Inventering av förorenade sediment

Transkript

1 Fakta 2014:14 Inventering av förorenade sediment Översikt av föroreningssituationen i utvalda vattenområden Publiceringsdatum Undersökningsperiod September december 2013 Omslagsbild: Hammarby sjö. Foto: Christina Fagergren. Kontaktpersoner Enheten för miljöplanering Telefon: publikationer Sammanfattning Förorenade områden kan utgöra en risk för människors hälsa och för miljön. Stockholms län har en lång industrihistoria, här har funnits många olika verksamheter som kan ha lämnat föroreningar efter sig. De flesta har uppkommit genom utsläpp, spill eller olyckshändelser. Rapporten omfattar en inventering av branschen sediment. Totalt har 63 sedimentobjekt i Stockholms län riskklassats. Sju av dessa bedöms utgöra en risk ur ett hälso- och miljöperspektiv. I många fall har riskklassen styrkts av någon form av undersökningsmaterial eller analysdata. Då tillgången till underlag har varit relativt begränsad får resultatet av inventeringen ses som en översiktlig sammanfattning av föroreningssituationen i utvalda recipienter i länet. Inventeringen har utförts av Jenny Korinth & Sofie Lücke vid Geosigma AB på uppdrag av Länsstyrelsen Stockholm. Inventeringen har genomförts enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden fas 1. Denna publikation finns bara i pdf.

2 Innehåll 1 Uppdraget Bakgrund och syfte Material och metod Identifiering och urval Inventering Insamling av data Grunder för riskklass Felkällor Resultat Litteraturförteckning... 9 Bilaga 1. Riskklassade sedimentobjekt, redovisade kommunvis Sidan 2 (9)

3 1 Uppdraget 1.1 Bakgrund och syfte Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för att inventera nedlagda verksamheter som kan ha givit upphov till föroreningar i länet. För att underlätta arbetet med inventeringen finns Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden MIFO (Naturvårdsverket, 1999). MIFO-metodiken innebär att föroreningarnas farlighet, föroreningsnivåer i olika medier, spridningsförutsättningar, känslighet (för människor) och skyddsvärde (naturvärden) vägs samman och mynnar ut i en riskklass mellan 1 4 (Naturvårdsverket, 1999). Riskklass 1 är den högsta riskklassen där störst risk för människors hälsa och miljön bedöms föreligga. Vid riskklass 1-objekt är behov av undersökningar följt av eventuella åtgärder särskilt prioriterade. Enligt Naturvårdsverkets branschlista ansvarar Länsstyrelsen för att inventera branschen sediment, det vill säga sjö- eller havssediment som förorenats av ett eller flera objekt i någon annan bransch. Branscher som förväntas kunna ge upphov till utsläpp som förorenar sediment finns angivna i Naturvårdsverkets rapport 5254, och omfattar till exempel branscherna hamnar, ytbehandling av metaller, grafisk industri och impregnerings- anläggningar. Syftet med detta uppdrag har varit att göra en översiktlig sammanställning över de sedimentobjekt som misstänks vara mest förorenade i Stockholms län och prioritera dessa inbördes, genom att tilldela objekten en riskklass mellan 1 och 4. 2 Material och metod 2.1 Identifiering och urval Uppdraget inleddes med att identifiera vilka objekt som var aktuella för inventering. Urvalet grundades på en lista över 99 identifierade objekt inom branschen sediment som Länsstyrelsen tillhandahöll. Av dessa objekt kunde flera objekt väljas bort direkt. Objekt som valdes bort var: Konstaterat rena sediment Sediment där ingen förorening hade påträffats vid tidigare genomförda undersökningar. Objekt i åtgärdsfas Objekt där någon form av åtgärd pågår valdes bort, då föroreningssituationen för dessa objekt ansågs vara tillräckligt utredd. Muddermassor I vissa fall hade muddrade massor angetts som ett sedimentobjekt i ebh-stödet. Dessa valdes bort, då massorna i detta fall inte längre ligger kvar i recipienten och därför inte ansågs uppfylla kriterierna för branschen sediment. Småbåtshamnar För att avgränsa antalet objekt ströks de sedimentobjekt som enbart har identifierats på grund av att det finns en småbåtshamn i närområdet. Detta eftersom det finns ett mycket stort antal småbåtshamnar inlagda i ebh-stödet och det totala antalet sedimentobjekt då skulle bli för omfattande. Sidan 3 (9)

4 Fjärdar och stora havsområden Det är känt att en del fjärdar och stora havsområden utanför Stockholm innehåller förorenade sediment. I de flesta fall går det dock inte att koppla sedimenten till enskilda branscher eller verksamheter, varför de inte inventerades i detta arbete. Försvarets objekt Försvaret ansvarar för att inventera de objekt där de själva har ett ansvar som förorenare eller fastighetsägare. De objekt som helt ägs av Försvaret har därför inte inventerats. När ovanstående objekt tagits bort från ursprungslistan genomfördes en analys i ArcGIS Inför detta tillhandhöll Länsstyrelsen data över lokalisering av inventerade och identifierade objekt som finns inlagda i ebh-stödet, samt tillståndspliktiga verksamheter i drift. Dessa data analyserades med hjälp av ArcGis tillsammans med information om skyddsområden såsom: Vattenskyddsområde Naturskyddsområde Naturreservat Nationalstadspark Biotopskydd Natura 2000-områden Badplatser Information om skyddsområden hämtades från Geodataportalen, som är en karttjänst där geografisk information från många olika samhällsorgan samlas och kontinuerligt uppdateras. Objekt som låg inom ett eller flera skyddsområden och/eller inom 1 km från en badplats prioriterades för inventering. Vissa av de badplatser som fanns markerade på GIS-skiktet var placerade på land. För att säkerställa att även dessa inkluderades i urvalet valdes avståndet 1 km från badplats. Förutom detta prioriterades objekt där sedimenten hade konstaterats vara förorenade via någon form av undersökning och analys. Genom att studera GIS-kartan kunde ytterligare ett tiotal sedimentobjekt identifieras som potentiellt förorenade. Dessa objekt låg inom områden där flera identifierade eller inventerade objekt inom branscher som skulle kunna ha gett upphov till utsläpp som förorenat sediment fanns samlade. Identifieringsarbetet, enligt urvalsprinciperna ovan, resulterade slutligen i 64 objekt aktuella för inventering enligt MIFO fas 1. Vid inventeringsarbetet framkom att ett av dessa objekt (Turingen) hade sanerats, vilket innebär att totalt 63 objekt inventerades och tilldelades en riskklass. 2.2 Inventering För många av de objekt som valts ut till inventering hade någon form av undersökning redan gjorts. Länsstyrelsen tillhandahöll det material som fanns tillgängligt i ebh-stödet, rapporter från tidigare genomförda undersökningar, och annat material av intresse för de områden som skulle inventeras. Geosigma kontaktade även berörda kommuner i länet för att komplettera med eventuellt ytterligare material där undersökningar hade gjorts utan Länsstyrelsens kännedom. I vissa fall har även andra aktörer, till exempel olika vattensamverkansorganisationer och konsultfirmor, som gjort undersökningar m.m. kontaktats för komplettering av data Insamling av data Inventeringen inleddes med att kartlägga samtliga närområden och skyddsområden i objektens närhet utifrån uppgifter i Länsstyrelsens VattenInformationsSystem VISS (Länsstyrelsen, 2013). Information om vattendragets storlek, djup samt huvudavrinningsområde hämtades från SMHI (SMHI, 2013). Övrig information om objektet och eventuella undersökningar inhämtades från de rapporter som Geosigma fått ta del av inför inventeringsarbetet. Referenser till dessa undersökningar återfinns i blanketterna för respektive sedimentobjekt. Länsstyrelsen tillhandahöll också utdrag ur ebh-stödet för Sidan 4 (9)

5 landliggande potentiellt förorenade verksamheter (riskklass 1 eller 2) i sedimentobjektens närhet. Informationen har vägts in om den varit relevant för recipienten/sedimenten. Information som inhämtades om de olika objekten fördes in i blankett A, B och E enligt MIFOmetodiken. I de fall analysresultat fanns att tillgå fylldes även blankett C i Grunder för riskklass Inventeringen genomfördes genom att följande parametrar bedömdes och sedan vägdes samman till en riskklass per objekt: Föroreningarnas farlighet (F): Bedömningen av föroreningarnas farlighet gjordes för de ämnen som påträffats vid genomförda undersökningar. För de objekt där inga undersökningar genomförts bedömdes föroreningarnas farlighet utifrån vilka ämnen som skulle kunna ha förorenat sedimenten beroende på vilka branscher som tidigare varit, eller fortfarande är, verksamma i tillrinningsområdet (potentiella föroreningar). För indelningen av farlighet användes tabell 3, i MIFOhandboken använts (Naturvårdsverket, 1999). Föroreningsnivå (N): Bedömningen av föroreningsnivå gjordes utifrån indelning av tillstånd och avvikelse från jämförvärde sammanvägt med en mycket grov uppskattning av volym förorening i yt- och djupled. Då underlaget varit litet användes samtliga tillgängliga analysresultat, vilket resulterade i att förorening i djupare skikt också vägts in i bedömningen av föroreningsnivån. Detta trots att det i första hand är de ytliga sedimenten som bidrar till eventuell exponering för människor och bottenlevande arter. Analysresultat från tidigare genomförda undersökningar jämfördes med Naturvårdsverkets jämförvärden för förorenade sediment, tabell 15 och 16 (sjö) eller tabell 17 (hav) i bilaga 5 MIFO-handboken för bedömning av avvikelse från jämförvärde. Då det saknas Svenska effektgränser för tillståndsindelning av sediment användes Effektgräns (ER-L) NOAA i tabell 6, bilaga 4 i MIFO-handboken som en indikator för sedimentens tillstånd (Naturvårdsverket, 1999). De uppmätta halterna jämfördes även mot Naturvårdsverkets riktvärden för mark (Naturvårdsverket, 2009), då det ger en indikation på hur massorna ska klassas vid eventuell framtida muddring. I många fall var dataunderlaget väldigt litet och i vissa fall fanns inga analysresultat att tillgå över huvud taget. Någon avgränsning av förorening har därför inte varit möjlig, varför bedömningen får ses som mycket osäker. Det har också, i några fall under arbetets gång, uppdagats att fler undersökningar gjorts än de vi fått tillgång till. Spridningsförutsättningar: Uppskattning av spridningsförutsättningar grundades främst på förutsättningarna för materialtransport (d.v.s. risken att sedimenten grumlas upp och att förorening frigörs till vattenmassan vilket kan öka exponeringsriskerna). Vid områden med omfattande båttrafik, färjeleder eller där åtgärder i form av t.ex. muddringsarbeten planeras bedömdes spridningsförutsättningarna vara större. En annan faktor som varit avgörande i bedömningen av spridningsförutsättningar är vattendjupet då en förorening på ett större vattendjup (t.ex. 10 meter) bedömts mindre spridningsbenägen, än en som ligger i en betydligt grundare recipient. Känslighet (K): Vid bedömningen av känslighet har risken för att människor ska exponeras för de potentiellt förorenade sedimenten beaktats. Här har information om vattenskyddsområden, badplatser, vattendjup (djupet till förorening), fiskevatten, flytande bostäder m.m. vägts in i bedömningen. Skyddsvärde (S): Sidan 5 (9)

6 Bedömningen av skyddsvärden baserades främst på förekomst av skyddsområden (t.ex. naturreservat, Natura 2000-områden, nationalstadspark), eller annan information om särskilda naturvärden såsom förekomst av rödlistade arter, lekplatser för fisk m.m. Riskklass 1 4: Ovanstående parametrar (F, N, spridningsförutsättningar, K och S) vägdes samman och objekten tilldelades en riskklass 1 4, där 1 motsvarar en mycket stor risk för människors hälsa och miljön. Fördelningen av riskklasser presenteras under avsnitt Felkällor Branschen sediment är en heterogen bransch med objekt som skiljer sig mycket åt sinsemellan men även i förhållande till övriga branscher i Naturvårdsverkets branschlista. Följande osäkerheter och brister i bedömningarna identifierades under arbetets gång: Avgränsning av objektet / föroreningens utbredning: Objektens area har varierat. För vissa objekt har det funnits tillräckligt med underlagsmaterial för att enkelt kunna göra en avgränsning av objektets area. För andra objekt har det bara funnits någon enstaka provpunkt som har fått representera förhållandena i hela recipienten. Analysdata: Kvaliten på underlagsmaterialet har varit varierande. Det har också, som tidigare nämnts, i flera fall, bl.a. under arbetets gång framkommit (för några objekt) att fler undersökningar gjorts än de vi fått tillgång till. En del undersökningar genomfördes också för länge sedan då indelningarna av t.ex. alifater och PAH var andra än idag. Även detektionsgränserna har i en del fall sänkts, t.ex. för kvicksilver och PCB. I vissa fall har den tidigare detektionsgränsen legat högre än jämförvärdena, vilket gör att det inte varit möjligt att avgöra om jämförvärdet överskrids. Det har gjort att det är svårt att jämföra med nuvarande riktvärden för dessa ämnen. Brist på kännedom om bottenförhållanden: Kännedom om bottenförhållanden i kombination med fler analysdata hade gett ett mindre osäkert resultat. I de fall det har funnits kunskap om ackumulations/transportbottnar har detta dock vägts in i bedömningen. Sediment- och föroreningsegenskaper: Sedimentens sammansättning (t.ex. kornstorleksföredelning, andel organiskt material/humus, halt järn- och manganoxider), ytvattnets egenskaper (t.ex. ph) i kombination med föroreningens egenskaper (t.ex. förmåga till fastläggning, nedbrytningshastighet) har inte vägts in i bedömningen om det inte funnits information om dem i bakgrundsmaterialet. 3 Resultat Totalt riskklassades 63 sedimentobjekt enligt MIFO-metodiken. Av dessa tilldelades 7 objekt riskklass 1, 27 objekt riskklass 2 och 29 objekt riskklass 3. Inget av de inventerade objekten tilldelades riskklass 4. Fördelningen av antal objekt i de olika riskklasserna redovisas i tabell 1. Områden som bedömts tillhöra riskklass 1 är företrädelsevis sedimentobjekt där höga eller mycket höga halter förorening med hög till mycket hög farlighet har uppmätts vid undersökningar alternativt kan förväntas förekomma på grund av industriella verksamheter inom tillrinningsområdet. Vid dessa objekt föreligger även en hög exponeringsrisk av föroreningarna för människor (exempelvis vid vattenskyddsområden eller där bad eller fiske är vanligt förekommande). Objekten ligger även i många fall i områden med höga naturvärden (t.ex. förekomst av rödlistade arter). Sidan 6 (9)

7 Riskklass 2 har främst tilldelats objekt där höga halter förorening med hög till mycket hög farlighet har uppmätts eller kan förväntas förekomma på grund av industriella verksamheter inom tillrinningsområdet. Även här är exponeringsrisken för människor hög, samt att skyddsvärda arter ibland förekommit. Vid de sedimentobjekt som tilldelats riskklass 3 har något förhöjda halter förorening påträffats, alternativt har höga halter förorening med måttlig farlighet uppmätts. Exponeringsrisken för människor och skyddsvärda arter har bedömts vara relativt liten. De sedimentobjekt som tilldelats riskklass 1 är Farstaviken i Värmdö kommun, Södertälje kanal och Igelstaviken i Södertälje kommun, Brunnsviken i Solna kommun samt Hammarby sjö, Trekanten och sediment utanför Lövsta i Stockholms kommun. I tabell 2 redovisas objekten och dess riskklass kommunvis. Tabell 1. Antalet objekt i respektive riskklass. Riskklass Antal objekt 1 - Mycket stor risk för människors hälsa och miljön Stor risk för människors hälsa och miljön Måttlig risk för människors hälsa och miljön Liten risk för människors hälsa och miljön 0 Sidan 7 (9)

8 Tabell 2. Objektsnamn, kommun, och riskklass. Objekt Kommun Riskklass Bysjön Botkyrka 2 Getaren Botkyrka 3 Tullingesjön, södra delen Botkyrka 2 Utterkalven Botkyrka 2 Vårbybron, sediment Botkyrka 2 Mörbyviken Danderyd 3 Sediment i Törnbyvikens Båthamn Ekerö 3 Magelungen Huddinge 3 Orlången Huddinge 3 Sediment i Görvälnfjärden Järfälla 3 Dalénum Strand Lidingö 2 Islingeviken Lidingö 2 Augustendal, Nacka strand Nacka 3 Järla sjö Nacka 2 Sickla sjö Nacka 2 Svindersviken Nacka 2 Blåkaren Norrtälje 3 Edeboviken Norrtälje 2 Edsbro Norrtälje 3 Herrängs Marina (gamla industrihamnen) Norrtälje 2 Masugnssjön Norrtälje 3 Norrsjön Norrtälje 3 Norrtäljeviken Norrtälje 2 Turingen Nykvarn Nykvarn Ej riskklassad Nynäsviken Nynäshamn 3 Sediment mellan Nynäshamn och Bedarön Nynäshamn 2 Stora Vika Nynäshamn 3 Garnsviken Sigtuna 3 Fysingen Sigtuna/Upplands- Väsby 3 Edssjön Sollentuna 3 Ravalen Sollentuna 3 Väsjön Sollentuna 2 Edsviken Sollentuna/Danderyd 2 Översjön Sollentuna/Järfälla 3 Fjäturen Sollentuna/Täby/ Upplands-Väsby 3 Norrviken Sollentuna/Upplands Väsby 2 Brunnsviken Solna 1 Råstasjön Solna 3 Hammarby sjö Stockholm 1 Husarviken Stockholm 3 Klara sjö Stockholm 2 Lilla Värtan Stockholm 2 Lillsjön, Stockholm Stockholm 3 Råcksta Träsk Stockholm 2 Sediment utanför Akterspegeln Stockholm 2 Sediment utanför Beckholmen Stockholm 2 Sediment utanför Lövsta Stockholm 1 Trekanten Stockholm 1 Ulvsundasjön Stockholm 2 Årstaviken Stockholm 2 Långsjön Stockholm/Huddinge 2 Sidan 8 (9)

9 Objekt Kommun Riskklass Drevviken Stockholm/Huddinge/ Tyresö/Haninge 2 Bällstaån och Bällstaviken Stockholm/Järfälla/ Solna 2 Igelstaviken Södertälje 1 Södertälje kanal Södertälje 1 Torpaviken Södertälje 2 Åkaren Södertälje 3 Brobäcken, Ryssviken Upplands-Bro 3 Dagvattendamm Tibble Upplands-Bro 3 Fjätursbäcken Upplands-Väsby 3 Oxundasjön Upplands Väsby/ Sigtuna 3 Farstaviken, V Kattholmen Värmdö 1 Forsvik Värmdö 3 Ö. Kanalstaden kajbyggnation Österåker 3 Se bilaga 1 för en sammanfattande redovisning av de objekt som inventerats. 4 Litteraturförteckning Länsstyrelsen. (2013). viss.lansstyrelsen.se. Hämtat från VISS. Naturvårdsverket. (1999). Metodik för inventering av Förorenade områden, rapport Naturvårdsverket. (2003). Efterbehandling av förorenade - En vägledning, rapport Naturvårdsverket. (2009). Riktvärden för förorenad mark Modellbeskrivning och vägledning, Rapport Naturvårdsverket. SMHI. (2013). Hämtat från Vattenwebb. SMHI. (2013). Hämtat från SMHI. För övriga källor hänvisas till källförteckning i MIFO-blanketterna för respektive objekt. Sidan 9 (9)

10 Bilaga 1 Riskklassade sedimentobjekt

11

12 Bysjön, Botkyrka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Bysjön omges av skogsmark, en golfbana och bostadsbebyggelse. En damm med förorenade sediment har sitt utlopp i sjön. Riskklass (fas 1) 2 Prover på sediment har uttagits på två platser i Bysjön. På båda platserna har analyser gjorts på två olika djup. Enligt de analysresultat som finns att tillgå verkar det inte finnas någon trend på avtagande eller ökande mängd förorening i sjön. Halterna av vissa ämnen ökar närmare sedimentytan (tex krom), medan halterna av andra ämnen avtar närmare sedimentytan i båda de provpunkter som analyserats (ex bly). Det är inte möjligt att göra en sanningsenlig utvärdering av trenderna för föroreningssituationen baserat på två provpunkter, men det ger ändå en indikation på att sjön kontinuerligt påverkas av förorenande ämnen. Motivering (fas 1) Riskklassen avser sedimenten i hela Bysjön och baseras på ett troligt med dåligt fall. Prover i sjön har visat på förhöjda halter förorening med hög till mycket hög farlighet och sjön ligger inom vattenskyddsområde. Föroreningsnivån bedöms vara stor baserat på att förorening med hög till mycket hög farlighet har påträffats i ungefär motsvarande nivåer på två provpunkter på mm djup i sjön. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms vara måttliga, då de konstaterat förorenade punkterna ligger i djuphål i sjön och det inte verkar förekomma båttrafik i någon större omfattning i sjön. Känsligheten bedöms som stor till mycket stor, det inte är uteslutet att sjön används till bad, fiske och andra aktiviteter där människor kan exponeras för förorenade sediment. Skyddsvärdet bedöms vara mycket stort i och med att objektet ligger inom vattenskyddsområde. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 1 (126)

13 Figur 1 Redovisning över Bysjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 2 (126)

14 Getaren, Botkyrka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Getarens närområde består till största delen av skogsmark, våtmarker och bostadsbebyggselse. Delar av Getaren ligger inom naturreservat. Riskklass (fas 1) 3 Vid undersökningen av sediment påträffades endast låga halter förorening i sedimenten. Motivering (fas 1) I fisk från Getaren har PFOS påträffats och kommunen har därför satt restriktioner på intag av fisk från sjön. PFOS har inte analyserats i sedimenten, men enligt ett troligt men dåligt perspektiv antas PFOS även förekomma i sediment. Föroreningsnivån i sediment bedöms vara måttlig. De föroreningar som påträffats har hög till mycket hög farlighet, men den utförda analysen visade på låga halter. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms vara små, i och med att det inte verkar finnas båttrafik som rör om sedimenten i området. Känsligheten för Getaren bedöms vara mycket stor i och med att människor badar och fiskar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara litet då det inte verkar finnas skyddsvärda arter finns i sjön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 3 (126)

15 Figur 2 Redovisning över Getaren och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 4 (126)

16 Tullingesjön, Botkyrka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Tullingesjöns tillrinningsområde består av tätortsbebyggelse och skogsmark. Delar av sjön ligger inom vattenskyddsområde. Riskklass (fas 1) 2 Undersökningar som gjorts på sjöns sediment med 20 års mellanrum visar på ungefär samma halter förorening. Det verkar som att sjön har en pågående påverkan. Motivering (fas 1) De föroreningar som förekommer i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor. Relativt låga halter förorening med hög farlighet har påträffats i sjön. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora i sjön pga båttrafik. Känsligheten bedöms vara mycket stor i och med att området ligger inom vattenskyddsområde. Skyddsvärde bedöms vara litet, det verkar inte finnas några speciellt skyddsvärda arter inom området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 5 (126)

17 Figur 3 Redovisning över Tullingesjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 6 (126)

18 Utterkalven, Botkyrka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Utterkalvens närområde består av tätortsbebyggelse och skogsmark. Riskklass (fas 1) 2 Prover har tagits på ackumulationsbotten i sjön och enligt Yoldia rapport från 2002 är metallhalterna inte alarmerande. Motivering (fas 1) Objektet bedöms vara riskklass 2 då föroreningar har konstaterats i sedimenten, och objektet ligger inom både vattenskyddsområde och naturreservat. Riskklassen för sjön Utterkalven avser hela sjön. Provtagning har skett strax utanför dagvattenutsläpp från Salemstaden och i mitten av sjön. Proven anses representera hela sjöns sediment enligt ett troligt men dåligt fall. De föroreningar som förekommer i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor. Relativt låga halter ämnen med hög till mycket hög farlighet har påträffats i sjön. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms som små, båttrafik verkar inte förekomma i någon större omfattning i sjön. Känsligheten bedöms vara mycket stor eftersom området ligger inom vattenskydd. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt. Området ligger inom naturreservat, men det verkar inte finnas skyddsvärda vattenlevande organismer i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 7 (126)

19 Figur 4 Redovisning över Utterkalven och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 8 (126)

20 Vårbybron, Botkyrka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Närområdet utgörs av industrimark, bostadsbebyggelse samt en hårt trafikerad väg Riskklass (fas 1) 2 Objektet ligger inom vattenskyddsområde och det finns flera småbåtshamnar i närområdet som kan orsaka grumling och spridning av sediment, men det är inte troligt att människor exponeras för sedimenten i någon större utsträckning. Motivering (fas 1) Riskklassen avser sedimenten runt Vårbybron. De föroreningar som påträffats vid provtagning runt Vårbybron har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor. Det finns förhöjda halter tungmetaller i sedimenten. TBT och andra organiska ämnen har inte analyserats, och det går därför inte att redovisa för dessa ämnen. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora, då det ligger flera småbåtshamnar runt objektet. Båttrafiken skulle kunna ge upphov till grumling om vattendjupet är grunt. Omgivningarna precis kring Vårbybron borde inte inbjuda till bad i och med att motorvägen går över bron och det finns industriområden runt objektet. Känsligheten runt Vårbybron bedöms därför vara liten. Det finns ett bad i en vik ca 500 m nordost om Vårbybron, men det bedöms ligga uppströms Vårbybron och antas därför inte påverkas av de sediment som provtagits. Skyddsvärdet bedöms vara mycket stort eftersom området ligger inom vattenskyddsområde. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 9 (126)

21 Figur 5 Redovisning över Vårbybron och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 10 (126)

22 Mörbyviken, Danderyds kommun Inventerarens intryck (fas 1) Landstranden runt Mörbyviken är relativt flack och domineras av skog och parkmark. Längs stranden löper en gångväg och på den västra stranden finns en golfbana. Riskklass (fas 1) 3 TBT, PCB och PAH har påträffats i Mörbyviken. Exponeringen för dessa ämnen bedöms dock vara relativt låg, då fiske och bad inte verkar förekomma i någon större utsträckning i viken. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i Mörbyviken har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån i Mörbyviken bedöms vara måttlig. Det har uppmätts halter av TBT, PCB och PAH i Mörbyviken, men halterna är relativt låga. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora då botten är av transporttyp. Känsligheten för området bedöms vara måttlig-stor. Mörbyviken verkar inte användas till bad eller fiske, men ligger i anslutning till vattenskyddsområde. Skyddsvärdet för Mörbyviken bedöms vara måttligt, delar av Mörbyviken ligger inom Nationalstadsparken (Ulriksdal- Haga-Brunnsviken-Djurgården), men det verkar inte finnas några speciellt skyddsvärda arter i viken. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 11 (126)

23 Figur 6 Redovisning över Mörbyviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 12 (126)

24 Törnbyviken, Ekerö kommun Inventerarens intryck (fas 1) Törnbyviken ligger inom vattenskyddsområde och omges av våtmark och bostadsbebyggelse. Riskklass (fas 1) 3 Utbredningen av föroreningen är sannolikt ganska begränsade till båthamnen. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig, baserat på att låga halter föroreningar med hög till mycket hög farlighet har påträffats i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Sedimenten ligger i anslutning till en småbåtshamn, och spridningsförutsättningarna bedöms därför vara stora. Känsligheten för sedimenten bedöms vara mycket stor, då objektet ligger inom vattenskyddsområde. Det verkar inte finnas några skyddsvärda arter inom området, och skyddsvärdet bedöms därför vara litet. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 13 (126)

25 Figur 7 Redovisning över Törnbyviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 14 (126)

26 Magelungen, Huddinge kommun Inventerarens intryck (fas 1) Magelungens närområde består av tätortsbebyggelse, skogsmark, våtmark och en golfbana. Det finns flera badplatser i sjön och den används för fiske. Riskklass (fas 1) 3 Magelungen var en av två sjöar i IVL:s undersökning som inte hade förhöjda halter PAH, vilket skulle kunna tyda på att belastningen från omgivningen är relativt liten. Enligt Mijöbarometern är Magelungen till största delen lågt till måttligt påverkad av metaller. Motivering (fas 1) De ämnen som påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor. Relativt låga halter föroreningar har påträffats i sjöns sediment. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga, det verkar inte förekomma båttrafik i någon större utsträckning i sjön. Känsligheten bedöms vara stor, då sjön man badar och fiskar i sjön. Det verkar inte finnas några speciellt skyddsvärda arter i sjön, och skyddsvärdet bedöms därför vara lågt. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 15 (126)

27 Figur 8 Redovisning över Magelungen och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 16 (126)

28 Orlången, Huddinge kommun Inventerarens intryck (fas 1) En mycket stor avfallsanläggning har tidigare legat inom tillrinningsområdet. Hela Orlången ligger inom naturreservat och verkar vara en populär fiske- och badsjö. Riskklass (fas 1) 3 Förhöjda halter metaller har påträffats i samtliga prover som uttogs i sjöns sediment Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig. Halterna förorening är relativt låga, och förhöjda halter har påträffats i tre olika punkter utspridda över sjön. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora då båttrafik förekommer i sjön. Känsligheten bedöms vara stor, människor badar och fiskar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara litet, inga skyddsvärda arter finns i sjöns sediment. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 17 (126)

29 Figur 9 Redovisning över Orlången och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 18 (126)

30 Sediment i Görvälnfjärden, Järfälla kommun Inventerarens intryck (fas 1) Sedimentobjektet ligger i Mälaren utanför ön Lövholmen. I närområdet finns ett vattenverk och hela området ligger inom vattenskyddsområde. Riskklass (fas 1) 3 Metallhalterna vid Görväln är relativt låga jämfört med sediment närmare Stockholms innerstad. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten har hög till mycket hög farlighet. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, då sedimenten ligger på ett stort djup. Föroreningsnivån bedöms vara liten, då endast låga halter förorening påträffats i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Känsligheten bedöms vara mycket stor, området ligger i anslutning till dricksvattenuttag. Skyddsvärdet bedöms vara litet i och med att det inte verkar finnas några speciellt skyddsvärda arter i närområdet. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 19 (126)

31 Figur 10 Redovisning över sedimentobjektet och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 20 (126)

32 Dalénum Strand, Lidingö stad Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 2 JM AB uppför bostäder vid området Dalénum på södra Lidingö. Området utgörs av AGA:s gamla fabriksområde och innehåller varierad industriell verksamhet. Vid stranden uppförs strandpromenad och badplats. Från kajen avgår båtar in till centrala Stockholm. Sedimenten har påverkats av industriell verksamhet och intensiv båttrafik under många år. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten utanför Dalénum (i halter motsv. allvarligt mycket allvarligt tillstånd) har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor baserat på att föroreningar med hög till mycket hög farlighet har påträffats på ett djup om minst ca 25 cm i sedimenten. Provtagen yta, där förorening konstaterats, har utifrån erhållna analyssvar uppmätts till ca m 2, vilket ger en uppskattad volym om ca m 3 förorenade sediment. Viktigt att påpeka är att utredningen inte tydligt har avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara stora med anledning av farleden Stockholms inlopp, söder om Lidingö. Känsligheten bedöms vara mycket stor med anledning av att människor badar vid objektet. Skyddsvärdet för vattenområdet bedöms som måttligt - stort då objektet angränsar till Nationalstadspark, men säkerligen är starkt påverkat av färjetrafiken i farleden. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Objektet tilldelas riskklass 2, vilket motsvarar en stor risk för människors hälsa och miljön. Hänsyn har inte tagits till de planerade vattenverksamheterna inkl. efterbehandlings-åtgärderna (täckning förorenade sediment samt efterbehandling av förorenad mark längs strandlinjen). När vattenverksamheterna inkl. efterbehandlingsåtgärder har utförts, och kontrollmätningar visar att kvarvarande förorening inte utgör någon risk för människors hälsa och miljön bör objektet kunna tilldelas en lägre riskklass. Sidan 21 (126)

33 Figur 11 Redovisning över Dalénum Strand och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 22 (126)

34 Islingeviken, Lidingö stad Inventerarens intryck (fas 1) Islingeviken är en vik på Lidingö. Närområdet består av tätortsbebyggelse. I tillrinningsområdet finns även en drivmedelsanläggning. Riskklass (fas 1) 2 Viken verkar vara påverkad av den industriella verksamhet som bedrivits i närområdet. Detta visas bl.a. genom att halterna PAH ökar längre in i viken det vill säga närmare föroreningskällan. Motivering (fas 1) Bottnen är av erosionskaraktär och sediment kan virvlas upp genom den båttrafik som förekommer på området. Spridningsförutsättningarna för sediment bedöms därför vara stora. Föroreningsnivån bedöms vara stor enligt ett troligt men dåligt fall. Det finns relativt höga halter förorening med hög till mycket hög farlighet i sedimenten, men i och med att viken har en botten av erosionstyp är det troligt att det sker en kontinuerlig borttransport av finsediment från området. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Känsligheten bedöms vara måttlig, då människor inte bedöms exponeras för sedimenten i Islingeviken i någon större utsträckning även om det finns en småbåtshamn i viken. Skyddsvärdet för sedimenten bedöms vara litet då det inte förekommer några skyddsvärda biotoper eller ekosystem inom området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 23 (126)

35 Figur 12 Redovisning över Islingeviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 24 (126)

36 Augustendal, Nacka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Augustendal ligger i Saltsjön. Närområdet utgörs av bebyggelse och färjelinjer trafikerar området utanför det inventerade området. Riskklass (fas 1) 3 Relativt höga halter kvicksilver och koppar har påträffats i området, men de förorenade sedimenten ligger på ett relativt stort djup och exponeringen av de förorenade sedimenten bedöms därför vara liten. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats vid Augustendal har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig-stor baserat på att relativt höga halter förorening har påträffats i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora då det ligger en hamn på området, och båttrafik förekommer i stor utsträckning på och utanför Nacka strand. Känsligheten bedöms vara liten, människor bedöms inte exponeras för de förorenade sedimenten i någon större utsträckning. Skyddsvärdet bedöms vara lågt i och med att inga skyddsvärda arter verkar förekomma i sedimenten. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 25 (126)

37 Figur 13 Redovisning över Augustendal och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 26 (126)

38 Järla sjö, Nacka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Tillrinningsområdet består till största delen av tätortsbebyggelse, även skogsmark upptar en stor del av tillrinningsområdet. Sjön ligger delvis inom naturreservat. Riskklass (fas 1) 2 Det finns inga undersökningar gjorda i Järla sjö. Omkringliggande recipienters sediment har dock visat sig vara påverkade av närliggande industrier, och det bedöms därför troligt att även Järla sjös sediment innehåller förhöjda halter förorenande ämnen. Motivering (fas 1) Riskklassen är schablonsmässig. Baserat på omgivande industrier, och de föroreningar som påträffats i närliggande objekt bedöms föroreningar med hög till mycket hög farlighet finnas i sjön. Föroreningsnivån bedöms vara stor baserat på att föroreningar med hög till mycket hög farlighet har påträffats i Sicklasjön, som är en del av Järlasjön. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga, då det inte verkar förekomma båttrafik i någon större utsträckning i sjön. Känsligheten i sjön bedöms vara måttlig. Bad verkar inte förekomma i någon större utsträckning, men man fiskar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara litet. Sjön ligger delvis inom naturskyddsområde, men det verkar inte förekomma några speciellt skyddsvärda arter i sjön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 27 (126)

39 Figur 14 Redovisning över Järla sjö och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 28 (126)

40 Sickla sjö, Nacka kommun Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 2 Sickla sjö ligger till stor del inom naturreservat. I sjön finns badplatser och båttrafik i sjön. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sjön har mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor baserat på att föroreningar med hög till mycket hög farlighet har påträffats på ett djup om minst ca 35 cm i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sjön bedöms vara stora då det förekommer båttrafik i sjön. Känsligheten bedöms vara stor, det finns en badplats i sjön. Området ligger inom naturreservat, men det verkar inte finnas några speciellt skyddsvärda vattenlevande arter i området. Skyddsvärdet bedöms därför vara måttligt. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 29 (126)

41 Figur 15 Redovisning över Sickla sjö och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 30 (126)

42 Svindersviken, Nacka kommun Inventerarens intryck (fas 1) I närområdet finns flera hårt trafikerade vägar. Svinersvikens tillrinningsområde består av industrimark och tätortsbebyggelse. Riskklass (fas 1) 2 De undersökningar som har gjorts i Svindersviken tyder på att sedimenten i viken har förorenats av de många olika industrier som funnits runt viken. Det finns dock inga skyddsvärda naturområden i vikens närhet, och inte heller finns några badplatser i viken. Sammantaget gör det att riskklassen bedöms vara en stark 2. Motivering (fas 1) De föroreningar som förekommer i Svindersviken har hög till mycket hög farlighet. Relativt höga halter förorening med hög till mycket hög farlighet har påträffats till ett djup av 0,5 m, föroreningsnivån bedöms därför vara mycket stor. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Det finns ett flertal hamnar i viken, både småbåtshamnar och handelshamnar. Spridningsförutsättningarna bedöms därför vara stora till mycket stora, då grumling skulle kunna uppstå på grund av båttrafiken i viken. Den dagvattenledning från Henriksdal som mynnar ut i Svindersviken kan också ge ökad spridning via grumling. Skyddsvärdet bedöms vara litet då det inte finns några skyddsområden (m.a.p. naturvärden) i närområdet. Känsligheten bedöms vara stor, då människor bor permanent i Marinstaden i Ryssviken och det finns flera småbåtshamnar i viken. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 31 (126)

43 Figur 16 Redovisning över Svindersviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 32 (126)

44 Blåkaren, Norrtälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Blåkarens tillrinningsområde består av skogsmark, våtmark och bostadsbebyggelse. I närområdet har flera gruvor tidigare funnits. Riskklass (fas 1) 3 Blåkarens sediment verkar ha påverkats av gruvindustrin i området, och förhöjda halter metaller har påträffats ner till ca 30 cm djup i sedimenten. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor. Höga halter zink har uppmätts i sedimenten och även förhöjda halter kadmium, kvicksilver och bly. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, då det inte verkar förekomma båttrafik i någon större utsträckning på sjön. Känsligheten bedöms vara mycket stor i och med att delar av Blåkaren ligger inom eller angränsar till vattenskyddsområde. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt eftersom det finns en nyckelbiotop i utloppet av sjön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 33 (126)

45 Figur 17 Redovisning över Blåkaren och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 34 (126)

46 Edeboviken, Norrtälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 2 Edeboviken är en långsmal vik i Östhammars skärgård. Viken avgränsas via tre sund mot Galtfjärden i norr, i södra delen av viken mynnar Skeboån. Stora delar av Edebovikens strand upptas av industriområden. Risken för att människor exponeras för föroreningar i sedimenten därför har bedömts som liten till måttlig. Motivering (fas 1) Riskklassningen är schablonsmässig. De föroreningar som kan förekomma i sedimenten, baserat på de verksamheter som har bedrivits runt viken har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor till mycket stor. Höga halter kvicksilver, antracen samt TBT har uppmätts i sedimenten. Det är dock viktigt att påpeka att bedömningen grundar sig på ett litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, då botten till största delen verkar bestå av ackumulationsbotten. Känsligheten bedöms vara måttlig. Det är inte uteslutet att bad och fiske förekommer i viken, men en stor del av vikens strand upptas av industriområden vilket gör att tillgängligheten till vattnet minskar. Skyddsvärdet bedöms vara litet, inga skyddsvärda arter verkar förekomma i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 35 (126)

47 Figur 18 Redovisning över Edeboviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Sidan 36 (126)

48 Edsbro, Norrtälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Edsbro ligger delvis inom vattenskyddsområde. Tillrinningsområdet utgörs av våtmark, skogsmark och bostadsbebyggelse. Sjön verkar vara påverkad av verksamheten som bedrivits i närområdet. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i Kyrksjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara liten till måttlig, i och med att relativt låga halter förorening har påträffats i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, det verkar inte förekomma båttrafik på sjön. Känsligheten bedöms vara mycket stor, sjön ligger inom vattenskyddsområde. Skyddsvärdet bedöms vara litet, det verkar inte finnas några skyddsvärda arter i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 37 (126)

49 Figur 19 Redovisning över Edsbro och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 38 (126)

50 Herrängs marina, Norrtälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Herrängs marina är en gästhamn som tidigare var industrihamn. Under gruvverksamheten skedde här lastning av malm och lossning av kol. Tillrinningsområdet består av nedlagda gruvverksamheter, bostadsbebyggelse och skogsmark. Riskklass (fas 1) 2 Det finns inga undersökningar gjorda i sedimenten, men området verkar vara påverkat av de verksamheter som bedrivits i området. Motivering (fas 1) De föroreningar som kan förväntas finnas i området har hög till mycket hög farlighet. Enligt Stockholms universitets undersökning finns förhöjda halter kadmium, bly, koppar och zink i området. Då det även finns en båthamn i området kan det även förekomma TBT i sedimenten. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga till stora, båttrafik förekommer i området, men spridningen borde hindras av piren. Föroreningsnivån bedöms vara stor baserat på att verksamhet som kan ha gett upphov till förorenade sediment har bedrivits inom området i över 100 år. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Känsligheten bedöms vara stor i och med att det finns flytande fritidshus på objektet. Skyddsvärdet bedöms vara litet, det verkar inte förekomma några speciellt skyddsvärda arter inom området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 39 (126)

51 Figur 20 Redovisning över närområdet och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 40 (126)

52 Masugnssjön, Norrtälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Masugnssjöns avrinningsområde består mestadels av skog, öppen mark och jordbruk. Ett flertal gruvor har varit verksamma runt sjön. Motivering (fas 1) Riskklassen är schablonsmässig och grundar sig på bedömningar av liknande sjöar. I anslutning till gruvverksamhet kan föroreningar med hög till mycket hög farlighet påträffas i sedimenten. Det har inte genomförts undersökningar i sjöns sediment, men där undersökningar har gjorts i liknande sjöar har måttliga föroreningsnivåer uppmätts. Föroreningsnivån är alltså inte på något sätt avgränsad. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, det verkar inte förekomma båttrafik i någon större utsträckning i sjön. Känsligheten bedöms vara måttlig, då det inte är uteslutet att människor badar och fiskar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara litet, inga skyddsvärda arter verkar förekomma i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 41 (126)

53 Figur 21 Redovisning över Masugnssjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 42 (126)

54 Norrsjön, Norrtälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Norrsjön är omgiven av skogsmark och sankmark. Runt sjön har tidigare ett flertal gruvor bedrivits. Riskklass (fas 1) 3 Riskklassen är schablonsmässig och grundar sig på bedömningar av liknande sjöar. Motivering (fas 1) I anslutning till gruvverksamhet kan föroreningar med hög till mycket hög farlighet påträffas i sedimenten. Det har inte genomförts undersökningar i sjöns sediment, men där undersökningar har gjorts i liknande sjöar har föroreningsnivån bedömts vara måttlig. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, det verkar inte förekomma båttrafik i någon större utsträckning i sjön. Känsligheten bedöms vara måttlig, då det inte är uteslutet att människor badar och fiskar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara litet, inga skyddsvärda arter verkar före komma i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 43 (126)

55 Figur 22 Redovisning över Norrsjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 44 (126)

56 Norrtäljeviken, Norrtälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Norrtäljeviken är en vik av Ålands hav. Viken är belägen i norra Stockholms skärgård och mynnar i havet norr om Kapellskär på Rådmansö. Dess längd är cirka 20 km. I Norrtäljeviken mynnar Norrtäljeån och viken är populär för såväl bad som fiske. Riskklass (fas 1) 2 Utifrån placeringen av omkringliggande verksamheter bedöms det troligt att de högsta föroreningsnivåerna finns i den inre delen av viken. Motivering (fas 1) Riskklassningen är schablonsmässig, då inga prover har uttagits i Norrtäljeviken. De branscher som eventuellt har påverkat Norrtäljevikens sediment har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor, då det finns risk att sedimenten påverkats av närliggande verksamheter. Den eventuella föroreningsnivån bedöms vara högst längst in i viken, eftersom det främst är där omkringliggande verksamheter ligger. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora-mycket stora. Det finns flera småbåtshamnar och en handelshamn i viken, och båttrafiken kan påverka spridningen av sedimenten. Känsligheten bedöms vara stor, det finns flera badplatser i viken och viken är en omtyckte fiskesjö. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt, några naturreservat gränsar till området men det verkar inte finnas några speciellt skyddsvärda arter i viken. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 45 (126)

57 Figur 23 Redovisning över Norrtäljeviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 46 (126)

58 Nynäsviken, Nynäshamns kommun Inventerarens intryck (fas 1) Större delen av Nynäsviken omges av skogsmark. Delar av vikens avrinningsområde består av tätort. Riskklass (fas 1) 3 Viken verkar vara relativt opåverkad av omkringliggande verksamheter. Riskklassen är schablonsmässig. Motivering (fas 1) De föroreningar som kan förväntas finnas i sedimenten, baserat på omkringliggande verksamheter, har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara liten, vattnet i viken är undersökt via VISS och inga förhöjda halter förorenande ämnen har då påträffats. Detta indikerar att även sedimenten skulle kunna vara relativt opåverkade av förorenande verksamheter. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga till stora, båttrafik förekommer, men viken verkar vara djup. Känsligheten bedöms vara stor, då det finns badplatser och fiske i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara litet-måttligt, delar av viken ligger inom naturreservat men inga speciellt skyddsvärda arter som påverkas av eventuellt förorenade sediment verkar förekomma. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 47 (126)

59 Figur 24 Redovisning över Nynäsviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 48 (126)

60 Sediment mellan Nynäshamn och Bedarön, Nynäshamns kommun Inventerarens intryck (fas 1) Området runt det riskklassade objektet utgörs av industrimark och Nynäshamns tätort. Riskklass (fas 1) 2 Omfattande båttrafik kombinerat med en stor osäkerhet i föroreningsnivå gör att riskklassen bedöms vara 2 enligt ett troligt men dåligt fall. Motivering (fas 1) Riskklassen är schablonsmässig. De föroreningar som skulle kunna påträffas i sedimenten, baserat på närliggande verksamheter, skulle kunna ge upphov till sediment med hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor. Närliggande verksamheter kan ha gett upphov till föroreningar, men det är osäkert om dessa föroreningar ligger kvar i närområdet eller om de spridits via den omfattande farttygstrafiken. Större delen av eventuella föroreningar bedöms bestå av lättflyktiga petroleumprodukter (bensin, fotogen) baserat på att historiska verksamheter i närområdet främst har inneburit hantering av petroleumprodukter. Det är därför troligt att förorening som spridits till ytvatten snarare har avdunstat än sedimenterat. En viss mängd metaller har dock hanterats i närområdet, och sedimenten kan därför ha en förhöjd metallhalt. Den eventuella föroreningen har inte på något sätt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora i och med att en färjeled trafikerar området. Närområdet utgörs av industriområden och parkeringsytor, känsligheten bedöms därför vara liten då området troligtvis varken används till bad eller fiske. Inga speciellt skyddsvärda arter verkar finnas i närområdet, och skyddsvärdet bedöms därför vara litet. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 49 (126)

61 Figur 25 Redovisning över sedimentobjektet och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 50 (126)

62 Stora Vika, Nynäshamns kommun Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Stora Vika är en havsvik som omges av industrimark, skogsmark och bostadsbebyggelse. Riskklassen är schablonsmässig i och med att det inte gjorts några undersökningar i sedimenten. Motivering (fas 1) Baserat på de verksamheter som funnits runt Stora Vika kan föroreningar med hög till mycket hög farlighet förväntas i sedimenten. Föroreningsnivån bedöms enligt ett troligt men dåligt fall vara stor. Verksamhet som kan ha gett upphov till förorenade sediment har bedrivits runt viken under relativt lång tid. Föroreningsnivån är dock inte på något sätt avgränsad, eftersom inga undersökningar gjorts i sedimenten. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora, det finns både småbåtshamnar och handelshamnar i viken. Känsligheten bedöms vara måttlig. Det finns en badplats i viken, men den ligger uppströms hamnarna och bedöms därför inte vara påverkad av dessa i någon större utsträckning. Skyddsvärdet bedöms vara litet, det verkar inte förekomma några speciellt skyddsvärda arter i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 51 (126)

63 Figur 26 Redovisning över Stora Vika och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 52 (126)

64 Garnsviken, Sigtuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Garnsviken är en grund, avsnörd vik av Mälaren. Viken är omgiven av breda vassbälten. Garnsvikens tillrinningsområde utgörs av en golfbana, åkermark och bostadsbebyggelse. Riskklass (fas 1) 3 Relativt låga halter förorening har påträffats i sjön och människor bedöms inte exponeras för eventuella föroreningar i någon större utsträckning. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara liten då relativt låga halter metaller har påträffats i sedimenten och botten består av transportbotten. Det är dock viktigt att påpeka att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sjön bedöms vara små till måttliga, båttrafiken verkar inte vara speciellt omfattande i viken. Känsligheten bedöms vara litet. Sjön används eventuellt till fiske, men det är oklart om man badar i viken. Skyddsvärdet bedöms som stort till mycket stort pga Gäddfabriken. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 53 (126)

65 Figur 27 Redovisning över Garnsviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 54 (126)

66 Edssjön, Sollentuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Edssjön är en näringsrik slättsjö med kort omsättningstid (ca 50 dagar) i kulturhistorisk jordbruksbygd. Sjön räknas som en av Stockholms bästa fågelsjöar, med ca 180 observerade arter varav ca 30 av dessa är rödlistade. Artskyddade fiskarter såsom asp och nissöga finns i sjön. Fiske förekommer. Sjön och dess omgivningar är populära friluftsområden. Sjön är mindre lämplig som badsjö p.g.a. algblomningar (ibland giftiga blågrönalger). Riskklass (fas 1) 3 Inga potentiellt förorenade verksamheter har identifierats inom sjöns tillrinningsområde. Däremot bedöms sedimenten påverkade av den omkringliggande urbana miljön. Motivering (fas 1) Föroreningarnas farlighet bedöms som måttlig till mycket hög. Då det framförallt är tyngre alifatiska kolväten som påträffats i sjön (1 prov, 1 tillfälle) har den sammanvägda farligheten justerats till hög. Den sammanvägda föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor (låga metallhalter, men mycket höga halter av alifatiska kolväten), utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett mycket litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Känsligheten bedöms vara måttlig (fiske, ej bad). Skyddsvärdet bedöms som mycket stort då ett 30-tal rödlistade fåglar observerats i sjön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Sidan 55 (126)

67 Figur 28 Edssjön inkl. närliggande objekt och skyddsvärden. Observera att polygonen visar det område som riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 56 (126)

68 Edsviken, Sollentuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Edsviken är en havsvik i Sollentuna och Danderyds kommuner. Vattnet är bräckt, övergött och hårt belastat av dagvattenavrinning från kommunerna i tillrinningsområdet. Edsviken kantas av promenadstråk, stränder, bryggor och marinor. Allmänheten besöker gärna sjön vid bad, fiske, båtsport och skridskoåkning. Edsviken har ett rikt fiskbestånd och många av de vanligaste sjöfåglarna påträffas här. Längst i söder omfattas Edsviken av vattenskydd och nationalstadspark. Riskklass (fas 1) 2 Flera industriella verksamheter är lokaliserade i Edsvikens tillrinningsområde. Motivering (fas 1) Potentiella och konstaterade föroreningarnas farlighet har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttligt till stor, utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Edsvikens medeldjup är ca 8 meter, vilket bidragit till bedömningen. Känsligheten bedöms vara mycket stor med anledning av att sjön är välbesökt av allmänheten (bad, fiske) samt innehar vattenskydd i söder. Det sammanvägda skyddsvärdet bedöms som stort (del nationalstadspark i söder). Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 2, vilket motsvarar en stor risk för människors hälsa och miljön. Sidan 57 (126)

69 Figur 29 Edsviken inkl. närliggande objekt och skyddsvärden. Observera att polygonen visar det område som riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 58 (126)

70 Fjäturen, Sollentuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Fjäturen är en näringsrik sjö vars avrinningsområde till stora delar består av skog och betesmarker. Den mänskliga påverkan på sjön bedöms därför jämförelsevis som liten. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd) har måttlig till mycket hög farlighet. Halterna är högst i de ytligaste skikten (0-2 cm). Föroreningsnivån bedöms vara liten till måttlig, utifrån erhållna analysresultat inkl. utbredning i djupled, samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Förorening har konstaterats i mitten av sjön. Inga särskila uppgifter har framkommit som tyder på att spridning lättare sker (t.ex. aktivt båtliv, planerade muddringsarbeten, vågrörelser). Känsligheten bedöms vara stor med anledning av att människor badar i sjön (2 anlagda badplatser, dock ej i direkt närhet till de konstaterat påverkade sedimenten). Skyddsvärdet för vattenområdet bedöms som måttligt stort då allra sydligaste delen av sjön ingår i ett naturreservat. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Sidan 59 (126)

71 Figur 30 Fjäturen inkl. närliggande objekt och skyddsvärden. Observera att polygonen visar det område som riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 60 (126)

72 Norrviken, Sollentuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Norrviken är en näringsrik och ganska djup sprickdalssjö (maxdjup ca 12 meter). Sjön beskrivs som en av kommunens bästa fiskesjöar (artrikt och diverst fisksamhälle) och är välbesökt av allmänheten även för bad (flera anlagda badplatser), båtliv och skridskoåkning. Sjön drabbas frekvent av algblomningar med syrebrist och tidvis fiskdöd som följd. Sedimenten innehåller höga halter näringsämnen, metaller (bl.a koppar till följd av behandling med kopparsulfat) och oljor. Riskklass (fas 1) 2 Flera industriella verksamheter är lokaliserade runt sjön. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd till allvarigt tillstånd) har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor, utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Känsligheten bedöms vara stor med anledning av att sjön är välbesökt av allmänheten (bad, fiske). Direkt väst om sjön är vattenskyddsområde. Direkt öst om sjön är naturreservat. Skyddsvärdet bedöms som måttligt stort. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 2, vilket motsvarar en stor risk för människors hälsa och miljön. Sidan 61 (126)

73 Figur 31 Norrviken inkl. närliggande objekt och skyddsvärden. Observera att polygonen visar det område som riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 62 (126)

74 Ravalen, Sollentuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Ravalen är en mycket grund och näringsrik sjö som beskrivs som Sollentunas bästa fågelsjö. I sjön sker en naturligt snabb igenväxning som påskyndas av näringstillförsel från jordbruksmark, dagatten och närliggande bostadsområden, E4:an och Häggviksleden. Sjön är välbesökt av allmänheten året runt (fågelskådning, bad, fiske, skridskoåkning). Riskklass (fas 1) 3 Inga potentiellt förorenade verksamheter finns inom objektets tillrinningsområde, enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Stockholms län. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd) har måttlig resp. mycket hög farlighet. Halterna är högst i de ytligaste skikten (0-2 cm). Föroreningsnivån bedöms vara liten till måttlig, utifrån erhållna analysresultat inkl. utbredning i djupled, samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga - stora. Förororening har konstaterats i mitten av sjön. Sjön är mycket grund, ca 1 meter i medeldjup. Sjön används av allmänheten bl.a. för fiske och bad. Känsligheten bedöms vara stor med anledning av att människor badar (det finns minst en anlagd badplats) och fiskar i sjön. Då sjön är grund bedöms det inte osannolikt att exponering av förorening kan ske. Det sammanvägda skyddsvärdet bedöms som måttligt. Sjöns sydliga del ingår i Järvafältets naturreservat, som främst inriktar sig på friluftsliv och fågelliv. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Sidan 63 (126)

75 Figur 32 Ravalen inkl. närliggande objekt och skyddsvärden. Observera att polygonen visar det område som riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 64 (126)

76 Väsjön, Sollentuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Väsjön är en liten, grund och måttligt näringsrik sjö som domineras av makrofyter (vattenväxter). Sjön ligger nedanför Väsjöbacken, i kanten av det välbesökta Rösjöområdet (motionsspår runt sjön). Fågellivet är relativt rikt. Två anlagda badplatser finns i Väsjön. Fiske förekommer. Ett fåtal potentiellt förorenande verksamheter finns i närområdet. Sjön är i övrigt påverkad av den urbana miljön som finns inom tillrinningsområdet. Riskklass (fas 1) 2 I området kring Väsjön planerar Sollentuna kommun ca 2800 nya bostäder med blandad bebyggelse i form av villor och lägenheter i flerfamiljshus mm. Med anledning av detta planeras även restaureringsåtgärder i Väsjön (muddring mm). Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd till allvarigt tillstånd) har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig, utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i samband med den planerade muddringen bli stora - mycket stora, om inte uppställda villkor följs. Känsligheten bedöms vara stor med anledning av att sjön är välbesökt av allmänheten (bad, fiske). Skyddsvärdet bedöms vara måttligt - stort (vanligt naturområde, men ett fåtal rödlistade arter har identifierats). Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 2, vilket motsvarar en stor risk för människors hälsa och miljön. När restaureringsåtgärderna genomförts bör riskklassen kunna revideras. Sidan 65 (126)

77 Figur 33 Väsjön inkl. närliggande objekt och skyddsvärden. Observera att polygonen visar det område som riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 66 (126)

78 Översjön, Sollentuna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Översjön är en näringsrik sprickdalssjö med ett rikt fågelliv, omgiven av skog, hällmarker och öppna betesmarker i två naturreservat. Sjöns medeldjup är 2,8 meter. Riskklass (fas 1) 3 Sjön besöks av allmänheten för fiske (begränsat) och bad vid flera naturliga badplatser. Vegetationen är artrik. Ön Getholmen är fågelskyddsområde (storlom). Hela sjön omfattas av Järvafältets naturreservat. Inga potentiellt förorenade verksamheter har identifierats inom sjöns tillrinningsområde, men sjön bedöms ändå vara belastad av den urbana miljön runtomkring. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd) har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara liten, utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Känsligheten bedöms vara stor med anledning av att sjön är välbesökt av allmänheten (bad, fiske). Skyddsvärdet bedöms som mycket stort då hela sjön ingår i Järvafältets naturreservat. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Sidan 67 (126)

79 Figur 34 Översjön inkl. närliggande objekt och skyddsvärden. Observera att polygonen visar det område som riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 68 (126)

80 Brunnsviken, Solna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Brunnsvikens tillrinningsområde delas av Stockholm, Sundbyberg och Solna. Vattenutbytet med Lilla Värtan genom Ålkistan är stort, och betyder mer för vattenomsättningen än tillrinningen. Ca hälften av tillrinningsområdet utgörs av park- och naturmark. Tillrinningsområdet består också till en stor del av flerfamiljshus och centrumområden. Brunnsviken omges på alla sidor av tungt trafikerade vägar. Riskklass (fas 1) 1 Höga halter metaller och organiska ämnen har uppmätts i Brunnsvikens sediment. Viken är delvis vattenskyddad, och används för bad och fiske. Sammantaget motiverar detta riskklassen. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i Brunnsviken har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara mycket hög. Höga till mycket höga halter tungmetaller, PCB och PAH har vid ett flertal undersökningar uppmätts på flera olika djup i sedimenten. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora, då båttrafik är omfattande i området. Delar av Brunnsviken ligger inom vattenskyddsområdet. Det finns dessutom badplatser och fiske i Brunnsviken, vilket gör att känsligheten bedöms vara stor- mycket stor. Skyddsvärdet bedöms vara stort till mycket stort då sjön ingår i Nationalstadsparken. I området finns dessutom skyddsvärda arter så som stor vattensalamander och vanlig padda. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringen. Objektet tilldelas riskklass 1 vilket motsvarar en stor risk för människors hälsa och miljön. Tillkommer nya uppgifter i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 69 (126)

81 Figur 35 Redovisning över Brunnsviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 70 (126)

82 Råstasjön, Solna kommun Inventerarens intryck (fas 1) Råstasjön ligger i Råsta park, som i norr avgränsas av en bangård. Väster och öster om parken finns vägar, och söder om parken ligger bostadsbebyggelse Riskklass (fas 1) 3 Riskklassningen motiveras av att föroreningsnivån i sjön är relativt låg och att det inte verkar förekomma bad i någon större utsträckning i sjön. Motivering (fas 1) De föroreningar som har påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor, då föroreningar har påträffats vid flera olika undersökningar. Det är dock viktigt att påpeka att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga till stora. Det verkar inte förekomma någon båttrafik i sjön, men det är oklart hur omrörarna som ska motverka syrebrist i sjön påverkar sedimenten. Känsligheten bedöms vara måttlig, i och med att människor eventuellt badar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt. Fågelfaunan i sjön är riklig, och det förekommer eventuellt fridlysta amfibier i sjön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 71 (126)

83 Figur 36 Redovisning över Råstasjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 72 (126)

84 Bällstaån, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Bällstaån börjar i Viksjö i Järfälla kommun. Den rinner genom Stockholms och Sundbybergs kommuner och mynnar i Bällstaviken. Ån är ca 10,5 km lång. Ån går i en 1,4 km lång tunnel under Spånga centrum och kortare sträckor är kulverterade. En stor del av vattnet kommer till ån i ledningar från villa-, flerfamiljs och industriområden. Vissa delar av ån har höga friluftsvärden tack vare anlagda promenadvägar (Miljöbarometern). Riskklass (fas 1) 2 Relativt höga halter alifater, PCB och metaller har påträffats på ett flertal ställen i ån och viken, vilket tyder på att området är påverkat av omkringliggande verksamheter. Motivering (fas 1) De föroreningar som har påträffats i Bällstaån och Bällstaviken har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor till mycket stor då relativt höga halter förorening har påträffats vid flera olika provpunkter i ån och viken. Detta indikerar att föroreningen kan vara utspridd över ett stort område. Till exempel har halter zink och alifater överstigande riktvärdet för MKM påträffats vid två undersökningar. Uppmätta halter kvicksilver och kadmium över riktvärdet för KM har påträffats vid fem olika provtagningar. Koppar- och blyhalter överstigande riktvärdet för KM påträffades vid 4 olika undersökningar. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora. Sedimenttransport kan ske genom åns strömmande vatten och då det förekommer båttrafik i viken. Känsligheten bedöms vara liten, varken viken eller ån används till bad eller fiske. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt-stort eftersom man, enligt WSP, ska höja naturvärdena inom området runt Bällstaån. Detta skulle innebära att djur och växter inom området bedöms ha ett högt skyddsvärde. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 73 (126)

85 Figur 37 Redovisning över Bällstaån och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 74 (126)

86 Drevviken, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Drevviken är en mycket stor sjö i som ligger delas av följande kommuner: Stockholm, Huddinge, Tyresö, Haninge. Tillrinningsområdet upptas till stor del av villabebyggelse. Ett större grönområde finns på den norra sidan och delar av Drevviken ingår i ett föreslaget naturreservat för Flaten och delar omfattas även av strandskydd. Frilufts- och naturvärdena är höga. Riskklass (fas 1) 2 Riskklassen riktar sig främst mot den norra delen av Drevviken, som är undersökt i större utsträckning än den södra delen av sjön. Enligt miljöbarometern ska halterna metaller och organiska ämnen vara lägre i en södra delen av sjön. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i Drevviken har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor, då relativt höga halter förorening har påträffats i sjöns norra del. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga till stora, eftersom det förekommer båttrafik i sjön. Känsligheten bedöms vara mycket stor i och med att det finns många badplatser, och att fiske förekommer i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt, Drevviken ligger delvis inom naturskyddsområde, men det verkar inte finnas några skyddsvärda arter i sedimenten. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 75 (126)

87 Figur 38 Redovisning över Drevviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 76 (126)

88 Hammarby sjö, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Hammarby sjö ligger sydost om Södermalm och var från börja en insjö som stod i förbindelse med Järlasjön i Nacka. På 1920-talet, när Hammarbyslussen öppnades, sänktes sjön och blev en vik av Saltsjön. Tillrinningsområdet är relativt litet och sjöns vatten har en uppehållstid på ca 3-4 dagar i sjön. Hammarby sjö har tidigare rapporterats ha förorenade sediment med avseende på Hg, Pb, Zn och Cu. Omvandlade hamn- och industriområdet omgärdar och det är båttrafik i sjön. Riskklass (fas 1) 1 I samband med exploateringen av Hammarby sjöstad har promenadvägar anlagts utmed stränderna. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms som hög baserat på att föroreningar påträffats ner till ett djup av minst 35 cm och den stora förekomsten av PAH och PCB. Hammarby sjö har mycket båttrafik varför spridningsförutsättningarna är mycket stora. Känsligheten förmodas vara stor, då människor bor permanent i omedelbar närhet till Hammarby sjö. En fladdermusart, klassad som skyddsvärd, har inventerats vid Sickla udde. Skyddsvärdet bedöms därför som stort. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 77 (126)

89 Figur 39 Redovisning över Hammarby sjö och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 78 (126)

90 Husarviken, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Husarviken är en smal havsvik på Norra Djurgården i Stockholm. Viken står i förbindelse med Lilla Värtan genom en ca 100 meter lång kanal. Området omfattas av nationalstadsparken och rekreationsområdets betydelse kommer successivt att öka i takt med exploateringen av Norra Djurgårdsstaden. Husarviken används inte för bad och inga anläggningar för bad planeras. På norra sidan viken finns ett 60-tal bryggplatser för båtar. Riskklass (fas 1) 3 Viken har fyllts ut med olika massor (t.ex. sprängsten och rivningsmassor). De tidigare industriella aktiviteterna i tillrinningsområdet (gasverkstomten, Storängsbotten och f.d. industriområdet Fisksjöäng) och de omfattande utfyllnaderna har påverkat förhållandena i Husarviken. Föroreningssituationen påverkas också av tillrinningen och utbytet med Lilla Värtan. Motivering (fas 1) Potentiella föroreningar har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor. Inga analysresultat har legat till grund för bedömningen, vilket gör att uppskattningen är mycket osäker. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora då vattnet är grunt och det förekommer båttrafik i Husarviken. Det finns inte någon badplats i Husarviken. Vid enstaka tillfällen kan dock bad förekomma. Inga uppgifter om fiske har heller framkommit. Känsligheten bedöms vara liten. Husarviken ingår i nationalstadsparken. Undersökningar (bottenfauna mm) visar att det akvatiska systemets naturoch skyddsvärde bedöms som lågt. Det sammantagna skyddsvärdet har bedömts som måttligt. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Det bedöms dock motiverat att utreda föroreningsnivån på ett bättre sätt utifrån resultaten av de sedimentprovtagningar som genomförts, men som Geosigma inte tagit del av. Sidan 79 (126)

91 Figur 40 Redovisning över Husarviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 80 (126)

92 Klara sjö, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Klara sjö utgör den södra del av den vattenled som förbinder Ulvsundasjön i nordväst med Riddarfjärden i sydost. Objektet omfattas av Karlbergskanalen, Karlbergssjön, Barnhusviken och Klara sjö. Vattenområdet är långt och smalt och har tidvis dålig vattenomsättning. Sträckan är det mest trafikbelastade vattenområdet i förhållande till vattenytans storlek. På norra sidan finns vidsträckta spårområden vid Centralstationen. I tillrinningsområdet har flertalet industriella verksamheter varit i drift. På grund av tidigare verksamhet (gasframställning vid Klaragasverket i öst samt en fabrik som hanterat restprodukter i form av stenkolstjära från gastillverkningen) samt den urbana miljön är bottnarna i Klara Sjö starkt förorenade av metaller och organiska ämnen främst tjärämnen. Delar om objektet har muddrats Riskklass (fas 1) 2 Den strandnära miljön, som inte präglas av tung trafik, har ett stort rekreativt värde (särskilt i söder). Vattnet används också för båtsport i olika former. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. allvarligt till mycket allvarigt tillstånd) har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor på grund av att många ämnen med hög farlighet har påträffats i sedimenten. Endast en del av objektet har muddrats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora då det förekommer mycket båttrafik i Klara sjö. Känsligheten i sjön uppskattas vara måttlig till stor (ej bad, ev. fiske). Skyddsvärdet bedöms vara måttligt då recipienten inte ligger under något särskilt skydd map flora/fauna. Det bedöms sannolikt att förutsättningarna för biologiskt liv är begränsade utifrån rådande föroreningsbelastning. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 2, vilket motsvarar en stor risk för Sidan 81 (126)

93 människors hälsa och miljön. Figur 41 Redovisning över Klara sjö och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 82 (126)

94 Lilla Värtan, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Lilla Värtans tillrinningsområde delas av Stockholm, Lidingö, Danderyd och Solna. Lite mindre än hälften av området upptas av bebyggelse, främst hamn- och industriområde. En stor del av Frihamnen ryms inom tillrinningområdet. Vid Loudden finns oljehamn och oljehantering. Utöver hamnoch industriområdena ingår dessutom delar av universitetsområdet samt flerfamiljsbebyggelsen i Hjorthagen och Gärdet i tillrinningsområdet Riskklass (fas 1) 2 Förhöjda halter föroreningar har påträffats i området. Exponeringen för människor bedöms dock vara begränsad i och med att stora delar av stranden består av industriområden och hamnar. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i Lilla Värtans sediment har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor till mycket stor i och med att förhöjda halter metaller mm har påträffats vid flera olika provtagningar och på upp till 2 m djup. Det är dock viktigt att påpeka att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora till mycket stora då båttrafik förekommer i stor utsträckning i området. Känsligheten bedöms vara måttlig, stränderna kring Lilla värtan inbjuder inte till bad men fisket är utbrett i området. Skyddsvärdet bedöms vara litet, inga speciellt skyddsvärda arter verkar finnas i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 83 (126)

95 Figur 42 Redovisning över Lilla Värtan och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 84 (126)

96 Lillsjön, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Lillsjön är den största av Brommasjöarna och Stockholms mest näringsrika sjö. Den ligger i ett mindre parkområde strax söder om Bromma flygplats och omges av trafikleder och mindre industrier. Via en kort kanal står sjön i fri förbindelse med Magretelundsviken, som är en del av Ulvsundasjön (Miljöbarometern). Riskklass (fas 1) 3 Förhöjda halter metaller och PCB mm har påträffats i sjöns sediment, men exponeringssituationerna för människor bedöms vara relativt begränsade i och med att det råder badförbud i sjön. Motivering (fas 1) De föroreningar som har påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig, då förhöjda halter metaller och organiska ämnen har påträffats vid flera olika provtagningstillfällen. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små eftersom det är förbjudet med motorbåtstrafik i sjön. Känsligheten bedöms vara måttlig. Det råder badförbud, men fiske förekommer i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara stort. I sjön förekommer fåglar som är skyddade enligt ArtArken och rödlistade. I sjön finns även fridlysta grodor och sjön är en reproduktionslokal för fisk. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 85 (126)

97 Figur 43 Redovisning över Lillsjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 86 (126)

98 Långsjön, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Långsjön ligger i ett gammalt villaområde på gränsen mellan Stockholm och Huddinge kommuner. En stor del av stranden är privat tomtmark. Långsjöns norra del har sanka stränder medan den södra sidan är kuperad med berg i dagen. Större tillflöden till sjön saknas och tillrinningen består huvudsak li gen av avrinnande regn- och smältvatten från omkringliggande mark områden (Miljöbarometern). Riskklass (fas 1) 2 Sjön verkar främst vara förorenade av koppar och zink. Bad och fiske utgör exponeringsrisker för människor. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor, då relativt höga halter förorening har påträffats vid tre olika undersökningar i sjön. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, i och med att båttrafik är förbjuden på sjön. Känsligheten bedöms vara stor till mycket stor, då människor badar och fiskar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara stort, eftersom det förekommer fridlysta arter av bland annat grodor, salamandrar, fåglar mm i sjön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 87 (126)

99 Figur 44 Redovisning över Långsjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 88 (126)

100 Råcksta Träsk, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Råcksta träsk är en liten och mycket näringsrik sjö som ingår i Grimsta naturreservat. Riskklass (fas 1) 2 Tillrinningsområdet består huvudsakligen av skog och öppen mark som ingår i Grimsta friluftsområde. Ca 20% av den mark som avvattnas till sjön är bebyggd (hårdgjorda ytor inkl. större vägar med omfattande trafik). Två identifierade objekt (grafiska industrier) är lokaliserade ca 300 meter från sjön. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd till allvarigt tillstånd) har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor, utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Känsligheten bedöms vara mycket stort med anledning av att sjön är välbesökt av allmänheten (fiske, bad). Då sjön är grund bedöms det inte osannolikt att exponering av förorening kan ske vid bad. En mindre del av norra sjön ingår i vattenskyddsområde. Skyddsvärdet bedöms som mycket stort då sjön ingår i Grimsta naturreservat samt att flera rödlistade fåglar har observerats i sjön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 2, vilket motsvarar en stor risk för människors hälsa och miljön. Sidan 89 (126)

101 Figur 45 Redovisning över Råcksta träsk och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 90 (126)

102 Sediment utanför Akterspegeln, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Området utanför Akterspegeln är en del av Mälaren och ligger mellan Liljeholmen och området Gröndal. Närområdet utgörs av industrimark som gjorts om till bostadsbebyggelse. Riskklass (fas 1) 2 Relativt höga halter metaller har påträffats i sedimenten. Människor bedöms dock inte exponeras för sedimenten i någon större utsträckning, då det inte verkar finnas badmöjligheter i det inventerade området. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten utanför Akterspegeln har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor till mycket stor, då höga halter metaller har påträffats vid två skilda provtagningar. Det är dock viktigt att påpeka att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora till mycket stora, i och med att båttrafiken är stor i området. Känsligheten bedöms vara liten, området bjuder inte in till bad. Skyddsvärdet bedöms vara litet, då inga skyddsvärda arter finns i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 91 (126)

103 Figur 46 Redovisning över Akterspegeln och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 92 (126)

104 Sediment utanför Beckholmen, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Beckholmen är en holme i Saltsjön inom Stockholm, strax söder om Djurgården och Djurgårdsstaden. Området ingår i Stockholms sjögård som är en del av nationalstadsparken. Riskklass (fas 1) 2 Förhöjda halter föroreningar har påträffats i området, men exponeringen för människor bedöms vara begränsad i och med lokalisering av de förorenade sedimenten. Inventeringen har avgränsats till sediment i direkt anslutning till Beckholmen, men verksamheten på Beckholmen har lett till föroreningar av sediment för en betydligt större area. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i anslutning till Beckholmen har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån i de aktuella sedimenten (se karta) bedöms vara stor till mycket stor i och med att förhöjda halter metaller mm har påträffats i flera provpunkter. JP Sedimentkonsult HB (2010) har utrett påverkansområdet från Beckholmen på sediment och konstaterade att verksamheten påverkat sediment på stora avstånd. Föroreningarna har således en större utsträckning än det aktuella området som inventeringen avgränsats till. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora då båttrafiken är intensiv i området. Känsligheten bedöms vara liten, bad förekommer inte i någon större utsträckning. Fiske förekommer troligen enbart i begränsad mån i det aktuella området. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt, området ligger inom nationalstadspark. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 93 (126)

105 Figur 47 Redovisning över Beckholmen och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 94 (126)

106 Sediment utanför Lövsta, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Sedimentobjektets tillrinningsområde består till stor del av ett deponiområde. Sedimenten utanför Lövsta är därför förorenade av historiska verksamheter. Riskklass (fas 1) 1 Exponeringsrisker för människor bedöms som små då sedimenten ligger relativt djup. Föroreningarnas farlighet i kombination med bedömd föroreningsnivå gör att risker främst kan föreligga för bottenlevande organismer, och potentiellt bidra till bioackumulering. Motivering (fas 1) Bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och föroreningens utbredning har inte tydligt avgränsats. Ett flertal av de påträffade föroreningarna har mycket hög farlighet och föroreningsnivån bedöms som stor till mycket stor på grund av uppmätta halter och bedömd utbredning av de förorenade sedimenten. I den norra delen av det inventerade området finns en badplats. Inga prover har uttagits i detta område, men föroreningsnivån antas även här vara stor till mycket stor enligt ett troligt men dåligt fall. Spridningsriskerna bedöms som måttliga till stora, framför allt på grund av risk för spridning av förorenat bottensediment som kan ske i samband med skred. Känsligheten bedöms vara mycket stor, då området ligger inom vattenskyddsområde och det finns en badplats i närområdet. Skyddsvärde bedöms som litet då det inte verkar finnas några speciellt skyddsvärda arter i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 95 (126)

107 Figur 48 Redovisning över Sediment utanför Lövsta och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 96 (126)

108 Trekanten, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Trekanten är en relativt stor parksjö i området Gröndal- Liljeholmen i sydvästra Stockholm. Tillrinningsområdet präglas av närheten till Stockholms innerstad med flera hårt trafikerade vägar i närområdet. Riskklass (fas 1) 1 Sjön utgör en rekreationsplats och har redan tidigare konstaterats förorenad av omkringliggande verksamheter. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sjön har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor till mycket stor. Relativt höga metallhalter har uppmätts vid samtliga provtagningar i sjöns sediment. Även höga halter PCB och PAH har uppmätts. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga, det är möjligt att sedimenten rörs om vid de åtgärder som vidtas för att omsätta vattnet i sjön. Känsligheten bedöms vara mycket stor, i och med att sjön används till bad och fiske. Detta sammantaget med sjöns ringa storlek innebär en eventuell exponering av förorenade sediment. Skyddsvärdet bedöms vara litet, det verkar inte finnas några speciellt skyddsvärda arter i sjöns sediment. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 97 (126)

109 Figur 49 Redovisning över Trekanten och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 98 (126)

110 Ulvsundasjön, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Ulvsundasjön är en vik av Mälaren. Tillrinningsområdet delas av Stockholm, Solna och Sundbybergs kommuner. Centrum, flerfamiljsbebyggelse och miljöfarlig verksamhet upptar ca 80 % av ytan (bl.a. Bromma flygplats och Ulvsunda industriområde). Sjön kantas av promenadstråk, koloniområden (t.ex. Johannelund) hamnar för fritidsbåtar, bad (t.ex. vid Minneberg och Huvudsta gård), fiske (främst gädda, gös, abborre). Riskklass (fas 1) 2 Många industriella verksamheter är lokaliserade i sjöns tillrinningsområde. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. allvarligt till mycket allvarigt tillstånd) har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor till mycket stor, utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Ulvsundasjöns medeldjup är 7,4 meter, vilket bidragit till bedömningen. Känsligheten bedöms vara stor med anledning av att sjön är välbesökt av allmänheten (bad, fiske). Skyddsvärdet bedöms som måttligt då sjön inte innehar något särskilt värde ur naturvårdssynpunkt. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 2, vilket motsvarar en stor risk för människors hälsa och miljön. Sidan 99 (126)

111 Figur 50 Redovisning över Ulvsundasjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 100 (126)

112 Årstaviken, Stockholms kommun Inventerarens intryck (fas 1) Årstaviken är en vik i den östligaste delen av Mälaren. Årstaviken börjar i öst vid Hammarbyslussen och slutar i väst vid Marievik och Liljeholmsbron där den övergår i Liljeholmsviken. Kommunikationer och miljöfarlig verksamhet i Västberga industriområde upptar en tredjedel av Årstavikens totala tillrinningsområde. Årstaviken har begränsad vattenomsättning vilket ökar känsligheten för föroreningar. Riskklass (fas 1) 2 Föroreningar i form av tungmetaller, PCB och PAH:er har påträffats vid flera undersökningar i sedimenten. Området omges av småbåtshamnar och friluftsområden (Tantolunden och Årstaskogen). Fiske är vanligt förekommande och det finns flera badplatser i viken. Motivering (fas 1) De föroreningarna som påträffats i Årstaviken har hög till mycket hög farlighet. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora då det förekommer mycket båttrafik i sjön. Föroreningsnivån bedöms vara stor då ett flertal provtagningspunkter i sjön visat på föroreningar ner till ett djup av 50 cm. Det är dock viktigt att påpeka att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Känsligheten bedöms vara stor, i och med att det förekommer bad och fiske i sjön. Det har inte dokumenterats några särskilt skyddsvärda vattenlevande arter i området och skyddsvärdet bedöms därför som måttligt. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 101 (126)

113 Figur 51 Redovisning över Årstaviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 102 (126)

114 Igelstaviken, Södertälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Igelstaviken är den inre delen av Hallsfjärden. Tillrinningsområdet består till största delen av industrimark. Riskklass (fas 1) 1 Höga halter kvicksilver har påträffats i Igelstavikens sediment, även efter genomförd muddring i viken. Det verkar också som att kvicksilver tillförs Igelstaviken kontinuerligt från Södertälje kanal. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i Igelstaviken har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara hög till mycket hög i och med att mycket höga halter kvicksilver har påträffats på flera provpunkter i sedimenten och att förorenade massor har deponerats i djuphål inom området. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora, då en fartygsled går genom viken. (I djuphålorna där sedimenten deponerats bedöms däremot spridningsförutsättningarna vara små.) Känsligheten bedöms vara stor, då det finns två badplatser i området och fritidsfiske bedrivs i viken. Skyddsvärdet bedöms vara litet, det finns inga speciellt skyddsvärda arter inom området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 103 (126)

115 Figur 52 Redovisning över Igelstaviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 104 (126)

116 Södertälje kanal, Södertälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Södertälje kanal är en kanal som går igenom centrala Södertälje i östra Södermanland. Kanalen förbinder Mälaren och Södertäljeleden i Östersjön och går via sjön Maren. Tillrinningsområdet består av industrimark, tätortsbebyggelse och skogsmark. Kanalen verkar vara påverkad av omkringliggande industri, vilket visas av att höga halter kvicksilver, tungmetaller, PAH:er, kolväten mm har påträffats i sedimenten. Muddring har skett både i kanalen och i Ragnhildsviken, men förorening verkar fortfarande finnas kvar i kanalens sediment. I Ragnhildsviken har kvicksilverhaltiga sediment deponerats i en djuphåla och täckts med rena sediment. Förutom detta ligger delar av beredskapslagret med kol fortfarande kvar i viken. Riskklass (fas 1) 1 Exponering för människor sker främst via intag av fisk som är klassad som otjänlig på grund av höga halter kvicksilver. Motivering (fas 1) Riskklassen motiveras av att höga halter förorening finns i kanalen, trots att den tidigare muddrats, samt att fritidsfiske bedrivs i kanalen. Det finns dessutom planer på att bredda kanalen genom ytterligare muddring. Detta innebär en ökad risk för spridning av förorening, i och med att en stor del av kvicksilvret i sedimenten verkar vara partikelbundet (se IVL:s utvärdering av muddringen på 90-talet). De föroreningar som förekommer i kanalen har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor till mycket stor i och med att höga halter kvicksilver och andra tungmetaller har påträffats på flera provpunkter i kanalen, trots att kanalen muddrats vid ett flertal tillfällen. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora då Södertälje kanal är en fartygsled där flera stora fartyg passerar per dag. Känsligheten bedöms vara måttlig, kanalen används till fritidsfiske. Skyddsvärdet bedöms vara litet, inga skyddsvärda arter förekommer i kanalen. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har Sidan 105 (126)

117 tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Figur 53 Redovisning över Södertälje kanal och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 106 (126)

118 Torpaviken, Södertälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Torpaviken är en vik i Hallsfjärden. I tillrinningsområdet finns industriområden, bostadsbebyggelse och skogsmark. I viken finns flera bryggor för småtbåtar. Riskklass (fas 1) 2 Undersökningen som gjorts visar på att vikens sediment har påverkats av omkringliggande verksamheter. Undersökningen tyder också på att omkringliggande markområden har förhöjda halter förorening, vilka skulle kunna spridas till viken. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i viken har stor till mycket stor farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor då höga halter av bland annat DDT, PCB, kvicksilver, bly och zink har påträffats i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora till mycket stora baserat på omfattande båttrafik i viken. Känsligheten bedöms vara måttlig, det verkar förekomma bad i viken. Om permanenta husbåtar placeras i viken kan känsligheten istället bli stor. Skyddsvärdet bedöms vara litet, det verkar inte finnas några skyddsvärda arter i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 107 (126)

119 Figur 54 Redovisning över Torpaviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 108 (126)

120 Åkaren, Södertälje kommun Inventerarens intryck (fas 1) Åkarens närområde utgörs av skogsmark och våtmark. Riskklass (fas 1) 3 Riskklassen är schablonsmässig och grundar sig på bedömningar av liknande sjöar. Motivering (fas 1) I anslutning till gruvverksamhet kan föroreningar med hög till mycket hög farlighet påträffas i sedimenten. Det har inte genomförts undersökningar i sjöns sediment, men där undersökningar har gjorts i liknande sjöar har föroreningsnivån bedömts vara måttlig. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, det verkar inte förekomma båttrafik i någon större utsträckning i sjön. Känsligheten bedöms vara måttlig, då det inte är uteslutet att människor badar i sjön. Skyddsvärdet bedöms vara litet, inga skyddsvärda arter verkar före komma i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 109 (126)

121 Figur 55 Redovisning över Åkaren och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 110 (126)

122 Brobäcken, Ryssviken, Upplands-Bros kommun Inventerarens intryck (fas 1) Brobäcken i Upplands Bro kommun avvattnar ett 33 km 2 stort område som till 35 % består av åkermark. I avrinningsområdet ligger också tätorten Bro. Bäcken rinner ut i Broviken och dess naturreservat Broängarna. Riskklass (fas 1) 3 Relativt låga halter förorening har påträffats vid provtagningar av sediment i bäcken. Det verkar dock finnas höga halter förorening vid angränsande markområden. Dessa skulle på sikt kunna påverka sedimenten i Brobäcken. Motivering (fas 1) De föroreningar som har påträffats i sedimenten har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara liten till måttlig, då relativt låga halter förorening har uppmätts i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga. Det verkar inte förekomma någon båttrafik, men spridning kan eventuellt ske via resuspension i bäcken. Känsligheten bedöms vara mycket stor, då bäcken ligger inom vattenskyddsområde. Skyddsvärdet bedöms vara måttligt. Bäckens utlopp ligger inom naturreservat och djuroch växtskyddsområde, men det verkar inte förekomma några arter som är speciellt skyddsvärda uppströms bäcken. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 111 (126)

123 Figur 56 Redovisning över Brobäcken, Ryssviken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 112 (126)

124 Dagvattendammen i Tibble, Upplands-Bros kommun Inventerarens intryck (fas 1) Dagvattendammen i Tibble ligger ca 200 m från Mälaren. Marken kring dagvattendammen är tuvig och består av gyttjig lera. Riskklass (fas 1) 3 Sedimenten är enligt J&W relativt oförorenade för att ligga i en dagvattendamm av denna typ. Dammen är byggd för att fånga upp förorenade sediment och hindra dem från att färdas vidare till Mälaren. Det verkar dock som att dammen inte har rensats på förorenade sediment, trots att det ska göras var år. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i dammen har hög till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara liten-måttlig. Föroreningar med hög-mycket hög farlighet har påträffats ner till 0,5 m djup i dammen. Det är dock viktigt att påpeka att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara små, då dammen är konstruerad för att fånga upp förorenade sediment. Viss spridning till omkringliggande jord har inträffat, men det bedöms höra till ovanligheterna. Känsligheten bedöms vara mycket stor i och med att dammen ligger inom vattenskyddsområde. Skyddsvärdet bedöms vara litet, det verkar inte finnas några skyddsvärda arter i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 113 (126)

125 Figur 57 Redovisning över Dagvattendammen i Tibble och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 114 (126)

126 Fjätursbäcken, Upplands-Väsby Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Fjätursbäcken rinner i nordvästlig riktning mellan de näringsrika sjöarna Fjäturen i söder och Norrviken i norr. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd) har måttlig till hög farlighet. Halterna är högst i de ytligaste skikten (0-2 cm). Föroreningsnivån bedöms vara liten-måttlig. Viktigt att påpeka är dock att bedömningen grundar sig på ett litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte avgränsats. Källan till föroreningen är inte heller känd, men belastningen är så hög att någon form av oljespill sannolikt nått bäcken. Spridningsförutsättningarna i sedimenten i bäcken bedöms i nuläget vara små. Känsligheten bedöms vara liten då människor inte bedöms exponeras för sedimenten i bäcken. Skyddsvärdet för recipienten bedöms som måttligt. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Sidan 115 (126)

127 Figur 58 Redovisning över Fjätursbäcken och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 116 (126)

128 Fysingen, Upplands-Väsby kommun Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Fysingen är en måttligt näringsrik sjö vars tillrinningsområde domineras av jordbruksmark. Sjön är klassad som riksangeläget bevarandeintresse för bl.a. sitt gamla kulturlandskap med herrgårdsmiljöer, möjligheter till friluftsliv, geologiska- och botaniska skyddsvärden och ett mycket rikt fågelliv (100-tal häckande arter). Fisksamhället är artrikt (10-tal arter). Motorbåttrafik är förbjuden i sjön. Sjön har flera anlagda badplatser. I norr och söder gränsar sjön till vattenskyddsområde. I norr ingår del av sjön i naturreservat. Sjön ligger delvis i Sigtuna kommun. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt tillstånd till allvarigt tillstånd) har måttlig resp. mycket hög farlighet. Den sammanvägda föroreningsnivån bedöms vara lite till måttlig utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöns area. Viktigt är att påpeka att bedömningen grundar sig på ett mycket litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara måttliga (relativt grund sjö, men motorbåttrafik är förbjuden). Känsligheten bedöms vara stor (fiske, bad). Skyddsvärdet bedöms som mycket stort då Fysingen är klassad som riksangeläget m.a.p. bevarandeintresse (kulturlandskap med herrgårdsmiljöer, geologiska- och botaniskt skyddsvärde samt att sjön har ett mycket rikt fågelliv). Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 117 (126)

129 Figur 59 Redovisning över Fysingen och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 118 (126)

130 Oxundasjön, Upplands-Väsby Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 3 Oxundasjön beskrivs som en mycket näringsrik sprickdalsjö i jordbruks och skogsbruksmiljö. Sjön är lokaliserad längst ned i sjösystemet Oxundaån, tar emot allt vatten från avrinningsområdet och har sitt utlopp i Mälaren i norr. Sjön är relativt svårtillgänglig då den ägs av civilförsvaret och privata markägare och fiske inte är tillåtet för allmänheten. Sjön saknar också anlagda badplatser. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten (i halter motsv. måttligt allvarligt allvarligt tillstånd) har måttlig till mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara måttlig till stor, utifrån erhållna analysresultat samt uppgifter om sjöarean. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte avgränsats. Spridningsförutsättningarna i sedimenten bedöms i nuläget vara måttliga. Sjöns medeldjup är 3,3 meter. Inga särskilda uppgifter har framkommit som tyder på att spridning lättare sker (t.ex. aktivt båtliv, planerade muddringsarbeten, vågrörelser). Känsligheten bedöms vara måttlig då sjön inte är tillgänglig för allmänheten (riskerar inte att exponeras för förorening). Skyddsvärdet bedöms som måttligt, då sjön inte innehar något särskilda biologiska skyddsvärden. Objektet tilldelas riskklass 3, vilket motsvarar en måttlig risk för människors hälsa och miljön. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. När den pågående sedimentundersökningen avslutats (2014) bör riskklassen ses över och det nya underlaget vägas in i en ny bedömning. Sidan 119 (126)

131 Figur 60 Redovisning över Oxundasjön och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 120 (126)

132 Farstaviken, V Kattholmen, Värmdö kommun Inventerarens intryck (fas 1) Farstaviken ligger i Stockholms inre skärgård. Viken omges av tätortsbebyggelse, skogsmark och industrimark. I viken förekommer båttrafik i stor omfattning. Riskklass (fas 1) 1 Mycket höga halter TBT har påträffats i viken. Då TBThalterna är höga även i det översta sedimentlagret gör Svensk Ekologikonsult bedömningen att ämnet fortfarande tillförs sedimenten, eller att det har en mycket långsam nedbrytning. Motivering (fas 1) Föroreningarnas farlighet är hög till mycket hög. Föroreningsnivån bedöms vara mycket stor. Höga halter av ämnen med hög till hög farlighet har påträffats i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Spridningsförutsättningarna bedöms vara mycket stora i och med att båttrafik förekommer i stor utsträckning i viken. Känsligheten bedöms vara måttlig, människor vistas i området men det bedöms inte troligt att de kommer i kontakt med de förorenade sedimenten i någon större omfattning. Skyddsvärdet bedöms vara lågt då det inte verkar förekomma några skyddsvärda arter i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 121 (126)

133 Figur 61 Redovisning över Farstaviken, V Kattholmen och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 122 (126)

134 Forsvik, Värmdö kommun Inventerarens intryck (fas 1) Forsvik är en liten vik i Stockholms skärgård. Tillrinningsområdet består till största delen av bostadsbebyggelse och skogsmark. Riskklass (fas 1) 3 Vid den undersökning som gjorts i viken har relativt låga halter förorening uppmätts. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten har hög till mycket hög farlighet. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora, båttrafik verkar förekomma i viken. Föroreningsnivån bedöms vara liten till måttlig. De föroreningar som har påträffats har hög till mycket hög farlighet, men relativt låga halter förorening har påträffats i sedimenten. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Känsligheten bedöms vara liten till måttlig, människor verkar inte exponeras för sedimenten i någon större utsträckning. Skyddsvärdet bedöms vara lågt, då det inte verkar finnas några speciellt skyddsvärda arter i närområdet. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 123 (126)

135 Figur 62 Redovisning över Forsvik och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 124 (126)

136 Sediment vid Ö. Kanalstaden, Österåkers kommun Inventerarens intryck (fas 1) Åkers kanal förbinder Garnsviken med Tunaviken i Trälhavet. Tillrinningsområdet vid Östra kanalstaden består av bostadsbebyggelse och industrimark. Riskklass (fas 1) 3 I den undersökning som gjorts verkar halterna förorening vara relativt låga. Den största exponeringsrisken i dagsläget bedöms vara fisket. Motivering (fas 1) De föroreningar som påträffats i sedimenten har hög till mycket hög farlighet. Spridningsförutsättningarna bedöms vara stora, då det förekommer båttrafik i området. Föroreningsnivån i det riskklassade området bedöms vara liten, de halter som har uppmätts i sedimenten är relativt låga. Viktigt att påpeka är att bedömningen grundar sig på ett relativt litet dataunderlag och att föroreningens utbredning inte tydligt avgränsats. Vid Roslagsbanans järnvägsbro, uppströms området, har förhöjda halter nickel, arsenik och koppar påträffats. Dessa föroreningar kan eventuellt påverka sedimenten även här vid eventuella ingrepp i sedimenten runt järnvägsbron. Känsligheten bedöms vara måttlig, fritidsfiske verkar bedrivas i kanalen. Skyddsvärdet bedöms vara litet, då det inte verkar finnas några speciellt skyddsvärda arter i området. Riskklassningen grundas på de uppgifter som Geosigma har tagit del av under inventeringsarbetet. Om nya uppgifter tillkommer i framtiden kan riskklassen komma att ändras. Sidan 125 (126)

137 Figur 63 Redovisning över Sediment vid Ö. Kanalstaden och närliggande objekt. Observera att polygonen visar det område riskklassningen avser, det är inte en avgränsning av förorening och innebär inte heller att hela området inom polygonen är förorenat. Karta från Geosigma. Sidan 126 (126)