Inventering av förorenade områden

Transkript

1 Inventering av förorenade områden 1 (5) Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade områden syftar bland annat till att uppfylla det av riksdagen fastställda nationella miljömålet "Giftfri miljö" där delmål sex och sju direkt berör förorenade områden. För att inventeringen ska bli likvärdig över hela landet används Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden, MIFO (NV rapport 4918). Inventeringen delas upp i två faser: Fas 1 orienterande studier; innebär att objekt i respektive bransch identifieras och uppgifter om verksamheten samlas in genom t.ex. arkiv- och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Fas 2 översiktlig undersökning; gäller endast utvalda objekt där prover tas på aktuella medium (mark, porluft, grundvatten, ytvatten och sediment) I båda faserna görs avslutningsvis en riskklassning. De undersökta objekten placeras i en fyrgradig skala, klass 1- klass 4, där klass 1 innebär störst risk och klass 4 liten risk för förorening. Riskbedömningen ligger till grund för fortsatta prioriteringar och undersökningar. Det är viktigt att påpeka att klassningen handlar om risker och följaktligen innebär det inte att ett klass 1 objekt är förorenat utan att risken för förorening är stor. Desto större underlag som finns desto säkrare blir riskklassningen. av metaller sker huvudsakligen för att få ett effektivt korrosionsskydd eller en dekorativ yta. Olika typer av ytbehandling av metaller har använts i Sverige sedan mitten av 1800-talet. De ytbehandlingsprocesser som kan förekomma är elektrolytiska, kemiska, termiska, fysikaliska eller mekaniska. Fram till ungefär 1960 var de flesta anläggningarna manuella men efter detta blev produktionen mer och mer till automatiserad. Processavloppsvattnet släpptes vanligen ut direkt till omgivningen, reningen var i det närmaste obefintlig. Det var först i början på 1960-talet som det blev tal om att börja rena det utgående avloppsvattnet. Uppkommet metallhydroxidslam samlades ofta på tomfat som grävdes ner i marken eller deponerades i anslutning till fabriken. I och med att miljöskyddslagen (ML) trädde i kraft 1969 blev den galvanotekniska industrin utsatt för hårda påtryckningar från myndigheterna. Det resulterade i att de flesta företagen, i mitten på 1970-talet, installerade någon form av rening på det utgående processavloppsvattnet.

2 LÄNSSTYRELSEN 2(5) Föroreningar De föroreningar som uppkommer vid en metallytbehandlingsanläggning är främst metaller, metallhydroxidslam, cyanider och klorerade lösningsmedel. De vanligaste metallerna är koppar, krom, nickel och zink. Det är i de olika processbaden som metallerna och cyaniderna används. Metallhyroxidslammet är ett avfall som bildas i de olika processbaden. Lösningsmedel används främst vid avfettning av detaljerna som ska ytbehandlas. Avgränsningar i inventeringen Alla objekt där det är känt ifrån arkivuppgifter, Länsstyrelsens arkiv 6, 7 och 2, att ytbehandling bedrivits har inventerats. Undantaget är ytbehandling med järnfosfatering. Ett antal objekt finns också registrerade i verkstadsindustribranschen men har valts att inventeras i denna omgång på grund av sin ytbehandlingsverksamhet. Resultat Totalt har 60 objekt i branschen metallytbehandling inventerats. De flesta objekten har riskklassats som 3:or men det finns även många 1:or och 2:or, se figur 1. Detta eftersom föroreningsproblematiken varierar mycket beroende på typen av ytbehandling. Fem objekt har inte riskklassats beroende på att inte tillräckligt mycket information om dem hittats. Inventering av metallytbehandlare Antal Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Ej riskklassade Figur 1: Fördelningen mellan de olika riskklasserna bland inventerade metallytbehandlare. De objekt som riskklassats som 1:or eller 2:or presenteras i tabellen nedan tillsammans med en motivering till riskklassen. Objekt-ID Objekt Riskklass Motivering

3 LÄNSSTYRELSEN 3(5) F Kvarnen i Sennan F Heurlins Lackering F Industri Zink F Monark, Cycleurope Sverige 1 En del slam och kemikalier kvar i lokalen. Konstaterade höga tungmetallhalter i byggnaden. I stort sätt obefintlig avloppsrening. 1 Lång verksamhetstid med hantering av miljöfarliga ämnen med en lång period där dokumentation saknas. 1 Lång verksamhetstid, med förorening av byggnader som har kontakt med grundvatten. Tidigare verksamhet orsakade förorenat slam i Törlan. 1 Lång verksamhetstid med många "farliga" kemikalier. Tidigare verksamhet resulterade förmodligen i en hel del spill. Vid Banverkets översiktliga markundersökning som gjordes 1997 visade en provpunkt på förhöjd nickelhalt. F Kv Valen 1 Lång verksamhetstid, med många år utan rening av avloppsvatten och deponering av slagg mm på fastigheten. Förorening av mark och grundvatten har redan konstaterats. Stora delar av akuta risker undanröjda genom asfaltering. Mer detaljerade utredningar om F Gamla Kromverken F Från Skandinavisk a textilfabriks till Consilium F Aliptus (Matadorverken) F Genevads vägmärken, MEAG GENEVAD 1 Lång verksamhetstid, orenade utsläpp till mark och vatten. KM konstaterar att vätskor från ytbehandlingen finns i marken där rörledningsgravar läggs. Bostadsområde idag. 1 Mycket lång verksamhetstid, med både textilindustri och ytbehandling. Metallslam ligger kvar i underjordisk cistern som ej har helt tät botten. Banverkets undersökningar visar på att marken är förorenad och på låga halter av metaller och alifater. 1 Bedrev ytbehandlingsverksamhet (förnickling och förkromning) upp till 30 år. Har hanterat trikloretylen, i vad man kan tro av ritningarnas 2 stora cisterner på utsidan av byggnaden och 3 cisterner inomhus, i större omfattning än många andra ytbehandlingsfö 2 Förmodligen har de mesta av föroreningarna hamnat i Genevadsån och spolats ut mot havet. MoHs fynd av farligt avfall visar dock på tydliga brister i kemikaliehanteringen. Att företaget ej kan redogöra för var kemikalier förvaras tyder också på bristfällig

4 LÄNSSTYRELSEN 4(5) F Getinge Sterilization F Christian Olssons/ Interkonsult i Falkenberg 2 Närmare 40 års verksamhetstid på fastigheten, hanterat många kemikalier som bedöms som högeller mycket hög farlighet. Sannolik spridning av föroreningar från betningskaret som byttes ut år 2001, frågan är hur länge läckaget pågått och hur långt det spri 2 Lång verksamhetstid. Stor osäkerhet kring verksamheten och eventuella föroreningar. Deponimark som grund för verksamheten. F Haldex 2 Lång verksamhetstid som till stor del bedrevs innan Miljöskyddslagen fanns. På fastigheten har bedrivit flera olika processer - gjuteri, ytbehandling, verkstad och skrotupplag. Sedimenteringsbassängen reser sig vid hög grundvattnet står högt. F Kapman, Sandvik metall F Carlssons Nickel & Krom, Peter Karlsson, skrot F Nyhems 2 Idag kontrollerad verksamhet men tidigare hanterades bla bariumklorid. Under en tid fick vätskorna infiltrera i marken utanför denna fastighet ner mot Viskan.Trikloretylen har hanterats på fastigheten 2 Byggnaden bedömdes okulärt vid inventeringsbesöket som starkt förorenad. Tidigare inspektionsrapporter och periodiska besiktningar har även påpekat att farligt avfall och kemikalier har förvarats på icke tillfredställande sätt. Erfarenheter från branschen 2 Har ej bedömt för ytv och sediment pga avståndet. Lång och omfattande verksamhet gör att sannolikheten för att finna föroreningar är stor. I samband med ombyggnaden efter branden 1977 schaktades ca 1 m jord/sandmassor bort. Yrkesinspektionen uppmanade bo F Fridhemsberg mekaniska verkstad 2 Orenat utsläpp i Skrockån förorening av sediment? Fiskdöd har förekommit. Platta i reningsanläggning, ligger kvar i marken! F Halmstad Varmförzinkning 2 Den höga halten av zink i grundvattnet vars farlighet bedöms som måttlig gör att klassningen sätts till en tvåa. Önskvärt vore att även HCl, Cd och Pb hade analyserats i grundvattnet samt att markanalyser hade utförts.

5 LÄNSSTYRELSEN 5(5) F Bårebo metallvarufabrik, Svensk skruv i Torup F Fagerhults Belysning m.fl. F Halmstad Spik- & trådfabrik 2 sverksamheten på fastigheten har pågått över 50 år. Enligt dokument har processavloppsvattnet avleds utan förbehandling till recipient kanske fram till Detta vatten borde vara frätande mot bl.a. avloppsrören som då kan läckt ut föroreningar. 2 Ingasynliga föroreningar i byggnaden men föroreningarnas farlighet och lång verksamhetstid gör att objektet klassas till en 2:a. Fleraverksamhetsutövare på fastigheten. 2 Ca 30 års verksamhet av galvaniseringsarbeten och svetselektrodtillverkning. Processavloppsvattnen med ph 1,1. Osäkert vart dessa utsläpp gick innan kommunens reningsverk installerades, troligt är att ledning fanns ut till Nissan. Frätskador på rör? På ga