1 (5) Inventering av förorenade områden Bilskrot och skrothandel

Transkript

1 1 (5) Inventering av förorenade områden Bilskrot och skrothandel Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade områden syftar bland annat till att uppfylla det av riksdagen fastställda nationella miljömålet "Giftfri miljö" där delmål sex och sju direkt berör förorenade områden. För att inventeringen ska bli likvärdig över hela landet används Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO (NV rapport 4918). Inventeringen delas upp i två faser: Fas 1 orienterande studier; innebär att objekt i respektive bransch identifieras och uppgifter om verksamheten samlas in genom t.ex. arkiv- och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Fas 2 översiktlig undersökning; gäller endast utvalda objekt där prover tas på aktuella medium (mark, porluft, grundvatten, ytvatten och sediment) I båda faserna görs avslutningsvis en riskklassning. De undersökta objekten placeras i en fyrgradig skala, klass 1- klass 4, där klass 1 innebär störst risk och klass 4 liten risk för förorening. Riskbedömningen ligger till grund för fortsatta prioriteringar och undersökningar. Det är viktigt att påpeka att klassningen handlar om risker och följaktligen innebär det inte att ett klass 1 objekt är förorenat utan att risken för förorening är stor. Desto större underlag som finns desto säkrare blir riskklassningen. Bilskrot och skrothandel Branschen bilskrot och skrothandel inkluderar alla typer av skrotverksamhet. Bilskrot inkluderar omhändertagande och demontering av olika fordonsslag som t.ex. bilar, traktorer, skördemaskiner eller lastbilar. Vissa verksamheter ägnar sig endast åt bilskrotning och demontering medan en del även tar emot annat skrot. Sett till antalet skrotningsanläggningar i Hallands län så finns det flest i Halmstads, Laholms och Varbergs kommuner medan det i Kungsbacka och Hylte endast finns ett fåtal. Bilskrotningsbranschen är mycket heterogen med avseende på verksamheternas storlek. Precis som i övriga landet är de flesta skrotningsanläggningar i Hallands län mindre verksamheter (enmansföretag), men det har även vuxit fram större anläggningar med flera anställda. Sett ur ett historiskt perspektiv har huvuddelen av företagen varit mindre med en eller två anställda. På en skrotningsanläggning töms fordonen på miljöfarliga vätskor och komponenter. Värdefulla delar tas bort för vidare försäljning och återvinning. Oljor, drivmedel, glykol, däck och batterier är exempel på detaljer som plockas bort innan fordonet är klart för att transporteras till en fragmenteringsanläggning. För att effektivisera transporten pressas

2 LÄNSSTYRELSEN 2(5) fordonen med egen stationär press eller med en mobil press. Det förekommer att bilar körs hela utan att pressas. Föroreningar Spill och läckage av farligt avfall/vätskor vid demonteringen är det enskilt största miljöproblemet vid bilskrotning. Det är vanligast med spill av fordonets oljor, drivmedel, glykol, och batterisyra. Vid långvarig hantering samt vid olyckor kan de kemiska ämnen som förekommer i fordonen kan förorena mark, grundvatten och ytvatten. Om sensorer och brytare som innehåller kvicksilver hanteras ovarsamt eller inte tas bort på ett korrekt sätt kan de gå sönder och läcka ut sitt innehåll. Vid pressning av demonterade fordon eller framförallt om odränerade fordon pressas föreligger det risk för läckage. Maskiner och fordon som används vid bilskrotning t.ex. pressar, saxar, truckar och lastare, utgör i sig en risk för förorening genom läckage och slarvig hantering av olja och drivmedel. Transformatorer som, i många fall skrotats av bilskrotare, kunde förr i tiden innehålla PCB-haltig olja. Vissa äldre bilar innehöll komponenter med PCB (polyklorerade bifenyler) vilket resulterat i att PCB hittas i marken på vissa bilskrotar. När vätskor och delar plockats bort kan de orsaka förorening om de förvaras på ett felaktigt sätt t.ex. i otäta kärl eller utomhus direkt på marken. Även en längre tids uppställning av ej tömda bilar utomhus kan bidra till uppkomst av förorening. Riskerna med att förorena kan minskas genom att arbete, förvaring och uppställning av bilar sker på tät platta och under tak. Strängare lagstiftning inom miljöområdet har bidragit till att minska risken för förorening även inom bilskrotningsbranschen. Föroreningar som ofta hittas i marken vid bilskrotar är olika olja/petroleumkolväten, tungmetaller såsom bly, kadmium och koppar samt de organiska föroreningarna polyklorerade bifenyler (PCB) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Inventeringen Efter identifieringen av objekt tillhörande bilskrot och skrothandelsbranschen så genomfördes en arkivstudie där information om samtliga objekt samlades in. Eftersom inventeringen av denna bransch bör koncentreras till de objekt där det misstänks föreligga störst risk för förorening valdes upp till fem bilskrotar per kommun ut för en fullständig MIFO fas 1 inventering. Urvalet gjordes med bakgrund av nedanstående men för att inte förbise något objekt gjordes arkivstudier på alla objekt i branschen. Risken för föroreningar vid skrotning antogs vara starkt korrelerad till antal verksamhetsår, vid vilken tidpunkt verksamheten startade samt hur stor fordonsomsättningen är per år. Vidare genom kontakt med respektive miljöavdelningen i kommunerna samt med personer på Länsstyrelsen i Halland med kunskap om länets bilskrotar, identifierades anläggningar som ansågs som extra intressanta att undersöka. Detta för att få fram verksamheter som

3 LÄNSSTYRELSEN 3(5) exempelvis bedrivits slavigt eller haft flera klagomål eller att de ligger nära skyddsvärda områden som exempelvis vattentäkter. Resultat Totalt har 21 objekt inventerats av totalt 109 * identifierade objekt, fyra objekt är sedan tidigare inventerade i samband med andra inventeringar. Av de MIFO fas 1 inventerade objekten har flertalet hamnat i klass 2 och 3, det vill säga stor eller måttlig risk för förorening. I detta urval har ingen bedömts tillhöra klass 1, se figur 1. Ingen av fas 1 objekten i den här inventeringen har gått vidare till MIFO fas 2 i dagsläget och det har inte genomförts några översiktliga undersökningar av mark och grundvatten med avseende på föroreningar. Riskklassningen är preliminär och kan komma att ändras om nya uppgifter framkommer framöver, exempelvis genom undersökningar av mark och grundvatten. Bilskrots- och skrothandelsbranschen Antal Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Ej riskklassade 1 77 Figur 1: Riskklassade objekt inom bilskrotningsbranschen, fas 1. Totala antalet objekt som riskklassades är 25 stycken. Utav dessa är fyra inventerade i samband med andra branscher eller inventeringar. * Siffrorna bygger på antalet objekt som hittas i MIFO-databasen med sökordet bilskrot. Dessa siffror kan vara felaktiga eftersom det inte alltid går att bekräfta att bilskrotning skett vid enbart identifiering. Även faktumet att visa verksamheter som bedrivits på flera fastigheter ibland finns registrerade som ett objekt och ibland som flera gör att det kan bli fel i statistiken.

4 LÄNSSTYRELSEN 4(5) De bilskrotar som hamnat i riskklass 2 har utmärkt sig genom att antigen ligga inom eller nära skyddsvärda områden (vattenskyddsområde, enskilda vattentäkter, riksintresse för natur, naturreservat, skyddsvärda vattendrag) eller har bedrivits på ett slarvigt sätt periodvis eller under längre tid. På ett objekt har det konstaterats PCB i grundvatten. Även om inte alla objekt har inventerats är förhoppningen att det urval som gjordes innefattar branschens värre objekt. De objekt som riskklassats som en 1:a eller 2:a redovisas tillsammans med motivering till riskklassen i tabellen nedan. Objekt-ID Objekt Riskklass Motivering F FLADALTS BILDEMONTERING 2 Omfattningen på verksamheten relativt liten men har bedrivits sedan Det är mycket oklart hur vätskor har hanterats och om mycket spill har förekommit men tidigare inspektionsbesök tyder på att så är fallet. F Kurt Persson i Brandshult 2 Det finns begränsat med uppgifter om hur verksamheten skötts vilket ökar osäkerheten kring föroreningsnivån i samtliga medier. I början var verksamheten ganska omfattande och har pågått under en längre tid, vilket ökar risken för förorening. F Patersons skrot Ränneslöv, Laholms traktordemonter F Papagikas bil o delar,stamatias lastbildemontering 2 Verksamheten har tidigare haft utsläpp av oljeoch lösningsmedelsförorenat vatten utan föregående rening. När verksamheten utökades kraftigt ledde det till osäker hantering av olja, batterier och annat farligt avfall. Oljeläckage från sönderrostade tunnor. 2 Högt naturvärde i närheten och exponeringsrisk via dricksvatten från brunn tillsammans med att oljeföroreningar konstaterats vid ett flertal tillfällen gör att riskklass 2 känns befogad. F Gordon Hanssons Bilskrot 2 Bilskrotningen har pågått relativt länge, sedan Detta tillsammans med att en hel del spill har förekommit gör att objektet klassas så högt trots de relativt låga skydds- och naturvärden. F Erik Johansson Bilskrot 2 Verksamheten har pågått länge och flertalet inspektionsrapporter påpekar att verksamheten skötts dåligt. Ovarsam hantering, läckage och spill av miljöfarliga vätskor förekom mer eller mindre frekvent. Verksamheten har gett upphov till även idag synligt spill.

5 LÄNSSTYRELSEN 5(5) F Olsson Bil i Veinge AB, VEINGE BILDEMONTERING F Walters bilskrot (Sune Carlssons skrot), Skogstorp 2 Verksamheten har pågått sedan slutet på 60- talet i ganska stor omfattning och med bakgrund av att dåtidens krav skiljer sig markant ifrån dagens finns det risk för föroreningar även om verksamhetsutövaren följt krav och normer. 2 Hanteringen av miljöfarliga kemikalier sköts idag på ett mycket bra sätt. Det är dock oklart hur den sköttes förr i tiden.skyddsvärdet på fastigheten och marken runt omkring är låg. Det som motiverar klassningen är att en markundersökning visar på att det finns PCB i grundvattnet.