Patientsäkerhetsberättelse Landstinget i Uppsala län 2016

Transkript

1 [SKRIV HÄR] Patientsäkerhetsberättelse Landstinget i Uppsala län 2016 Datum och ansvarig för innehållet Ann-Lis Söderberg Patientsäkerhetssamordnare

2 Innehåll 1. Sammanfattning Övergripande mål och strategier för Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhet Struktur för uppföljning och utvärdering genom egenkontroll Åtgärder för ökad patientsäkerhet, Samverkan för att förebygga vårdskador Riskanalys och egenkontroll Informationssäkerhet Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Hantering av klagomål och synpunkter Sammanställning och analys Samverkan med patienter och närstående Resultat Måluppfyllelse av landstingsfullmäktiges mål Övergripande mål och uppdrag för

3 1. Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsförvaltningarnas goda insatser har i hög grad bidragit till att patientsäkerheten har förbättrats vid landstinget. Av SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, regionoch landstingsnivå, framgår att antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador har minskat betydligt under Vårdtillfällen med skador har också minskat avsevärt under samma tid samt förekomsten av kirurgiska skador, blåsöverfyllnad och läkemedelsrelaterade skador. Förutom dessa förbättringar har vårdrelaterade infektioner minskat med cirka 20 % från punktprevalensmätningen som gjordes Även landstingets revisorer bedömer att patientsäkerhetsarbetet har förbättrats och förstärkts sedan våren Den övergripande bedömningen är att det finns bättre förutsättningar att säkerställa ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter. Förbättringsområden som lyfts fram är att riskanalyser bör genomföras i ökad omfattning och att utbildningsinsatser bör omfatta alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador vilket framgår av de landstingsövergripande strategierna med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Dokumenten beskriver mål, strategier, metoder och aktiviteter för ett förebyggande patientsäkerhetsarbete på makro-, meso- och mikronivå. Nya arbetssätt påbörjades under 2016 och införs successivt inom slutenvården vid Akademiska sjukhuset; personcentrerad rond, personcentrerad överlämning, timsrundor, daglig styrning samt arbetsfördelning mellan sjuksköterska och undersköterska. En del av arbetssätten har även införts vid Lasarettet i Enköping. Syftet är att patienternas delaktighet i vården och behandlingen ska öka liksom kvaliteten och patientsäkerheten. På primärvårdsnivå har hemsjukvården förstärkts med stöd av mobila närvårdsteam. Syftet är att skapa en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård genom tidiga insatser i hemmet. Genomförandet påbörjades under 2016 i en kommun och planeringen är att mobila närvårdsteam ska införas i övriga kommuner under kommande år. Under 2016 påbörjades en patientsäkerhetsutbildning som omfattar en chefsutbildning under fyra dagar och e-utbildning för alla medarbetare vid Akademiska sjukhuset. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping kommer att genomgå utbildningen under Utbildningen förväntas bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Utmaningar finns med kompetensförsörjning bland annat på grund av pensionsavgångar och det råder brist på specialistutbildade läkare och sjuksköterskor vilket leder till kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. Likaså finns det brist på specialister inom allmänmedicin och distriktssjuksköterskor. 3

4 2. Övergripande mål och strategier för 2016 Målet för hälso- och sjukvården är god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Medborgarna i Uppsala län ska erbjudas en hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik, tillgänglig och hälsoinriktad. Landstinget har antagit en nollvision för undvikbara vårdskador. Landstingsfullmäktiges mål för patientsäkerhet 2016: Vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med Vårdhygienarbetet ska vara effektivt. Ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med Säker läkemedelsanvändning för äldre. Läkemedelsgenomgångar för patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. Vårdgarantin ska uppnås. Vårdkedjor ska säkras. Kvalitetssäkrad utskrivningsprocess. En mer sammanhållen vård skapas för de patienter som riskerar återinläggning inom 30 dagar efter utskrivning från slutenvården. Säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Landstingets övergripande strategier med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och förebyggande av vårdrelaterade infektioner (VRI) är vägledande för landstings- förvaltningsoch verksamhetsnivå. Syftet är att ständigt minska antalet vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Av landstingets strategi för patientsäkerhet, , framgår följande: Ansvaret för patientsäkerheten utgår från landstingsledningen och följer linjeorganisationen. Ledningen på alla nivåer visar engagemang och tar ansvar för patientsäkerhetsarbetet genom att sätta mål, efterfråga resultat och ge återkoppling. Ett öppet klimat som förbättrar patientsäkerhetskulturen. Hög kompetens och engagemang upprätthålls på alla nivåer. Samordning av funktioner som främjar ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet fokuserar på systemsyn istället för individsyn. Patienter och närstående är informerade och delaktiga i patientsäkerhetsarbetet. Systematisk användning av metoder och verktyg för att styra, utvärdera och följa upp patientsäkerhetsarbetet. 4

5 3. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhet Landstingsfullmäktige beslutar om övergripande mål och inriktning för patientsäkerhetsarbetet vilket framgår av det styrande dokumentet Landstingsplan och budget Landstingsfullmäktige ger uppdrag till landstingsstyrelsen som är vårdgivare och har det övergripande ansvaret för patientsäkerheten i landstinget. Sjukhusstyrelsen och vårdstyrelsen ansvarar både för styrning och uppföljning och har ersatt produktions- samt hälso- och sjukvårdsstyrelsen. Förändringen innebär att den tidigare beställar- och utförarmodellen har ersatts av en uppdragsstyrning. Patientsäkerhetsteamet bidrar till utveckling och har en samordnande roll för patientsäkerhetsarbetet i landstinget. Förutom samordning bereds även beslut till de olika politiska styrelserna och till landstingsdirektören i frågor som rör patientsäkerhet. Chefläkarnätverket består av ledningskontorets och förvaltningarnas chefläkare samt patientsäkerhetssamordnaren som har möten åtta gånger per år. Vid möten diskuteras aktuella patientsäkerhetsområden och samordning sker av landstingets patientsäkerhetsarbete. Förvaltningsdirektören vid Akademiska sjukhuset har det samlade ansvaret för patientsäkerheten. Sjukhusets ledningsgrupp består av verksamhetschefer och stabschefer. Rådet för patientsäkerhet och kvalitet består av verksamhetschefer, avdelningschefer, kvalitetssamordnare, chefläkare och chefssjuksköterska. Chefläkarna i samråd med chefssjuksköterskan ansvarar för att samordna patientsäkerhetsarbetet. Chefläkarna ansvarar för utredning och åtgärder vid allvarliga avvikelser. I den del av patientsäkerhetsarbetet som berör läkemedel sker samarbete med läkemedelschefen, som har huvudansvaret för läkemedelsrelaterade frågor. Akademiska sjukhuset benämns fortsättningsvis som Akademiska. Förvaltningsdirektören vid Lasarettet i Enköping leder det övergripande patientsäkerhetsarbetet. Vid förvaltningsdirektörens stab finns bl.a. chefläkare, patientsäkerhets- och kvalitetssamordnare och utvecklingsenhetens chef. Chefläkaren arbetar med övergripande patientsäkerhetsfrågor och stödjer centrumcheferna i dessa frågor. Centrumcheferna ansvarar för patientsäkerheten och tillser att egenkontroll sker inom respektive verksamhetsområde. Patientsäkerhetsorganisationen består av en övergripande styrgrupp som anger inriktning, fastställer mål och följer upp det lasarettsövergripande patientsäkerhetsarbetet. Lasarettet i Enköping benämns fortsättningsvis som Lasarettet. Vid Hälsa och habilitering finns ett patientsäkerhetsråd som består av chefläkare, internkonsult och kvalitetsutvecklare. VRI-arbetet leds av förvaltningsledningen med förvaltningsdirektören som ordförande. I den offentliga primärvården har primärvårdsdirektören det samlade ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetscheferna ansvarar för det operativa patientsäkerhetsarbetet på vårdcentralsnivå. Primärvårdens patientsäkerhets- och kvalitetsråd är ett internt kunskapsforum för stöd till verksamhetschefer och medarbetare. I rådet ingår primärvårdsdirektör, chefläkare, utvecklingschef och representant för verksamhetschefsgruppen. Folktandvården har en centralt placerad enhet, avdelningen för Hälsa, Kvalitet och Utveckling (HKU-avdelningen) som leds av cheftandläkaren som ingår i förvaltningschefens stab. 5

6 HKU-avdelningen planerar och följer upp patientsäkerhetsarbetet. Verksamhetschefen ansvarar för det förebyggande VRI-arbetet på kliniken och frågor som gäller smittskydd hanteras av hygienrådet som utgör en del av HKU avdelningen. Den landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. I uppdraget ingår att upprätta länsövergripande handlingsplaner för hantering av epidemier och att sprida kunskap om dessa inom vården och till andra aktörer i länet. Vidare ingår att upprätta övergripande vårdhygieniska riktlinjer och rutiner samt att kommunicera dessa med förvaltningarna som ser till att implementering sker i verksamheterna. Strama Uppsala län arbetar för en rationell användning av antibiotika och analyserar antibiotikaanvändningen i förhållande till rådande behandlingsrekommendationer samt återkopplar till berörda inom förvaltningarna. Enheten för Vårdhygien har ett länsövergripande uppdrag som omfattar all hälso- och sjukvård och tandvård oavsett utförare. Uppdraget innebär att medverka till att landstingets hälsooch sjukvård är av god kvalitet och god hygienisk standard. 4. Struktur för uppföljning och utvärdering genom egenkontroll Landstingets källor för uppföljning, utvärdering och egenkontroll sammanfattas i tabell 1. Hälso- och sjukvårdsavdelningen vid landstingets ledningskontor följer upp förvaltningarnas patientsäkerhetsarbete genom månadsrapporter, tertial-, delårs- och årsrapporter och patientsäkerhetsberättelser där det framgår måluppfyllelse av uppdrag och vårdavtal. Nationella och lokala mätningar samt vidtagna åtgärder redovisas till politiska styrelser enligt återrapporteringsplan och vid koncernledningsgruppens sammanträden är kvalitet och patientsäkerhet en stående punkt på agendan. Fördjupade uppföljningar är ett styrverktyg för att stärka såväl landstingets interna som privata och offentliga utförares patientsäkerhetsarbete. Fördjupad uppföljning innebär bland annat att granska den medicinska kvaliteten hos landstingets utförare. Efter varje avslutad fördjupad uppföljning genomförs återkopplingsmöten med samtliga granskade vårdgivare i syfte att bidra till det lokala kvalitetsutvecklingsarbetet. Landstingets analysgrupp har i uppdrag från landstingsdirektören att sammanställa och analysera resultat som framgår i Vården i siffror. I uppdraget ingår också att följa upp effekten av förbättringsåtgärder. Ledningskontorets chefläkare leder gruppen som bland annat består av statistiker, förvaltningarnas chefläkare, representanter för programråd och patientsäkerhetssamordnaren. Interna revisioner är också ett verktyg för uppföljning och egenkontroll. Under 2016 har revision av patientsäkerhet och avvikelsehantering genomförts. Vårdkvalitetsavdelningen (VKA) vid Akademiska leds av chefsjuksköterskan som samarbetar med förvaltningens chefläkare. VKA analyserar resultat från mätningar, återkopplar till enheterna, erbjuder stöd med processledning i förändringsarbetet, handlingsplaner utarbetas och förbättringsarbeten följs upp. 6

7 Resultat från lokala och nationella mätningar analyseras och sammanställs i ett IT-verktyg för beslutsstöd (SAS) som innehåller mätresultat för varje enhet. Resultaten återkopplas till förvaltningsledningen och uppföljning sker vid månadsavstämning där verksamhetsledningen samt kvalitets- och patientsäkerhetsfunktioner deltar. MedControl är landstingets IT-baserade avvikelsehanteringssystem som används för rapportering av avvikelser, förbättringsförslag, arbetsskador, kategorisering och sammanställning av statistik. Under hösten 2016 har en ny version av MedControl tagits i bruk med syfte att underlätta rapportering och landstingsövergripande rutiner för avvikelsehantering upprättats. Avvikelser sänds via koordinatorer till verksamhetens ärendeansvarig som fördelar handläggningsroller; orsaksutredare, åtgärds- och uppföljningsansvarig. Uppföljning och återkoppling av avvikelser görs bland annat vid ledningsmöten, arbetsplatsträffar och patientsäkerhetsronder. Vid allvarliga händelser sker dialogmöten mellan berörd verksamhet, chefläkare och händelseanalysteam. Händelseanalyser med komplicerad karaktär initieras av verksamhetschef eller chefläkare och genomförs av händelseanalysteam. Teamen består av läkare och sjuksköterska med erfarenhet och utbildning i händelseanalysmetoden. Patienter och närstående erbjuds möjlighet att delta i händelseanalysen. Teamet och chefläkare följer upp identifierade risker och åtgärder med berörda verksamheter. Anmälan enligt lex Maria görs vid allvarlig vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada. Verksamhetschefer har utbildats i lex Maria processen och det finns en checklista som stöd i arbetet. Chefläkaren/cheftandläkaren har ansvar för beslut och genomförande av anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). På förvaltningarnas externa webbsida publiceras en kort sammanfattning av lex Maria ärenden med identifierade brister och förslag till åtgärder. Beslut från IVO återkopplas av chefläkare till berörd verksamhetschef. Även patient och närstående informeras om beslutet. Patientsäkerhetsronder är ett verktyg för att följa upp verksamheternas patientsäkerhetsarbete och bidrar till ett förebyggande arbetssätt. Ronderna genomförs av förvaltningschef, chefläkare, chefssjuksköterska och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet. Vid ronderna diskuteras bland annat patientsäkerhetsrisker, avvikelsehantering och patientsäkerhetskulturen. Förslag på förbättringar införs av förvaltningens vårdkvalitetsavdelning i samverkan med patientsäkerhetsrådet som även följer upp om vidtagna åtgärder har haft avsedd effekt. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för uppföljning av VRI och som möjliggör att kvaliteten i antibiotikaförskrivning förbättras. DocPlus är landstingets nya system för dokumenthantering som utgår från den evidensbaserade vårdhandboken, och Nationella riktlinjer. Systemet tillhandahåller ett elektroniskt dokumentflöde där dokument kan skapas, granskas, godkännas och revideras elektroniskt. Det övergripande syftet med DocPlus är att förbättra patientsäkerheten genom att medarbetare på ett enkelt sätt kan hitta styrande och kvalitetssäkrade dokument. DocPlus finns i en intern version för landstingets medarbetare och nära samarbetspartners samt i en publik version där alla har åtkomst till ca 90 procent av de styrande dokumenten. 7

8 Tabell 1. Sammanställning av landstingets struktur för egenkontroll Egenkontroller Metod/källa Frekvens Omfattning Basala hygienrutiner och klädregler Hygienronder Egenkontroller av hygien Vårdrelaterade infektioner Patientsäkerhetsronder Vårdskador, avvikelser, klagomål och synpunkter Trycksår PPM-BHK Lokala hygienobservationer Egenkontroll Kvalitetschecklista Rutin Rutin PPM-VRI Infektionsverktyget Journalgranskning (MJG) Förvaltningschef, chefläkare och lokala funktioner för patientsäkerhetsarbetet deltar MedControl Händelseanalyser MJG Infektionsverktyget Kaizen/Leanmetoden Kvalitetschecklista PPM- trycksår Cosmic 1g/år 1g/mån 2g/år 1g/år Vart fjärde år En gång per år 1 g/år Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Journaler/mån Löpande Löpande Löpande 1 g/år Löpande Akademiska (AS) Lasarettet (LE) Primärvården (PV) Folktandvården (FTV) SV och PV SV och PV Slutenvården (SV) AS och LE SV Alla förvaltningar Alla förvaltningar SV AS och LE LE, HoH och PV FTV SV SV Fall Avvikelser/ MedControl Löpande Alla förvaltningar Nutrition Lokal mätning: Dagen nutrition 1 g/år SV Smärta Munhälsa Läkemedelshantering Patientsäkerhetskulturmätning Information, tillgänglighet, bemötande och delaktighet Lokal mätning: Dagen smärta Palliativregistret Bedömningsinstrumentet ROAG (Revised Oral Assessment Guide) Läkemedelsgenomgångar Läkemedelsberättelser Kliniska apotekare Infektionsverktyget Avvikelser/MedControl Strama Nationell enkät Att mäta patientsäkerhetskulturen Nationell patientenkät (NPE) Egna enkäter 1 g/år Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande 2011 och , planeras 2017 Vart annat år SV SV Geriatrisk verksamhet LE SV och PV SV SV och PV AS och LE Alla förvaltningar SV, PV och FTV AS och LE PV och HoH Alla berörda förvaltningar Kvalitetsregister Återinläggning inom 30 dagar, överbeläggningar och utlokaliserade patienter Vården i siffror Övriga kvalitetsregister Tandhälsoregistret Statistik följs och mått analyseras Kontinuerligt Årligen Årligen Löpande Berörda förvaltningar Berörda förvaltningar FTV AS och LE, slutenvården 8

9 5. Åtgärder för ökad patientsäkerhet, 2016 De landstingsövergripande strategierna med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och VRI har upprättats. Dokumenten beskriver mål, strategier, metoder och aktiviteter för ett förebyggande patientsäkerhetsarbete på makro-, meso- och mikronivå. Engagemanget har ökat från politiska styrelser genom efterfrågan av resultat och åtgärder inom patientsäkerhetsområdet. Även landstingets högsta tjänstemannaledning har ökat fokus på området eftersom kvalitet och patientsäkerhet finns med på koncernledningens agenda. Åtgärder med anledning av revision Revisorerna framför i revisionsrapporten Granskning av patientsäkerhet och avvikelsehantering, 2016 att riskanalyser bör öka i omfattning för att förstärka det förebyggande arbetet. Av landstingets strategi och handlingsplan för patientsäkerhet, , framgår att riskanalyser ska genomföras och att resultatet ska användas i det förebyggande arbetet. I den patientsäkerhetsutbildning som genomförs vid Akademiska och Lasarettet betonas riskanalyser som en viktig del i det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Enligt revisorerna är andra förbättringsområden att implementerings- och uppföljningsarbetet bör förbättras och goda exempel spridas i ökad utsträckning. Upptäckt av vårdskador Vårdskador identifieras framför allt genom patientklagomål, patientsäkerhetsdialoger, avvikelserapportering, markörbaserad journalgranskning (MJG) samt punktprevalensmätningar av olika indikatorer såsom vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår. Vid två förvaltningar används kaizen/leanmetoden för att identifiera risker som analyseras och åtgärdas på ett strukturerat sätt. Folktandvården använder årligen en kvalitetschecklista där patientsäkerheten följs upp. Infektionsverktyget är också en metod för upptäckt av förekomsten av vårdrelaterade infektioner i slutenvården. Vid Akademiska granskas 40 slumpmässigt utvalda journaler varje månad och vid Lasarettet granskas 20 journaler av ett utbildat granskningsteam som består av sjuksköterska och läkare. Teamet bedömer om skada inträffat, kategoriserar, och rapporterar till SKL samt till ansvarig chefläkare och chefsjuksköterska för vidare analys och användning i förbättringsarbetet. En del kliniker använder MJG för granskning av sin verksamhet för kvalitetsutvecklingsarbete. Under 2016 har minst 250 journaler granskats med fokus på VRI. Vid Folktandvården har 200 strukturerade journalgranskningar gjorts genom att kirurgirelaterade och endodontirelaterade 1 händelser granskades med syfte att identifiera VRI. 1 Endodontirelaterade är händelser som har att göra med rotbehandling 9

10 Åtgärder för att förebygga undvikbara vårdskador Vårdrelaterade infektioner Lokala handlingsplaner finns vid sjukhusen och inom primärvården som tydliggör mål och aktiviteter på förvaltnings- och verksamhetsnivå för att förebygga VRI. Punktprevalensmätning PPM-VRI mäter förekomsten av vårdrelaterade infektioner en gång per år. I mätningen ingår alla patienter som är inskrivna i den somatiska slutenvården. Infektionsverktyget (IV) ger stöd i det kontinuerliga förebyggande arbetet eftersom enheter kan följa den egna utvecklingen genom att ta ut rapporter, analysera resultat, sätta upp mål utifrån analysen och vidta åtgärder samt följa upp om åtgärderna har haft avsedd effekt. Förvaltningsgruppen för IV erbjuder stöd till verksamheterna med att analysera data och validera resultat. Rutiner för uppföljning, utdatafångst och återrapportering av resultat från IV finns upprättade. I landstinget berörs 21 verksamhetsområden av IV, användningen följdes upp under Projekt för att minska urinvägsinfektioner har genomförts på fem pilotavdelningar vid Akademiska och även ett projekt för att minska infektioner från centrala venkatetrar. Breddinförande av projektens arbetssätt har påbörjats och en modell för infektionsregistrering inom intensivvården har initierats under Rena händer räddar liv är ytterligare ett projekt som pågår. PRISS (protesrelaterade infektioner ska stoppas) är ett arbetssätt som har återinförts vid Lasarettet. Arbetssättet har bidragit till ett flertal förbättringar inom operationsverksamheten för höft- och knäproteskirurgi. Andra förbättringsåtgärder är att en strukturerad uppföljning av postoperativa infektioner har upprättats. Enheten för Vårdhygien utför systematiska hygienronder vart fjärde år vid sjukhusens vårdavdelningar och inom primärvården. Verksamheterna ska själva genomföra en årlig egenkontroll och vid ev. brister görs en konsultrond av Vårdhygien. Under året har hygienronder genomförts vid 23 verksamheter inom primärvården och 32 verksamheter inom slutenvården. Identifierade brister följs upp genom utbildningar och riktade insatser. Verksamheter inom slutenvården får dagligen stöd i vårdhygieniska frågor från Vårdhygien som även uppdaterar vårdhygieniska metoder och ser till att de är tillgängliga och kända. Vid förvaltningarna finns en hygienombudsorganisation som förtydligar roller och ansvar i det vårdhygieniska arbetet. I uppdraget ingår att arbeta med hygienfrågor på den egna enheten och samarbete sker med smittskydd, Strama och enheten för Vårdhygien. Vårdhygien har nätverksträffar med hygienombuden två gånger per år där även privata vårdcentraler deltar. Basala hygienrutiner och klädregler Punktprevalensmätning basala hygienrutiner och klädregler (PPM- BHK) görs årligen och mäter personalens följsamhet till BHK. Även månatliga hygienobservationer görs vid Akademiska, Lasarettet samt Primärvården. Folktandvården gör en årlig uppföljning genom en kvalitetschecklista. För att förbättra följsamheten till BHK har ett projekt påbörjats inom anestesins verksamheter på 13 operationsavdelningar vid Akademiska. Förbrukningen av handsprit följs upp och resultatet visar att förbrukningen ökar varje kvartal vid Akademiska. 10

11 Trycksår Punktprevalensmätning för trycksår (PPM-trycksår) mäter förekomsten av trycksår och omfattar alla inneliggande patienter som är över 18 år. Landstingsövergripande trycksårsnätverk finns som ger verksamheterna stöd i det förebyggande arbetet. Vårdkvalitetsavdelningen analyserar PPM-resultat och identifierar avdelningar som har avvikande resultat samt kontaktar dessa för att erbjuda stöd i förbättringsarbetet. Vid lasarettet utförs liknande arbete. Trycksårsronder genomförs vid sjukhusen med syfte att synliggöra hur rutiner kring trycksårsarbetet fungerar och att stödja personalen i det förebyggande arbetet. Trycksårsutbildning finns för personal via PingPong och trycksårsansvariga finns i verksamheterna. Andra åtgärder är timsrundor och trycksårsförebyggande madrasser som finns i alla sängar vid sjukhusen. Fall Enligt rutin ska fallriskbedömning göras vid inläggning av alla patienter som är över 65 år och vid ökad risk för fall ska en individuell fallförebyggande åtgärdsplan upprättas. Orsaken till nedsatt balans ska utredas och patienter medvetandegöras om fallrisken samt förses med förebyggande hjälpmedel och ökad tillsyn genom timsrundor. För uppföljning av fall används MedControl där fallincidenter registreras och utreds. Dokumentation av riskbedömning och åtgärder för fall sker i journaldatasystemet Cosmic. Rapporter hämtas ur informationssystemet SAS och förbättringsarbetet sker utifrån upprättad rutin som möjliggör ett förebyggande arbete. Undernäring Dagen Nutrition är en årlig lokal mätning som undersöker om patientens beräknade energibehov tillgodoses enligt mål som framgår av handlingsplanen. Nutritionsrådet har i uppdrag att utveckla, leda och samordna nutritionsfrågor vid Akademiska. Nutritionsansvariga finns på varje avdelning och har en viktig roll i att förebygga undernäring. Rådet har startat ett projekt som syftar till att anpassa rutiner för riskbedömning, förebyggande och behandling av undernäring. Föreläsningar om nutrition har genomförts för sjuksköterskor som deltagit i Kliniskt Utvecklings År (KUÅ). Det har även genomförts en utbildningsdag i nutrition för all personal vid Akademiska. Smärta Dagen smärta är en årlig lokal mätning som görs genom att inneliggande patienter besvarar en enkät om smärta och smärtbehandling. En övergripande handlingsplan för smärta har upprättats vid sjukhusen. Nätverket för smärtansvariga sjuksköterskor har deltagit i fortlöpande utbildning och vid Akademiska har 150 undersköterskor utbildats inom området. Kirurgiska skador Vid Lasarettet har olika åtgärder vidtagits för att förebygga reoperationer efter höft- och knäplastikkirurgi, t.ex. val av protestyp, operationsmetoder och ökad handledning av nya kirurger. Förbättringsåtgärder planeras för att minska andel kirurgiska skador av bland annat ryggopererade. 11

12 Vid Akademiska, verksamhetsområdet kirurgi, följs komplikationer, reoperationer, vårdtid över 30 dagar, återinläggning inom sju dygn samt mortalitet. Resultaten redovisas per sektion och diskuteras på arbetsplatsmöten och sektionsmöten. Blåsöverfyllnad Bladderscan har köpts in och rutiner upprättats för pre-, per- och postoperativ mätning. Metoder för mätning av blåsöverfyllnad har identifierats och antalet mätningar har ökat. Rutiner för katetersättning och urintappning har reviderats och åtgärder mot t.ex. kateterrelaterade infektioner vidtas kontinuerligt. Nya arbetssätt Timsrundor är ett strukturerat arbetssätt som införs successivt inom den somatiska slutenvården. Arbetssättet innebär en proaktiv omvårdnad av patienternas personliga behov inom områden smärta, elimination, undernäring, positionering och placering av personliga tillhörigheter för att undvika fall. Syftet är också att personal ska förebygga och tidigt upptäcka försämringar hos patienter samt att patienters trygghet och nöjdhet ska öka. Personcentrerad överlämning genomförs inför byte av personal. Överlämningen genomförs på patientrummet så kallad bedside rapportering. Arbetssättet innebär att patienter och närstående blir delaktiga i informationsutbytet om sjukdomstillståndet, omvårdnad och behandling. Personcentrerad rond genomförs som ett samtal mellan patienten och ansvarig personalgrupp. Syftet är att patient och anhörig ska få tillfälle att både ge och ta emot information, bli delaktig och ha större möjlighet att påverka vården och behandlingen. Daglig styrning används vid sjukhusen och är en kort avstämning där alla professioner går igenom dagens aktiviteter, viktig patientinformation delges och resurser kan omfördelas. Arbetsfördelning mellan sjuksköterska och undersköterska tydliggör sjuksköterskornas ansvar för specifik omvårdnad och undersköterskornas ansvar för basal omvårdnad. Strukturerat mottagande är ett nytt arbetssätt vid Habilitering Uppsala med syfte att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får ett jämlikt mottagande och att de insatser som erbjuds ska vara kunskapsstyrda. Värdebaserad vård är ett arbetssätt som handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienten och att skapa delaktighet mellan patienten och teamen som arbetar med processerna. Arbetssättet integrerar patienterna på ett tydligt sätt i vården och förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter men också med primärvården och kommunerna. Under 2016 har arbetet med värdebaserad vård fortsatt med ett ökat antal patientprocesser vid Akademiska. Många av de nya patientprocesserna finns inom cancerområdet då införandet av standardiserade vårdförlopp har samordnats med arbetssättet för värdebaserad vård. Det första av tre definierade teman, Tema cancer, har införts och innefattar nu 22 olika cancerprocesser. Utöver cancerprocesserna arbetar sjukhuset inom ramen för värdebaserad vård med ytterligare nio patientprocesser inom andra diagnosgrupper. 12

13 Åtgärder för ändamålsenlig antibiotika förskrivning Den lokala Stramagruppen och Smittskyddsenheten har fortsatt arbetet med att öka följsamheten till Stramas 10-punktsprogram inom slutenvården och primärvården. Strama har besökt länets offentliga och privata vårdcentraler två gånger under året för uppföljning och återkoppling av den lokala förskrivningen av antibiotika i förhållande till Stramas mål och behandlingsrekommendationer. Under ledning av lokalt smittskyddsansvariga har vårdcentralerna fått i uppdrag att arbeta systematiskt med kvalitetsutvecklingen av det lokala Strama-arbetet. Fokus har legat på den egna mottagningens användning av patientnära diagnostik. Strama har besökt Närakuten i Uppsala, Äldrevårdsenheten och Habiliteringen och diskuterat deras handläggning av infektioner. Närakuten har varje månad fått återkoppling på antibiotikaförskrivningen. Inom slutenvården har Strama arbetat med utgångspunkt från 10-punktsprogrammet och TATFAR:s (The Transatlantic Taskforce on Antimicrobial Resistance) rekommendationer om rationell antibiotikaanvändning. Utifrån detta har bland annat ett samarbetsprojekt startats med de kliniska farmaceuterna på Akademiska och Lasarettet. Syftet är att öka diskussionen om antibiotika och fokus är på terapiutvärdering och koncentrationsövervakning. Antibiotikaronder har utförts vid internmedicin och geriatriken. Införandet av antibiotikaansvariga läkare inom varje verksamhetsområde har fortsatt och förslag på uppdragsbeskrivning har utarbetats. Data ur IV visar en förbättrad följsamhet till behandlingsrekommendationer. Mer utförlig information finns på Säkrare läkemedelsanvändning för äldre och läkemedelsgenomgångar Utöver förvaltningarnas egna kompetenser och arbete finns tre enheter som verkar för en evidensbaserad, rationell och säker läkemedelsförskrivning och hantering; Enheten för kunskapsstöd vid ledningskontoret, klinisk farmakologi och läkemedelsavdelningen vid Akademiska. Dessutom finns läkemedelskommittén som har en viktig policyskapande funktion kring rekommendationer och riktlinjer avseende läkemedelsförskrivning och hantering. Dessa tre enheter och kommittén samverkar angående information och fortbildning kring läkemedel, läkemedelsrekommendationer, läkemedelshantering, uppföljning av läkemedelsanvändningen, läkemedelsupphandling och avtalsteckning etc. Landstingsövergripande riktlinjer för läkemedelshantering har implementerats. Läkemedelsrekommendationer för de mest sjuka äldre har utarbetats och implementering pågår. I förbättringsarbetet ingår en webbutbildning om läkemedelsbehandling för de mest sjuka äldre. Läkemedelsgenomgångar (LMG) genomförs av kliniska apotekare i samverkan med patient och förskrivande läkare vilket förbättrar äldres läkemedelsbehandling. LMG genomförs i viss utsträckning även vid sjukhusens akutmottagningar och primärvården. Specifika målområden är att förebygga och rätta till läkemedelsfel framförallt vid vårdens övergångar och att optimera läkemedelsbehandlingen samt se till att läkemedelslistan är korrekt inför utskrivning. Läkemedelsbiverkningar kan upptäckas hos patienter som är 65 år och äldre genom en sökning i Cosmic med hjälp av diagnoskoder vilket ökar patientsäkerheten för målgruppen. Samordning mellan de olika ordinationssystemen Cosmic, MetaVision och Medmark har påbörjats och ordinationsmallar för läkemedel har kvalitetssäkrats i elektroniska patientjournaler vilket 13

14 minskar risken för läkemedelsfel. Via landstingets informationssystem LIS kan vårdenheter följa sin egen förskrivning och jämföra den med andra enheter. Gemensamma spädningsmallar för intensivvårdsavdelningar har upprättats vid Akademiska vilket bidrar till att förebygga läkemedelsfel vid förflyttning mellan avdelningar. För att förebygga överföringsfel mellan sluten- och öppenvård samt kommunala vårdinsatser har kliniska apotekare möjlighet att skicka remisser från slutenvården till primärvården. Även läkemedelsberättelser bidrar till att förebygga överföringsfel. Vid Akademiska har en klinisk apotekare dessutom arbetat med läkemedelsprocessen vid enskilda patienters utskrivning till kommunala boenden och hemsjukvård. Äldres och kroniskt sjukas tillgång till vård och behandling Under 2016 har sju programråd vid specialistvården varit aktiva; diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, hälsoinriktad hälso-och sjukvård, depression och ångest samt programråd för höga blodfetter. Processerna diabetes, KOL och artrosbesvär har beskrivits och införts i den offentliga primärvården. Under året har processarbetet fortsatt med beskrivning av astma, hjärtsvikt, urinvägsinfektioner, ryggbesvär, luftrörsproblem och depression. I programråden ingår representanter för sjukhus- och primärvård, samt företrädare för kommuner och patienter. Programrådens uppdrag är att implementera berörda nationella riktlinjer i en landstingsövergripande process. Landstinget arbetar samordnat via nationella och regionala kunskapsstyrningsgrupperingar. I arbetet ingår att ta fram kvalitetsindikatorer, utifrån Vården i siffror samt kontinuerligt mäta dessa och säkerställa att förbättringsarbete sker. Åtgärder för att uppnå vårdgarantin Vårdstyrelsen har begärt in rapporter från primärvården kring planerade och genomförda åtgärder för förbättrad tillgänglighet. För att säkerställa kompetensen har rekryteringsbefrämjande åtgärder vidtagits. Folktandvården har ökat den mobila tandvården och antalet behandlingsrum utökas successivt vid mottagningarna. För att säkra kompetensförsörjningen så har ett introduktionsår för tandsköterskor påbörjats. Sjukhusstyrelsen gav uppdrag till sjukhusen att upprätta handlingsplaner för genomförda och planerade insatser gällande tillgänglighet. Handlingsplanerna återrapporteras med tertialdelårs och årsredovisning under Vid Akademiska utvecklas nya behandlingsmetoder och arbetssätt fortlöpande. Även remisshantering och produktionsplanering vidareutvecklas för en effektivare vårdproduktion. Tillgänglighetsnätverket har påbörjat kvalitetssäkringen av väntelistor och remisshanteringsrutiner. Samarbetet med Lasarettet har stärkts ytterligare och det gemensamma arbetet sker med fokus på patientgrupper med tillgänglighetsproblem. De största utmaningarna inom tillgänglighet är att bedriva vård på rätt vårdnivå, produktionsplanering och kompetensförsörjning. Det råder också brist på specialistläkare och specialistutbildade sjuksköterskor vilket leder till kapacitetsproblem med stängda vårdplatser som följd. 14

15 Säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning Tabell 2. Arbetssätt för att uppnå säkrare vårdkedjor och en mer sammanhållen vård Arbetssätt Beskrivning Område Påverkar inflödet till sjukhus Mobila äldreakuten; Läkare och sjuksköterska utför akuta hembesök hos patienter som är 65 år och äldre. Samverkan Hälsa och habilitering - utbyggd närsjukvård genom sker med 1177, ambulans, kommunens sjuksköterskor. mobila team Äldrevårdsenheten; Läkare utför planerade hembesök och Hälsa och habilitering samverkar med kommunens sjuksköterskor. Listning sker genom remiss från husläkare eller kommunens sjuksköterskor. Förstärkt hemsjukvård, akuta eller planerade insatser. Tidiga Hälsa och habilitering insatser förebygger oplanerad återinskrivning. Specialistansluten hemsjukvård (SAH). Palliativ hemsjukvård Akademiska för alla åldrar oavsett bostadsort. Lasarettsansluten hemsjukvård (LAH) minskar oplanerad Lasarettet återinskrivning genom rehabiliteringsteam samt medicinsktoch palliativt team för södra länsdelens patienter med behov av specialistvård. Hjärtsviktsteam utför hembesök hos patienter som har hjärtsvikt Lasarettet och i behov av kardiologisk specialistvård. Äldre multisjuka kan läggas in direkt på geriatrisk vårdavdelning Akademiska på Akademiska. Direktinläggningsplatser finns även vid geriatrikens avdelning i Tierp. - direktinläggning för äldre multisjuka Arbete inom sjukhus - flöde vid akutmottagningar - nya vårdplatser - värdebaserad vård - produktionsavdelning I Uppsala finns närvårdsavdelningen (NÄVA) för patienter som behöver sjukhusvård men inte specialistvård. Patienter från primärvården och mobila team kan läggas in direkt på NÄVA och vid närvårdsavdelning i Östhammar efter läkarkontakt. På akutmottagning identifieras sköra patienter, som är 65 år och äldre, av en sjuksköterska med geriatrisk kompetens. Inläggning i slutenvården kan undvikas om medicinska skäl inte föreligger. Tio platser har öppnats för internmedicinska patienter för att förbättra flödet vid akutmottagningen. Värdebaserad vård ger ökad patientdelaktighet och samverkan internt och externt. Vård och behandling utgår från individuella vårdplaner Produktionsavdelningen arbetar för effektiva flöden och en enhetlig planering. Hälsa och habilitering Akademiska och Lasarettet Akademiska Akademiska Akademiska och Lasarettet Akademiska - vårdplatskoordinator Påverkar utflödet från sjukhus - förstärkt utskrivning - samverkan - kommunikationsverktyg Vårdplatskoordinator samarbetar med flödesansvariga på vårdavdelningar och akutmottagning. Utskrivningssköterska identifierar sköra äldre patienter och genomför ett förstärkt samtal inför hemgången samt ansvarar för vårdplanering inför ev. övergång till kommunal sjukvård. Kliniska apotekare - säkerställer att läkemedelslistor är korrekta och att rätta läkemedel skickas med patienten vid utskrivning till kommunal hemsjukvård - genomför enkla och fördjupade läkemedels-genomgångar - kan skicka remisser till primärvården och slutenvården för att förebygga överföringsfel Rutiner finns för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Uppsala län Prator Akademiska och Lasarettet Akademiska och Lasarettet Akademiska, Lasarettet och NÄVA SV,PV och kommun 15

16 Lasarettsansluten hemsjukvård - LAH LAH har under 2016 implementerats i ordinarie verksamhet och innebär ökad kapacitet vid Lasarettet genom omdisponering av slutenvårdsplatser till hemsjukvård. Syftet med LAH är bland annat att minska undvikbara återinskrivningar och skapa tryggare hemgång samt tidig rehabilitering som anpassas efter individens behov i hemmiljön. Vid LAH finns rehabiliteringsteam, medicinskt- och palliativt team. Specialistansluten hemsjukvård - SAH SAH bedrivs dygnet runt och årets alla dagar med syfte att uppnå en trygg, säker och jämlik vård i länet. Palliativ hemsjukvård erbjuds även till barn och ungdomar mellan 0-17 år om patienten med familj önskar det. Därmed möjliggörs en jämlik tillgång till palliativ hemsjukvård i livets slutskede för länets invånare oavsett ålder eller bostadsort. Mobila närvårdsteam Landstinget har i samverkan med länets kommuner beslutat att förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila närvårdsteam. Syftet är att skapa en trygg och säker vård genom tidiga insatser i hemmet vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård. Målgruppen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långvariga funktionsnedsättningar. Vid behov av inskrivning i slutenvården sker det i möjligaste mån genom direktinläggning på NÄVA som har cirka 23 vårdplatser. Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar Indikatorn avser återinläggning i slutenvård inom 1-30 dagar efter att patienten skrivits ut från ett tidigare slutenvårdstillfälle. Arbete för att förebygga oplanerad återinskrivning pågår på flera nivåer. Det finns programråd bland annat inom diagnoserna hjärtsvikt, diabetes och astma/kol som är mest förekommande vid oplanerad återinskrivning. Processerna diabetes och astma/kol har införts i den offentliga primärvården under Vid sjukhusens akutmottagningar finns geriatrisk sjuksköterskekompetens som identifierar sköra äldre patienter. Om behov av specialistvård inte föreligger kan patienten få vård på NÄVA. Andra åtgärder för att förebygga oplanerad återinläggning är bland annat läkemedelsgenomgångar samt LAH/SAH och mobila hemsjukvårdsverksamheter. Utlokaliserade patienter Det finns vårdplatskoordinatorer vid Akademiskas produktionsavdelning vars uppdrag är att säkerställa ett effektivt användande av vårdplatserna. För att förbättra flöden vid akutmottagningen och minska belastningen av utlokaliserade patienter har tio nya platser öppnats för internmedicinska patienter vid sjukhuset. Vid akutvårdsavdelningen vårdas patienter från akutmottagningen som är i behov av akut behandling med en vårdtid under 72 timmar. Palliativ vård Vårdkvalitetsavdelningen (VKA) har nära samarbete med palliativa konsultteamet och palliativa ronder genomförs. Konsultteamet har nätverksträffar med personal som ansvarar för palliativa vården. Vid nätverksträffarna diskuteras bland annat förbättringsarbete inom området samt information om anhörigstöd för barn och vuxna. VKA erbjuder stöd och hjälp med registrering i Palliativregistret. 16

17 Åtgärder för förbättrad psykisk hälsa Landstinget har upprättat en övergripande viljeinriktning och handlingsplan avseende psykisk ohälsa. Programråd för psykisk hälsa har skapats, internetbaserad behandlingsform för psykisk ohälsa finns och insatser för ett förbättrat omhändertagande av personer med neuropsykiatrisk problematik har genomförts. Inom den nationella psykiatrisatsningen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016 har en regional handlingsplan upprättats som innehåller fokusområden med långsiktiga och kortsiktiga mål, samt indikatorer och aktiviteter. Hälsosamtalen är i fas på Cosmos asyl- och integrationshälsan. Teaching Recovery Techniques (TRT) är en ny samtalsmetod som inletts med syfte att förebygga och identifiera psykisk stressymptom hos asylsökande personer. Analys av Vården i siffror I maj 2016 fattade landstingsdirektören ett beslut om uppdrag för landstingets analysgrupp som innebär att sammanställa och analysera resultat som framgår av Vården i siffror. I uppdraget ingår också att ge förslag på förbättringsområden samt därefter följa upp effekten av de föreslagna åtgärderna. Medicinsk teknik och patientsäkerhet Hälso- och sjukvården bedrivs med avancerad medicinsk teknik som påverkar patientsäkerheten. Exempel på förebyggande åtgärder som vidtas är att personalens kompetens säkerställs genom e-utbildningar och introduktionsprogram samt körkort för att använda medicintekniska produkter (MTP). Aktuella användarmanualer för MTP finns tillhanda. Användarvänligheten av MTP utvärderas vid provuppställningar eller studiebesök som görs under en upphandling. Innan användning av MTP ska kontroll göras av den personal som använder utrustningen. Enheten för Medicinsk teknik utför service på sådan utrustning som kräver det eller som är kritisk för verksamheten. Till hjälp för detta finns en databas där alla MTP är registrerade. Avvikande händelser som berör MTP rapporteras till läkemedelsverket, nationella databasen Reidar MTP samt leverantörer som vidtar åtgärder. E-Hälsa och patientsäkerhet Enheten för e-hälsa inrättades vid landstingets ledningskontor i mars Enhetens uppdrag är att vara koordinerande och drivande i utvecklingen inom området och arbete pågår med att ta fram en landstingsgemensam strategi för e-hälsa. Varje invånare över 18 år kan nå medicinska uppgifter om sig själv och aktivt medverka i sin vård och behandling genom 1177 Vårdguidens e-tjänster. Där finns åtkomst till att läsa sin journal, kontakta mottagning, beställa samt av- och omboka tid, förnya recept etc. Det finns även möjlighet för den enskilde att fylla i formulär för levnadsvanor och hälsodeklaration inför operation. På detta sätt kan invånarna föra in viktig information direkt i sin journal. Antalet invånare som besöker 1177.se och som använder 1177 Vårdguidens e-tjänster fortsätter att öka. Tjänsterna är säkra att använda och invånaren loggar in med Mobilt Bank ID eller e-legitimation. Under 2016 har antal aktiverade invånarkonton i Uppsala ökat från till drygt Antal ärenden via 1177 ökade från till under året. Den e-tjänst som är mest använd är Journalen via nätet. 17

18 De flesta vårdcentraler och specialistmottagningar är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster och införandet av tjänster pågår. En prioriterad tjänst är webbtidboken där invånare kan se sina bokade tider, av- och omboka tider samt boka tid direkt. Webbtidboken är införd i Folktandvården och målet är att alla ska kunna erbjuda webbtidbok under kommande år. Patientens HemMonitorering (PHM) är ett e-hälsoprojekt som handlar om att patienter med hjärtsvikt kan delta i sin egen vård genom att mäta vikten i hemmet. Mätvärden skickas med hjälp av blue tooth-funktion till en app och uppgiften överförs till journaldatasystemet Cosmic. Resultatet tas om hand av personal i hjärtsviktsteamet där patienterna är inskrivna. PHM kan öka patientens medvetenhet om den egna sjukdomen och ev. förebygga sjukhusbesök. Utvärdering av projektet kommer att ske under Pågående projekt angående telemedicin erbjuder stöd i terapiplanering till Folktandvårdens tandläkare och även privattandläkarna erbjuds denna möjlighet. Telemedicin används också för besök via internet där patienten och läkaren deltar och även behandlande läkare på patientens hemort kan delta. För att stärka patientens ställning i vården finns även den nationella internetplattformen Stöd och behandling som på ett säkert sätt erbjuder både stödjande insatser, information och behandlingar främst inom verksamhetsområdet psykiatri. Patienten kan ha hela sin vårdkontakt via plattformen eller kombinera med fysiska besök. Utöver detta kommer landstinget att delta i ett pilotprojekt som avser videointegration vilket ger möjlighet till vård på distans. Internetbehandling för barn och ungdomar med sömnproblem och för vuxna med social fobi eller depression är några exempel på e-hälsosatsningar inom psykiatrin där plattformen Stöd och behandling används för att utveckla vården. Akademiska har också startat en podd om cancer. Det främsta syftet är att ge stöd, råd och hjälp till patient eller anhöriga. I varje avsnitt medverkar en patient som tillsammans med en expert pratar om olika aspekter av cancersjukdomen. Mer information finns på En strategi för digital utveckling har tagits fram och fastställts vid Akademiska. Strategin beskriver hur Akademiska ska styra, utveckla och förvalta sin digitalisering i förhållande till den landstingsgemensamma strategin. Patientsäkerhetskultur En ny patientsäkerhetskulturmätning som omfattar alla hälso- och sjukvårdsförvaltningarna planeras till hösten Samarbete mellan patientsäkerhetsteamet och HR-avdelningen har påbörjats för att skapa en gemensam enkät samt gemensam analys av resultat från mätningen. Syftet är att integrera arbetet mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö eftersom forskning och lagstiftning pekar på ett samband mellan god arbetsmiljö och hög patientsäkerhet. Utbildningsinsatser avseende patientsäkerhet Kliniskt träningscentrum (KTC) är landstingets utbildningsavdelning där personal och studenter kan träna praktiska färdigheter i en trygg miljö som skapar förutsättningar för att uppnå 18

19 medicinsk kvalitet och patientsäkerhet. I samband med hjärt-lungräddning och simulatorträning ges, förutom medicinsk träning, även möjlighet att träna samarbete, kommunikation och ledarskap med fokus på bland annat Crew Resource Management (CRM). Under 2016 påbörjades en patientsäkerhetsutbildning som består av en chefsutbildning som omfattar fyra dagar och e-utbildning för alla medarbetare vid Akademiska sjukhuset. Även cheferna vid Lasarettet i Enköping kommer att genomgå utbildningen under Målsättningen är att alla anställda ska gå utbildningen. Patienter deltar i utbildningen genom att deras synpunkter och erfarenheter lyfts fram som exempel. Utbildningen förväntas bidra till minskade vårdskador och en säkrare vård. Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) erbjuds till nyutexaminerade och nyanställda sjuksköterskor vid sjukhusen. KUÅ syftar till att säkra yrkesintroduktionen och att underlätta övergången mellan grundutbildningen och yrkesrollen som sjuksköterska. En motsvarande utbildning för nyutexaminerade undersköterskor (GRUNDUS) som innebär en systematisk introduktion för nya undersköterskor planeras för start under Tidig Upptäckt och Behandling (TUB) är en utbildning som ger verktyg och hjälpmedel för tidig upptäckt och behandling av begynnande svikt hos patienter samt kommunikation och teamarbete. Utbildningen är en del av Akademiskas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Nyanställda utbildas i TUB och fortsättningsutbildningar ges. Landstinget erbjuder också två uppdragsutbildningar, á 7,5 hp, avseende hjärtsvikt och astma/kol för sjuksköterskor i länet. Utbildningarna sker i samarbete mellan programråden och Uppsala universitet. Inom hjärtsviktsområdet har 15 sjuksköterskor erbjudits studieplats och lika många inom KOL-området. Deltagarna arbetar främst vid primärvården och berörd enhet kommer att kompenseras för del av produktionsbortfall. Målet är att förbättra och stärka omhändertagandet på primärvårdsnivån och undvika onödiga slutenvårdskontakter. 6. Samverkan för att förebygga vårdskador Samverkan mellan landstinget, länets kommuner och primärvården under 2016 Regionförbundet är ett politiskt samverkansforum mellan länets kommuner och landstinget. Grunden för samverkan är länsgemensamma överenskommelser avseende hälso- och sjukvård och psykisk funktionsnedsättning. Syftet är att tydliggöra strukturen för samverkan på länsoch lokal nivå. Dokumenten publiceras i dokumenthanteringssystemet DocPlus där alla samarbetspartners har åtkomst till de styrande dokumenten. På länsnivå finns forum för mötesplatser genom Tjänstemannaberedningen kommuner och landsting (TKL) som består av ledande tjänstemän från båda huvudmännen 2. I TKL behandlas samverkan som rör socialtjänst och hälso- och sjukvård. TKL utser och ger uppdrag till samverkansgrupper varav ett exempel är en länsövergripande patientsäkerhetsgrupp där huvudmännen samverkar för att förebygga vårdskador. Ett annat samarbetsprojekt pågår som syftar 2 Under 2017 kommer TKL att ersättas av ett gemensamt samverkansforum, tjänstemannaledning/beredning, där även representation från skola/elevhälsa, arbetsförmedling och försäkringskassa genom samordningsförbundet samt länsstyrelsen medverkar. 19

20 till att förbättra vårdprocessen i enlighet med betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård SOU 2015:20. På lokal nivå har landstings- och kommunpolitiker en gemensam arena för styrning och ledning av hälso- och sjukvårdsfrågor som bl.a. rör förbättringsarbetet kring mest sjuka äldre. Samverkan sker också mellan landstinget och kommunerna inom närvården. Samverkansforum prehospitalt omhändertagande innehåller representanter från länets akutsjukhus, primärvården, ambulans, 1177 med flera. I detta forum diskuteras även dirigering till bästa effektiva omhändertagandenivå (BEON) och liknande frågeställningar. Samverkan mellan slutenvård, primärvård och kommunerna sker bland annat i programråd. I branschrådet för primärvård möts både offentliga och privata utförare för dialog kring avtal och gemensamma frågor. Det finns även ett primärvårdsråd där patientsäkerhets- och kvalitetsfrågor diskuteras. Informationsöverföring över organisatoriska gränser sker genom landstingets kommunikationssystem Prator som är en viktig länk mellan slutenvård, primärvård och länets kommuner för att säkerställa in- och utskrivningsprocesserna. Landstinget tillgängliggör information i Nationell patientöversikt (NPÖ) via Cosmic. Under året har ett samarbetsprojekt Sluta faxa genomförts som har lett till en förbättrad arbetsprocess där samsyn har uppnåtts kring vilken typ av patientinformation som inte längre ska överföras via fax. De huvudsakliga lösningarna för informationsöverföring är NPÖ, en ny meddelandefunktion i Prator mellan primärvård och kommunal vård och möjlighet för kommunala sjuksköterskor att få inloggning i Warandoseringssystemet Auricula. En riktlinje har upprättats och finns tillgänglig i DocPlus. Pascal 3 används för de patienter som har dosdispenserade läkemedel och läkare kan förskriva läkemedel i systemet. Aktuell läkemedelslista kan skrivas ut från Pascal både av läkare och kommunens sjuksköterskor. För patienter som inte har dosdispenserade läkemedel kan läkemedelslistan skickas som bilaga via meddelandefunktionen i Prator. I läkemedelskommittén finns en expertgrupp Äldre och läkemedel som samarbetar med läkare och apotekare från öppen- och slutenvården, medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna samt representanter från Regionförbundet inklusive företrädare för patienter och pensionärsförening. Nya riktlinjer för omhändertagande av personer med demenssjukdom har upprättats som tydliggör vårdprocessen inklusive ansvar mellan primärvård, specialistvård och kommunal vård. Under året har det tredje årliga "SÄBO seminariet" genomförts med deltagare från särskilda boenden och vårdcentraler. Fokus vid senaste seminariet var gemensamma mål och andelen patienter som har medicinska vårdplaner. Landstinget har i samverkan med länets kommuner beslutat att förstärka hemsjukvården på primärvårdsnivå med stöd av mobila team. Det övergripande syftet är att skapa en trygg och säker vård så nära patienterna som möjligt vilket kan bidra till ett minskat behov av slutenvård 3 Pascal är en applikation för vårdpersonal att förskriva och beställa läkemedel för patienter som får sina mediciner fördelade i påsar (dospatienter). 20

21 genom tidiga insatser i hemmet. Målgruppen är äldre med omfattande vårdbehov och personer med tillfälliga eller långsiktiga funktionsnedsättningar. Genomförandet påbörjades under 2016 i en kommun och införandet i övriga kommuner kommer att ske under Inom äldretandvården samarbetar Folktandvården med kommuner och privata utförare för att äldre med stora omvårdnadsbehov ska få munhälsobedömning i hemmet. Folktandvården utbildar även vårdpersonal inom äldreomsorgen inom ramen för den uppsökande verksamheten. Samordnad individuell planering (SIP) är ett verktyg för att förbättra planering och samordning av insatser för personer som har behov av insatser från både kommun och landsting. På initiativ från TKL har en uppföljning av arbetet med SIP i Uppsala län genomförts. SIP-processen har undersökts utifrån patient-, anhörig- och tjänstemannaperspektiv. Syftet med uppföljningen var att få ett underlag inför fortsatt implementering av SIP-processen i länet. Länsgemensamma riktlinjer för rehabilitering och habilitering finns och implementering pågår. Rehabiliteringskoordinatorer inom hälso- och sjukvården har successivt införts och finns vid drygt hälften av länets alla vårdcentraler. Uppdraget innebär intern och extern samverkan samt att coacha patienter i att tillvarata arbetsförmågan. Målgruppen är främst patienter med psykisk ohälsa och långvarig smärtproblematik. Intern samverkan Kliniska apotekare samverkar med patient och förskrivande läkare för att förbättra äldres läkemedelsbehandling och förebygga läkemedelsfel vid byte av vårdnivå. Intern samverkan sker också vid värdebaserad vård eftersom arbetssättet förutsätter en nära samverkan med berörda specialiteter. Vid Akademiska har intern samverkan ökat genom att verksamheter deltagit i slutenvårdsrådet där användningen och fördelningen av sjukhusets vårdplatser diskuterats. Dessutom har samarbetet gällande operationsresurser diskuterats i ett operationsråd så att resurserna använts på ett så optimalt och patientsäkert sätt som möjligt. På motsvarande sätt har samverkan inom sjukhusets öppna vård diskuterats i ett mottagningsråd. Standardiserade vårdförlopp (SVF) syftar till att effektivisera utredning och vård för patienten genom att kartlägga patientens väg genom vården. Under 2016 infördes snabbspår vid Akademiska för patienter med ospecifika symtom som kan bero på cancer. Snabbspåret innebär att Primärvården kan remittera direkt till medicinmottagningen för utredning med syfte att minska patientens väntan på diagnos och behandling. 7. Riskanalys och egenkontroll Riskanalyser görs vid omorganisationer, inför semesterperioder och vid införande av ny metodik eller vid tillbud på annat sjukhus som även skulle kunna hända inom den egna verksamheten. Analysen utförs av chefläkare i samråd med verksamhets- och centrumchefer och fackliga företrädare. Utifrån riskanalysen upprättas handlingsplaner för att säkra patientens väg genom vården. Individuella riskbedömningar görs och handlingsplaner upprättas för patienter där förebyggande insatser behövs. Kontinuerliga riskbedömningar görs i det dagliga arbetet vilket är nödvändigt för att bibehålla säkerheten eftersom förutsättningarna ständigt skiftar. Utifrån rapporterade avvikelser framgår 21

22 även risksituationer som leder till åtgärder för att förebygga vårdskador. Egenkontroll utgår från förvaltningarnas interna kontrollplan och resultaten följs upp och jämförs årligen. 8. Informationssäkerhet Landstinget har riktlinjer för säkerhetsmål som utgår från en säkerhetspolicy. Målen bygger på lagkrav och gäller all verksamhet som landstinget bedriver. Under 2016 har bland annat följande arbete gjorts: Uppföljningar och en övergripande bedömning av landstingets it-säkerhetsnivå har genomförts med hjälp av en oberoende granskare. Här ingår även utvärdering av skydd mot olovlig åtkomst till datornätverk och informationssystem. Tolv riskanalyser som omfattar informationssäkerhet har genomförts. Åtgärder har vidtagits för att förbättra informationssäkerheten genom att informationsklassificering införts i samarbete med närliggande landsting. Syftet är att ge information ett korrekt skydd. Antalet lokala administratörer har begränsats. Projekt har genomförts för att begränsa användningen av fax i vården. Landstinget hade ett driftavbrott för Cosmic under tiden 31 augusti till 4 september Den tekniska incidentrapporten visar att det var en säkerhetsuppdatering i Windows som var orsaken till driftavbrottet. En analys av driftsstoppet har genomförts och reservrutiner uppdaterats och förbättrats. Avbrottsrutiner ska ingå i introduktion till nyanställda och repeteras regelbundet. Handlingsplaner har upprättats och åtgärder vidtagits. Tidsplan finns för åtgärder som vidtas över en längre tid. 9. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet Systemsyn tillämpas i avvikelsehanteringsarbetet och personal rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada i MedControl. En central del i det systematiska patientsäkerhetsarbetet är hälso- och sjukvårdspersonalens anmälningsskyldighet och ansvar att bidra till hög patientsäkerhet. Personal ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Personal ska inte behöva göra avvägningar om en skada eller händelse är allvarlig utan det ankommer på vårdgivaren att analysera informationen samt ta ställning till om anmälan ska göras till IVO eller om andra åtgärder behöver vidtas. 10. Hantering av klagomål och synpunkter Klagomål och synpunkter från patienter och närstående tas emot som värdefull information och används i förbättringsarbetet. Klagomål kan inkomma via olika kanaler men det vanligaste är att verksamheterna hanterar klagomålet. Ärendet utreds och åtgärdas samt återkopplas till patient eller närstående enligt verksamhetens rutin. Uppföljning sker för att säkerställa att rutinerna följs. Klagomål och synpunkter som inkommer till Patientnämnden utreds av handläggare som vid behov begär svar från berörd verksamhetschef. Svaret ska innehålla en förklaring av vad som hänt och orsak till det inträffade samt en beskrivning av vilka åtgärder som vidtagits för att förebygga en liknande händelse. Patienten/närstående får återkoppling från Patientnämnden. 22

23 Vid Patientnämndens sammanträden deltar bland annat chefläkare från sjukhusen där synpunkter och klagomål diskuteras. Patienter och närstående kan också kontakta IVO för att framföra klagomål på vårdgivare. Beslut från IVO delges berörd verksamhetschef och patient eller närstående. En samlad analys av avvikelser och ärenden från IVO, Patientnämnden och Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF) görs årligen av chefläkaren och återkopplas till sjukhusets ledningsgrupp och i linjeorganisationen. 11. Sammanställning och analys När tillbud och negativa händelser inträffar så är avvikelserapportering en viktig källa för ett lärande av hur verksamheten kan bli säkrare. Antalet rapporterade ärenden i MedControl är och har de senaste åren varit på ungefär samma nivå. I oktober uppdaterades MedControl till en ny version vilket har försvårat årets uppföljning av data. Redovisningen nedan är utdrag från Landstingets ledningsinformationssystem (LIS) och bygger på ärenden som rapporterats i den tidigare versionen. Tabell 3. Rapporterade avvikelser och anmälningar i landstinget, Antal rapporterade avvikelser och anmälningar Antal MedControl ärenden avvikelser, synpunkter och klagomål Antal ärenden till Patientnämnden Antal anmälningar enligt lex Maria Antal enskilda klagomål (IVO) Lasarettet uppger att 689 ärenden registrerades i MedControl under 2016 vilket motsvarar 1.6 rapport per årsarbetare. Antalet lex Maria var sju ärenden som berörde vård och behandling. Till Lasarettet inkom 28 avvikelserapporter från kommunerna. De vanligaste avvikelserna rör brister i läkemedelshantering, kommunikation och vårdkedjan. Den offentliga primärvården har rapporterat 377 ärenden i MedControl under Händelseanalyser har genomförts vid alla allvarliga avvikelser. Primärvårdens lex Mariaärenden gällde ett spädbarn med allvarligt hjärtfel, ett missat cellprovssvar och två självmord. Återkoppling från händelseanalyser publiceras på intranätets hemsida under Lärandearkiv som är öppet för både privata och offentliga vårdcentraler samt övriga hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Avvikelser till den offentliga primärvården från den kommunala hälso- och sjukvården handlar oftast om missade eller felaktiga läkemedelsordinationer. Antalet avvikelser där ordinationsunderlag saknas är betydligt färre jämfört med tidigare år. Akademiska uppger att antalet patientärenden har de senaste åren legat runt 8000 per år. Största delen av avvikelserna avsåg risk för vårdskada och en mindre del klassades som vårdskada under Beträffande allvarlighetsgrad var övervägande delen avvikelser av måttlig eller av mindre allvarlighetsgrad. 23

24 Patientnämnden har registrerat 1458 ärenden vilket är en ökning med 7 % sedan föregående år. Inom vård och behandling ses största ökningen sedan föregående år. Även organisation och tillgänglighet har ökat. Externa avvikelser som inkommer från kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterskor till chefläkaren vid ledningskontoret berör oftast privata vårdcentraler. Under året inkom 34 avvikelser. Avvikelserna bedöms, kategoriseras, diarieförs och berörd verksamhetschef kontaktas med eventuella krav på åtgärder. Avvikelserna handlar bland annat om brister i vård och behandling, kommunikation och samverkan. En samlad analys av avvikelser och anmälan enligt lex Maria samt Patientnämndens ärenden visar att viktiga förbättringsområden är inom huvudkategorin vård och behandling. Riskområden som framgår av underkategorier är missad eller fördröjd diagnos, fördröjda åtgärder, bristande uppföljning, provtagning/undersökning, vårdkedjan, läkemedelsområdet och fallskador. 12. Samverkan med patienter och närstående Varje verksamhet arbetar för att göra patienter och närstående delaktiga i vården och behandlingen t.ex. genom värdebaserad vård, personcentrerad överlämning vid personalbyte och personcentrerad rond, timsrundor och vid läkemedelsgenomgångar. Patienter och närstående deltar i flertalet händelseanalyser. Inom psykiatrins patientsäkerhetsarbete deltar patienter och närstående i ökande grad genom olika brukargrupper. Därutöver hämtas information och synpunkter genom enkäter och intervjuer med patienter. Landstinget deltar i Nationell patientenkät (NPE) och resultatet används i förbättringsarbetet. Resultatet från NPE angående delaktighet och involvering i specialiserad öppenvård visar att landstinget har 84 % i jämförelse med riket som är 81 %. 24

25 13. Resultat Vårdskador enligt resultat från markörbaserad journalgranskning Landstingens resultat från markörbaserade journalgranskningar ingår i underlaget för SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå, Av rapporten framgår att patientsäkerheten har förbättrats vid sjukhusen, diagram 1 och 2. Diagram 1. Information från SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå Diagram 2.. Information från SKL:s rapport Skador i vården på nationell-, region- och landstingsnivå

26 Antalet vårdtillfällen med undvikbara vårdskador har minskat från 14,1 % till 6,1 % under perioden Vårdtillfällen med skador har också minskat från 18,9 % till 8,6 %. Under har det skett en minskning av bland annat vårdrelaterade infektioner, blåsöverfyllnad, kirurgiska skador och läkemedelsrelaterade skador. Förbättringen kan bero på att det systematiska arbetet har ökat och att åtgärder vidtas på alla nivåer; engagemang och fokus har ökat, kompetensutveckling pågår, kontinuerlig uppföljning sker, åtgärder och resultat efterfrågas. Trots förbättrat resultat så är det uppenbart att patienter drabbas av undvikbara vårdskador och fortsatt förebyggande patientsäkerhetsarbete är av största vikt. Resultat undvikbara vårdskador Målet är att ständigt minska antalet undvikbara vårdskador genom ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vårdrelaterade infektioner Målet var att vårdrelaterade infektioner ska minska med 10 % jämfört med Diagram 3. Resultat har hämtats från nationella punktprevalensmätningen PPM- VRI Resultatet enligt PPM-VRI visar att målet har uppnåtts eftersom förekomsten av VRI har minskat med 20 % från mätningen som gjordes Förbättringen beror på ett systematiskt arbete på alla nivåer; VRI-förebyggande projekt pågår och nya arbetssätt har införts, kontinuerlig uppföljning sker och engagemanget har ökat genom efterfrågan av åtgärder och resultat. Målet för användningen av IV är att alla relevanta verksamhetsområden ska använda verktyget. IV berör 18 verksamhetsområden vid Akademiska och två vid Lasarettet. Användningen av IV har följts upp under 2016 där det framgår att Lasarettet använder verktyget fullt ut och vid Akademiska svarade 14 enligt följande: 9 har satt egna mål för VRI 8 följer upp målen regelbundet 26

27 9 följer upp vidtagna åtgärder 6 analyserar data från IV 6 tar ut standardrapporter och egna rapporter 6 validerar egen data minst en gång per år av 30 ordinationer 3 granskning av postoperativa infektioner utförs regelbundet av en utsedd person Den vanligaste orsaken till VRI är postoperativa infektioner. Urinvägsinfektioner med och utan feber är också en vanlig orsak till VRI. Vid Folktandvårdens journalgranskning identifierades 13 fall av VRI i båda grupperna. Det var vanligare att VRI inträffade för patienter som besökte tandvården akut och var under 50 år. För kirurgirelaterad VRI hade patienterna oftare ASA-klass 4 >1. För endodontirelaterade var patienterna oftare män. Antibiotika förskrevs i 11 av de totalt 26 VRI-fallen. Resultatet visar att förekomsten av VRI har minskat mer än det uppsatta målet men VRI utgör fortfarande den största vårdskadan i landstinget och är ett fortsatt prioriterat förbättringsområde. Resultatet visar också att en systematisk användning av IV bör öka vid alla berörda enheter för att minska förekomsten av VRI. Uppföljning genom egenkontroll är en viktig del för att säkerställa ökad användning av IV. Basala hygienrutiner och klädregler Vid PPM-BHK var andelen med korrekta klädregler 95,8 % vilket är en minskning jämfört med mätningen 2015 då resultatet var 97 %. Andelen med korrekta hygienrutiner var 81,8% vilket också är en minskning jämfört med förra året då resultatet var 84 %. Jämfört med riket ligger landstinget på femte plats när det gäller följsamhet till BHK. Lasarettet rankades som andra bästa sjukhus i landet enligt undersökningen som genomförts av Dagens Medicin. Landstingets resultat visar att fortsatta insatser behövs för att uppnå ett effektivt vårdhygienarbete. Egenkontroll av personalens följsamhet till rutiner betonas för att uppnå minskad förekomst av VRI genom förhindrad smittspridning. Fall Förekomsten av fallskada har minskat från 1,1 % till 0,3 % enligt SKL:s rapport. Vid sammanställning och analys av ärenden i MedControl så framgår att 358 fallskador har registrerats under året. Antalet fall fortsätter att minska vid Lasarettet vilket sannolikt beror på ett intensifierat systematiskt fallförebyggande arbete. Under året har 1599 fallriskbedömningar utförts varav 1361 riskpatienter identifierades och 1948 åtgärder vidtogs. Smärta Det övergripande målet är att tillgodose att alla patienter har en god smärtbehandling under sjukhusvistelsen. Ett delmål är att 90 % av patienterna med smärta uppger sig vara nöjda med smärtbehandlingen och att 70 % av patienterna blir smärtskattade med mätinstrument. 4 ASA klassifikation är en internationell metod att gradera medicinska risker 27

28 Vid Akademiska deltog 539 patienter i mätningen Dagen smärta varav 315 hade smärta och av dessa var 76 % nöjda med sin smärtbehandling. Det var 48 % av patienterna som själva hade skattat smärtan med smärtskattningsinstrument och 6 % hade fått hjälp av personal med att skatta smärtan med smärtskattningsinstrument. Vid Lasarettet deltog 57 patienter i mätningen varav 30 hade smärta. Av dessa var 81 % nöjda med sin smärtlindring. Andel patienter med smärta som skattat smärtan med mätinstrument var 40 %. Vid LAH deltog 10 patienter i mätningen och det var 40 % av patienterna som hade fått skatta smärtan med mätinstrument. Av de patienter som hade smärta var 40 % nöjda med sin smärtbehandling. Smärtbehandling är ett fortsatt förbättringsområde eftersom mål och delmål inte uppnåtts. Trycksår Mål och handlingsplan finns för trycksår där det framgår att ingen patient som vårdas inom slutenvården ska drabbas av trycksår om det kan undvikas. Vården i siffror Uppsala län Riket Resultatet visar ökat behov av trycksårsprevention samt risk- och hudbedömningar inom 24 h för att minska andelen patienter som drabbas av trycksår. Undernäring Målet är att 70 % av patienterna ska få minst 75 % av beräknat energibehov. Vid Akademiska deltog 411 patienter vid årets mätning. Av dessa var det 53,1 % som uppnådde 70 % av sitt beräknade energibehov vilket är en marginell minskning jämfört med 2015 då det var 54,6 % som uppnådde målet. Riskbedömning gjordes på 70 % av patienterna varav cirka 46 % var riskpatienter och av dessa hade 40,3 % planerade åtgärder. Riskbedömning har ökat jämfört med 2015 då enbart 23 % riskbedömdes men planerade åtgärder har minskat. Vid Lasarettet deltog 48 patienter och av dessa var det 31 % som uppnådde målet med sitt beräknade energibehov vilket är en minskning jämfört med 2015 då 52 % uppnådde målet. Riskbedömning gjordes på 98 % av patienterna vilket är en ökning jämfört med 2015 då 52 % av 28

29 patienterna riskbedömdes. Av de deltagande patienterna var det 14 patienter (29 %) som bedömdes ha risk för undernäring och av dessa hade 11 patienter (78 %) planerade åtgärder. En uppföljningsstudie av patienterna planeras utifrån resultatet från Dagen Nutrition. Resultatet visar att undernäring är ett fortsatt förbättringsområde. Resultat för ändamålsenlig antibiotikaförskrivning Målet är att en ändamålsenlig antibiotikaförskrivning ska öka jämfört med Ett av förskrivningsmålen för 2016 var att antibiotikaanvändningen mätt i recept per 1000 invånare i länet skulle minska jämfört med Användningen minskade med 2 % från 331 till 324 recept per 1000 invånare och år, diagram 4. Diagram 4 Antibiotikaförskrivningen mätt i recept per 1000 invånare minskade med 4 % i Primärvården, 2 % på Akademiska och 2 % på länets Närakuter och jourmottagningar. Antalet antibiotikarecept per 100 läkarbesök på länets vårdcentraler minskade med 8 %, från 7,5 till 6,9 recept per 100 läkarbesök. 29

30 Diagram Antibiotika (J01 exkl Hiprex) till olika åldersgrupper i Uppsala län, recept per 1000 invånare och år. Recept per 100 invånare Alla åldrar 0-4 år 5-14 år år år år år 85 år - Informationen i diagram 5 visar att antibiotikaanvändningen minskade bland den vuxna och äldre befolkningen i länet medan det var en marginell ökning bland de yngsta. Sammantaget så har det skett en kraftig minskning av antibiotikaanvändningen sedan Enligt ett andra förskrivningsmål skulle andelen kinoloner av recept på urinvägsantibiotika till kvinnor år understiga 10 % på alla vårdcentraler. Under 2016 var andelen 6 % vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen kinoloner översteg 10 % vid 5 av länets 49 vårdcentraler. Det tredje förskrivningsmålet för primärvården var att minst 80 % av alla recept på luftvägsantibiotika till barn 0 6 år skulle utgöras av penicillin V. Bland vårdcentraler och husläkarmottagningarna i länet var resultatet 74 % under år 2016 vilket är samma som Ett fjärde förskrivningsmål för primärvården var att minska antibiotikaförskrivningen vid akut bronkit. Under 2016 var andelen antibiotikabehandlade oförändrad jämfört med Det femte målet var att primärvårdens förskrivning av doxycyklin skulle minska jämfört med 2015 mätt i recept per 1000 invånare och år. Förskrivningen minskade med 7 % under Ett förskrivningsmål för slutenvården 2016 var att minska användningen av cefalosporiner och kinoloner. Karbapenemanvändningen skulle inte öka. Den totala mängden receptförskrivna och rekvirerade cefalosporiner mätt i DDD 5 minskade med 0,8 % vid Akademiska. Målet uppnåddes eftersom kinolonerna minskade med 2,4 % och karbapenemerna med 13 % jämfört med Cefalosporinordinationera ökade dock med 9 %. Den totala antibiotikaanvändningen mätt i DDD vid Lasarettet minskade med 2 % under DDD definierad dygnsdos är en mätenhet som används för statistik över läkemedelsanvändning. 30

31 jämfört med föregående år. Rekvirerad antibiotika relaterat till antalet vårddygn ökade dock med 8 %. Enligt data ur IV minskade även antalet antibiotikaordinationer med 2 %. Resultatet visar att förskrivning av antibiotika mätt i recept per 1000 invånare minskade jämfört med Övriga förskrivningsmål är i stort sett oförändrade. Säker läkemedelsanvändning för äldre och läkemedelsgenomgångar Läkemedelsanvändning för äldre Målet är att läkemedelsanvändningen ska vara säker för äldre. Vården i siffror Uppsala län Riket Det kan anses att målet inte är uppfyllt eftersom andelen äldre med tio eller fler läkemedel har ökat sedan 2015 och är över rikets nivå. Andelen äldre med läkemedel som bör undvikas har inte minskat utan är på samma nivå som förra året. Läkemedelsgenomgångar Målet är att läkemedelsgenomgångar ska göras för alla patienter som är 75 år och äldre och har fem eller fler läkemedel. LMG avser patienter som är äldre än 65 år med omfattande läkemedelsbehandling och är en metod för kartläggning av patientens samtliga ordinerade läkemedel i syfte att säkerställa en aktuell läkemedelslista. Det övergripande syftet med LMG är att öka kvaliteten och säkerheten i läkemedelsbehandlingen särskilt hos sköra äldre. 31

32 Tabell 4. Antal läkemedelsgenomgångar för patienter 65 år och äldre Förvaltning Enkel LMG Fördjupad LMG Totalt Akademiska Lasarettet Primärvården NÄVA Resultatet visar att fördjupade LMG ökat vid Akademiska och Lasarettet sedan föregående år. Läkemedelsanvändningens kvalitet granskades för 30 slumpvis utvalda patienter vid olika enheter på Akademiska. Granskningen gjordes före och efter en läkemedelsgenomgång mätt med MAI 6. Resultatet visade att kvaliteten på läkemedelsanvändningen förbättrades avsevärt efter en läkemedelsgenomgång. Vid Lasarettet gjordes också en fördjupad analys av genomförda LMG som visade en minskning med i genomsnitt 2 läkemedel per patient. Tabell 5. Redovisning av arbetet med läkemedelsberättelser vid Akademiska Utskrivningsmeddelande Läkemedelslista med läkemedelsberättelse utdelad Läkemedelsändring Beskrivning av läkemedelsändring Akademiska Resultatet visar att utskrivningsmeddelande med läkemedelsberättelser har ökat markant under 2016 vid Akademiska. Dessutom har patienter i ökad utsträckning fått del av uppdaterade läkemedelslistor och nedskrivna läkemedelsförändringar. Äldres och kroniskt sjukas tillgång till vård och behandling Målet är att säkerställa att äldre och kroniskt sjuka får god tillgång till vård och behandling. Det finns programråd inom diagnoser som berör kroniskt sjuka; diabetes, astma/kol, hjärtsvikt, stroke, hälsoinriktad hälso-och sjukvård, depression och ångest samt programråd för höga blodfetter. Processerna diabetes, KOL och artrosbesvär har införts i den offentliga primärvården under Under året har processarbetet i den offentliga primärvården fortsatt med beskrivning av astma, hjärtsvikt, urinvägsinfektioner, ryggbesvär, luftrörsproblem och depression. Äldres och kroniskt sjukas tillgång till vård och behandling ökar eftersom programråden har utarbetat kvalitetsindikatorer och mäter dessa kontinuerligt samt säkerställer att förbättringsarbete sker. 6 MAI (Medication Appropriateness Index), läkemedelsbehandling utvärderas utifrån ett antal kriterier. Totalt kan ett läkemedel få 0-18 poäng och ju fler poäng desto mer olämpligt anses läkemedlet vara. 32

33 Uppfyllelse av vårdgarantin Målet är att patientens behov av vård tillgodoses inom ramen för vårdgarantin som uttrycks med siffrorna vilka anger tidsgränser i antal dagar för olika steg i vårdkedjan. Vården i siffror Uppsala län Riket Inom Primärvården har telefontillgängligheten förbättrats och ligger på en genomsnittlig tillgänglighet på 89 %. Tillgängligheten inom Akademiska har förbättrats något för både besök och operation jämfört med Genomförda första besök inom 90 dagar inom allmänpsykiatrisk vård har försämrats sedan Lasarettet uppger att tillgängligheten varit god under Resultatet av NPE visar att landstingets sjukhusvård befinner sig kring genomsnittet i landet för tillgänglighetsdimensionen, både gällande de frågor som rör öppenvård och slutenvård. Folktandvårdens tillgänglighet har förbättrats inom både allmän- och specialisttandvården, men en hög vårdefterfrågan påverkar resultatet. Efterfrågan på den mobila tandvården ökar också i omfattning både från patienter och personal i särskilda boenden. Sammanfattningsvis så har specialistvården och primärvården inte uppnått målen i vårdgarantin och fortsatta åtgärder behövs. 33

34 Resultat för säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning Målet är att vårdkedjor ska säkras och utskrivningsprocessen ska vara kvalitetssäkrad och en mer sammanhållen vård skapas för de patienter som riskerar återinläggning inom 30 dagar. Överbeläggningar, utskrivningsklara och utlokaliserade patienter Vården i siffror Uppsala län Riket Resultatet visar att överbeläggningar 7, utskrivningsklara och utlokaliserade 8 patienter förekommer i ökad utsträckning jämfört med riket. Oplanerad återinskrivning inom 30 dagar Antal patienter 65 år och äldre med utvalda sjukdomstillstånd som återinskrivits inom 30 dagar var 2325 patienter under 2016, vilket är en ökning sedan 2015 då antalet var 2274 patienter. Diagnoser som berörs är hjärtsjukdomar, diabetes, KOL, lunginflammation, bronkit, urinvägsinfektion, lårbens- och höftfraktur. Resultat för säkra vårdkedjor, sammanhållen vård och kvalitetssäkrad utskrivning visar att målet inte uppfylls eftersom överbeläggningar, utskrivningsklara och utlokaliserade patienter förekommer i ökad utsträckning och antalet oplanerade återinskrivningar har inte minskat sedan föregående år trots åtgärder som vidtagits, se tabell 2. Det bör dock betonas att arbete pågår bland annat genom programråd och ett förväntat utfall över tid är att programrådens arbete ska bidra till en mer sammanhållen vård eftersom rådens arbete riktas mot de diagnoser som är mest förekommande vid oplanerad återinskrivning. Utskrivningsprocessen är förstärkt genom utskrivningssjuksköterskor och kliniska farmaceuter. Fördjupade läkemedelsgenomgångar har ökat avsevärt vid Akademiska. Likaså har läkemedelsberättelser med utskrivningsmeddelande ökat vilket har betydelse för kvalitetssäkrad utskrivning. 7 Överbeläggning definieras som en händelse när en inskriven patient vårdas på vårdplats som inte uppfyller kraven på disponibel vårdplats. Med disponibel vårdplats avses en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. 8 En utlokaliserad patient definieras som en patient som är inskriven och vårdas på annan vårdenhet än den som har specifik kompetens och medicinskt ansvar för patienten. 34

35 Palliativ vård God palliativ vård i livets slutskede innebär bland annat att patienten och de närstående informeras om att patientens sjukdom och tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas och vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. Vården i Siffror Uppsala län Riket Resultatet visar att brytpunktsamtal om övergång till palliativ vård behöver öka i omfattning. I god palliativ vård ingår att patienten och närstående får veta detta. Indikatorn för vidbehovsordination av läkemedel mot smärta och ångest är hög men smärt- och symtomskattning är låg vilket kan innebära en risk att behandling mot smärta och ångest uteblir. Munhälsobedömning under sista levnadsveckan har minskat vilket indikerar ett ökat behov av basal omvårdnad. Det finns ett stort utrymme för förbättring inom den palliativa vården. Revisorernas bedömning av patientsäkerhetsarbetet Revisorernas bedömning är att det finns övergripande mål och delmål formulerade i landstingsövergripande strategier med tillhörande handlingsplaner för patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner. Vidare bedöms att patientsäkerhetsarbetet har förstärkts sedan våren 2015 och de politiska styrelserna har bättre förutsättningar än tidigare att säkerställa att det bedrivs ett aktivt systematiskt patientsäkerhetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 och patientsäkerhetslagen (PSL). 35