Årsredovisning. ljusdal.se

Transkript

1 Årsredovisning 2012 ljusdal.se

2

3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande 2 Fem år i sammandrag 3 Mandatfördelning 3 Befolkning 4 Organisation 5 Fördelning kostnader & intäkter 6 Förvaltningsberättelse Styrning och uppföljning 8 Näringsliv 12 Medarbetare 13 Folkhälsa 15 God ekonomisk hushållning 16 Ekonomi 17 Ekonomiska sammanställningar Resultaträkning 23 Balansräkning 23 Kassaflödesanalys 24 Drift- och investeringsredovisning 25 Noter 26 Redovisningsprinciper 34 Revisionsberättelse 36 Verksamhetsberättelse Revision 37 Kommunstyrelse 38 Utbildningsnämnd 43 Omsorgsnämnd 47 Överförmyndarnämnd 51 AB Ljusdal Energiföretag koncern 53 AB Ljusdalshem 53 AB Ljusdals Servicehus 53 Närljus 53 Stiftelsen Stenegård 53 1

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ljusdal ska bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling Kommunstyrelsen har initierat ett visionsarbete som, förutom en kommunal vision, ska tydliggöra vilka framgångsfaktorer vi anser vara viktigast för att skapa en framgångsrik kommun. Arbetet med en lokal utvecklingsstrategi pågår och kommer förhoppningsvis att kunna presenteras under det första halvåret En utvärdering av den nuvarande kommunala organisationen har påbörjats. Resultatet kommer att presenteras under Eventuella förändringar bör kunna genomföras från och med nästkommande mandatperiod. Årets överskott beräknas bli cirka 24 miljoner, vilket är ett positivt resultat utifrån den budget som kommunfullmäktige antagit. För att skapa bra förutsättningar för framtida investeringar ligger resultatets nivå rätt, med tanke på 2 % -målet. Möjligheten att införa så kallade resultatutjämningsfonder kommer förhoppningsvis att - utifrån regler och riktlinjer - vara klara inför kommande ramtilldelning. För att uppnå målet med en positiv befolkningsutveckling är det av största vikt att marknadsföra Ljusdals kommun som attraktiv att bo, leva och verka i. För att öka antalet inflyttningar, så att vi på sikt blir fler invånare, är de också viktigt att alla kommunmedborgare blir ambassadörer för kommunen. Företagsetableringar, företagsutveckling och nyskapande av arbetstillfällen är av största vikt för att påverka befolkningsutvecklingen positivt. Ljusdals kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som i samverkan med andra aktörer skapar goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. För att säkra den offentliga servicen kommer samverkan med andra aktörer, såsom kommuner, landsting, region och det privata näringslivet, att bli allt viktigare. På grund av stora pensionsavgångar och betydande rekryteringsbehov kommer personalfrågor att bli allt viktigare framöver. Ljusdals kommun har unika möjligheter att utvecklas de kommande åren, med många nyetablerade företag, en upplevelseindustri på stark frammarsch, och en stor vilja hos kommande generationer att kliva fram och påverka vår samhällsutveckling. Tillsammans har vi goda förutsättningar att göra en bra kommun ännu bättre, mer attraktiv och spännande. Tillsammans skapar vi en positiv utveckling med stor kreativitet och ett tillåtande förhållningssätt. Roland Bäckman Kommunstyrelsens ordförande Östernäsområdet har varit mycket i fokus under 2012, och samarbetet med PEAB för att se över möjligheterna att utveckla ett handelsområde fortskrider. Beslut har även tagits om att anlägga ett parkområde. En förstudie om placering av timmeromlastningen genomfördes i slutet av Ljusdals bandyklubb tog åter plats i högsta serien och tre av våra hälsingegårdar blev världsarv. Det är två vitt skilda händelser, men båda mycket viktiga, inte minst för marknadsföringen av vår kommun. Nyetableringar i Kährs lokaler, en expanderande besöksnäring, beslutet att etablera Lidl och vindkraftsetableringar är sådant som inger framtidstro vad gäller nya arbetstillfällen. INLEDNING I 2

5 FEM ÅR I SAMMANDRAG Fem år i sammandrag Antal invånare Skattesats 22,14 22,40 22,40 22,40 22,40 Kommunen Årets resultat kommunen Mkr 24,1 29,4 34,7 13,6-3,4 Soliditet, kommunen % Balansomslutning Mkr Likvida medel kommunen Mkr Låneskuld kommunen, Mkr Investeringar kommunen Mkr Eget kapital/invånare kommunen Nettokostnads andel % 98 % 97 % 97 % 98% 100 % Antal tillsvidareanställda Kommunkoncernen Årets resultat koncernen Mkr 36,0 59,2 49,1 27,8 3,9 Soliditet, koncernen % Balansomslutning koncernen Mkr Likvida medel koncernen Mkr Låneskuld koncernen, Mkr Investeringar koncernen Mkr Eget kapital/invånare koncernen Antal tillsvidareanställda Mandatfördelning i fullmäktige Parti Socialdemokraterna Moderata samlingspartiet Centerpartiet Socialradikala demokraterna 4 4 Folkpartiet Vänsterpartiet Miljöpartiet Sverigedemokraterna 2 Kristdemokraterna Frihetliga Ljusdalsbygden 1 2 Totalt INLEDNING I 3

6 BEFOLKNING Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Centralort är Ljusdal. Befolkning 2012 FAKTA YTA: 5 642,9 km 2, därav vatten 348,4 km 2 FOLKMÄNGD: invånare per Ljusdals befolkning uppgick till personer vid årsskiftet 2012/2013. Det är en minskning med 94 personer sedan årsskiftet 2011/ Flytt och födelsenetto Flyttnetto blev för 2012 positivt. 41 personer fler flyttade till Ljusdals kommun än från Ljusdals kommun. Födelsenettot fortsätter att vara negativt: Åldersstruktur Ljusdals kommun har färre yngre och fler äldre invånare än riksgenomsnittet. Andelen invånare över 65 år är 24,5 % i Ljusdal och för hela riket 18,8 %. Åldersgrupp Ljusdal % Riket % 0-5 år ,8 7, år ,5 10, år ,7 63, är ,3 10,7 75-w år ,6 8,5 Summa ,0 100,0 STÖRRE INVÅNARE ORTER Ljusdal Järvsö Färila Tallåsen 770 Los 423 Hybo 304 Ramsjö 265 Korskrogen 205 Hennan 208 Kårböle 111 Hamra 101 Tandsjöborg 49 Skattesatser inkl. kyrkoavgift 2012 Ljusdal 34,79 Färila 35,15 Järvsö 35,07 Los 35,15 Ramsjö 34,79 Kårböle 35,15 Hamra 35,15 INLEDNING I 4

7 ORGANISATION Organisation Ljusdals kommun antog en ny organisation för år 2011 och framåt. Den nya organisationen innebär att Ljusdals kommun har tre nämnder och tre förvaltningar. Ett kommunledningskontor är också kopplat till organisationen för administration och service till politiker och förvaltningar. Ansatsen i skapandet av den nya organisationen har varit att få en effektivare kommunal verksamhet med ett utökat medborgarfokus. Den största förändringen jämfört med den tidigare organisationen är att kommunstyrelsen får ett utökat ansvarsområde. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för samtliga verksamheter som inte är direkt kopplade till omsorg eller utbildning. Många av de verksamheter som kommunstyrelsen har ansvar för är frivilliga för en kommun att utöva. Kommunstyrelsen har då möjlighet att prioritera och ange ambitionsnivån för dessa verksamheter. Detta övergripande ansvarsområde ger förutsättningar för kommunstyrelsen att aktivt påverka samhällsutvecklingen i kommunen. En samhällsutveckling som omfattar planerandet och utvecklandet av den fysiska strukturen och den fysiska miljön samt utbudet inom kultur, idrott och fritid. Med andra ord stora delar av det som påverkar medborgare, näringsliv och föreningar. Omsorgsnämnd och utbildningsnämnd har ansvaret för den största delen av den kommunala kärnverksamheten. Omsorgen om kommunens medborgare och skolverksamheten. INLEDNING I 5

8 FÖRDELNING KOSTNADER & INTÄKTER Var kommer pengarna ifrån? Avgifter, arrende och hyra 4% Försäljning, räntor 8% Bidrag 8% Skatteintäkter & statsbidrag 80% Avgiftsfinansiering 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 47% 28% 3% 8% INLEDNING I 6

9 FÖRDELNING KOSTNADER & INTÄKTER Vad används pengarna till? Arbete & näringsliv 1% Fritid & kultur 4% Gemensamma verksamheter 3% Politisk verksamhet 2% Pedagogisk verksamhet 41% Vård & omsorg 42% Infrastruktur skydd mm 7% Hur används pengarna? Övriga kostnader 2% Hyror 4% Material 7% Finansiella kostnader 1% Främmande tjänster 17% Bidrag 5% Personal 64% INLEDNING I 7

10 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Utbildning Omsorg och Social Service Arbete och Näringsliv Fritid, Kultur och Folkhälsa LJUSDAL ska bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling Boende och Miljö Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har under 2007 utifrån den vision som finns antagen i kommunprogrammet identifierat befolkningsutvecklingen som den enskilt viktigaste framtidsfrågan för kommunen. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter och därmed den kommunala servicen. Antalet invånare påverkar också övrig service till kommuninvånarna. Genom att göra kommunen mer attraktiv kan befolkningsutvecklingen vändas och bli positiv. Målet är att Ljusdal ska bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. För att detta ska lyckas har kommunfullmäktige identifierat fyra målområden. Arbete och näringsliv - Ett gynnsamt klimat för företag och företagare skapas. - Ökad samverkan näringsliv kommun. - Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Utbildning - Utbildningsnivån ska höjas. - Skola och näringsliv ska samverka. - Företagar- och entreprenörsanda ska utvecklas. Fritid/kultur/folkhälsa - Kultur och fritid ska vara en naturlig del av människornas vardag. - Upplevelser och attraktioner skapas. - Tillgänglighet och öppenhet för delaktighet och god hälsa. Boende/miljö - Ljusdals centrum ska utvecklas. - Attraktiva boendemiljöer skapas. - Förutsättningar skapas för Det goda livet. Omsorg och social service Kompletterande målområde enligt beslut i kommunfullmäktige FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 8

11 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Måluppfyllelse Med befolkningsutvecklingen som mått på attraktiviteten uppfyller kommunen under 2012 inte kommunfullmäktiges målsättning, även om det finns positiva delar. Befolkningen i Ljusdal minskade med 94 personer under Nästan samtliga kommuner i Hälsingland hade en minskande befolkning utom Hudiksvalls kommun som hade en ökning med 34 personer. Flyttnettot innebar ett överskott på 41 personer, eftersom 732 personer flyttade ut från kommunen medan 773 flyttade in. Nämndernas verksamhetsmål Verksamhetsmål med uppföljning finns på nämndsnivå och redovisas i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Verksamhetsmålen ska stödja kommunfullmäktiges övergripande mål. Verksamhetsplanerna binder ihop mål och medel och är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. I nämndernas redovisningar för 2012 (sid ) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen. Dessa delas in i fem fokusområden för 2012: - Ekonomi - Kund/medborgare - Medarbetare - Verksamhet - Miljö Nytt visionsarbete Under 2012 arbetade en fullmäktigeberedning fram en rapport som ska ligga till grund för kommunens nya vision. Beredningen lyfte fram att den viktigaste frågan för kommunens utveckling är: Hur skapar vi en hållbar samhällsutveckling med hög livskvalitet trygghet välfärd? Beredningen lyfte också fram tio framgångsfaktorer som kommunen ska fokusera på: Fler arbetstillfällen Höja utbildningsnivån Bra infrastruktur/bra kommunikationer Attraktiva boenden Rikt kulturutbud Brett fritidsutbud God offentlig service Aktivt miljömålsarbete Natur och livsmiljö Mångfald Kommunstyrelsen har därefter beslutat att ta fram en lokal utvecklingsstrategi. Fokus i den kommer att vara att skapa fler arbetstillfällen genom att fokusera på infrastruktur/kommunikationer och utbildning/kompetens. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 9

12 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde och varje tårtbit den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi Överförmyndarnämnden Klarar ej Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar Kund/medborgare Överförmyndarnämnden Klarar ej Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Medarbetare Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar ej Utbildningsnämnden Klarar delvis FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 10

13 STYRNING OCH UPPFÖLJNING Verksamhet Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar Miljö Överförmyndarnämnden Klarar Kommunstyrelsen Klarar delvis Omsorgsnämnden Klarar Utbildningsnämnden Klarar delvis Förklaringstext Grönt Gult Rött Klarat Tveksamt eller delvis Klarar ej FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 11

14 NÄRINGSLIV Näringsliv Konjunkturen har påverkat företagen olika under Året började med en viss försiktighet och sedan har vissa företag varslat medan andra har fyllt sina orderböcker. NärLjus uppdrag enligt handlingsplan NärLjus ska arbeta för ett långsiktigt, miljömässigt, livskraftigt och differentierat näringsliv i Ljusdals kommun som bidrar till tillväxt med fler arbetstillfällen och fler invånare. NärLjus arbete ska bidra till Ljusdals kommuns mål om bättre företagsklimat. Verksamhet NärLjus ska arbeta med företagsutveckling, näringslivsutveckling och marknadsföra Ljusdals kommun. NärLjus ska göra det så enkelt som möjligt att starta, etablera och driva företag i Ljusdals kommun. Med ett lokalt, regionalt, nationellt och internationellt perspektiv ska NärLjus utveckla möjligheter och identifiera eventuella hinder för företagaren. Arbetet sker genom en årlig aktivitetsplan. Handlingsplanen ska revideras efter att kommunen tagit fram sin vision. Företagsutveckling För att utveckla kommunens befintliga företag jobbar NärLjus med näringslivs-, företags- och landsbygdsutveckling, oavsett bransch. Näringslivsutveckling NärLjus arbetar med fyra prioriterade branscher: besöksnäringen, tjänsteföretagen, tillverkande industri samt gröna näringar. Marknadsföra Ljusdals kommun NärLjus deltar i befintliga aktiviteter inom och utanför kommunen där syftet är att marknadsföra Ljusdals kommun. NärLjus har under året fortsatt arbeta med att skapa förutsättningar för de viktiga utvecklingsområdena: ny omlastningsterminal, handelsområdet Östernäs och Destination Järvsö. Arbetet sker i samverkan med kommunens tjänstemän och i dialog med kommunens näringsliv och möjliga etablerare. NärLjus har under året fortsatt bearbeta etableringsintressenter och hälsat nya företag välkomna. Som ett led i detta arbete har NärLjus fortsatt sitt medlemskap i företagsnätverk i Stockholm, en mötesplats som ger NärLjus möjlighet att träffa och bearbeta företagsledare från Stockholmsregionen. NärLjus ansvarar för turismen och kommunens gällande turistavtal. Turistchefen medverkar också i regionala utvecklingsgrupper. Verksamheten NärLjus hade vid årets slut 5,67 årsanställda fördelat på tre män och tre kvinnor. NärLjus erbjuder rådgivning och coachning samt fungerar som företagslots i kommunen. NärLjus arrangerade under året ytterligare en utbildning i Tillväxt för befintliga företag. NärLjus har under året bildat en grupp där åtta företagsnätverk samlas för att tillsammans diskutera strategiska frågor. NärLjus träffar också regelbundet kommunens tjänstemän med företagskontakter, allt för att få effektiva handläggningar i olika företagsärenden. NärLjus ger rådgivning, coachning och bearbetar förfrågningar oavsett branschtillhörighet och storlek när det gäller blivande företag. NärLjus arrangerar också regelbundna starta-eget-kurser genom Region Gävleborgs projekt RUN och har ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen och Utvecklingscentrum. Detta gäller även Ung Företagsamhet. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 12

15 MEDARBETARE Personalredovisning En kommun tillhandahåller service till sina invånare och är av naturen personalintensiv. Personalen är utan jämförelse kommunens viktigaste resurs. Nästan 64 % av kommunens kostnader består av kostnader för personal, 756 mkr. Detta är en ökning med 33 mkr jämfört med Antal anställda Ljusdals kommun hade vid årsskiftet 2012/ tillsvidareanställda, en ökning med 14 jämfört med årsskiftet 2011/2012 då antalet var Därutöver var vid årsskiftet 2012/ personer tidsbegränsat anställda, att jämföra med årsskiftet 2011/2012 då antalet var 110. Det totala antalet anställda var 1733 vid årsskiftet 2012/2013. Utöver dessa fanns även 63 deltidsbrandmän samt ett antal timavlönade. Kvinnor Män Totalt Resultaträkning (Mkr) Intäkter 1 227, ,8 Personalkostnader -756,6-723,5 Övriga kostnader -447,0-437,9 Resultat 24,1 29,4 Personalkostnader (Mkr) Lön 510,3 483,8 Semestertillägg 6,7 6,6 Kostnadsersättningar 4,0 4,1 Sjuklön 7,9 6,8 Sociala avgifter 171,3 164,8 Pensionskostnader 48,0 49,6 Övriga personalkostnader 8,4 7,8 Summa 756,6 723,5 Åldersfördelning årsskifte Personalens åldersfördelning Könsfördelningen är 1440 kvinnor (1410) och 293 män (283). Den procentuella fördelningen är därmed 83% kvinnor och 17% män. Åldersfördelningen visar fortfarande på en hög snittålder, ca 49 år (49). Kommunen har många pensionsavgångar de närmaste åren. Antal < >59 Ålder Tillsvidare Viss tid FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 13

16 MEDARBETARE Sjukfrånvaro Årets sjukfrånvaro har i jämförelse med 2011 ökat från 6,3 % till 6,5 %. Ökningen grundas framför allt på fler sjukskrivningar bland männen. Tabellen här bredvid visar sjukfrånvaron i Ljusdals kommun under åren 2011 och Sjukfrånvaron redovisas i relation till ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro är frånvaro från 60 dagar och mer. Vidare redovisas frånvaron för män och kvinnor samt fördelningen av frånvaron i tre åldersgrupperingar. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Av tabellen framgår också att sjukfrånvaron ökar med högre ålder och är högst i gruppen 50 år och äldre. Hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Ur det webbaserade rehabiliteringsverktyget Adato kan uppgifter om frisknärvaro ( 0 sjukfall under ett kalenderår) tas för första gången. Frisknärvaron var under % för samtliga, dock betydligt högre hos männen (60%) än hos kvinnorna (34%). När alla chefer arbetar aktivt i systemet kommer bra statistik att kunna tas ut. Ett preliminärt utdrag visar att det är sjukdomar i rörelseorganen som dominerar långtidsfrånvaron, men även psykiska problem (inkl stressrelaterade sjukdomar) är vanligt förekommande. Under året har satsningen på utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete fortsatt. Samtliga chefer och skyddsombud har inbjudits att delta. Arbetet med en ny Hälso- och arbetsmiljöpolicy har inletts under året. Nyckeltal Total sjukfrånvarotid 6,5 % 6,3 % Tid med långtidssjukfrånvaro 48,3 % 50,5% Sjukfrånvarotid kvinnor 6,9 % 6,8 % Sjukfrånvarotid män 4,7 % 3,8 % Sjukfrånvarotid <29 år 4,0 % 3,8 % Sjukfrånvarotid år 6,3 % 5,9 % Sjukfrånvarotid >50 år 7,1 % 6,9 % Personalförsörjning Fram till och med år 2021 kommer ca 500 anställda att gå i pension, vilket motsvarar nästan 30 % av den samlade personalstyrkan i Ljusdals kommun. Det är därför av största vikt att Ljusdals kommun förblir en attraktiv arbetsgivare, både för att kunna rekrytera den nya arbetskraft som vi kommer att behöva och för att kunna behålla vår befintliga personal. En källa till personalförsörjning är att minska sjukfrånvaron, och framför allt, att reducera antalet långtidssjuka. Ett antal samverkansprojekt pågår inom Hälsingland som syftar till att gemensamt marknadsföra våra kommunala yrken samt att underlätta framtida rekryteringar genom utvecklingsinsatser. En del är att lyfta fram medarbetare med potential för framtida ledarskap att gå ett chefsutvecklingsprogram. Pensionsavgångar Antal pensionsavgångar Antal År FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 14

17 FOLKHÄLSA Folkhälsoarbete i Ljusdals kommun Året har präglats av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, redovisningar av olika enkätundersökningar och samtal om hur kommunen kan arbeta för att främja och stärka barn och ungdomar till att bli självständiga och hälsosamma individer. Inflytande Under 2012 har Ljusdals kommun fortsatt att delta i den regionala processutbildningen om barn och ungdomspolitik. Syftet med utbildningen är att skapa ett forum för sektorsövergripande metoder med målet att främja barns och ungdomars delaktighet och inflytande i samhället. Under året har en inventering påbörjats för att kartlägga kommunens insatser riktade till barn och ungdomar. Psykisk hälsa På uppdrag av SKOS (Skola och Omsorg) har en fördjupning av elevers (årskurs 8 och årskurs 2 i gymnasiet) tankar kring de senaste resultaten från olika enkätundersökningar undersökts. Detta gjordes genom fokusgruppsintervjuer som resulterade i förslag från eleverna på åtgärder för att förbättra ungas hälsa. Internetsäkerhet För barnen/ungdomar är internet en del av vardagen, men många står själva utan verktyg och kunskap för hur de ska hantera kränkande särbehandling och nätmobbning. Under hösten arrangerades en informationssatsning om internetsäkerhet inom skolan för skolpersonal, elever och vårdnadshavare med syftet att ge grundläggande kunskaper kring hur sociala medier fungerar, för att förebygga att barn/ungdomar råkar illa ut på nätet. Kvinnofrid Under året har kvinnofridsarbetet fortsatt. Ett nätverk kallat Skyddsnätet har bildats med representanter från olika verksamheter/aktörer, för att förbättra stödet för individer som blir utsatt för våld i nära relation. Informationsinsatser har också gjorts om förekomsten av våld i nära relationer och vikten av att våga ställa frågor vid misstanke om våld. Extra fokus har lagts på kvinnor med funktionsnedsättning som blir utsatta för våld. Samhällets stöd fokuserar alltför ofta mer på kvinnans funktionsnedsättning än på våldet, vilket har varit en anledning till att utbilda ambassadörer i kommunen för att sprida kunskap om denna ofta bortglömda målgrupp. ANDT Under våren arrangerades en lansering av den nationella ANDT-strategin (alkohol, narkotika, dopning och tobak) för politiker och tjänstemän. I samband med lanseringen presenterades kommunens hälsoläge, tillsammans med Samhällsmedicin och Länsstyrelsen. Syftet med dagen var att skapa en samsyn och förståelse för hur kommunen kan utveckla sitt folkhälsoarbete. TobaksFRI duo Under 2012 påbörjas implementeringen av metoden TobaksFRI duo. Färila skola var först ut att ansluta till metoden. TobaksFRI duo är en kontraktskrivarmetod för att få fler barn/ungdomar att avstå från tobak. Metoden bygger på att elever tillsammans med vuxna skriver kontrakt och genom detta får tillgång till roliga aktivteter och rabatter. Rådet för funktionshinderfrågor Rådet har under året arbetat med en policy för funktionshinderfrågor där utgångspunkten har varit FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde i kraft Konventionen vill ge respekt för mänskliga rättigheter till alla personer med en funktionsnedsättning. Policyn kan användas som en handbok av de olika kommunala förvaltningarna och ska ses som en vägledning och hjälp när de arbetar med konventionen. Alla har ett ansvar att se över vilka förbättringar som bör göras för att leva upp till intentionerna i konventionen. Rådet har under året bytt namn från Handikappråd till Rådet för funktionshinderfrågor. Den nya benämningen på handikappkonsulent är strateg i funktionshinderfrågor. Rådet har under året genomfört en temadag med inriktning på global folkhälsa och hur det är att leva med en funktionsnedsättning. Under 2013 kommer rådet att arbeta med att se över tillgänglighetsguiden som finns på kommunens hemsida. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 15

18 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner måste ha balans i ekonomin där intäkterna ska överstiga kostnaderna. Utöver detta balanskrav ska kommunerna även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ljusdals kommun har beslutat att detta innebär att kostnaderna över tiden endast får vara 98 % av intäkterna. Med andra ord får kostnaderna under enskilda år överstiga 98 % något, men det betyder samtidigt att kostnaderna måste understiga 98 % under andra år. Anledningen till detta angreppssätt är att intäkterna kan variera över åren, vilket främst förorsakas av konjunktursvängningar. En jämn kostnadsutveckling över tiden kommer då att ge större överskott i högkonjunktur och ett mindre överskott i lågkonjunktur. Kommunens finansiella mål stödjer god ekonomisk hushållning i Ljusdal. Nettokostnadsandelen var 98 % Räknat på de senaste 10 åren så har nettokostnadsandelen genomsnittligt uppgått till 98,2 %. Finansiella mål Ljusdals kommun klarar de finansiella mål som kommunfullmäktige har ställt upp för 2012, Att soliditeten ökar med en procentenhet. Soliditeten har ökat med två procentenheter till 66 %. Men om man räknar in pensionsförbindelsen har soliditeten ökat med tre procentenheter till 0 %. Samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Med det positiva resultatet självfinansieras samtliga investeringar. Balanskravsredovisning För 2012 redovisar kommunen ett positivt resultat om 24,1 mkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. Ekonomisk analys år 2012 Ljusdals kommun redovisar ett starkt bokslut för år Resultatet är positivt med 24,1 mkr. Främst beror detta på återbetalningar av AFA premier med 20,3 mkr, samt återföring av nedskrivningar med 7,9 mkr. Återföringen av nedskrivningarna är gjord utifrån nya rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Nämnderna redovisar sammantaget ett underskott med 4,9 mkr. Nettokostnaderna har under året ökat med 35 mkr. Omsorgsnämndens kostnader har ökat med 20 mkr och utbildningsnämndens med 18 mkr. Dessa siffror kan jämföras med att skatteintäkter och statsbidrag endast ökat med 7 mkr under Investeringarna har under året varit 38 mkr, om man bortser från finansiella investeringar. En nivå som är lika stor som avskrivningarna. Finansnettot är 2,7 mkr. Det är andra året under 2000-talet som kommunen haft ett positivt finansnetto. Orsaken är minskade låneskulder, låga räntor och återföring av tidigare nedskrivningar på fonderade pensionsmedel. Under 2012 har låneskulden minskat med 25 mkr, och i januari 2013 har den återstående låneskulden om 20 mkr amorterats av. Kommunen är idag fri från låneskulder. Soliditeten förbättrades med två procentenheter från 64 % till 66 %. Om man räknar med pensionsförbindelsen har soliditeten stärkts med 3 procentenheter från -3 % till 0 %. Under året har också 5 mkr avsatts till pensionsfond i enlighet med kommunens pensionsplan. Till pensionsfonden har totalt avsatts 35 mkr och värdet på innehavet var vid årsskiftet 38 mkr. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 16

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Sammanfattning Årets resultat blev 24,1 mkr, vilket är lite bättre än prognosen som lämnades i samband med delårsbokslutet (23,1 mkr). Tidigare inbetalda AFA premier har återbetalats med 20,3 mkr och ska behandlas som en jämförelsestörande post. Under året har verksamhetens nettokostnad ökat med 18 mkr medan skatteintäkter och statsbidrag endast ökat med 7 mkr. Bland årets avskrivningar ligger återföring av tidigare års nedskrivingar med 7,9 mkr. Fjolårets avskrivningar innehåller återföring av nedskrivningar med 7,9 mkr. Nämnderna redovisar en negativ budgetavvikelse med -4,9 mkr. Förutom det positiva resultatet utvecklades även andra nyckeltal positivt. I januari 2013 är Ljusdals kommun skuldfri. I början av januari amorterades det sista lånet (20 mkr). Likviditeten har förbättrats med 15 mkr och soliditeten inklusive pensionsförbindelsen förbättrades med 3 procentenheter Resultat före extraordinära poster, Mkr 34,7 29, ,1 13,6 8 8,5-1 -3, Årets resultat Resultaträkningen för år 2012 visar ett överskott på 24,1 mkr. AFA försäkring beslutade att återbetala 2007 och 2008 års premier med 20,3 mkr. Avsättning för pensioner har belastat årets resultat med 3 mkr, (2011: 10 mkr). Balanskravsavstämning Kommunen har inga tidigare förluster att täcka. Balanskravet Årets resultat 24,1 29,4 Avgår reavinster - 0,3-0,9 Resultat enligt balanskravet 23,8 28,5 Budgetavvikelse Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till -4,9 mkr, vilket är 7 mkr bättre än prognosen vid delårsbokslutet. Omsorgsnämnden visar det största underskottet med -5,4 mkr. Utbildningsnämnden har ett underskott med -0,3 mkr medan kommunstyrelsen redovisar ett överskott med 0,6 mkr. Utförligare redovisning av nämndernas resultat finns i respektive nämndsredogörelse. För nämnderna totalt sett ökar kostnaderna jämfört med föregående år med 35 mkr. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 100% 100% 100% 98% 98% 99% 97% FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 17

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del som går åt till den löpande verksamheten. Om nyckeltalet överstiger 100 % täcker inte de totala skatteintäkterna den löpande verksamheten och inte heller finansnettot. För år 2012 är detta nyckeltal 98 % och nettokostnaderna ökade under året med 19 mkr. Enligt svenska kommunförbundets riktlinje för god ekonomisk hushållning bör detta nyckeltal vara 98 % över tiden, något som också är kommunens långsiktiga finansiella målsättning. 101% 100% 99% 98% 97% 96% 95% 94% Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 100% 100% 100% 98% 98% 99% 97% Skatter och bidrag, Nettokostnader Mkr Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökade med 7 mkr under år 2012 till totalt 986 mkr. Skatteintäkterna har ökat med 5 mkr, bidragen har ökat med 2 mkr. Slutavräkningen för 2011 har korrigerats med 0,1 mkr och slutavräkningen för 2012 med 8,6 mkr Verksamhetens nettokostnader Skatter och generella statsbidrag Finansnetto Kommunens finansnetto är positivt med 2,7 mkr. Återföring av tidigare nedskrivningar har gjorts på de fonderade pensionsmedlen med 1 mkr för att matcha marknadsvärdet Finansnetto Mkr -2,9-4,1-0,5-1,1-2,1-3,5-4,8-2,1 0,6-3,9 2,7 Investeringar Under året har det investerats för 38 mkr, (materiella anläggningstillgångar). Största enskilda objekt är förvärvet av Kährs som sedan såldes i början av I år finns drygt 22 mkr i beslutade investeringar som inte är verkställda r 50 k 40 M Investeringar FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 18

21 EKONOMISK ÖVERSIKT Skulder Under 2012 har lånen amorterats med 25 mkr och 20 mkr har bokförts som kortfristigt och amorteras i jan Investeringsbidragen är i år bokförda som långfristig skuld med 2 mkr. Tidigare år har de nettobokförts bland investeringar. Övriga långa skulder är avsättningar till pensioner, men också den ansvarsförbindelse som redovisas utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den pensionsskuld som upparbetats t.o.m. 1997, medan avsättningarna till största delen gäller pensionsskuld fr.o.m Ansvarsförbindelsen är på 566 mkr medan pensionsavsättningarna är på 52 mkr. r k M Lån Fonderade pensionsmedel Under åren ska kommunen enligt pensionsplan avsätta 5 mkr per år. Placeringarna följer kommunens finanspolicy. T.o.m har det avsatts 35 mkr. Värdet på hela innehavet per var 38 mkr. I år har återföring av tidigare års nedskrivningar gjorts med 1 mkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas av resultatutvecklingen och av skuldernas respektive tillgångarnas förändring. Soliditeten är 0% år Om vi i soliditeten exkluderar den pensionsförbindelse som ligger utanför balansräkningen (intjänad t.o.m. 1997) hamnar vi på 66 %, en ökning med 2 procentenheter. Det långsiktiga målet för kommunen är att soliditeten ska öka med 3 procentenheter under perioden t 40 n e c 30 ro P Soliditet exkl pensionsförbindelse inkl pensionsförbindelse Likviditet Kommunen hade vid årsskiftet en positiv likviditet om 74 mkr, d.v.s. mer medel fanns i kassa/bank än som nyttjades av checkkrediten. Återbetalning av försäkringspremier från AFA är under 2012 den enskilt största orsaken till den förbättrade likviditeten. k r M Likvida medel FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 19

22 EKONOMISK ÖVERSIKT Framtiden Ljusdals kommun har en långsiktig finansiell målsättning att kommunens kostnader över tiden ska vara 98 % av skatteintäkter och statsbidrag. De senaste tio åren har vi en genomsnittlig andel på 98,2 %. Den enskilt mest avgörande faktorn för att klara denna målsättning är god ekonomistyrning. De viktigaste delarna i en god ekonomistyrning är dels ett budgetarbete som speglar verkligheten, dels en kontinuerlig uppföljning där varje chefs/nämnds ansvar är tydligt. Kommunsektorn kommer fortsatt att behöva effektivisera sin verksamhet. De årliga ökningarna av skatteintäkter och statsbidrag räcker inte för att finansiera kostnadsökningarna. Hittills under 2000-talet har effektiviseringar till största delen varit fokuserade på att få färre anställda att göra mer. Detta är också en naturlig följd av att personalkostnaderna är den största utgiftsposten. Personalkostnaderna är också en kostnad som kommunen direkt kan påverka hade kommunen 1842 tillsvidareanställda och personalkostnaderna var 68 % av kommunens kostnader var motsvarande siffror 1597 och 64 % vilket är nästa budgetperiod ser ut att bli år med låg tillväxt. Skatteunderlagets ökningar beräknas bli begränsade, vilket kommer att medföra behov av åtstramningar i ekonomin. Tidigare års relativt stora ökningar av kostnaderna kommer inte att vara möjliga under perioden utan att medföra underskott. Kommunen måste vidta åtgärder som reducerar kostnaderna. Under 2013 har kommunerna möjlighet att skapa en resultatutjämningsreserv. Detta innebär att vi ur överskotten kan fondera medel av skatteunderlaget för att hantera år med svagare tillväxt. Vi måste i framtiden, under år med god tillväxt, samtidigt avsätta medel till resultatutjämningsreserven. I princip är detta som nuvarande finansiella plan där vi i lågkonjunktur ska klara ett nollresultat och i år med högkonjunktur tillåta oss att ha kraftigare överskott. Beslut om resultatutjämningsreservens storlek, samt ett regelverk för detta. måste beslutas under Framtidens effektiviseringar måste, för att inte försämra servicen till medborgarna, vara mer inriktade på nya lösningar. Ny teknik, förenklade processer, samverkan inom kommunkoncernen, samverkan med andra kommuner och andra aktörer måste utvecklas. Ljusdals kommun har idag en god ekonomi men det minskande antalet invånare sätter hela tiden den kommunala organisationen och ekonomin på prov. Glädjande är att vi även 2012 hade ett positivt flyttnetto (fler flyttade till Ljusdal än från Ljusdal, läs sid 4). Trots detta så blev det 94 färre kommuninvånare under Kommunens visionsarbete har hittills lett till att kommunstyrelsen beslutat ta fram en lokal utvecklingsstrategi med fokus på arbetstillfällen. I analysarbetet som genomförts i visionsarbetet kan vi konstatera att fler arbetstillfällen är vägen till framgång. Likaså att kommunens fokus för fler jobb ska vara på infrastruktur/kommunikationer och utbildning/kompetens. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 20

23 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge möjlighet till styrning av kommunens ekonomi, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I den kommunala redovisningslagen används begreppet sammanställd redovisning vilket är synonymt med koncernredovisning. Koncernredovisningen omfattar aktiebolag, stiftelser och föreningar i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Här avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20 %. Verksamheten under året För Ljusdal Energiföretag har året präglats av sammanslagning av alla utbyggnadsprojekt som koncernen bedriver, bl.a. byte av mailsystem. Ljusdal Elnät AB har fortsatt arbetet med att vädersäkra näten. Ljusdal Energi AB har driftsatt den nybyggda ackumulatortanken vid HVC Sjulhamre. Den utgör ett värdefullt tillskott för lastutjämning och korttidsreserv i fjärrvärmenätet. Ljusnet har fortsatt med utbyggnad och projektering av fiber. Ljusdal Vatten har trimmat in det biologiska reningssteget vid Järvsö avloppsreningsverk. Ljusdal Renhållning har driftsatt utrustningen för mottagning av slam vid Järvsö avloppsreningsverk. Ljusdals Servicehus AB är nu ett helägt dotterbolag till AB Ljusdalshem. Projektering, upphandling och byggstart har genomförts av det nya trygghetsboendet. NärLjus har med tidsinsats deltagit i Destination Järvsö AB:s projekt Destinationsutveckling Järvsö och i det regionala projektet RUN. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar i den sammanställda redovisningen ett positivt resultat om 42,4 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Investeringar Investeringarna i koncernen uppgick till 112 mkr under år 2012 (både materiella och finansiella) Soliditet/Likviditet/Skuldsättning Soliditeten i koncernen är 37 % vilket är 1 % bättre än fjolåret. Inräknat kommunens pensionsförbindelse är soliditeten 5 %. Koncernens samlade likvida medel ökade under 2012 med 10,6 mkr samtidigt som kommunkoncernens samlade skuldsättning minskade med 0,7 mkr (avsättningar + skulder omsättningstillgångar). Antal anställda Antalet anställda i kommunkoncernen uppgick vid årsskiftet 2011/2012 till årsarbetare (föregående år 1 680). Antalet anställda i de kommunala bolagen var 101. Framtid När Energikoncernen har färdigställt den pågående utbyggnaden av HVC Sjulhamre och anläggningen är i drifttagen och godkänd kan HVC Östernäs avvecklas. Ljusnet kommer att fortsätta fokusera på att fiberansluta flerfamiljshus och villor. Man kommer även att digitalisera utbudet på TV-nätet. Ljusdalshem fortsätter under 2012 att kvalitetssäkra rutiner samt öka sitt fokus på energioptimering vad gäller värme, el och vattenförbrukning. Ljusdals servicehus planerar inflyttning i det nya trygghetsboendet under sept-okt NärLjus har tagit fram en ny handlingsplan för som kommer att revideras när kommunens nya vision är beslutad. Stiftelsen Stenegård har avvecklat sin verksamhet och arbetet med att avveckla stiftelsen fortsätter. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 21

24 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Ekonomiska engagemang i kommunkoncernen Intäkter, kostnader, borgen (tkr) Försäljning Borgen Enhet Köpare Säljare Givare Mottagare Ljusdals kommun Ljusdals Energiföretag AB AB Ljusdalshem AB Ljusdals Servicehus Stiftelsen Närljus Stiftelsen Stenegård Bidrag, tillskott, utdelningar (tkr) Ägartillskott Återbet Utdelning Enhet Givare Mottagare Givare Mottagare Ljusdals kommun Ljusdals Energiföretag AB AB Ljusdalshem 250 AB Ljusdals Servicehus Stiftelsen Närljus Stiftelsen Stenegård FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I 22

25 RESULTAT & BALANSRÄKNING RESULTATRÄKNING (Tkr) NOT KOMMUNEN KONCERNEN Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skatt Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar varav mark, byggnader o tekn.anl varav maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital varav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser Uppskjuten skatteskuld Andra avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ställda panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelse 20, Ansvarsförbindelse pensionsförpliktelse EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 23

26 KASSAFLÖDESANALYS KASSAFLÖDESANALYS (Tkr) NOT KOMMUNEN KONCERNEN Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för i anspråktagna avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Korta fordringar (ökning- / minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av investeringsbidrag Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD/FORDRAN Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettofordran / skuld (-) vid årets slut EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 24

27 DRIFTREDOVISNING & INVESTERINGSREDOVISNING DRIFTREDOVISNING(Tkr) Nämnd/Styrelse Redovisat Budget Redovisat 2012 Avvikelse Intäkt Kostnad Netto 2012 Kommunfullmäktige Revisionen Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Valnämnd Myndighetsnämnd Överförmyndarnämnd INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisat Budget Redovisat Inkomster Utgifter Netto Avvikelse Kommunstyrelse varav kommunledningskontor varav samhällsutveckling Utbildningsnämnd Omsorgsnämnd INVESTERINGSREDOVISNING(Tkr) Redovisning Redovisning Total Projekt 2012 tom 2012 budget Östernäs Park o väg Förvärv Kärhs Renov aulan Slottegymnasiet Tillb Korskrogens förskola Handikappanpassning fastighet Renovering IP Akuta åtgärder EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 25

28 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN KONCERNEN Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enl driftsredovisning Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillg Statsbidrag, moms Kommungem. Intäkter Återföring investeringsbidrag 3 Avgår: interna poster/elimineringar inom koncernen Summa varav jämförelsestörande post Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enl driftsredovisning Avgår: kapitalkostnad Avgår Kalkylm pensions.pålägg Avgår: interna poster/elimineringar inom koncernen Personalomkostnader netto Förändring semesterlöneskuld Realisationsförluster vid avyttring av anläggningstillg Kommungemens kostn Pensionskostnader varav: Pensionsutbetalning Individuell del Förändring pensionsavsättningar Summa Pensioner inkluderar löneskatt med 24,26%. Till pensionsavsättningen tillkommer ränta tkr som redovisas bland finan. kostnader. Not 3 Avskrivningar Planenliga avskrivningar materiella anl Nedskrivning av materiella anläggningstillgång Återföring av nedskrivning anläggningstillgångar Summa Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Strukturbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS utjämning Regleringsbidrag Kommunal fastighets avgift Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 26

29 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN KONCERNEN Not 6 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån Räntor likvida medel Utdeln Koncernbolag Återbet del av villkorat aktieägartillskott Ljusdals Hem Provisionsint koncbolag Utdeln, reavinst övriga aktier Övriga finansiella intäkter Återföring nedskrivning av kortfristiga placeringar Elimineringar inom koncernen Summa Not 7 Not 8 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Ränta på pensionsskuldsförändringen Övriga finans. kostnader Ovillkorat aktieägartillskott Va & Renhållning motsvarande fonderade medel under eget kapital Elimineringar inom koncernen Summa v arav jämförelsestörande post Skattekostnader Aktuell skatt enl. bolagens årsredovisning Uppskjuten skatt enlig bolagens årsredovisningar Skatt obeskattad reserv Summa Not 9 Immateriella tillgångar Vattenrätter Summa Not 10 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bokfört värde EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 27

30 NOTER TILL RESULTAT OCH BALANSRÄKNING NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING OCH BALANSRÄKNING (Tkr) KOMMUNEN KONCERNEN Not 10 Forts Materiella anläggningstillgångar Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Nedskrivningar Återförda nedskrivningar varav : Resecentrum Fönebasen F.d. Fenix Gammelgården Fågelsjö Kläppa 24: Vi Skola Årets avskrivningar Under året genomförda omfördelningar Redovisat värde vid årets slut Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Ackumulerad nedskrivning Bokfört värde Redovisat värde vid årets början Investeringar Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Summa Materiella anläggningstillgångar Not 11 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Telge Energi Kommun Invest HBV Ljusdal Energiförsäljning Värmeek 9 9 Summa EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR I 28