Års. redovisning. foton: Andreas Hagman

Transkript

1 Års redovisning 2009 foton: Andreas Hagman

2

3 INNEHÅLL Kommunstyrelsens ordförande 2 Befolkning 3 Näringsliv 4 Organisation 5 Förvaltningsberättelse 6 Koncernen Ekonomisk översikt 8 Koncernen Ljusdals Kommun 9 - och Balansräkning 10 Noter 11 Finansieringsanalys 12 Kommunen Ekonomisk översikt 13 Kommunens externa intäkter 16 Avgiftsfinansiering 16 Verksamhetens nettokostnad 17 Kommunens externa kostnader 17 Personalredovisning 18 Verksamhetsmål 20 - och Balansräkning 21 Noter 22 Finansieringsanalys 24 Drift- och investeringsredovisning 25 Redovisningsprinciper 26 Nämndredovisning uppfyllelse 27 Revision 29 Kommunstyrelse 30 Barn- och utbildningsnämnd 36 Omsorgsnämnd 40 Samhällsbyggnadsnämnd 44 Bygg-,miljö- och räddningsnämnd 50 Överförmyndarnämnd 54 Revisionsberättelse 56 1

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun men en positiv befolkningsutveckling. Verksamhetsåret 2009 präglades av den globala finansiella krisen. De minskade skatteintäkterna medförde en genomlysning av all verksamhet, för att klara Kommunallagens krav att intäkterna ska överstiga kostnaderna. De finansiella målen som Kommunfullmäktige har antagit har varit vägledande för arbetet. Ett antal åtgärder vidtogs för att minska kostnaderna, vilket innebar att kommunen kan redovisa ett positivt bokslut för 2009 med 13,6 mkr. Pensionsavgångar och analys av verksamheterna har medfört att 126 medarbetare har slutat. Vilket är att beklaga, att kommunen tvingas bidra till den alltför höga arbetslöshet som råder. Det är främst inom skola och omsorg som arbetstillfällen har försvunnit. Kommunen har även 2009 en positiv inflyttning med 65 personer. Det innebar att 750 personer flyttade hit. Det är ett viktigt arbete att marknadsföra kommunen på ett positivt sätt, för att nå målet med en positiv befolkningsutveckling. Jag vill nämna några av de viktigaste besluten för kommunens utveckling, som fattats under året. Nicklas Bremefors blir ny Kommunchef. Han får uppdraget att göra en förvaltningsöversyn, parallellt med översyn av den politiska organisationen. Syftet är att bli effektivare mot medborgare, företag och besökare. Ett ungdomspolitiskt handlingsprogram antas och ett ungdomsråd inrättas. Ungdomarnas inflytande över samhällsutvecklingen är viktig och stärks med beslutet. Östernäsområdet och Föne flygfält köps in. De utgör viktiga utvecklingsområden för handel, kontor och fritid. Beslut tas om en förstudie för etablering ny timmerterminal. Syftet är att flytta omlastningen från centrala Ljusdal och frigöra området för handel. Renoveringen av Färila Sim- och Sporthall beräknas avslutas 2010 till en kostnad av 19,1 miljoner. Den nyrenoverade anläggningen är en tillgång för hela kommunen. Många utmaningar står framför oss. Verksamheternas kostnader måste hållas nere för att klara den ekonomiska balansen kommande år. Några andra utmaningar som väntar är att många pensionsavgångar, främst inom omsorgen gör att det kan bli svårt att rekrytera kompetent personal. Det minskade elevunderlaget, främst på Slottegymnasiet, gör att en ordentlig översyn av programutbudet är nödvändig. Det pågående hälsingesamarbetet mellan gymnasieskolorna i Hälsingland är viktigt, för att inte konkurrera om eleverna. Arbetslösheten, främst för ungdomarna kommer att kräva ökade insatser, från både den offentliga sektorn liksom från den privata sektorn. I samarbetet med andra aktörer, skapas förutsättningar för tillväxt och utveckling. För att upprätthålla en god kommunal service är det viktigt att kommunen är en attraktiv arbetsgivare. Det är också viktigt med regionalt samarbete och samverkan mellan kommunerna. Att göra Ljusdal till den attraktivaste kommunen i Hälsingland med en positiv befolkningsutveckling är målet. Det har Kommunfullmäktige beslutat. Marit Holmstrand Kommunstyrelsens ordförande. 2

5 LJUSDALS KOMMUN FAKTA YTA: 5 642,9 km 2, därav vatten 348,4 km 2 FOLKMÄNGD: invånare per Flytt- och födelsenetto Flyttnetto blev för 2009 positivt. 65 personer fler flyttade till Ljusdals kommun än från. Födelsenettot fortsätter att vara negativt Ljusdals kommun bildades den 1 januari 1971 genom sammanslagning av Ljusdal, Färila, Järvsö, Los och Ramsjö kommuner. Centralort är Ljusdal. Befolkning 2009 Ljusdals befolkning uppgick till personer vid årsskiftet 2009/2010. Det är en minskning med 56 personer från ifjol STÖRRE ORTER Ljusdal Järvsö Färila Tallåsen 815 Los 442 Hybo 341 Ramsjö 272 Hennan 211 Korskrogen 209 Kårböle 120 Hamra 110 Tandsjöborg 58 INVÅNARE Politisk representation i kommunfullmäktige Socialdemokraterna 13 Centerpartiet 8 Moderata samlingspartiet 6 Socialradikala demokraterna 4 Vänsterpartiet 3 Folkpartiet 2 Miljöpartiet 2 Kristdemokraterna 2 Frihetliga Ljusdalsbygden Åldersstruktur Födelsenetto Flyttnetto I Ljusdals Kommun är vi färre yngre och fler äldre än riksgenomsnittet. Andelen invånare över 65 år ligger på 23,2 % i Ljusdal och för hela riket 18,1 %. Åldersgrupp Ljusdal % Riket % 0-5 år ,9 7, år ,1 10, år ,7 64, är ,2 12,8 80-w år ,0 5,3 Summa ,0 100,0 Skattesatser inkl. kyrkoavgift 2009 Ljusdal 34,49 Färila 34,81 Järvsö 34,71 Los 34,81 Ramsjö 34,49 Kårböle 34,81 Hamra 34,81 3

6 LJUSDALS KOMMUN Näringsliv Året 2009 går till historien som ett tufft år för världens industrier och så även i Ljusdals kommun. Dock vill vi lyfta fram att för två av de tre branscher som Närljus fokuserat arbetar med har antalet anställda ökat tjänsteföretagen och upplevelseföretagen! Vi konstaterar även att NärLjus arbete för att skapa tydlighet och stabilitet i verksamheten har gett resultat! Den av styrelsen och kommunfullmäktige beslutade handlingsplan är i drift, NärLjus nu är tydligt organiserad med tydliga mål och har en ekonomi i balans! NärLjus är för första gången sedan 1990-talet skuldfri (som mest uppgick NärLjus skuld till Ljusdals kommun till 16 mkr) och visar för 2009 dessutom ett överskott i verksamheten. NärLjus affärsidé: NärLjus utvecklar näringslivet i Ljusdals kommun, och bidrar därmed till en attraktivare kommun. NärLjus skapar förutsättningar för att företag kan etablera sig här samt växa och anställa personal. NärLjus tjänster är företagsutveckling och näringslivsutveckling. NärLjus arbetar även med företagsetableringar. Mer om 2009 Ingången till 2009 präglades av en fortsatt kris i finanssystemen samt en eskalerande kris i fordonsindustrin. Men som ljusglimt hördes det i slutet av året att konjunkturen bottnat och från en låg nivå, vänt uppåt. Inom industriföretagen minskade antalet anställda från 748 till 553. De mest dystra beskeden handlade om en flytt av Kährs golvtillverkning med 115 anställda och en nedläggning av Setras sågverk i Färila med c:a 70 anställda. Efter en massiv insats från lokalbefolkning, kommun och andra organisationer fattade lyckligtvis Setra beslutet att under 2010 återigen starta sågningen, då av enbart gran med c:a 30 anställda. Utöver detta har många industriföretag kraftigt reducerat produktionen. Bland tjänsteföretagen blev det fantastiskt nog en expansion på över 100 anställda, från 814 anställda till 920. Företaget Teleperformance stod ensam för 95 av dessa och branschen i övrigt har åtminstone varit stabil. Trots att många upplevt det som trögt har man kunnat behålla antalet anställda. Sysselsättningen inom upplevelseföretagen fortsätter öka även om resultatet från de större investeringar som planeras inte kan mätas ännu. Finanskrisen bromsade möjligen in investeringstakten något men ambitionerna kvarstår. NärLjus har under året fortsatt bearbetat etableringsintressenter och har hälsat nya företag välkomna. Många kontakter har varit avvaktande i väntan på att ekonomin ska stabiliseras men vi bör ligga bra till hos dem när konjunkturen vänder. Vi har kontakt med intressenter för Östernäsområdet och när väl området är uppstädat under 2010, kan man på allvar marknadsföra området för etableringar. Under året har vi deltagit i ALMI:s projekt Hälsingland for Business tillsammans med övriga hälsingekommuner och ALMI, för att erbjuda företagen bättre tjänster. NärLjus har även fortsatt delta i gymnasierådet och stöttat utvecklingen av ett affärspaket på gymnasienivå riktat mot tjänsteföretagen. Verksamheten NärLjus var vid 2009 års slut 5,75 anställda, två män och fyra kvinnor. Under 2009 har personalen haft en fortsatt hög arbetsbelastning men arbetat med en god motivation och låg korttidssjukfrånvaro (<1%). NärLjus redovisning av arbetad tid ger en bild av vad man arbetat med. Under 2010 blir det mer fokus igen på etableringar genom satsningen Det Goda Livet. Arbetsområde i procent Befintliga företag Etableringar Blivande företag Samverkan (lokalt/region) Internt (planering/admin)

7 ORGANISATION Kommunfullmäktige Kommunrevision Valberedning Allmänt utskott Kommunstyrelsen Brottsförebygganderåd Handikappråd Folkhälsoråd Arbetsutskott Arbetsutskott Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Pensionärsråd Arbetsutskott Bygg-, miljöo räddningsnämnd Samhällsbyggnads nämnd Arbetsutskott Valnämnd Överförmyndar nämnd 5

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE I denna förvaltningsberättelse hanteras Ljusdals kommun ur ekonomisk synvinkel. För en kommun där verksamheten är målet och pengarna medlen finns naturligtvis många andra aspekter. Verksamheternas måluppföljning, kvalitet, personal, etc är områden som belyses på andra sidor i denna årsredovisning. Här görs ett försök att analysera årets resultat, vilken ekonomisk påverkan det får och hur framtiden ser ut. God ekonomisk hushållning Kommunallagen stadgar att kommuner måste ha balans i ekonomin där intäkterna skall överstiga kostnaderna. Utöver detta balanskrav skall kommunerna även ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ljusdals kommun har beslutat att detta innebär att kostnaderna över tiden endast får vara 98 % av intäkterna. Med andra ord får kostnaderna enskilda år överstiga 98 % något som betyder att andra år måste de understiga 98 %. Anledningen till detta angreppssätt är att intäkterna kan variera över åren. Främst orsakas detta av svängningar i konjunkturen. En jämn kostnadsutveckling över tiden kommer då att ge större överskott i högkonjunktur och mindre i lågkonjunktur. Kommunens finansiella mål stödjer god ekonomisk hushållning i Ljusdal. uppföljning För god ekonomisk hushållning i Ljusdal har kommunfullmäktige ställt upp följande finansiella mål för 2009: Att resultatet 2009 skall vara positivt. Klaras. Kommunen redovisar ett positivt resultat med 13,6mkr. Samtliga investeringar i skattefinansierade verksamheter självfinansieras. Med det positiva resultatet självfinansieras samtliga investeringar. Balanskravsredovisning För 2009 redovisar kommunen ett positivt resultat om 13,6 mkr. Det finns inga tidigare underskott att täcka. Ekonomisk analys år var ett väldigt dramatiskt år ur ekonomisk synvinkel orsakat av den globala finansiella krisen. Tidigt stod det klart att även om alla nämnder skulle klara sina budgetar skulle kommunen gå med 14 mkr i förlust orsakat av minskade skatteintäkter. Det ekonomiska läget medförde samtidigt att besparingar på 40 mkr måste göras för att klara 2010 års budget. Ett bromspaket infördes där kostnader, som inte direkt påverkade kund/brukare eller hindrade verksamheten från att nå de satta målen, skulle minskas. Samtidigt vidtog nämnderna åtgärder och fattade beslut om att minska kostnader för att nå 2010 års budgetram. Sammantaget medförde dessa beslut att nämnderna redovisade ett överskott med 24,9 mkr. I stort sett ett överskott som var framtvingat för att klara nästkommande års budgetram. I och med överskottet har nämndernas nettokostnad minskat med 13 mkr, från 929 mkr 2008 till 916 mkr Detta skall ställas i relation till den kostnadsökning som skett med 116 mkr (817 mkr till 923 mkr) under åren Förutom nämndernas överskott har premierna för avtalsgruppsförsäkring sänkts med 5 mkr. Semesterlöneskulden har minskat med 1,6 mkr istället för en beräknad ökning på 4 mkr. Återbetalning har också skett från SKL med drygt 1 mkr. De under året sänkta räntenivåerna har genererat ett bättre finansnetto än beräknat. et har också belastats av några engångsposter. Nedskrivningar på anläggningstillgångar har gjorts med 15 mkr för outhyrda fastigheter Kostnad för avtalspensioner i och med nämndernas beslut att reducera antalet anställda har uppbokats med 6,5 mkr. Under året har också 5 mkr avsatts till pensionsfond i enlighet med kommunens pensionsplan. Till pensionsfonden har totalt avsatts 20 mkr och värdet på innehavet var vid årsskiftet 21,3 mkr. 6

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Framtiden Den globala ekonomiska krisen med en efterföljande lågkonjunktur påverkar kommunens skatteintäkter belastas resultatet med en preliminär slutavräkning på -23 mkr för skatteintäkterna För 2010 har kommunerna erhållit extra tillfälligt konjunkturstöd vilket för Ljusdal innebär ca: 19 mkr. Detta extra stöd finns idag inte för 2011 och framåt. För 2011 har Ljusdal idag sammanlagt beräknade skatteintäkter och statsbidrag som är 14 mkr lägre än Vilket innebär besparingskrav motsvarande samtliga kostnadsökningar plus 14 mkr. Hur mycket detta är i kronor vet vi inte då inga löneavtal finns. Osäkerheten är därmed stor inför framtiden. Det som är positivt är att kostnaderna under 2009 minskat och att vi är i ekonomisk balans Det som oroar är, förutom osäkerheten med att vi står utan löneavtal och att det är valår, att ytterligare kostnadsreduceringar kommer bli kännbara för den kommunala servicen. Samma grepp och samma besparingar som 2009 kan knappast göras utan kraftig påverkan på kvaliteten. Det som också är spännande och nödvändigt är den översyn av den kommunala organisationen som skall göras inför nästkommande mandatperiod med start et med översynen är att hitta förändringar som ger bättre service till medborgaren och/eller ger en effektivare organisation. I det korta perspektivet gäller det att klara ekonomin men i det långa perspektivet är det fortfarande befolkningsutvecklingen som måste vara i fokus. Att invånarantalet inte minskar är viktigt för kommunens ekonomi och den kommunala servicen men också för övriga offentliga institutioners närvaro och för näringslivet. Kommunfullmäktiges mål är att vi skall vara den mest attraktiva kommunen i Hälsingland och att nyckeltalet för detta är befolkningsutvecklingen. Under 2009 flyttade 65 personer fler till Ljusdal än ifrån. 750 personer flyttade till Ljusdal förra året. Totalt minskade invånarantalet med 56 invånare då befolkningsstrukturen med många äldre påverkar. Nicklas Bremefors Kommunchef Flerårsöversikt Antal invånare Utdebitering 22,40 22,40 22,40 22,40 22,40 Kommunanställda tillsvidare Soliditet, kommunen % Soliditet, koncernen % Likvida medel kommunen Mkr Likvida medel koncernen Mkr Låneskuld kommunen, Mkr Låneskuld koncernen, Mkr Årets resultat kommunen Mkr 13,6-3,4 8,5 36,6 27,4 Årets resultat koncernen Mkr 27,8 3,9 16,3 27,8 48 Balansomslutning kommunen Mkr Balansomslutning koncernen Mkr Nettoinvesteringar kommunen Mkr Nettoinvesteringar koncernen Mkr Eget kapital/invånare kommunen Eget kapital/invånare koncernen Skattekvot % 98 % 100% 99% 96% 97% 7

10 KONCERNEN Ekonomisk översikt Syftet med den kommunala koncernredovisningen är att få en helhetsbild av kommunens ekonomi och åtaganden. Denna kan ligga till grund för analyser och ge möjlighet till styrning av kommunens ekonomi oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltnings- eller bolagsform. I den kommunala redovisningslagen används begreppet sammanställd redovisning vilket är synonymt med koncernredovisning. Koncernredovisningen omfattar aktiebolag, stiftelser och föreningar i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Här avses de fall där kommunens röstandel överstiger 20%. Verksamheten under året Ljusdal Elnät AB har fortsatt genomfört arbeten för att förbättra leveranssäkerheten. Energieffektiviseringar av vägbelysning har fortsatt under året. Ljusdal Energi AB har kompletterat Järvsö hetvattencentral med en rökgaskondensering. Hennans och Bäckebo kraftverk har varit i drift hela året. Golvfabriken Kährs upphörde i november med produktion i Ljusdal och processvärmeleveransen har avslutats. Ljusnet har anslutit fiber till ett antal fastigheter som tidigare endast kunde nås med kopparanslutning. AB Ljusdalshem genomförde de sista rivningarna av de vakanta lägenheterna. Vakansgraden klarar nu målsättningen 5 %. Ljusdals servicehus AB har under året tecknat hyreskontrakt med omsorgsförvaltningen vilket innebär ca: 6 mkr i lägre hyresintäkter för Närjus har drivit projektgruppen Framtidens träindustrier som resulterar i en rapport och fortsatt arbete för vidareförädling runt Färilasågen. Stenegård har haft många evenemang varav ett riktigt stort. Konserten med Diggiloo. Folkteatern i Gävleborg har på Stenegårds sommarscen Träteatern givit Jerfsölif med goda besökssiffror. Årets resultat Kommunkoncernen redovisar i den sammanställda redovisningen ett positivt resultat om 31,1 mkr före bokslutsdispositioner och skatt. Nettoinvesteringar Nettoinvesteringarna i koncernen uppgick till 74 mkr under år 2009 vilket är en minskning med 59 mkr jämfört med ifjol. Soliditet/Likviditet/Skuldsättning Soliditeten i koncernen är 31 % vilket är i stort sett oförändrat. Inräknat kommunens pensionsförbindelse är soliditeten 0,5 %. Koncernens samlade likvida medel ökade under 2009 med 22,5 mkr samtidigt som kommunkoncernens samlade skuldsättning minskade med 37 mkr (Avsättningar + skulder omsättningstillgångar). Framtid Energikoncernen har inlett tillståndsprocessen för en kapacitetshöjning av HCV Sjulhamre för att senare möjliggöra en avveckling av HVC Östernäs. Ljusnet kommer att fortsätta fokusera på att fiberansluta flerfamiljshus och villor. Ljusdalshem har under 2009 avslutat de sista rivningarna i den fastlagda rivningsplanen. Ljusdals servicehus kommer under 2010 fortsatt arbeta för att lösa omsorgsförvaltningens lokalbehov. Närljus arbete efter handlingsplanen fortskrider. Stiftelsen Stengård har avvecklat sin verksamhet och arbetet med att avveckla stiftelsen fortsätter. 8

11 KONCERNEN AB Ljusdal Energiföretag koncern Koncernen bedriver produktion, inköp och försäljning av el och fjärrvärme. Koncernen genomför också kommunens IT-infrastruktursatsning. Helägda dotterbolag Ljusdal Energi AB, Ljusdal Elnät AB och Ljusnet AB. Hälftenägt Ljusdal Energi Försäljning AB. Koncernen producerar fjärrvärme i fyra anläggningar och elkraft i två vattenkraftsstationer. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda AB Ljusdalshem Kommunens bostadsstiftelse övergick till att bedrivas i aktiebolagsform fr.o.m Bolagets ändamål är att främja kommunens försörjning med bostäder och lokaler. Bolaget förvaltar lägenheter. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda Ljusdals kommuns näringspolitiska stiftelse Närljus Närljus bildades 1986 av kommunen och det lokala näringslivet. Närljus arbetar med utvecklande av det lokala näringslivet och med stöd och service till nya och befintliga företag. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda 5 4 Stiftelsen Stenegård Beslut har tagits i kommunfullmäktige om att stiftelsen skall avvecklas och stiftelsen har sålt fastigheten Stenegård till kommunen. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda 0 4 AB Ljusdals servicehus Bildades under 2006 och har under 2007 och 2008 förvärvat servicehusfastigheterna från AB Ljusdalshem. Ägd andel 100%. Nyckeltal (Tkr) Omsättning Balansomslutning Eget kapital Antal anställda 1 1 9

12 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING räkning och Balansräkning RESULTATRÄKNING (Tkr) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella poster före extraordinära poster Extraordinära poster efter extraordinära poster Skatt Latent skatt Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) SAMMANSTÄLLD REDOVISNING TILLGÅNGAR Bokslut Bokslut Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anl tillgångar Finansiella anl tillgångar Not Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not Summa eget kapital Avsättningar Avsättning Avsättning uppskjuten skatt Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Leverantörsskulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not Pensionsförbindelser Not

13 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Noter sammanställd redovisning NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 1 Långfristig utlåning/placering Pensionsmedel Inköp Hälsingland 0 0 Telge Energi HBV Ljusdal Energiförsäljning Värmek 9 9 Fjärrvärmeanslutningar 0 0 Summa Aktier och andelar Aktier X-trafik Inlandsbanan Kommunaktiebolaget 4 4 HBV SABO byggnadsförs AB Föreningssparbanken Complus AB Norrsken Samkraft AB Förlagsinsats KGF Summa Andelar Inlandsbanan ek fören Mellanskog UPA Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 1 1 Fleruppgiftskom förb Hälsingehambon ek för 1 1 Hälsingland turism ek för 1 1 Fåglesjö gammelgård Kommuninvest Skandia översk fond 1 1 Summa Summa fin anl tillg NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 2 Förändring eget kapital Ingående eget kapital Uppskrivningfond Förändring reserver Uppskrivning Justering Årets resultat Summa Not 3 Borgensförbindelser Borgen, egna hem Övriga ansvarsåtag Summa Not 4 Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år 1998 Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26% 11

14 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Koncernfinansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Medel från verksamheten för förändringar av rörelsekapital Lager (ökning-/minskning+) Korta fordringar (ökning-/minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Jämförelsestörande poster 0 0 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Investering i finansiella anläggningar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Förändring långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut

15 KOMMUNEN Ekonomisk översikt Sammanfattning Under året har verksamhetens nettokostnader endast ökat med 0,7 mkr medan skatteintäkter och statsbidrag ökat med 15 mkr. Detta medför att kommunen för år 2009 redovisar ett positivt resultat. Nämnderna redovisar en positiv budgetavvikelse med 25 mkr. Förutom det positiva resultatet utvecklades även andra nyckeltal positivt under året. Skuldsättningen minskade, likviditeten, soliditeten och finansnettot förbättrades före extraordinära poster, Mkr Årets resultat räkningen för år 2009 visar ett överskott på 13,6 mkr. Premierna för avtalsgruppförsäkringen har sänkts med 5 mkr. Semesterlöneskulden har minskat med 1,6 mkr. Från SKL får vi en engångsutdelning med 1,1 mkr. et belastas med en kostnad för avtalspensioner med 6,5 mkr. Nedskrivningar på anläggningstillgångar har gjorts med 15 mkr för outhyrda fastigheter ,5 13, , Budgetavvikelse Mkr Budgetavvikelse Nämndernas nettoavvikelse mot budget uppgår till 25 mkr. Alla nämnder visar en positiv budgetavvikelse. Nämndernas överskott är ett led i minskade kostnader för att klara av 2010 och framtida lägre budgetramar. I kronor har omsorgsnämnden med 13 mkr det största överskottet. Utförligare redovisning av nämndernas resultat finns i respektive nämndsredogörelse. För nämnderna totalt sett minskar kostnaderna jämfört med föregående år med 13 mkr ,5-8,4-6,3-14,7-15,9-19,1-21, , ,9 13

16 KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnader Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag visar hur stor del som går åt till den löpande verksamheten. Om nyckeltalet överstiger 100% täcker inte de totala skatteintäkterna den löpande verksamheten och inte heller finansnettot. För år 2009 är detta nyckeltal 98 % och nettokostnaderna ökade under året endast med 0,7 mkr. Enligt svenska kommunförbundets riktlinje för god ekonomisk hushållning bör detta nyckeltal vara 98% över tiden. Något som också är kommunens långsiktiga finansiella målsättning. Skatteintäkter och statsbidrag Skatteintäkterna inklusive statsbidrag ökade med 15 mkr under år 2009 till totalt 939 mkr. Ökning är främst orsakad av ökade skatteintäkter via kommunalskatten och inkomstutjämningen. Under hösten bromsade den globala och nationella ekonomin in och intäkterna belastas med negativ slutavräkning för 2009 med 23 mkr. Slutavräkningen för 2008 har korrigerats med 0,7 mkr Finansnetto Kommunens finansnetto är negativt med 2,1 mkr, dvs räntekostnaderna överstiger ränteintäkterna. Detta innebär att skatteintäkterna även måste täcka finansnettot. Det förbättrade finansnettot är främst orsakat av en lägre räntenivå % 102% 100% 98% 96% 94% 92% Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 101% 99% Skatter och bidrag, Nettokostnader Mkr ,5-2,2-2,9-2,9 99% 100% 97% 2003 Finansnetto Mkr -4, ,5-1,1-2, ,5-4, , Verksamhetens nettokostnader Skatter och generella statsbidrag 100% 98% 99% 2009 Investeringar Nettoinvesteringar Investeringarna i anläggningstillgångar har fortsatt varit hög. Under året har det investerats för 64 mkr netto. Största enskilda objekt är ombyggnationen av Simhallen. Att notera är att drygt ytterligare 30 mkr i investeringar finns beslutade men är inte verkställda. 14 Mkr

17 KOMMUNEN Skulder Under 2009 har lånen amorterats med 92 mkr. Omföring till kortfristiga skulder gjordes Orsaken är att en tidigare utlåning om 85 mkr till Ljusdals Energiföretag AB har återbetalas. Övriga långa skulder är avsättningar till pensioner men också den ansvarsförbindelse som redovisas utanför balansräkningen. Ansvarsförbindelsen är den pensionsskuld som upparbetats t o m 1997 medan avsättningarna till största delen gäller pensionsskuld fr o m Ansvarsförbindelsen är på 489 mkr medan pensionsavsättningarna är på 37 mkr. För att finansiera framtida pensionsutbetalningar har kommunen börjat fondera medel. Under 2009 avsattes 5 mkr. Mkr Lån Fonderade pensionsmedel Under åren skall kommunen enligt pensionsplan sätta av 5 mkr per år. Placeringarna följer kommunens finanspolicy. T o m 2009 har avsatts 20 mkr. Värdet på hela innehavet per var 21,3 mkr. I år har tidigare nedskrivningar återförts med 819 tkr. Soliditet Soliditeten är ett mått på hur mycket av tillgångarna som finansieras med eget kapital. Soliditeten påverkas av resultatutvecklingen och av skuldernas resp. tillgångarnas förändring. Soliditeten är oförändrad -2% år Om vi i soliditeten exkluderar den pensionsförbindelse som ligger utanför balansräkningen (intjänad t o m 1997) hamnar vi på 53%. En ökning med 3 procentenhet. Det långsiktiga målet för kommunen är att soliditeten skall öka med 2 procentenheter Procent Soliditet exkl pensionsförbindelse inkl pensionsförbindelse Likvida medel Likviditet Kommunen hade vid årsskiftet en positiv likviditet om 62 mkr, d v s mer medel fanns i kassa/bank än som nyttjades av checkkrediten. Den förbättrade likviditeten är främst orsakad av förutbetalda skatteintäkter, minskade kostnader och inte genomförda investeringar. Mkr ,

18 KOMMUNEN Kommunens externa intäkter Försäljning, räntor 6,3% Bidrag 6,71% Avgifter, arrenden och hyra 7,3% Skatter och generella statsbidrag 79,7% Avgiftsfinansiering 120% 100% 100% 99% 80% 60% 56% 40% 20% 0% 21% 2% 9% Renhållning VA Simhall Idrottshallar Äldreomsorg Barnomsorg 16

19 KOMMUNEN Verksamhetens nettokostnad Vård och omsorg 41,1% Fritid och Kultur 4,7% Arbete och näringsliv 1,7% Kommunadministration 2,3% Politisk verksamhet 2,2% Skola och barnomsorg 41,9% Infrastruktur 5,8% Miljö- och hälsoskydd 0,3% Kommunens externa kostnader Räntor och försäkringar 1,1% Bidrag 5,8% Hyror 4,1% Övriga kostnader 2,1% Främmande tjänster 18,0% Material 6,3% Personal 62,7% 17

20 PERSONALREDOVISNING Personalredovisning En kommun tillhandahåller service åt sina invånare och är av naturen personalintensiv. Personalen är utan jämförelse kommunens viktigaste resurs. Nästan 62 % av kommunens kostnader består av kostnader för personal, 718 mkr. Detta är en minskning med 15 mkr jämfört med Antal anställda Ljusdals Kommun hade vid årsskiftet st anställda (årsskifte 08-09: 1795). 80 (130) personer av dessa var tidsbegränsat anställda samt några timanställda. Totala antalet anställda har under året minskat med 76 personer. Kvinnor Män Totalt räkning (Mkr) Intäkter 1 173, ,3 Personalkostnader -718,2-732,8 Övriga kostnader -441,7-424,9 13,6 3,4 Personalkostnader (Mkr) Lön 477,5 480,3 Semestertillägg 6,7 6,9 Kostnadsersättningar 5,3 9,5 Sjuklön 5,9 5,9 Sociala avgifter ,3 Pensionskostnader 53,4 39,9 Övriga personalkostnader 3,4 12,0 Summa 718,2 732,8 Män Kvinnor Personalens åldersfördelning Könsfördelningen är 1429 kvinnor (1543) och 370 män (382). Den procentuella fördelningen är därmed 79 % kvinnor och 21 % män. Åldersfördelningen visar fortfarande en hög medelålder, ca 49 år (48), och kommunen har även fortsatt många pensionsavgångar de närmaste åren. Fram t o m år 2018 kommer ca 513 anställda gå i pension. Antal Åldersfördelning årsskifte < >59 Ålder Tillsvidare Viss tid 18

21 PERSONALREDOVISNING Sjukfrånvaro Personalen i Ljusdals kommun blir allt friskare! Årets sjukfrånvaro har i jämförelse med 2008 minskat från 7,1 % till 6,2 %. Minskningen gäller framförallt långtidssjukskrivningar. Vidstående tabell visar sjukfrånvaron i Ljusdals kommun 2008 och Sjukfrånvaron redovisas i relation till ordinarie arbetstid. Långtidsfrånvaro är frånvaro från 60 dagar och mer. Vidare redovisas frånvaron för män och kvinnor samt fördelningen av frånvaron i tre åldersgrupperingar. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Av tabellen framgår också att sjukfrånvaron ökar med högre ålder och är högst i åldrarna år. Den äldsta åldersgruppen har också en högre andel långtidssjukfrånvaro än övriga åldersgrupper. Förebyggande hälsoinsatser Kommunens satsningar på förebyggande hälsoinsatser har fortsatt under Under året har två ryggrupper (20 deltagare) och två grupper mjukyoga/avstressande yoga (36 deltagare) genomförts. Företagshälsovård Ett nytt avtal med Priserva (f d Ljusnanhälsan) föreligger från Detta har implementerats under hösten. Regelbundna möten med Priserva sker för en aktiv samverkan. Varje förvaltning har en egen handlingsplan för vilka åtgärder som ska prioriteras under året. I det nya avtalet ingår bl a att all personal i kommunen erbjuds friskprofiler vart fjärde år. Prioritering av personal har gjorts inom de arbetsgrupper som har den högsta sjukfrånvaron. Detta kommer ge underlag för fortsatta strategiska insatser. Arbetsmiljö och rehabilitering Arbetet med att utveckla en handbok för det systematiska arbetsmiljöarbetet har inletts. Detta arbete kommer slutföras under Ett nära samarbete sker med försäkringskassan i alla rehabiliteringsärenden vilket borgar för att den enskilde får en aktiv hantering av sitt ärende. Under året har kommunens rehabiliteringspolicy utvecklats och reviderats. Nyckeltal Total sjukfrånvarotid 7,1 % 6,2 % Tid med långtidssjukfrånvaro 64,7 % 54,6 % Sjukfrånvarotid kvinnor 8,0 % 6,8 % Sjukfrånvarotid män 3,4 % 3,5 % Sjukfrånvarotid <29 år 4,0 % 3,2 % Sjukfrånvarotid år 7,1 % 6,0 % Sjukfrånvarotid >50 år 7,4 % 6,6 % Personalförsörjning Fram till och med år 2018 kommer drygt 500 anställda gå i pension. Detta motsvarar nästan 28 % av den samlade personalstyrkan i Ljusdals kommun. Inte minst utifrån detta är det av största vikt att Ljusdals kommun förblir en attraktiv arbetsgivare både för att kunna rekrytera den nya arbetskraft som vi kommer behöva och för att kunna behålla vår befintliga personal. En källa till personalförsörjning är att ytterligare minska sjukfrånvaro och framför allt att reducera antalet långtidssjuka. Detta ger inte bara en positiv effekt på personalförsörjningsproblematiken utan också för den enskilde ett minskat personligt lidande. Pensionsavgångar Antal pensionsavgångar År Antal 19

22 VERKSAMHETSMÅL Utbildning Omsorg och Social Service Arbete och Näringsliv Fritid, Kultur och Folkhälsa LJUSDAL skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling Boende och Miljö Kommunfullmäktiges övergripande mål Kommunfullmäktige har under 2007 utifrån den vision som finns antagen i kommunprogrammet identifierat befolkningsutvecklingen som den enskilt viktigaste framtidsfrågan för kommunen. Antalet invånare påverkar kommunens intäkter och därmed den kommunala servicen. Antalet invånare påverkar också övrig service till kommuninvånarna. Genom att bli attraktivare kan vi vända befolkningsutvecklingen till att bli positiv. et är att Ljusdal skall bli Hälsinglands attraktivaste kommun med en positiv befolkningsutveckling. För att detta skall lyckas har fullmäktige identifierat fyra målområden. Utbildning; Arbete och Näringsliv; Fritid, Kultur och Folkhälsa; Boende och Miljö. uppfyllelse Med befolkningsutvecklingen som mått på attraktiviteten uppfyller kommunen under 2009 inte fullmäktiges målsättning även om det finns positiva delar. Befolkningen i Ljusdal minskade med 56 personer under Samtliga kommuner i Hälsingland hade minskande befolkningssiffror. Flyttnettot var positivt med 65 personer och hela 750 personer flyttade till Ljusdal. Med detta har vi det nästbästa flyttnettot i Hälsingland. Nämndernas verksamhetsmål I nämndernas redovisningar för 2009 (sid ) återfinns uppföljningen av verksamhetsmålen för

23 KOMMUNEN räkning & Balansräkning RESULTATRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut Verksamhetens intäkter Not Verksamhetens kostnader Not Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Not Kommunal utjämning Not Finansiella intäkter Not Finansiella kostnader Not före extraordinära poster Årets resultat BALANSRÄKNING (Tkr) Bokslut Bokslut TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Not Finansiella anläggningstillgångar Not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Kortfristiga fordringar Not Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Not Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar Not Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Not Leverantörsskulder Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa skulder och eget kapital Ansvarsförbindelser Borgensförbindelser Not Pensionsförbindelser Not

24 KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Not 1 Verksamhetens intäkter Enl driftsredovisning Statsbidrag, moms Kommungem. Intäkter Interna poster Summa Not 2 Verksamhetens kostnader Enl driftsredovisning Kalkylm kapitalkostnad Kalkylm pens.pålägg Pensionsutbetalning Pensionsavsättningar Personalomkostnader netto Årets förändr.sem. skuld Korrigering sem. skuld Upp o nedskrivning Kommungemens kostn Interna poster Summa Not 3 Skatteintäkter Kommunalskatt Slutavräkning Slutavräkning Preliminär slutavräkning Summa Not 4 Kommunal utjämning Strukturbidrag Inkomstutjämning Kostnadsutjämning LSS utjämning Regleringsbidrag Kommunal fastighets avgift Summa Not 5 Finansiella intäkter Räntor utlämnade lån Räntor likvida medel Dröjsmålsräntor Ränta Ljusdals Energiföretag Provisionsint koncbolag Utdelning SKL Summa NOTFÖRTECKNING TILL RESULTATRÄKNING (Tkr) Not 6 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån Räntor tillfälliga lån 0 0 Övriga finans. kostnader Summa NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Not 7 Materiella anläggningstillgångar Fastigheter o anläggningar Ingående bokfört värde Nyanskaffningar netto Årets avskrivningar Fordon och maskiner Ingående bokfört värde Nyanskaffningar netto Årets avskrivningar Inventarier Ingående bokfört värde Nyanskaffningar netto Årets avskrivningar Summa Materiella anläggningstillgångar Not 8 Finansiella anläggningstillgångar Långfristig utlåning/placering Pensionsmedel Nordea Pensionsmedel Handelsb Stiftelse Stenegård 0 0 Ljusdals Energiföretag AB 0 0 Inköp Hälsingland 0 0 Bergen energi Summa Aktier AB Ljusdalshem Ljusdals Servicehus AB X-trafik AB Inlandsbanan Kommunikationsbolaget 4 4 Ljusdals Energiföretag AB Woodex AB Summa

25 KOMMUNEN Noter till resultat- och balansräkning NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) NOTFÖRTECKNING TILL BALANSRÄKNING (Tkr) Andelar Inlandsbanans ek.förening Mellanskog UPA Bostadsrätter 4 4 Studiecentra i Hälsingland 1 1 Fleruppgiftskommunalförbund Hälsingehambon ek. förening 1 1 Fågelsjö gammelgård Kommuninvest Summa Summa Finansiella anläggningstillgångar Not9 Kortfristiga fordringar Lån till koncernföretag Momsfordran Övriga fordringar Summa korta fordringar Not 10 Eget kapital Ingånde eget kapital Årets resultat Summa Anläggningskap Rörelsekapital Summa I rörelsekapitalet ingår nämndernas egna kapital samt resultatfonder. Nämndernas egna kapital: Kommunstyrelsen 258 Barn- och utbildningsnämnd Bygg-miljö-räddn. nämnd Omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Överförmyndarnämnd 0 fonder: Renhållning 938 VA 51 Städ 409 Kost Naturvård 973 Not 11 Not 12 Not 13 Not 14 Not Avsättningar Pensionsavgifter Rivning fastigheter Löneskatt Lappmyra Utrivning Kvarndammen Summa Långfristiga skulder Ingående skuld Nyupplåning Amorteringar, Kortfristig del av långfr skuld Summa Kortfristiga skulder Nästa års amorteringar Semesterlöneskuld Pensioner individuell del Övriga korta skulder Summa Borgensförbindelser AB Ljusdalshem Ljusdals servicehus AB Ljusdals Energi AB Ljusdals Elnät AB Borgen för egnahem Övriga ansvarsåtagande Summa Pensionsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före år Beloppet inkluderar löneskatt med 24,26 % 23

26 KOMMUNEN Finansieringsanalys FINANSIERINGSANALYS (Tkr) Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för ianspråktagna avsättningar Medel från verksamheten för förändring av rörelsekapital Lager (ökning- / minskning+) Korta fordringar (ökning- / minskning+) Korta skulder (ökning+ / minskning-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i anläggningar Försäljning av anläggningar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut RÄNTEBÄRANDE NETTOSKULD Räntebärande nettoskuld vid årets början Räntebärande nettoskuld vid årets slut

27 KOMMUNEN Drift- och investeringsredovisning DRIFTREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Intäkt Kostnad Netto Budget Årets resultat Kommunfullmäktige Revision Kommunstyrelse Barn- och Utbildningsnämnd Bygg-, miljö och räddningsnämnd Omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Överförmyndarnämnd Valnämnd SUMMA INVESTERINGSREDOVISNING (Tkr) Nämnd/Styrelse Budget Redovisat Avvikelse Pensionsmedel Kommunstyrelse Barn- o utbildningsnämnd Bygg-, miljö och räddningsnämnd Omsorgsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd SUMMA STÖRRE INVESTERINGSOBJEKT (Tkr) Budget Redovisat Avvikelse Status Projekt Omb Färila simhall VA ledning Kyrkbyn-Norrbyn Förvärv Färila Flygbas Omb Slottebacken Förvärv Östernäs S Järnvägsgatan

28 KOMMUNEN Redovisningsprinciper samt ord & begrepp Redovisningen har skett enligt god redovisningssed och enligt den kommunala redovisningslagen. Leasingavtal Redovisningsrådets rekommendation RR 6:99 ang. redovisning av leasingavtal skall även gälla kommuner från Finansiella leasingavtal av icke obetydliga värden skall aktiveras i balansräkningen. Ljusdals kommun har inga sådana leasingavtal. Semesterdagar och övertid som de anställda har sparade har skuldbokförts. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen med 31,42%. För anställda med kommunala avtal tillkommer ett kalkylmässigt pålägg med 10,58% avseende avtalsenliga avgifter och pensionskostnader, totalt personalomkostnadspålägg 42%. Avsättning Pensioner till de anställda är beräknad av SPP. Pensionsavgiften för 2009 betalas ut enligt avtal. Denna skuld inkl. löneskatt återfinns som kortfristig skuld. Som avsättning kvarstår övriga pensionsskulder vilka upparbetats under Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Under året 4,5%. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Anläggningstillgångarna skrivs i normalfallet av när de tas i bruk eller senast fr.o.m året efter anskaffningsåret. Kapitalkostnader Benämning på internränta samt avskrivningar. Avskrivningar beräknas linjärt, d.v.s lika stora belopp varje år på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde. Internränta beräknas på tillgångarnas bokförda värde. Extraordinära poster Är kostnader eller intäkter som inte ingår i den normala verksamheten. Dessa bortser man därmed vanligen vid jämförelser med föregående år eller annan. Mkr = Miljoner kronor, Tkr =Tusental kronor Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar, utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Rörelsekapital Fritt eget kapital, utgör skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens kortfristiga finansiella styrka. Eget kapital Kommunens eget kapital består av summa anläggningskapital och rörelsekapital. Skatteintäkter I enlighet med Rådet för kommunal redovisning har kommunalskatten periodiserats. I bokslutet för år 2009 har bokförts den definitiva slutavräkningen för 2008 och en preliminär slutavräkning för Slutavräkningen 2008 uppgår till 4 Mkr. Av dessa har +,0,7 Mkr påverkat årets resultat. Den preliminära slutavräkningen för 2009 har bokförts till -23 Mkr. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedda att stadigvarande innehas. Anläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden reducerat med eventuella investeringsbidrag. Avskrivningar sker således inte på tillgångarnas bidragsfinansierade del. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder med en löptid understigande ett år. Långfristiga skulder Skulder med en löptid överstigande ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex nettokostnadernas andel av skatteintäkterna. 26

29 MÅLUPPFYLLELSE Sammanfattning av nämndernas måluppfyllelse Varje cirkel representerar ett fokusområde. Varje tårtbit den sammanvägda bedömningen om nämnden klarar eller inte klarar de uppsatta målen i respektive fokusområde. Ekonomi ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Kund/medborgare ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Medarbetare ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS 27

30 MÅLUPPFYLLELSE Verksamhet ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Miljö ÖFN BUN SBN KS OSN BMRN KSS Förklaringstext Grönt Gult Rött KS KSS BMRN OSN SBN ÖFN BUN Klarat Tveksamt eller delvis Ej klarat Kommunstyrelsen Kommunstyrelse samhällsbyggnad Bygg-, miljö- och räddningsnämnden Omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Överförmyndarnämnden Barn- och utbildningsnämnden 28

31 REVISION Revision Ordförande: Karl-Erik Svärd RESULTATRÄKNING (Tkr) Intäkter 0 0 Kostnader Avskrivningar och internränta RESULTAT Redovisning har skett av genomförd granskning i rapporter och revisionsberättelsen. Bland genomförda granskningsprojekt under revisionsår 2009 kan nämnas: granskning av nämnders och styrelses ansvarsutövande, granskning av ledning och styrning av familj och individomsorgen, granskning av kommunens åtgärder för att komma i ekonomisk balans, uppföljning av tidigare genomförda granskningar, granskning av de kommunala bolagen samt, granskning av kommunens årsredovisning och delårsbokslut. Verksamhet Kommunen har sju revisorer som under år 2009 genomfört en granskande och främjande revision inom ramen för god revisionssed. Revisorernas uppgift är att ta tillvara kommuninnevånarnas intressen och vara kontrollorgan till kommunfullmäktige. Revisorerna granskar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den kontroll som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisionens arbete innefattar årlig granskning av all verksamhet som bedrivs inom styrelsens och nämndernas verksamhetsområden. Granskningar sker i den omfattning som följer av god revisionssed med utgångspunkt från upprättad väsentlighetsoch riskanalys. Revisorernas arbete syftar även till att ge förbättringsförslag till kommunen med anledning av genomförda granskningar. Årets resultat Revisionens budget för verksamhetsåret är 925 tkr. Utöver budget har revisionen ansökt och blivit beviljad 137 tkr för att möjliggöra revisionens granskning av skolverksamheten 2008 som är tillförd årets budget. Årets kostnader uppgår till 1062 tkr. Avvikelsen mot budget uppgår till 5 tkr. Framtiden Under 2010 kommer revisionen särskilt uppmärksamma kommunens ledning och styrning, uppföljning och förbättringsåtgärder av verksamheten och koppling på kravet i Kommunallagen om god ekonomisk hushållning. Viktiga framtida frågor för kommunen är att fortsätta arbeta med medborgarperspektivet och att leda och styra kommunen utifrån beslutade övergripande mål. Hållbarhetsfrågor och konsekvenser av finanskrisen kommer även vara i fokus för revisionen vid våra granskningar. Viktiga händelser under året Revisorerna har under verksamhetsåret: följt nämndernas och styrelsens verksamhet på olika sätt genom en omfattande dialog, vid studiebesök tagit del av den operativa verksamheten, sammanträffat med nämnder, styrelse, fullmäktiges presidium, kommunalråd, förvaltningschefer samt tjänstemän inom olika specialistområden, följt den fastställda revisionsplanen, deltagit i olika utbildningar. 29