetet informerar också om namnnyheter, forskning som fått anslag, studentrelaterade ämnen som studentutställningar och studentföreställningar. Representanter för de medier som intervjuats anser också att universitetet har ett bra mediearbete. Några citat: Delar av Göteborgs universitet är bra på att hantera media. Sahlgrenska akademin och naturvetenskapliga är två exempel. Informatörerna är duktiga. Förstår media och är bra på att slussa mig till rätt källa. Oerhört värdefullt att ha en guide mellan oss och forskarna. Någon som förstår de redaktionella villkoren. Presskontakter finns till viss del centralt placerade. På gemensamma förvaltningen finns de uttalade rollerna kommunikationschef och pressekreterare. På fakultetsnivå finns pressinformatör, informatör eller kommunikatör. På Sahlgrenska akademin finns en heltidsanställd pressinformatör. Vid övriga fakulteter är pressarbetet en av många delar i arbetet. De som arbetar med pressfrågor inom Göteborgs universitet centralt och på fakultetsnivå har en relevant utbildning inom journalistik eller kommunikation. 12
13 Mediearbete Gemensamma förvaltningen, fakulteterna och i vissa fall institutioner eller motsvarande tar ett självständigt ansvar för pressarbetet och olika kulturer har byggts upp. Forskningsrelaterade journalistfrågor tas om hand av dels pressekreterarna, dels pressansvariga på fakultet. Frågor riktade till Göteborgs universitets ledning hanteras av kommunikationschef och pressekreterare. Det överordnade pressansvaret tas av pressekreterarna om inte pressens frågor kan lösas på fakultetsnivån. Fakultetsinformatörerna har ett stort mandat att själva bedöma vad som bör uppmärksammas i form av pressaktiviteter i samråd med egna fakultetens forskare och vid behov med pressekreterarna. Flera fakulteter, särskilt Samhällsvetenskapliga fakulteten men även andra, har forskare som regelbundet uttalar sig i media och som har personliga, upparbetade kontakter med reportrar. Det saknas en övergripande plan för universitetets arbete med medierna. När det gäller brister som identifierats noterar rapporten: Göteborgs universitet uppträder som en splittrad avsändare vilket riskerar att ge en splittrad bild av universitetets verksamhet. För lite av mediearbetet är gränsöverskridande och behovsanpassat. Tydliga budskapsmål från ledningen saknas. Det finns en försiktighet att lyfta spetsforskning, där rättvisetänkande ibland hindrar. Det finns brister i uppföljningen. Medieträning utförs inte konsekvent. Men det finns också stora möjligheter: Spetsforskning som väntar på att lyftas fram och kommunikativa forskare. Pressinformatörer med rätt kompetens som ger god service. Här finns en bra infrastruktur. Prestigelöst samarbete mellan pressinformatörerna, där universitetsgemensamma mediegruppen ger förutsättningar för ytterligare förstärkt samarbete. 13
14 Forskningskommunikation Forskningskommunikation Forskningskommunikation är en viktig del i den externa kommunikationen och en del av samverkansuppgiften, universitetens tredje uppgift vid sidan om utbildning och forskning. Något förenklat kan man säga att forskningskommunikation vid Göteborgs universitet är all kommunikation av forskning som inte sker enbart mellan akademiker (inom samma disciplin). Det handlar framför allt om att kommunicera forskning till externa målgrupper, det vill säga grupper utanför den akademiska miljön. Att tillgängliggöra forskning och sprida den görs idag bland annat på följande sätt: Via medias olika kanaler. Via olika typer av öppna evenemang. Via webb och sociala medier. Med tryckt informationsmaterial. Genom presentation av forskningsresultat vid konferenser/seminarier/workshops och mässor som riktar sig till praktiker inom både privat och offentlig sektor. Genom medverkan i arbetsgrupper/forum med externa partners, genom uppdragsforskning som resulterar i rapporter/policyrekommendationer. I nulägesanalysen fokuseras på i första hand två roller: forskarens och kommunikatörens. Eftersom forskningskommunikation är en del av samverkansuppgiften kan alla forskare sägas utföra den, alltså cirka personer. Under vilka förutsättningar de utför detta uppdrag kan dock se väldigt olika ut. Så här säger några av de intervjuade: Jag är osäker på vilket uppdrag jag har att kommunicera min forskning till omvärlden. Jag är sjukvårdsanställd. Jag upplever att det som kommer upp i massmedia är väldigt slumpmässigt, ett som går till fakultetsinformatören och som sedan går vidare. Jag saknar någon som är proaktiv och letar upp de spännande sakerna. 14
15 forskningskommunikation Av kommunikatörerna vid Göteborgs universitet är det endast fyra som har titeln forskningsinformatör eller forskningskommunikatör. En nyckelfråga är att det idag saknas en tydlig beskrivning av innebörden av samverkansuppgiften för de olika rollerna, en ordentlig ansvarsfördelning. För kommunikatörerna handlar det om vilken instans inom universitetet som har vilket ansvar i frågan och vilket mandat. För forskare är frågan snarare hur fördelningen är mellan forskarens och kommunikatörens ansvar att kommunicera forskningen. Är det så att forskarna ansvarar för forskningen och kommunikatörerna ansvarar för kommunikationen av forskningen? Från såväl forskare som kommunikatörer i intervjumaterialet (forskarintervjuer och fakultetsbesök) finns en önskan om en synligare och mer proaktiv kommunikatörsroll och tätare kontakter mellan forskare och kommunikatörer. Forskningskommunikationen är central och bedöms ha goda förutsättningar. Universitetet har: ett mycket bra pressarbete. inarbetade populärvetenskapliga plattformar och arenor, till exempel Vetenskapsfestivalen och Akademisk kvart. engagerade forskare och kommunikatörer. ett efterfrågat och högkvalitativt innehåll att kommunicera. Bland utvecklingsfrågorna säger nulägesanalysen bland annat att: Det saknas tydliga mål, gemensam struktur, ansvarsfördelning och särskilda resurser för forskningskommunikationen. Olikheterna inom universitetet är stora. På vissa håll finns det en väl fungerande stödstruktur, men inte på andra. Det kommunikativa stödet till forskare behöver paketeras och standardiseras. En tydligare prioritering behövs, och en förändrad kultur med mindre jantelag. Det finns en otydlighet kring samverkansuppgiften. 15
16 omvärld, samverkan Omvärld, samverkan Göteborgs universitet har en intensiv samverkan med många andra aktörer och parter. Samverkan pågår överallt och hela tiden. Det har varit svårt att få en samlad bild i nulägesanalysen. Arbetet med samverkan bedrivs dels aktivt på ledningsnivå, dels i forskargrupper mycket med personliga relationer, men också i särskilda samverkansorganisationer som Business Region Göteborg, Västra Götalandsregionen och Göteborg & Co. Det bedrivs också ett aktivt arbete med att knyta till sig partneruniversitet i hela världen. Göteborgs universitet har omkring avtal med andra universitet. Samverkan bedrivs också bland annat genom uppdragsforskning och uppdragsutbildning, nära samarbeten med muséer, i form av centra och institut samt via alumner och kontaktnät. Den största delen av universitetets samverkan sker inom utbildning och forskning vid Sahlgrenska akademin och vid lärarutbildningen. Här finns ett väl etablerat samarbete med sjukhus och tandvård inom Västra Götalandsregionen, respektive med skolor inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Sahlgrenska akademin har varje år studenter som gör VFU, lärarutbildningen har studenter som gör VFU samt avtal med 55 kommuner. Satsningar som Lärarlyftet innebär också mycket samverkansarbete, liksom utformandet av nationella prov och högskoleprov. Annat samverkansarbete av stor vikt är enskilda forskares kontinuerliga insatser i offentliga utredningar. Konstnärliga fakulteten har också mycket stor och kontinuerlig samverkan med övriga samhället, inte minst genom alla offentliga föreställningar och utställningar. VGR-utredningen visar att det finns en stor förbättringspotential. (VGR-utredningen är ett översynsarbete av samverkan mellan Västra Götalandsregionen (VGR) och Göteborgs universitet. Ansvarig för översynsarbetet är Olle Larkö, professor och dekanus på Sahlgrenska akademin. Chefsutredare är Christina Nordberg.) 16
17 omvärld, samverkan För denna rapport sammanfattas VGR-utredningen med följande preliminära punkter med bäring på kommunikationsstrategiarbetet: En samlad bild av samverkan saknas. Det finns få exempel på utvärdering. Det finns konkurrens om samverkan, till exempel från andra universitet. Förhållningssättet till samverkan varierar i organisationen. I stort mer reaktiv än proaktiv, men vissa forskare är mycket proaktiva. Strategier, kompetens- och behovsanalyser behövs: Om vad ska vi samverka? Hur ser kunskapsbildningen ut kring samverkan? Följande iakttagelser har gjorts av arbetsgruppen när det gäller universitetets samverkan med det omgivande samhället: Samverkan är en del av vad universitetet är. Universitetet behöver bli bättre på att kommunicera ut den ständiga och viktiga samverkan som finns med det omgivande samhället. Mycket bygger på personliga relationer. Många solister arbetar med samverkan. Universitetets nyckelintressenter upplever brister i relationer med Göteborgs universitet. Samverkansarbetet behöver en karta: Löpande inventering av behov. Från personberoende till ett gemensamt ansvar. Struktur och plan med utgångspunkt i intressentanalysen. Utveckla det kommunikativa stödet för samverkansuppgiften. Utveckla tydligare ingångar till universitetet. Utveckling samverkan: Universitetets kontaktlistor behöver samordnas och hanteras professionellt. Universitetets historia och historiskt material behöver samordnas och hanteras professionellt. En gemensam förståelse för vad omvärldsanalys/-bevakning är behövs, och vilken nytta man kan ha av den. 17
18 studentrelationer Studentrelationer Göteborgs universitet är ett av Sveriges mest populära lärosäten, med högt söktryck och många studenter. Universitetets placering i Göteborg spelar stor roll, men även det goda ryktet och det stora utbudet av utbildningar. Studentrekrytering sker i dag på alla nivåer inom organisationen, allt ifrån större gemensamma kampanjer till enstaka initiativ från ett program eller en kurs. Att attrahera nya studenter och ta väl hand om de existerande är en ödesfråga för varje universitet. I nulägesanalysen växer en bild fram att Göteborgs universitet är bra på att kommunicera med presumtiva studenter, men inte lika bra på att ta hand om dem som redan studerar vid universitetet. Väldigt många av universitetets medarbetare är på ett eller annat sätt en del av studentkommunikationen. En framgångsfaktor är att se varje student som viktig att ha studenten i fokus, såväl människor som universitetet vill locka, som de som redan valt universitetet. Det handlar om två mycket olika grupper, med olika behov. Studentkommunikationen måste därför ses som tvådelad och det är viktigt att skilja på information till blivande och befintliga studenter. Studentrekryteringen vid Göteborgs universitet drar nytta av Göteborgs popularitet som studieort och universitetets eget goda rykte med hög kvalitet och forskningsanknuten utbildning. Nulägesanalysen pekar på områden som kan utvecklas: Stora olikheter i organisation och resurser för studentrekrytering. Otydligheter i mandat och ansvar. Svårt att marknadsföra det breda utbildningsutbudet. Liten förståelse för att kommunicera Göteborgs universitet som varumärke. 18
19 studentrelationer Kommunikationen med befintliga studenter är avgörande för universitetets rykte. Här är god information i rätt tid och rätt kanal viktiga faktorer för hur studenterna upplever sin studietid. Universitetets servicecenter bidrar till förbättrad studiemiljö. Det finns många eldsjälar bland medarbetarna som sätter studenterna i centrum. Den införda välkomstveckan för internationella studenter upplevs som en positiv satsning. Utvecklingsområden enligt nulägesanalysen är bland annat: Skiftande syn på att varje student är viktig. Universitetets befintliga studenter är otydliga som målgrupp. Oklart också vem som har ansvar för målgruppen. Rutiner saknas för samordning och samverkan när det gäller studenternas dagliga kontakt med universitetet. Studentinformation förmedlas via många kanaler. Innehållet i den service studenterna får vid olika program, institutioner och fakulteter håller en ojämn nivå. Webbinformation är otydlig och information till de två grupperna studenter blandas. Tydligare kanaler behöver utvecklas där skillnad görs mellan befintliga och blivande studenter. Nulägesanalysen pekar på vikten av att sätta studentens behov i fokus och att kommunicera en enhetlig bild av Göteborgs universitet. Det gäller att lära känna studenterna och informera dem på de arenor där de finns. Ett tydligare arbete med ambassadörsskap rekommenderas också och att alumner används mer, både vid till exempel arbetsmarknadsdagar och i undervisning. 19
20 varumärke, profilering Varumärke, profilering Begreppen varumärke och kund används idag inte på Göteborgs universitet. Varumärke och den nomenklatur som omger varumärkesfrågorna kopplas till ett slags vinstdrivande näringslivskontext och kan tolkas som en motsats till den fria akademin. Bilden av Göteborgs universitet är splittrad och det finns en mängd avsändare av vår kommunikation. Detta kan ha historiska förklaringar kopplade till hur universitetet vuxit fram där många olika delar adderats till att bli ett av de största universiteten i Nordeuropa. Utifrån det material som funnits att tillgå i arbetet med nulägesanalysen har det inte gått att visa att det funnits en tydlig varumärkesstrategi för Göteborgs universitet. Det har inte heller gjorts någon undersökning av vilka varumärken som egentligen finns inom ramen för Göteborgs universitet, eller någon prioritering av vilka varumärken som ska utgöra Göteborgs universitet. Ändå agerar vissa fakulteter och institutioner som om de är utpekade som starka varumärken, alltså som om de vore del i en tydligt formulerad varumärkeshierarki. Frånvaron av en varumärkesportfölj, eller ett tydligt regelverk för universitetets varumärkeshierarki framhålls som ett problem på en del av fakulteterna. Ett citat: Vad krävs för att få bli ett varumärke? Om det är ok att bli ett varumärke, vilka riktlinjer ska då gälla för hur det ska ske? 20
21 varumärke, profilering När det gäller Göteborgs universitets varumärke/varumärken har det i denna analys inte gått att hitta ett tillräckligt tydligt underlag för vilka varumärken som är starka i omvärldens ögon. Några exempel på varumärken som lyfts fram som starka i de genomförda intervjuerna med fakultetsinformatörer är: Göteborgs universitet Handelshögskolan Sahlgrenska (akademin) Högskolan för design och konsthantverk, HDK Akademin Valand Journalistik, medier och kommunikation, JMG Högskolan för scen och musik, HSM KvinnSam - Nationellt bibliotek för genusforskning Utöver detta har enskilda forskare, främst inom statsvetenskap, starka personliga varumärken. Nulägesanalysen konstaterar att varumärke som begrepp har kommit för att stanna, och att Göteborgs universitet måste förhålla sig till det. Utredningen pekar på utvecklingsområden: Varumärkesfrågan bör hanteras kopplad till Vision Varumärkesarbetet bör vara kopplat till den formella styrningen genom ansvar, mandat, beslut och styrdokument. En varumärkesstrategi bör utvecklas som kopplas samman med kommunikationsstrategin. Denna bör omfatta: Kärnvärden Varumärkeslöfte Budskap Varumärkesportfölj och -arkitektur Positionering Konkurrenter I arbetet ingår också att renodla och säkra en konsekvent användning av den visuella identiteten. 21
22 utvecklingsområden Utvecklingsområden I arbetet med nulägesanalysen har en hel del utvecklingsområden identifierats. Utvecklingsområdena kan sammanfattas i tre huvudgrupper: Från organisationsstyrt till behovsstyrt. Från ad hoc till planerat och strukturerat. Från vi och dom till vi. Nedan följer förslag på inriktning och åtgärder inom de tre olika utvecklingsområdena: Från organisationsstyrt till behovsstyrt Prioritera och kommunicera utifrån önskat läge i Vision 2020 Definiera önskad bild av Göteborgs universitet i media. Satsa på professionell och systematiserad probleminventering och medieträning. Satsa på systematiserad in- och omvärldsbevakning. Lär känna de externa intressenterna och värdera deras behov utifrån Göteborgs universitets önskade läge (Vision 2020) Utveckla och använd intressentanalysen som verktyg. Identifiera de frågor där Göteborgs universitet behöver påverka politiker och andra beslutsfattare. Bygg relationer med prioriterade intressenter, till exempel politiker, näringsliv och forskningsfinansiärer. Skapa mötesplatser. Utveckla informations- och marknadsföringsmaterial. Utgå från medarbetarnas behov Skapa prioriterad informationskanal för dem, exempelvis en särskild nyhetskanal som en del av ett personaliserat intranät. Utveckla chefernas kommunikation och tydliggör ansvar för chef och medarbetare. 22
23 utvecklingsområden Från ad hoc till planerat och strukturerat Utveckla universitetsgemensam kommunikationsstrategi. Arbeta medvetet med universitetets gemensamma budskap. Komplettera Vision 2020 med en tydlig varumärkesplattform. Ta fram konkurrentanalys för att möjliggöra positionering. Utveckla kärnvärden och varumärkeslöfte. Skapa ett komplett kommunikationssystem. Tydliggör universitetets kommunikationsorganisation. Utveckla nya arbetssätt och samarbeta mer tvärfunktionellt. Från vi och dom till vi Komplettera Vision 2020 med en tydlig varumärkeshierarki. Skapa ett komplett kommunikationssystem. Identifiera den interna kulturen och inventera kommunikativa hinder/utmaningar till följd av denna. Utveckla samarbetet mellan funktionsområdena till exempel Kommunikation + HR. Skapa universitetsövergripande funktionsgrupper med syfte att stärka det gemensamma kommunikationsarbetet ett Göteborgs universitet : Identifiera de områden där det finns synergimöjligheter, öka samarbete och samordning, till exempel kring annonskampanjer, mediearbetet. Förbered ett generationsskifte strategiskt genom att bygga arbetsgivarvarumärket Göteborgs universitet: Universitetet har möjlighet att arbeta aktivt med jämställdhet, jämlikhet och mångfald. Universitetet har möjlighet att ha kreativa och kompletta miljöer för rekrytering. 23
24 Tack till alla medverkande Den 6 februari 2012 tog rektor Pam Fredman beslut om att arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. Den ska bedrivas i projektform enligt projektdirektiv Kommunikationsstrategi, dnr V 2011/182, med projektnamn Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. Projektägare för projektet har varit kommunikationschef Ann-Charlotte Hansson Schützer. Styrgrupp till projektet har utgjorts av Lena Kolvik enhetschef studentrekryteringsenheten, Lars-Olof Karlsson kommunikatör vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Åsa Kultje kommunikationschef vid Handelshögskolan, Susanne Fägersten Sabel, chef Informationscentrum för ovanliga diagnoser, Tanja Thompson, kommunikationschef vid Naturvetenskapliga fakulteten. Projektledare har varit Maria Eriksson och Sofia Lodmark Wallner, båda vid informationsenheten vid gemensamma förvaltningen. I Fas 1 Nulägesanalys definierades sex arbetsområden (A-F). För varje arbetsområde ansvarade en arbetsgrupp med en projektledare. Arbetsgrupp A Pauline Sjöberg, informatör vid Göteborgs universitetsbibliotek (delprojektledare), Mikael Östblom, informatör vid Göteborgs miljövetenskapliga centrum, Göran Liljedahl, administrativ chef vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Susanne Ros, informatör vid studentrekryteringsenheten, Karoline Axelson informatör vid universitetsledningens kansli och Malin Carlgren, kommunikatör/webbredaktör vid informationsenheten. Arbetsgrupp B Ulrika Lundin, pressekreterare vid informationsenheten (delprojektledare), Krister Svahn, pressansvarig vid Sahlgrenska akademin, Torsten Arpi, redaktör vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Thomas Melin, informatör vid Humanistiska fakulteten. 24
25 Arbetsgrupp C Jenny Lööf Braticevic, kommunikatör vid informationsenheten (delprojektledare), Malin Tengblad, informatör vid Centrum för konsumtionsvetenskap, Miriam Lieberman, forskningsinformatör vid statsvetenskapliga institutionen, Annika Koldenius, kommunikatör vid informationsenheten och Helena Backlund Wasling, forskare vid Sahlgrenska akademin. Arbetsgrupp D Camilla Persson, informatör vid Naturvetenskapliga fakulteten (delprojektledare), Stina Björkerud, informatör vid studentrekryteringsenheten, Catharina Jerkbrant, kommunikatör vid IT-fakulteten och Johanna Ahl, chef vid servicecenter. Arbetsgrupp E Mattias Lindgren, kommunikatör/webbredaktör vid informationsenheten (delprojektledare), Kristina Edgren Nyborg, grafisk formgivare vid informationsenheten, Maria Norrström, informatör vid Handelshögskolan och Carina Krantz, kommunikatör vid Högskolan för design och konsthantverk. Arbetsgrupp F Carina Elmäng, kommunikatör vid informationsenheten (delprojektledare), Margareta Svedlund, internationell koordinator vid Sahlgrenska akademin, Kerstin Eiman, informatör vid Lärarutbildningsnämnden och Ann-Sofie Sten, kommunikatör vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation samt psykologiska institutionen. Projektet har också haft stöd från styrgruppens särskilda referensperson Lennart Weibull, en referensgrupp, universitetets kommunikatörsnätverk samt experter. Tack till alla medverkande! 25
26
27
28 kapitelrubrik 1 28
Om projektplanen Projektplanen är ett levande dokument som kommer att uppdateras allt eftersom projektet fortlöper.
Projektplan Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Maria Eriksson 2013-05-02 Projektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet 1. Basfakta Projektnamn Kommunikationsstrategi
Läs merProjektdirektiv Dnr V 2011/182. Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv
Ann-Charlotte Schützer Sida: 1 (5) Projektdirektiv Ann-Charlotte Schützer Sida: 2
Läs merKommunikationsstrategi för Göteborgs universitet
Ledningskansliet Ann-Charlotte Hansson Schützer, Kommunikationschef FÖRSLAG 1 / 5 2012-01-25 Dnr V 2011/182 Rektor Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Bakgrund Alla svenska lärosäten lever
Läs merProjektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. 1. Basfakta. 2. Syfte, mål och förutsättningar
Projektplan Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Sofia Lodmark Wallner 2013-01-31 Tredje upplagan Projektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet 1. Basfakta Projektnamn
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/71 KOMMUNIKATIONSSTRATEGI FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Kommunikationsenheten, Gemensamma förvaltningen
Läs merSå stärker vi forskningen
Externa relationer Madelene Fryklind HANDLINGSPLAN UTIFRÅN KVALITET OCH FÖRNYELSE 2011-03-01 1 / 5 Så stärker vi forskningen Prioritering: Att analysera utfallet från forskningsutvärderingen (RED10) och
Läs merKritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter Föreläsning GU:s informatörsnätverk Lena Anderson JMG 24 april 2008
Institutionen för journalistik och masskommunikation Medie- och kommunikationsvetenskap MKV Göteborgs universitet Lena Anderson 2008-04-24 Kritiska frågor vid internkommunikation Utgångspunkter och möjligheter
Läs merPlan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi
för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi Publicerad: Beslutsfattare: Anders Fällström, rektor Handläggare: Kicki Strandh, kommunikationschef Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-2023 Sammanfattning:
Läs merKommunikationsplan för Teknisknaturvetenskapliga
Sid 1 (5) för Teknisknaturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet 2019 Sid 2 (5) 1. Inledning Det behövs en livskraftig kommunikation för att sprida kunskap om fakultetens forskning och utbildning,
Läs merVARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg
VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan
Läs merKommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED
1(5) ( Växjö och Kalmar 2012-08-23 Kommunikationsplan med aktivitetsplanering för Fakultetsnämnden ekonomi och design, FED Inledning Målet med upprättandet av kommunikationsplanen är att synliggöra kommunikationen
Läs merÄlmhults kommuns kommunikationspolicy
Älmhults kommuns kommunikationspolicy Beslutad av Kommunfullmäktige 2014-12-15 Diarienummer: Dnr 2014/170-534 Gäller från 2014-12-15 Innehållsförteckning Inledning... 3 Koppling till andra interna styrdokument
Läs merKommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun
sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:
Läs merSvedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)
Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1) Kommunikationspolicy antagen av kommunfullmäktige 2016-06-08, 84 En kommunikationspolicy har framtagits eftersom det i samhället skett en betydande utveckling
Läs merFastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet
BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform
Läs merKommunikationsstrategi
Kommunikationsstrategi 2017 2020 Språkvetenskapliga fakulteten Framtagen av Kommittén för kommunikation och samverkan Fastställd av fakultetsnämnden 2017-05-11 Innehållsförteckning Inledning 3 Kommunikation:
Läs merKommunikationsplan för teknisknaturvetenskapliga
Sid 1 (5) Kommunikationsplan för teknisknaturvetenskapliga fakulteten vid Umeå universitet 2017 Sid 2 (5) 1. Inledning Det behövs en livskraftig kommunikation för att sprida kunskap om fakultetens forskning
Läs merInformation för dig som ska ta fram lokalt anpassade profilprodukter
Gemensamma förvaltningen Fastighets- och serviceenheten, Ylva Beckman samt för Kommunikationsenheten, Jessica Glanzelius Framtaget i april 2016, i samråd med en referensgrupp av medarbetare på institutions-
Läs merKommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2015 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk profil...
Läs merKommunikationsstrategi
HÖGSKOLAN I BORÅS Kommunikationsstrategi Högskolan i Borås Dnr: 295-15 1. Inledning och syfte Denna kommunikationsstrategi är till för alla som arbetar med kommunikation på Högskolan i Borås. Den anger
Läs merkommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung
kommunikationsstrategi Jens, Miranda och Calle myser i Västerljung Vi vill verka för att bra kommunikation, med ett omvärldsperspektiv, samordnas och integreras i organisationen för Trosa kommun. Genom
Läs merKommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET
UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2017/217 Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga fakulteten Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (arbetsutskottet)
Läs merKommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle
Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle INNEHÅLL Övergripande om kommunikation... 3 Definitioner... 3 Information... 3 Kommunikation... 3 Relation... 3 Kommunikationens innehåll...
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
2015-09-18 Kommunikationsenheten KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET Kommunikationsenheten 1 (8) Erik Dahlbergsgatan 11 B, plan 5, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se INNEHÅLL
Läs merProgram för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan
Läs merVerksamhetsberättelse Kommunikation 2015
HÖGSKOLAN I BORÅS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 (7) Kommunikation Annie Andréasson 2016-02-18 Förvaltningschef Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 1. Uppdrag/Ansvarsområden På Kommunikation jobbar alla
Läs merKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG 2012/2013
KOMMUNIKATIONSPLAN Dnr: 110-2011 Handläggare: Anna Grill Beslutat datum: 2011-12-07 Styrande dokument Sakkod: 9 KOMMUNIKATIONSPLAN FÖR NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG 2012/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför
Läs merRegler för kommunikation
Vår ref: Tobias Edoff Kommunikatör Datum: 2018-11-06 Regler för kommunikation 1. Inledning Reglerna tar sin utgångspunkt i Tranemo kommuns kommunikationspolicy KS/2018:629. 2. Syfte Syftet med reglerna
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS
Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS2015.0130 Innehållsförteckning 1. INLEDNING 3 2. GRUNDPRINCIPER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 4 3. HUVUDFUNKTIONER FÖR VÅR KOMMUNIKATION 5 4. ÖVERGRIPANDE MÅL
Läs merINTERNATIONAL CENTRE, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD GLOBAL MIGRATION I VÄRLDEN, SVERIGE OCH GÖTEBORG
INTERNATIONAL CENTRE, OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD GLOBAL MIGRATION I VÄRLDEN, SVERIGE OCH GÖTEBORG KOMMUNIKATÖRSNÄTVERKET GÖTEBORGS UNIVERSITET 150527, JESSICA GLANZELIUS, KOMMUNIKATIONSANSVARIG Hållpunkter!
Läs merKommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad
Kommunikationspolicy Mariestads kommun Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2019-01-28 Innehållsförteckning Kommunikationspolicy... 3 Inledning... 3 Grundläggande värderingar... 3 Övergripande mål...
Läs merUtveckling av SLU:s varumärkesarbete bilden av SLU
Kommunikationsavdelningen PROJEKTPLAN SLU ID: SLU.ua2016.1.1.1-4219 2017-03-13 Utveckling av SLU:s varumärkesarbete bilden av SLU Bakgrund I en ökande konkurrens spelar varumärket en allt viktigare roll,
Läs merKOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Läs merÖvergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merDokumentnamn: DokumentID Version:
TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Sida: 2012-09-21 1 (5) Dokumentnamn: DokumentID Version: Kommunikationspolicy Diarienr 1 Kommunikationspolicy Kommunikationspolicyn är ett gemensamt förhållningssätt i informations-
Läs mer2012-10-25. Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera
2012-10-25 Statsrådsberedningen Förvaltningschefens kansli Kommunikationspolicy för Regeringskansliet Inledning Denna policy riktar sig till medarbetarna i Regeringskansliet och är vägledande i det dagliga
Läs merMålbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09
Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09 Sida: 2 (7) Om målbilden en för består av fem övergripande målformuleringar. Varje övergripande målformulering har ett antal underpunkter
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1415/16
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2016-10-25 Diarienummer 1415/16 Kommunikationsavdelningen Maria Norberg Telefon 031-368 02 61 E-post: maria.norberg@stadshuset.goteborg.se Göteborgs Stads medverkan i Almedalen
Läs merProjektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet. 1. Basfakta. 2. Syfte, mål och förutsättningar
Projektplan Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet Maria Eriksson 2012-05-23 Projektplan för projektet Kommunikationsstrategi för Göteborgs universitet 1. Basfakta Projektnamn Kommunikationsstrategi
Läs merKommunikationsstrategi. Version 17 Beslutad i KS
Kommunikationsstrategi 2017 2020 Version 17 Beslutad i KS Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter,
Läs merKommunikationsstrategi för Konstnärligt campus
Informationsenheten Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus 2010-01-26 Dnr 102-88-10 Sid 1 (11) Kommunikationsstrategi för Konstnärligt campus Inledning... 3 Övergripande mål... 3 Benämningen Konstnärligt
Läs merKultur- och fritidsnämndens kommunikationsstrategi
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jimmy Rudelius 2018-05-03 KFN 2018/0113 50661 Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens kommunikationsstrategi Förslag till beslut Kultur-
Läs merBeslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19
Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för
Läs merHANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018
Läs merIT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2013/903 IT-STRATEGI 2014 2020 VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor IT-enheten Beslutsdatum 2014-01-20 Giltighetstid
Läs merStadsarkivets kommunikationsstrategi. The Capital of Scandinavia
Stadsarkivets kommunikationsstrategi The Capital of Scandinavia 1. Nulägesanalys Sid 2 Intressentundersökningen Sid 3 Interna förutsättningar för kommunikationen Kommunikation är en ny funktion sedan hösten
Läs merKommunikationsstrategi för Vårdförbundet
Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet 2014-2018 Beslutad av förbundsstyrelsen i november 2014. Kommunikationsstrategin gäller förtroendevalda och medarbetare i Vårdförbundet. Kommunikationsstrategin
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merVarumärkesstrategi för Region Blekinge
Varumärkesstrategi för Region Blekinge Innehåll Sida 1. Inledning...2 2. Varumärkesplattform... 4 3. Logotyp... 6 4. Varumärkeshierarki...7 5. Samarbeten... 9 6. Uppföljning...11 1 1. Inledning Den 1 januari
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merKommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Tyresö kommun / 2011-12-15 2 (9) Innehållsförteckning Kommunikationspolicy för Tyresö kommun... 3 1 Krav på kommunikationsarbetet... 4 1.1 Tyresö kommuns kommunikation... 4 2 Grafisk
Läs merHANDLINGSPLAN & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN
HANDLINGSPLAN 2015-2017 & VERKSAMHETSPLAN 2015 INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA AKADEMIN 2015-01-30, version 1 DATUM: 2015-02-05 AVSÄNDARE & KONTAKTPERSON: Prefekt, Professor Ian Milsom
Läs mernorrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2
norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens
Läs merKommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458
Kommunikationspolicy Beslut av rektor 2008-03-10, dnr 10-2008-458 Kommunikationspolicyn anger Högskolan i Halmstads förhållningssätt till intern och extern kommunikation. Policyn tydliggör dessutom ansvarsfördelning
Läs merIntern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen
Sida: 1 av 6 Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen Riktlinjer för hur arbetet med internkommunikation ska bedrivas i organisationen, samt principer för fördelning av ansvar. Inledning Kommunikation
Läs merKommunikationsplan. för Lärarhögskolan 2013-15
Sid 1 (12) för Lärarhögskolan 2013-15 Sid 2 (12) Innehåll Inledning... 3 Analys... 3 2.1 Nulägesanalys kommunikationsarbetet vid Lärarhögskolan... 3 2.2 LH:s delmål och dess betydelse för framtida kommunikationsarbete...
Läs merKommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013
Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen 2011 2013 Inledning Med kommunikation kan vi styra verksamheten mot de mål som Tekniska nämnden anger och kommunikationsaspekten ska finnas med i alla beslut
Läs merBakgrund Svagheter Möjligheter Syfte och kommunikationsmål Övergripande kommunikationsmål:
Kommunikationsplan för Teknikcollege Gästrikland 2012-2013 Bakgrund Det regionala näringslivet och utbildningsanordnarna på gymnasie-, men också eftergymnasial nivå har tillsammans beslutat sig för att
Läs merÖvergripande ansvar för fakulteten. Ansvarig för den nya institutionen
1/7 Datum: 16 augusti 2018, uppdat efter prefektrådet 11 sept. Kommunikationsplan Konst 2025 sammanslagning HDK-Valand Kontaktpersoner NAMN Mick Wilson, prefekt Valand Ulf Dalnäs, prefekt HDK Sanne Kofod
Läs merReumatikerförbundets Webbpolicy
Reumatikerförbundets Webbpolicy 120608 Reumatikerförbundet Webbpolicy Den här webbpolicyn gäller för Reumatikerförbundets samtliga organisationsled. Den vilar på Reumatikerförbundets värdegrund. Ytterst
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationspolicy
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Kommunikationens förhållningssätt... 2 Framgångsrik kommunikation...
Läs merKommunikationsplan för ehälsalyftet
Kommunikationsplan för ehälsalyftet Om kommunikationsplanen Kommunikationsplanen gäller för projektet ehälsalyftet. Första versionen av denna plan togs fram i april 2016 och kommer att uppdateras efter
Läs merKommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun
www.hassleholm.se Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Kännetecken för kommunikationen... 1 2.1 Öppen och
Läs merStadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen
Stadsledningskontoret Kommunikationsavdelningen 1(5) Datum 2012-08-21 Handläggare Vår Referens Helena Zimmerdahl 469/2010/004.991 1. Varumärkets betydelse En omvärld som präglas av ökande konkurrens och
Läs merHandlingsplan för samverkan
UTBVET 2017/296 Handlingsplan för samverkan Fakulteten för utbildningsvetenskaper Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper 2017-06-01 Innehållsförteckning Inledning 3 Definition och avgränsning
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings kommun
Kommunikationspolicy för Linköpings Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige 2017-01-24, 7 Status: Gällande Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings linkoping.se Diarienummer: KS 2016-674 Dokumentansvarig:
Läs merPOLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.
POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merKOMMUNIKATIONSPOLICY RIKTLINJER FÖR EMMABODA KOMMUNS KOMMUNIKATION. 2012-09-27 Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 4
KOMMUNIKATIONSPOLICY RIKTLINJER FÖR EMMABODA KOMMUNS KOMMUNIKATION 2012-09-27 Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-28, 4 INNEHÅLL 1. Utgångspunkter och principer... 2 1.1 Vision för kommunikationsarbetet
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationsstrategi
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...
Läs merUniversitetsledningen
HANDLINGSPLAN 2017 2019 OCH VERKSAMHETSPLAN 2017 Universitetsledningen DATUM: 2016-09-05 BESLUTAD AV: Rektor 2016-09-05 KONTAKTPERSON: Ingela.Elofsson@gu.se Dnr V 2016/526 FORSKNING SOM PÅVERKAR Prioriteringar
Läs merKommunikationsstrategi år 2014 2016. Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kommunikationsstrategi år 2014 2016 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 juli 2014 Kommunikationsstrategi för samhällsbyggnadsförvaltningen Gäller till 31 december 2016 Inledning Med kommunikation kan vi styra
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merKommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016
Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en
Läs merKommunikationspolicy
Kommunikationspolicy Innehåll Inledning 1 Övergripande mål 1 Principer 2 Ansvarsfördelning 3 Massmediekontakter 4 Marknadskommunikation 5 Kriskommunikation 5 Grafisk Profil 5 Kommunikationsstrategi 5 Inledning
Läs merInformations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006
Informations- och kommunikationspolicy Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY Bakgrund Det behöver tydliggöras att kommunens verksamhet bedrivs på uppdrag
Läs merInstruktion till kommunikationsplan i E2B2
Instruktion till kommunikationsplan i E2B2 Varför kommunicera forskning? I beslutet som ni fått av Energimyndigheten står det att projektet ska kommuniceras enligt en kommunikationsplan som tas fram i
Läs merKommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269
Kommunikationspolicy policy Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269 Beslut: Datum- Instans /År Beredande politiskt organ: Kommunstyrelsen Ersätter tidigare beslut 2015-12-10 KF 318 Giltighetstid: 2019-12-31
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merTäby kommuns kommunikationsplattform
1(8) KOMMUNSTYRELSEN Karin Öhlander Täby kommuns kommunikationsplattform Kommunikation är en grundförutsättning för att alla chefer och medarbetare ska kunna förstå kommunens mål och också kunna omsätta
Läs merVår satsning på Chefens kommunikativa uppdrag
Vår satsning på Chefens kommunikativa uppdrag 23-24 november 2016 Karin Kärrby, kommunikationschef Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning Helén Sedström, kommunikationsstrateg stadsledningskontoret Idag:
Läs merKriskommunikationsplan Båstads kommun
Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...
Läs merORU 2018/ Projektdirektiv. Framtidens lärarutbildning
ORU 2018/05417 Projektdirektiv Framtidens lärarutbildning 1 Allmän beskrivning av projektet 1.1 Bakgrund En förutsättning för en likvärdig undervisning med hög kvalitet är en välutbildad och motiverad
Läs merDen attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten
Styrdokument Dnr A 2 5587/8 Den attraktiva fakulteten: Strategidokument för den Naturvetenskapliga fakulteten 29-213 Publicerad Beslutsfattare http://www.science.gu.se/fakulteten/namnden/policies Naturvetenskapliga
Läs merUndersökning av Linnéuniversitetets interna kommunikation - Benchmarkundersökning
Undersökning av Linnéuniversitetets interna kommunikation - Benchmarkundersökning Presentation 2014 Dick Tärnhammar Analytiker och kommunikationskonsult. Undersökningens syfte Ge en bild av hur de anställda
Läs merKommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/679 2012-08-20 Kommunstyrelsen Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merPrioriterade nyckeltal
Dnr: MAHR 61-2014/600 1 (av 7) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-05-04 Styrgruppen Madeleine Hulting Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.1 2015-04-23 Utkast till projektgrupp
Läs merPlan för kriskommunikation
Plan för kriskommunikation Maj 2017 Plan för kriskommunikation Syfte Linnéuniversitets plan för kriskommunikation är kopplad till de planer som styr arbetet vid en kris respektive kommunikationsarbetet
Läs merKommunikationsarbete. Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap TEKNAT 2012/217
TEKNAT 2012/217 Kommunikationsarbete Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2013-05-28 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Definition 3 3. Utgångspunkter
Läs merChristina Wannehag Dnr B5 30/07 Lena Danielsson FÖRSTUDIE CENTRUMBILDNINGAR
Internrevisionen REVISIONSRAPPORT Christina Wannehag 2007-09-11 Dnr B5 30/07 Lena Danielsson FÖRSTUDIE CENTRUMBILDNINGAR Bakgrund I den strategiska planen för 2007-2010 står det: Hög kvalitet på forskning
Läs merProgram för samverkan
UFV 2015/735 Program för samverkan Fastställt av konsistoriet 2016-04-21 Inledning Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 2 Högskolelagen (1992:1434), samverka med det omgivande samhället och informera
Läs merKommunikationspolicy för Linköpings universitet
Il e U UNIVERSITET LINKÖPINGS DNR LIU-2017-02348 BESLUT 1(1) Kommunikationspolicy för Linköpings universitet Linköpings universitet (LiU) har under de senaste åren genomfört ett arbete för att förnya sin
Läs merFördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
Läs merAkademin för vård, arbetsliv och välfärd. Verksamhetsplan Låt det vibrera
Dnr 631-17 Akademin för vård, arbetsliv och välfärd Verksamhetsplan 2018-2020 1 Låt det vibrera 1 Föreliggande verksamhetsplan tar sin utgångspunkt i Högskolan i Borås vision och mål (dnr 906-14). Styrande
Läs merINLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola
VARUMÄRKESPLATTFORM INLEDNING För att upplevas som en tydlig och relevant aktör behöver Malmö högskola bedriva ett kontinuerligt och målmedvetet varumärkesarbete. Vår verksamhet finansieras till stor del
Läs merKommunikationsstrategi
Fyrbodals kommunalförbund Kommunikationsstrategi 2019 2022 Version 1.0 Beslutat 2019-xx-xx Reviderad 2019-xx-xx Ansvarig: Morgan Ahlberg Innehåll Om kommunikationsstrategin... 3 Mål och syfte... 3 Målgrupper...
Läs merPolicy för kommunikation
Policy för kommunikation Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om den 11 december Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Policy för kommunikation Kommunfullmäktige 2017-12-11
Läs merHANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN
HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt
Läs merMålgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.
Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda
Läs merKommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet
Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet Inledning Kommunikation handlar inte bara om att prata, det handlar också om att lyssna samt att kunna ta till sig information genom de olika kanaler
Läs mer