FÖRORD... 7 BESKRIVNING AV TENNIS SOM IDROTT SLAGTEKNIK... 13

Transkript

1 1

2 1 FÖRORD Tennis: en av världens största idrotter Historik och svensk tennis BESKRIVNING AV TENNIS SOM IDROTT Tennisbanan SLAGTEKNIK Grundslag Fotställningar Tennisteknik idag Teknikanalys av Thomas Johanssons serve Mini-, midi- och maxitenni De olika greppen Tennisteknik om 5-6 år Rörelseteknik och rörelsemönster idag Rörelseteknik och rörelsemönster om 5-6 år Dagens tennis Tävlingssystem och tävlingsform idag: Herrar Damer Tävlingssystem och tävlingsform om 5-6 år Regelsystem idag Regelsystem om 5-6 år Tävlingsfrekvens idag Tävlingsfrekvens om 5-6 år Spelidentitet som dominerar världstoppen Spelidentitet som dominerar världstoppen om 5-6 år Världstoppen de senaste åren Herrar Damer Världstoppen om 5-6 år Mentala färdigheter idag Mentala färdigheter om 5-6 år

3 4 KAPACITETSKRAV Ålder och antal år inom tennisen idag Ålder och antal år inom tennisen om 5-6 år Kroppslängd och kroppsvikt idag Kroppslängd och kroppsvikt om 5-6 år Kroppssammansättning idag Kroppssammansättning om 5-6 år TRÄNINGSMÄNGD Träningsinsats och tyngdpunkt i träningen idag Träningsinsats/tyngdpunkt i träningen om 5-6 år Periodisering av träningen idag Periodisering av träningen om 5-6 år ARBETSKRAV Tennisspecifika arbetskrav Matchsituationernas arbetskrav Slaganalys FYSIOLOGISK ARBETSBESKRIVNING AV TENNIS Fysiologisk bakgrund Syreupptagningsförmågan (vo 2 ) Hjärtfrekvensen (hf) Anaerob muskelmetabolism Anaeroba krav Tennisspecifika återhämtningskrav Muskelstyrka idag Allmän styrka Den kinetiska rörelsekedjan Skuldrans stabilitet Bålens stabilitet Träningsförslag Tennisspecifik styrka Snabbhetsstyrka Uthållighetsstyrka Muskler som används för de olika tennisslagen Muskelstyrka om 5-6 år Förflyttning på banan idag

4 7.6 Förflyttning på banan om 5-6 år Speluppfattning idag Speluppfattning om 5-6 år Rörelseekonomi idag Rörelseekonomi om 5-6 år Koordination idag Koordination om 5-6 år Sammanfattning TESTER Tester idag Tester om 5-6 år TRÄNINGSFÖRSLAG ATT UTVECKLA Uppvärmning Formtoppning Träningsläger Sparring Belastning/återhämtning Vätska-elektrolytbalansen Hormonbalansen Tester Tävlingskompetens Nutrition Medicinskt och fysiologiskt stöd Doping Vad utmärker de bästa Övriga frågeställningar

5 11 FÖLJANDE SATSNINGAR KOMMER ATT LEDA SVERIGE TILLBAKA TILL STÖRRE FRAMGÅNG I TENNIS Skapa en svensk framtidsanda och vinnarkultur. Vi kan och vi vill utvecklas Bättre styrning av träningsprocessen från ungdom till senior Höja basfärdigheterna - Lägga grunden hos ungdomar och juniorer Skapa effektivare träningsmetoder för svensk junior- och seniorelit Skapa ett landslags- och utvecklingssystem som följer en röd tråd Skapa god kommunikation och utbyte mellan landslagsledningen och tränare på tennistouren Utbildning höja kompetensen hos tränare, spelare och föräldrar Fler tränare Teknik Skapa stimulerande och gynnsamma träningsmiljöer för junior och senior Utveckla egna träningsmodeller Ekonomiskt stöd Lärdomar från våra egna framgångsrika spelare Frisk och skadefri en nyckel till framgång Materiel Träningshjälpmedel Nya rekryteringsformer Talangjakt Tävling Anpassa tävlingsprogrammet Utvecklingsprojekt UTVECKLINGSTRAPPAN ANALYSER AV 2 INTERVJUER MED FRAMGÅNGSRIKA TENNISSPELARE REFERENSER BILAGOR BILAGA

6 15.2 BILAGA BILAGA 3 A BILAGA 3 B BILAGA 3 C BILAGA 4 A BILAGA 4 B BILAGA 4 C BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA

7 1 Förord Inom tennisen har man alltid haft som målsättningen att vara konkurrenskraftig internationellt. Idag är det av största vikt att träning, skadeförebyggande åtgärder, kost mm vilar på vetenskapligt rön. Träningen måste anpassas till varje spelare individuellt vilket innebär ökade krav på kunskap hos våra ledare och tränare. All ny kunskap måste kontinuerligt tillföras dessa grupper. Kravanalysen beskriver de krav som ställs på dagens elitspelare samt antaganden gällande den närmaste framtiden. Dokumentet är tänkt att fungera som en kunskapskälla och tillsammans med utvecklingstrappan vara en vägvisare i träningen. Svenska Tennisförbundet hoppas att du som läsare finner dokumentet intressant och användbart. Att nå framgång kan liknas vid att lägga ett pussel där alla bitar har sin betydelse för helheten. För att prestera på högsta nivå behöver man ha kunskap om sin idrott och kunskap om olika träningsmetoder. Svensk tennis befinner sig i en övergångsperiod med tanke på dagens resultat för våra bästa spelare. För att hävda oss i framtiden med den hårdnande konkurrensen behöver vi utveckling. Förhoppningsvis kommer vi att i framtiden få se flera svenska tennisspelare både på herr- och damsidan högst upp på rankingen efter att ha utfört topprestationer. Under talet var Sverige en av de främsta nationerna i tennis. Tio år senare är Sverige fortfarande en ledande tennisnation, men svenska spelare har blivit lägre rankade och generationen spelare som kommer upp underifrån, verkar inte ha samma förutsättningar som deras kollegor som t.ex. i USA, Ryssland, Spanien, Frankrike etc. Under denna tidsperiod har tennisen ständigt varit under utveckling. Med detta som bakgrund bestämde Svenska Tennisförbundet att stödja framtagandet av en kravanalys som gäller idag. Vi valde att studera den internationella tennisforskningslitteraturen samt våra egna svenska och andra spelares olika prestationsvariabler. Att frambringa en alldeles riktigt krav- och kapacitetsprofil för dagens tennis i vilken resultaten förutsäger hur spelaren/spelarna kommer att prestera under en match/turnering är omöjlig. Det är många faktorer i varje delkapacitet som kan variera från dag till dag och som måste samspela med de andra kapaciteterna för att fungera optimalt. Det finns många elitspelare med relativt låga värden i vissa delkapaciteter som klarar sig tämligen bra på högsta nivå. Denna kravprofil kommer förhoppningsvis att visa var svensk tennis står idag och samtidigt vara ett stöd för olika träningsstrategier samt hjälpa spelare och tränare i träningsplaneringarna. Syftet med kravanalysen är att den skall vara ett utvecklingsverktyg för svensk tennis och belysa vilka faktorer och nivåer dagens tennis består av. Huvudfrågan är: var befinner sig svensk tennis gentemot andra duktiga nationer? En kravprofil på världseliten är dessutom till hjälp för alla tennistränare och förbundskaptener. Det är av stor betydelse att kunna identifiera den aktives kapacitetsprofil och relatera denna till den arbetskravprofil som gäller för världseliten. Ju mer exakt kapacitets- och arbetskravprofilen är identifierad, desto lättare är det att göra en realistisk målformulering inför det fortsatta tränandet och tävlandet. 7

8 Denna kravanalys har genomförts på uppdrag av Svenska tennisförbundet och det finns ett flertal personer som, vare sig de vet det eller inte, har betytt mycket för dess genomförande. De som jag speciellt vill tacka är följande; mina medförfattare i författargruppen för Svenska Tennisförbundet Mikael Stripple, Per Renström, Tönu Saartok, Anna frohm. Jag vill även tacka alla som bidragit till och underlättat arbetet kring denna kravanalys i synnerhet Christer Sjöö, Peter Rejmer, johan Porsborn, Carl-Axel Hageskog, Eva Blomstrand, Arne Rosendal Hansen, Michael Tonkonogi, Ernst Larsson, Klas Ivarsson, Jonas Svensson, Ronny Kvist samt förbundskaptener, spelare, före detta aktiva och tränare. Thibault Brink-Elfegoun Redaktör och projektansvarig för Svenska Tennisförbundets kravanalys 8

9 1.1 Tennis: en av världens största idrotter Tennis lämpar sig väl för alla åldersgrupper och spelnivåer. Det är en utmärkt familjesport som passar lika bra för både män som kvinnor. Det är relativt billigt att börja med tennis eftersom det inte krävs någon avancerad utrustning. Det är även en lättillgänglig sport. Det finns många tennisklubbar och det finns ett rikt utbud av kommunala banor och sommaranläggningar runtom i vårt land. Omkring personer utövar tennis mer eller mindre regelbundet i Sverige. En klar majoritet av dessa spelar för nöjes skull och för att få motion. Från 1968 kunde man bli professionell spelare och (då inleddes tennisens Open Era, ITF) därmed tjäna mycket pengar när man nådde framskjutna placeringar i de större tennisturneringarna (se tennisturneringar). Efter fotboll är idrotten tennis den mest mediatiserade idrotten i världen. Tennis är framförallt en stor idrott i Europa, Nordamerika och Sydamerika. Detta visar sig framförallt på den professionella nivån ( Historiskt har den afrikanska tennisen representerats framförallt av vita spelare från Sydafrika såsom (Wayne Ferreira, Amnada Coetzer, Marcos Ondruska..) eller från Zimbabwe som (Byron Black, Cara Black, Kevin Ullyett..), eller av marockanska spelare som (Younès El Aynaoui, Hicham Arazi, Karim Alami..) Det svarta Afrika, offer för fattigdom (dålig infrastruktur och några få privilegierade personer) har bara haft några enstaka spelare i topp 100 i världen såsom ( Yahiya Doumbia, Dally Randriantefy..) Arthur Ashe som var afro-amerikan ville utveckla tennisen på denna kontinent, men den enda spelare som riktigt lyckats är Yannick Noah som senare blev fransk medborgare. Man kan konstatera samma sak för Asien där huvudproblemet kanske är mer kulturellt betingat. Det är bara tre nationer i Asien som regelbundet producerar elitspelare: Japan (Kimiko Date, Ai Sugiyama, Shinobu Asagoe), Kina (Na Li, Zi Yan, Jie Sheng Shuai Peng) och Indien (Mahesh Bhupathi, Leander Paes, Sania Mirza). Samma sak för Asien som för Afrika. Man kan konstatera att några få enskilda spelare har lyckats såsom thailändaren Paradorn Srichaphan. Det Arthur Ashe gjorde för Afrika gjorde Michael Chang för Asien. Den sistnämnde marknadsförde tennisen i Asien, något som säkerligen har påverkat dagens unga asiatiska spelare och medfört ett växande antal tennisturneringar. Den asiatiska tennisen har framtiden för sig, till skillnad från den afrikanska, där stor fattigdom fortfarande råder. Nyligen beslöt det australiensiska tennisförbundet att varje år ge ett wild card till Australian Open till någon asiatisk spelare för att på så sätt hjälpa till att utveckla den asiatiska tennisen. 9

10 1.2 Historik och svensk tennis Tennis, eller lawn-tennis, uppfanns 1873 av den brittiska majoren Walter Clopton Wingfield ( ). Hans tanke var att skapa ett lättillgängligt utomhusspel, lämpligt för både damer och herrar, och som var livligare och intressantare än det då dominerande spelet (krocket). Han kallade från början sitt nya spel för Sphairistikè (grekiska för bollspel, ofta förkortat till Sticky), men övergick efter något år till beteckningen lawn-tennis. Liknande spelidéer, baserade på olika bollsporter som spelades med eller utan racket, hade cirkulerat i England under några årtionden dessförinnan. Förebilderna hade sitt ursprung i olika länder. Exempel på ett sådant spel var pelota från Spanien. En modifierad form av pelota, påminnande om modern tennis och med regler utvecklade av majoren Thomas Henry Gem, spelades redan 1859 på gräsbanor i England. År 1872 grundade Gem tillsammans med J.B. Pereira the Leamington Lawn Tennis Club, avsedd för hans spelvariant. Wingfield hämtade emellertid mycket av spelprinciper till sitt nya utomhusspel från real tennis (franska jeu de paume ), en mycket gammal racketsport som sedan medeltiden spelats inomhus i särskilda bollhus. För räknesättet i tennis finns det två huvudsakliga teorier. 1) Moderna tennisen: Brittiska sjöofficerare tog räkningen från storleken på örlogsfartygens kanonstorlekar som 15- pundare eller 30-pundare etc. 2) Klockteorin: Från franska Jeu de Paume där man använt klocktiderna (egentligen 45 enligt klockan). Man tror att det förändrades med tiden eftersom det inte rimmade lika bra som när man uttalar 40 på franska. Ordet Love kommer från franskans L oeuf som betyder ägget. Ägget ser ut som en nolla. (Bertier, 1987). Utrycket (Deuce) har sitt ursprung i franskans Jeu de paume. Vid lika poäng sa domaren «à deux», vilket betydde att man var tvungen att vinna med två poäng i följd för att vinna game. När fransmännen sa «à deux» på engelska blev det «deuce». 10

11 Tennisspelet blev redan tidigt under 1880-talet internationellt populärt, dock främst inom den engelsktalande världen. Till USA kom spelet redan 1874 och kort därpå började tennis spelas även i Frankrike. Till Japan kom spelet Där blev en variant av lawn-tennis, benämnd Soft-ball tennis populär. De båda spelen kom där att spridas parallellt. I USA bildades redan 1881 the US Lawn Tennis Association med uppgift att organisera turneringar. US Open i tennis (Amerikanska mästerskapen) spelades första gången I Sverige spreds spelet under 1880-talet. Den tennisintresserade svenske kronprins Gustaf, sedermera kung Gustaf V, startade 1896 Kronprinsens Lawn-tennisklubb, från 1907 Kungliga Lawn-tennisklubben (KLTK). År 1906 bildades Svenska Lawn-tennisförbundet. The International Lawn Tennis Federation, (ILTF), bildades 1919 som samordnare av turneringsverksamhet i världen. Uppgifterna bestod också av att verka för spridning av tennis över världen och stödja bildandet av nationella tennisföreningar. Dessutom hade man som uppgift att fastställa regelverket, vilket i princip blev färdigt Den enda betydande regeländringen som tillkommit sedan dess är införandet av tiebreak. I dag är 202 nationella tennisförbund associerade till ITF (International Tennis Federation), (man hade sedermera tagit bort beteckningen "lawn") instiftades damtennisens motsvarighet till Davis Cup, Federation Cup, av ITF ( Antalet anslutna klubbar till Svenska Tennisförbundet inför 2006 var 537. Totala antalet registrerade klubbmedlemmar inför 2006 var Uppskattat antal personer som spelar tennis mer än en gång per år var ca Antalet licensierade spelare i Sverige under 2005 var Antalet spelade tävlingsmatcher i singel och i dubbel under 2004 var Antal tränare som genomgår någon av Svenska Tennisförbundets högre tränarutbildningar. Tränarkurs 2-4 under 2005 var 50 (Hellberg 2006). Historiskt har Sverige haft mycket stor framgång i tennis med tanke på storleken på vår befolkning. Svensk Tennis Historia: se bilaga 2. Sverige har 26 Grand Slam titlar i singel och 23 i dubbel samt 3 Mastersslutspel. Svenska spelare har även vunnit 265 ATP titlar i singel och 260 i dubbel totalt vilket är enormt för en liten nation. Man får heller inte glömma 7 Davis Cup vinster. Man kan konstatera att Sverige var bland de 5 största tennisnationerna från 70-talet fram till slutet av 90-talet. På damsidan har vi som bäst haft 3 Grand Slam semifinaler i singel. Internationellt anses Sveriges bedrifter de föregående decennierna som osannolikt bra. Idag är situationen lite annorlunda. Sverige har inte idag en världsetta eller tvåa på rankingen, men svenska spelare är fortfarande med och slåss på högsta nivå samt är med i världsgruppen i Davis Cup som delas mellan de 16 bästa nationerna. 11

12 2 Beskrivning av tennis som idrott 2.1 Tennisbanan Tennis spelas på en rektangulär plan yta, utomhus på gräs, grus, hardcourt överdragen med konstmaterial, inomhus på andra varianter av "hard court", även syntetmattor (carpet) förekommer som underlag inomhus. Banan är 23,77 m lång och 8,23 m bred för singelmatcher och 10,97 m bred för dubbelmatcher. Linjerna som markerar spelytans begränsningar kallas baslinjer, sidolinjer, mittlinjer och servelinjer. På var och en av de båda baslinjerna finns en mittmarkering. Tvärs över banans mitt är ett nät uppspänt på 1,07 m höga stolpar. Nätets höjd centralt på banan är 0,91 m (1 yard). Nätet delar banan i två halvor som i sin tur är indelade i tre fält som bestäms av servelinjerna tvärs över banan parallellt med nätet på 6,4 m avstånd från detta och en central längsgående servelinje parallell med sidolinjerna i singel. De två fälten närmast nätet benämns serverutor och det tredje fältet benämns basruta. Serverutorna har samma mått för singel-och dubbelspel. Området utanför banan bakom baslinjen måste vara minst 6,4 m till vägg och på sidorna minst 3,7 m. se även bilaga 1. 12

13 3 Slagteknik 3.1 Grundslag Serve är det slag som sätter bollen i spel. I tennis måste servaren kasta upp bollen i luften och slå till den med sin racket innan den studsar mot marken. Vanligen används i dag vid serve en smash över huvudet. Bollen spelas diagonalt från ett ställe alldeles bakom servarens baslinje till den ena av motståndarens serverutor. Serven slås alternerande mellan de båda serverutorna, med början i den vänstra (från servaren räknat), vilken benämns "forehandrutan". Varje spelare servar under ett game i taget och efter ett spelat game går serven över till motståndaren (eller motståndarparet i dubbel). En serve kan slås flackt, det vill säga utan skruv, eller med olika typer av skruv (slice, topp, kick). Förstaserven slås ofta med ett maximalt hårt rakt slag (flack serve). Andraserven slås oftare lösare men med skruv för att försvåra för motståndaren att bedöma bollbana och studs samt för att öka säkerheten. En sidskruvad (toppad eller slice) serve kan tvinga motståndaren utanför banans sidlinje och "öppna" hela banan för servarens nästa slag. En kick-serve är en serve som slås med kraftig överskruv för att ge bollen god marginal över nätet (bollen "dyker" in i banan) och hög studs. Serven får även slås underifrån, det vill säga som ett grundslag eller en stoppboll dock utan att först studsa. 13

14 Smash är ett ofta vinnande slag som används när motståndaren tvingats slå en hög retur eller misslyckats med en lobb som blivit för kort. Smashen är ett mycket kraftfullt slag där racketen svingas över huvudet och träffar bollen högt uppe i luften. 14

15 Grundslag är alla typer av slag som en spelare använder efter det att bollen studsat på spelarens egen planhalva en gång. I rullstolstennis får bollen studsa ytterligare en gång. I tennis är de typiska grundslagen forehand-drive och backhand-drive. Slagen kan slås rakt, med överskruv (topspin) eller skurna med underskruv (slice). Skruvarna påverkar bollbanan och är till för att försvåra beräkningen av hur bollen studsar och ger ett spelmässigt övertag. Samtidigt är skruven till för att öka säkerheten i slagen samt för olika strategiska slag i olika situationer. En skuren underskruv (på engelska slice eller chop) boll tenderar att flyga längre än en rak eller överskruvad boll. Den studsar lågt, i vissa fall kan bollen till och med stanna upp efter studs eller ta fart tillbaka mot nätet. Moderna racketar medger slag med mer spin än man kunde spela med de äldre typerna av träracketar. I dagens tennis är spel med kraftig topspin från både backhand och forehand det dominerande. Skickliga spelare varierar dock med både "flacka" slag dvs. mer eller mindre oskruvade slag, och med slice. (Enhandsbackhand) 15

16 (Tvåhandsbackhand) (Forehand) 16

17 Lobb är ett grundslag som innebär att spelaren slår en hög lyra över en motståndare som är placerad framme vid nätet. Om slaget lyckas tvingas motståndaren bort från nätet, om det misslyckas kan motståndaren i stället utföra en smash (se nedan). Offensiv överskruvad lobb är särskilt effektiv, eftersom den "skjuter" fart efter studs och blir mycket svår att hinna upp för motståndaren. 17

18 Volley är alla typer av slag som en spelare använder innan bollen studsat på spelarens planhalva. En halv-volley utförs i det närmaste omedelbart efter studs, oftast i nätposition. Stoppboll är beteckningen på en boll som slås så att den hamnar nära nätet på motståndarens sida med avsikten att denna inte skall hinna fram för att slå en retur. Begreppet "stopp" syftar på att bollen, förutom att vara kort, är kraftigt underskruvad. Studsen blir därmed mycket låg, bollen "stoppar". I idealfallet studsar bollen tillbaka mot nätet. 18

19 3.2 Fotställningar Tennisen har många olika fotställningar anpassade för olika slag i olika förhållanden. Rak fotställning (Square stance). På en kort eller långsam boll där spelaren har tid att ta steget in i bollen i slagets riktning, utförs slaget bäst genom att använda rak fotställning. Genom denna fotställning kan spelaren lättare öka eller häva överkroppens framåtrotation genom att i slagets avslutning sträcka eller böja benen (Larsson 2001). 19

20 Öppen fotställning (Open stance). På bollar mot kroppen, servereturer, långsamma djupa bollar ut i sidled och hårda flacka bollar som studsar nära baslinjen är det betydligt lättare att spela tillbaka bollen med en öppen fotställning. Öppen fotställning gör möjligt att efter ett slag så kan spelaren förflytta sig snabbare in mot spelcentrum och har möjlighet, att på bollar som kommer mot spelaren, flytta kroppen i sidled (Larsson 2001). Stängd fotställning (Closed stance). Stängd fotställning används väldigt lite idag av de flesta elitspelare förutom på backhandsidan (Larsson 2001). 20

21 3.3 Tennisteknik idag Tennis bygger på förmågan att koordinera kroppsliga rörelser så att spelaren uppnår syftet att dels förflytta kroppen optimalt i fråga om position, placering, timing och hastighet och att kombinera dessa grundkvaliteter med en bra slagteknik. En bra och effektiv teknik är en av de mest avgörande prestationsfaktorerna i tennis. En bra teknik i tennis innebär att man får stor effekt för den kraftutveckling man lägger ner för varje slag och förflyttning i olika riktningar. Tekniken hos världseliten idag karaktäriseras av: En avspänd och balanserad rörelse. Ett effektivt fotarbete som karakteriseras av god verkningsgrad i förflyttningarna. Atletisk hållning och bra bålstabilitet. Effektiv kroppsrotation och tyngdöverföring i slagriktningen. God förmåga till djupleds- och sidoförflyttningar med efterföljande slag. Effektivitet i de ovan nämnda parametrarna motverkar överbelastningsskador och andra typer av skador. Stor variationsförmåga och anpassningen av slagen i olika situationer under spel (Larsson 2001) genomfördes ett projekt av Svenska Tennisförbundets Teknikgrupp med Ernst Larsson, Henrik Ekersund, Klas Ivarsson, Peter Rejmer och Christer Sjöö vilka har påbörjat det så kallade teknikpasset i syfte att utbilda landets tränare i god teknik (Sjöö 2007). Teknikpasset finns att tillgå på Svenska Tennisförbundet i form av en DVD. Idag har många tränare en egen uppfattning om vad som är bra respektive dålig teknik utan att ha en riktig vetenskaplig anknytning i sin uppfattning av teknik. En förklaring till detta är att tränarna lär ut teknik på samma sätt som de själva lärde sig och detta kan gå tillbaka så långt som till 70-och 80 talet. Svenska tennisförbundet har kopplat ihop biomekaniska lagarna (yttre påverkan, vertikalarbete, tröghetsmomentet på kroppsrotationen och tyngdöverföring i den riktning man slår) och anatomiska principer (musklernas och ledernas arbete, förspänning, muskelstegring och timing) med tekniken (Larsson 2001). Detta har man sedan sammanfört till en objektiv teknikmodell med målsättningen att samtliga tränare i landet ska använda sig av densamma. Bra teknik blir mer ihopkopplat med funktionalitet, balans i rörelsen, kraftutveckling och skadeförebyggande. Det långsiktiga målet är att lära ut rätt teknik från junior till en teknisk komplett seniorspelare med de ovan nämnda grundprinciperna samt att hantera de olika tennisgreppen, få ett effektivt fotarbete och att hantera de olika slagen på ett effektivt sätt. Svenska tennisförbundets utvecklingstrappa följer detta teknikutvecklingsprogramm och går hand i hand med de tre olika bandimensionerna Mini, Midi och Maxi, anpassade efter juniorspelarna. Tekniken är grunden till att kunna spela taktiskt. Det innebär att man kan anpassa sig till olika underlag, situationer och olika spelstilar. Tanken är att juniorerna kommer att utgå från hela spelet med anpassade banor, bollar och racket efter nivå och ålder. Syftet är att säkerställa tekniken kopplat till taktiken och möjliggöra en positiv stimulans. Se MINI, MIDI och MAXITENNIS. 21

22 3.3.1 Teknikanalys av Thomas Johanssons serve Förberedelse av slaget är det viktigaste momentet. Bild 1-3 Bild 1-3: Thomas är avslappnad och i harmoni med kroppen, både anatomiskt, biomekaniskt och fysiologiskt. Vikten befinner sig på den bakre foten och vänster fot rör sig parallellt med baslinjen, vilket gör att överkroppen naturligt roteras bakåt. Bild 3-4: Höften faller fram och armarna bildar en U-form. Bild 4-5: Musklerna förspänns och axeldiagonalen pekar bakåt. Start på servslaget. Bild 4-6 Bild 5-6: Starta serven genom att sträcka benen och samtidigt påbörja muskelstegringen. Bild 7: Träff. I träffen befinner sig Thomas framför baslinjen och träffar bollen med sträckt arm. Bild 8-10: Efter träffen ramlar han framför baslinjen och serven bromsas upp med en mjuk genomföljning. Fötterna är delade för optimal balans och för att häva den kraftiga rotationen. 22

23 3.3.2 Mini-, midi- och maxitenni Minitennis Längd 11m Bredd 5-6 m Spelarna använder röda bollar gjorda av skumgummi. Miditennis Längd 18m Bredd m Spelarna använder orangea bollar, 50 % mjukare i förhållande till vanliga bollar. Maxitennis Spelas på helplan. Spelarna använder gröna bollar, 25 % mjukare i förhållande till vanliga bollar. ( 23

24 3.3.3 De olika greppen De olika greppen Grundslag Grundslag Grundslag Volley Smash Serve Med topspin Med kraftig Med slice topspin Backhand Eastern backhand Western backhand Kontinental Kontinental Kontinental Kontinental Med två händer Med två händer Eastern backhand Eastern backhand Eastern backhand och med variation och med variation Forehand Eastern forehand Semiwestern forehand Kontinental Kontinental Kontinental Eastern backhand Western forehand Eastern forehand Eastern forehand Eastern backhand ( 24

25 3.4 Tennisteknik om 5-6 år Tekniken kommer sannolikt alltid att vara den viktigaste och mest avgörande prestationsfaktorn för tennis (Ellenbecker and Roetert 2004; Elliott 2006; Elliott 1988; Groppel and Nirschl 1986; Groppel 1992; Roetert et al. 1995). Antagligen kommer fler spelare att ha en större slagrepertoar både när det gäller baslinjespelet och volleyspelet. En möjlig utveckling är att den kraft som benen genererar ska kunna tas till vara ännu mer än i tekniken. I framtiden kommer våra klubbtränare att arbeta mer systematiskt med spelarna i tidig ålder för att utveckla tekniken i samarbete med Svenska Tennisförbundet. Teknikgruppens arbete kommer att medföra mer kunskap, bättre teknikmetodik och teknikpedagogik för våra tränare. Genom arbetet kring utvecklingstrappan från ung junior till fulländad seniorspelare får man förhoppningsvis fram en ny generation spelare som kommer att ha större variation i tekniken och därmed är bättre anpassade för den typ av tennis som krävs för att nå toppen av världseliten. Mini-, midi- och maxitennis kommer att användas av i princip alla klubbar vilket medför en jämnare bredd av bra teknisk och taktisk kapacitet i tidig ålder. 25

26 3.5 Rörelseteknik och rörelsemönster idag Kroppsanpassningen innan ett slag utgör en viktig faktor för kvaliteten av slaget. Man kan observera att de professionella spelarna har mycket bra fotarbeten och många är väldigt flexibla, speciellt på damsidan, samtidigt som de kan hålla överkroppen i en oberoende position i förhållande till benen, redo att slå till bollarna i olika svåra situationer. Ett bra fotarbete med en bra koordination verkar vara en viktig faktor (Chu 2001). För att utveckla den mest optimala kraften innan ett tennisslag så gäller det att man är avslappnad i muskulaturen så att rätt motoriskt program kopplas in vid rätt tillfälle. Det som vanligtvis händer när man blir nervös under match är att man spänner sig och de motoriska programmen kopplas inte in vid rätt tillfälle vilket leder till att man kommer fel till bollen eller slår ett slag av mindre bra kvalitet. Träningen av denna typ av kapacitet är viktig samtidigt som den är mycket komplex (Chu 2001; O Donoghue 2001). 3.6 Rörelseteknik och rörelsemönster om 5-6 år Det kommer att finnas mycket att utveckla inom detta område genom att träna på ett avspänt rörelsemönster kopplat till placering och tennisteknik. Utveckling av våra spelares rörlighet i bål, höft och axlar kommer att bli bättre vilket medför ökad rörelseteknik och flexibilitet. Ett utvecklat uppföljningssystem av rörelseteknik och flexibilitet på tennisbanan skulle kunna leda till ökad kunskap för att förbättra dessa egenskaper av våra bästa spelare under säsongen. 26

27 3.7 Dagens tennis 2008 Det är ITF (International Tennis Federation) som är regelverket som ansvarar för Futures turneringar, Davis Cup, utveckling inom tennis och alla fyra Grandslams. ATP (Association of Tennis Professionals) är den fackliga organisation för herrar och WTA den (Women Tennis Association) fackliga organisation för damer som styr jakten på de så viktiga rankingpoängen och för Chalengersturneringarna. Det anordnas tävlingar året runt på ATP/WTA/ITF nivå. Se bilaga 3 A, B, C, 4 A, B, C. Det är med andra ord en mycket lång säsong för tennisspelare som vill klättra eller hålla sig kvar högt upp på rankingen. Man får tävla oerhört mycket för att klättra eller hålla sig på toppen och det finns sällan tid för tävlingsuppehåll. Detta är villkoren för dagens tennis. Detta system gör också att de spelare som är sämre måste spela mer eftersom rankingen i princip är baserad på de 18 bästa resultaten under 52 veckor (17 för damer). Allt detta innebär att kroppen utsätts för stora påfrestningar. De spelare som inte har en mycket solid fysiologisk grund att stå på, drabbas därför ofta av förslitningsskador. För att klara av att spela tävlingar i stort sett året runt som det i dag krävs, måste man vara väl förberedd fysiskt och detta genom anpassad fysiologisk träning. Eftersom elittennisspelaren har en tävlingsplanering som är ganska intensiv i stort sett hela året, måste också träningsupplägget anpassas därefter. Dels för att vara i fysisk topptrim under de stora tävlingarna, men också för att kroppen ska hålla under hela året för alla påfrestningar på leder, senor, muskelfästen m.m. Många elitspelare slarvar med detta p.g.a. att de inte anser sig ha den tid som krävs. Men mycket fler spelare och tränare hade lagt ner den tid som krävs om de hade haft den kunskapen. I framtiden kommer antagligen tennisen att få ett ökat medialt intresse och vara en showbusiness för media, turneringar och andra former av evenemang. Detta kommer att medföra att den professionella spelaren måste välja rätt verktyg och miljö för att kunna ha tennisen i centrum. Idag är det relativt många som slår igenom både på herr- och damsidan och det räcker med att vara bland de 100 bäst rankade i världen för att kunna leva bra på tennis. Detta kommer antagligen att medföra en fara för denna kategori av spelare som är nöjda med denna ranking eftersom bredden internationellt kommer att bli större och det kommer att bli svårare med långsiktig framgång. För att klara sig kommer det att krävas en professionell inställning samt att man älskar det man gör och försöker nå titlar. Denna kategori kommer att klara sig medan de andra får större svårighet att hålla sig kvar bland de 100 bästa på rankingen. 27

28 3.8 Tävlingssystem och tävlingsform idag: Herrar Elitserien i tennis är i Sverige den högsta nationella serien inom herrtennisens seriesystem. Se bilaga 5. Turneringarna för herrarna går under beteckningen ATP-touren. Flera av dessa, bland andra Grand Slam-turneringarna och Tennis Masters Cup, samorganiseras av ATP och ITF. Tävlingarna på ATP-touren delas upp i Grand Slam som organiseras tillsammans med ITF och aktuella lokala klubbar, privata aktörer samt nationella förbund i det land som organiserar dessa tävlingar, Tennis Masters Series, International Series Gold och International Series. Årets 8 bästa singel-och 8 bästa dubbelpar framträder i säsongens sista tävling: Tennis Masters Cup. Av årets samtliga turneringar avgörs 52 utomhus och 17 inomhus. 38 tävlingarna spelas på hardcourt, 25 på grus och 6 på gräs. Grand Slams omfattar de fyra största turneringarna, där 128 singelspelare och vardera 64 dubbel-och mixed dubbelpar (mindre för mixtklass) tävlar om Grand Slam-titlarna. Master series omfattar 9 turneringar, varav två spelas inomhus. International series Gold Serien omfattar nio turneringar av vilka fem spelas utomhus. International series omfattar 44 separata turneringar, av vilka 33 spelas utomhus och 2 av tävlingarna spelas i Sverige: Stockholm Open (inomhus) och Swedish Open (Båstad). Turnering Antal Prispengar (USD) Organisation 2007 Grand Slams till ITF Tennis Masters Cup ATP och ITF ATP Master Series till ATP ATP International Series Gold till ATP ATP International Series till ATP ATP Challenger Series till ATP Futures till ITF 28

29 Davis Cup är världens största och mest prestigefyllda lagturnering inom herrtennisen. 134 nationer deltog i Davis Cup 2006 (Varierar från år till år), av vilka 16 nationer är kvalificerade för slutspel i elitdivisionen. De övriga nationerna spelar i tre olika zoner med mål att kvala till elitdivisionen. För elitdivisionen består mötena mellan länderna av spel över tre dagar med två singlar vardera första och sista dagen (fredag och söndag) och en dubbelmatch (lördag). Matcherna spelas i bäst av fem set. Finalen i elitdivisionen spelas i november-december månad. För de tre zonerna (Amerika, Europa-Afrika och Asiatiska- Oceneaniska) är var och en indelad i fyra grupper, där grupp I är den högsta. Inom grupp I och II spelas matcherna mellan länderna som i elitdivisionen, men inom grupp III och grupp IV sker mötena som bäst av tre matcher och bäst av tre set. Resultatet av mötena mellan länderna avgör grupptillhörigheten inom varje zon. Två lag från varje zon (fyra lag från den Europeiska/Afrikanska) får spela i kvalificeringsomgången till elitdivisionen. Antal segrar i Davis Cup sedan 1970 USA, 9 segrar ( , , , 1990, 1992, 1995, 2007) Sverige, 7 segrar (1975, , 1987, 1994, ) Australien, 6 segrar (1973, 1977, 1983, 1986, 1999, 2003) Tyskland, 3 segrar ( , 1993) Frankrike, 3 segrar (1991, 1996, 2001) Sydafrika, 1 seger (1974) Italien, 1 seger (1976) Tjeckoslovakien, 1 seger (1980) Spanien, 1 seger (2004) Kroatien, 1 seger (2005) Ryssland, 1 seger (2006) Olympisk tennis spelas vart fjärde år. Tennis fanns med på programmet redan vid de första Olympiska Spelen i Aten 1896 men togs bort efter Paris 1924 för att återkomma på programmet som en demonstrationssport under Mexico City 1968 och Seoul Vid spelen i Los Angeles 1988 var tennis med på det officiella programmet. Under Olympiska Spelen i Aten deltog 72 spelare i fyra olika kategorier och det var första gången som spelen fick samma status som Tour turneringarna när det gällde rankingpoäng. Sverige har två brons och ett silver från 1988 och framåt. Se bilaga 6. 29

30 3.8.2 Damer Elitserien i tennis är i Sverige den högsta nationella serien inom damtennisens seriesystem. Se bilaga 5. WTA-touren är damernas motsvarighet till herrarnas ATP-touren. Touren organiseras av WTA, Women's Tennis Association, som är en icke vinstdrivande organisation med syfte att utveckla den professionella damtennisen. Från 2005 är tourens officiella beteckning Sony Ericsson WTA Tour och bestod 2006 av 63 professionella damtennistävlingar och hade cirka 1400 spelare från 80 länder. De största tävlingarna är Grand Slam-turnerigarna Australian open, French Open, Wimbledon och US Open samt the Season Ending WTA Tour Championship. Nordea Nordic Light Open är den enda WTAtävlingen i Norden. Med en årlig total prissumma på drygt 500 miljoner kronor, cirka fyra miljoner åskådare och ett stort antal TV-tittare är WTA-touren en av de största idrottsevenemangen för professionella. WTA-touren omfattar 6 turneringstyper: Grand Slamturneringarna, Tier I-IV och Season Ending Championship. Även ITF har många mindre turneringar att erbjuda innan WTA. Turnering Antal Prispengar (USD) Organisation 2007 Grand Slams ITF Tier I WTA Tier II WTA Tier III WTA Tier IV WTA Seasong Ending WTA ITF Tournament (junior) ITF ITF Tournament(junior) ITF ITF Tournament (junior) ITF Damernas största lagtävling är Federation Cup där de 16 främsta lagen är fördelade på två åttalags-grupper som möts under tre helger under året. Matcherna spelas över två dagar ungefär som i Davis Cup, det vill säga med fyra singlar och en dubbel. I Fed Cup spelas dock dubbeln som avslutningsmatch. För att få deltaga i den ena av dessa två slutspelsgrupper krävs att det egna laget blir bland de bästa i årliga zonindelade kvalificeringsomgångar. Dessa tävlingar spelas i bäst av tre matcher (två singlar och en dubbel). 8 länder är kvalificerade för slutspel i elitdivisionen 1 (slutspelgruppen). De övriga nationerna spelar i 3 olika zoner med mål att kvala till elitdivisionen 2. För elitdivisionen består mötena mellan länderna av spel över tre dagar med två singlar vardera första och sista dagen och en dubbelmatch. 30

31 Antal segrar i Federation Cup sedan 1970 USA, 12 segrar , 1986, , 1996, 1999, 2000) Tjeckoslovakien, 5 segrar (1975, , 1988) Australien, 4 segrar , ) Spanien, 5 segrar (1991, , 1998) Tyskland, 2 segrar (1987, 1992) Frankrike, 2 segrar (1997, 2003) Ryssland, 2 segrar (2004, 2005, ) Sydafrika, 1 seger (1972) Belgien, 1 seger (2001) Slovakien, 1 seger (2002) Italien, 1 seger (2006) 31

32 3.9 Tävlingssystem och tävlingsform om 5-6 år Alla Grand Slam turneringar kommer antagligen alltid att finnas kvar beroende på att de har blivit en tradition samt att de genererar mycket pengar för de egna nationella tennisförbunden och TV-bolagen. Under säsongen 2007 provade man ett nytt spelformat på 11 ATPturneringar, däribland Stockholm Open. Det nya är att ett särskilt gruppspel införs varvid kvalificerade deltagare delas in i mindre grupper där de möts inbördes. Varje deltagare garanteras därmed minst två matcher. Gruppsegrarna går sedan vidare till finalomgångarna. Spelformatet införs från och med nyårsafton 2006 i turneringen i Adelaide (ej på Grand-Slam nivå). Det blev inte lyckat med gruppspel. Många spelare tyckte inte om detta system eftersom det kan uppfattas som orättvist i vissa situationer på grund av att vissa matcher inte kommer att betyda något för de spelare som redan är klara eller som har förlorat med få vunna games i en match. Eftersom spelarna protesterade för mycket har man nu tagit bort detta gruppspelssystem och det kommer antagligen inte att användas de närmaste åren (ITF 2008). Tendenserna för tennisen om 5-6 år är att man antagligen kommer att spela kortare matcher. Av de fyra Grand Slams är det bara US Open som inte har långset för det avgörande setet. På sikt kommer kanske även Australian Open, French Open och Wimbledon att gå mot denna utveckling. För de mindre turneringarna och för de flesta av de större har man tagit bort femsetsfinalerna (ITF 2008). För alla dubbelmatcher på ATP-touren och för alla Challengers har man även infört NO AD s och i det avgörande setet spelas ett matchtiebreak först till 10 poäng (ITF 2008). Mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta eftersom det medför mer spänning för publiken samt att det blir lättare anpassat för TV. Idag är det ett problem för TV att kunna fastställa sin TV-tablå eftersom en tresetsmatch kan variera mycket i spellängd. Tidsaspekterna försvinner mer och mer. Prispengarna inom Grand Slams håller på att jämställas mellan damer och herrar vilket har medfört att många herrar tycker att det är orättvist eftersom herrarna måste spela i bäst av 5 set under Grand Slams gentemot 3 för damerna. På sikt kanske även herrarna kommer att få spela 3 set istället för 5. För WTA och ATP är det fortfarande ATP som har högre prispengar. Olika tävlingsformer provas hela tiden. Ett exempel på detta är sprinttennis där man spelar flera korta matcher i följd istället för långa matcher på flera dagar. Denna utveckling lär fortsätta även i framtiden. 32

33 3.10 Regelsystem idag Spelarna, två i singel eller fyra i dubbel, står på banan mot varandra på var sin sida av nätet. I princip slår spelarna med hjälp av sina tennisracketar en tennisboll fram och tillbaka över nätet in på motståndarens planhalva. Varje spelare försöker därvid spela bollen så att motståndaren får största möjliga problem att åstadkomma ett regelrätt slag. Spelaren vinner poängen när motståndaren inte når bollen för en retur, returnerar bollen utanför spelarens planhalva eller i nät. En av spelarna är den som servar, det vill säga sätter bollen i spel, och motståndaren är servemottagare. Serven spelas i mottagarens serverutor, alternerande mellan de båda rutorna. Servaren levererar serven stående bakom baslinjen mellan mittmarkeringen och sidlinjen. Mottagaren står på bakplan eller bakom baslinjen. För att en serve skall, godkännas måste bollen hamna i den avsedda serverutan utan att vidröra nätet. Servaren har 2 försök att serva och om båda misslyckas vinner mottagaren poängen. Servaren kan vinna poängen direkt om mottagaren inte når bollen ("serve-ess") eller misslyckas att returnera bollen korrekt. Game är en av poängräkningsenheterna i spelet. För att vinna ett game krävs vinst av fyra bollar och ledning med minst två vunna bollar. Man räknar varje vunnen boll i ordning som 15, 30, 40 och game. Om en spelare inte vunnit någon boll betecknas detta som love (0). Det kan dock också förekomma No Ad. Advantage är när en av spelarna har vunnit en boll från Man skriver då Ad-40. Men om det är No Ad så spelas avgörande boll vid ställningen då servmottagaren får välja serveruta att returnera på. Tiebreak spelas som ett extra game i tennis vid ställningen 6-6 i antal vunna game och innebär ett spel om bäst av 7 bollar. Tiebreak måste dock vinnas med två bollars marginal. Vid 7 lika fortsätter alltså spelet till dess att någon spelare har 2 poängs marginal. Vunnet tiebreak innebär set eller matchvinst. Tiebreaket infördes från 1970 i stora sammanhang dels för att man lättare skulle kunna beräkna speltidens längd och dels för att förkorta matcherna. Detta har varit till stor fördel vid till exempel TV-sända matcher. Matchtiebreak används i vissa sammanhang som avgörande set. Detta spelas till 10 vunna poäng och med två bollars marginal. Set är den högsta poängräkningsenheten i tennis. För att vinna ett set krävs vinst av 6 game och ledning med minst 2 game eller tiebreak. Vinst av 2 set (bäst av tre) eller tre (bäst av 5 set) beroende på turneringens art, innebär matchvinst. Större turneringar (Grand Slam) spelas ofta i bäst av 5 set på herrsidan och 3 för damer. Ett nytt system som används idag i vissa turneringar är Hawk-Eye. Det är ett datasystem som använder sig av 6 kameror eller mer runt banan och som kan följa bollen under spelets gång. Systemet skapar en 3D miljö där man kan bedöma om bollen är inne eller ute. Detta system har blivit mycket populärt hos både publik och TV och har medfört att det är lättare att se om bollen är inne eller ute. Hawk-Eye systemet har både underlättat och försvårat uppgifterna för domarna eftersom spelarna själva kan gå emot domarens beslut tack vare detta system. Australian Open var den första Grand Slam att använda sig av Hawk-Eye. 33

34 34 (hawkeyeinnovations.co.uk 2008)

35 3.11 Regelsystem om 5-6 år Om man ser till historien kommer regelsystemet säkert inte att ändras mycket i framtiden. Men inom reglernas ramar ändrar man på förutsättningarna. Man har tendens att försöka använda sig av långsammare bollar som i Wimbledon samt att spela på långsammare underlag för att göra sporten mer publikvänlig (LTA 2007). Man har diskuterat att använda sig av en serve eller att serverutans storlek, höja nätet eller tillåta nätserve. Dessa förändringar skulle medfölja stora kostnader för att ändra nätets eller serverutans dimensioner på alla världens banor, därför är detta orealistiskt. Den andra orsaken är tennisens regelsystem som är mycket konservativt och det finns all anledning att tro att dessa nya former inte kommer att tas i bruk inom de närmaste 5-6 åren. Det råder stor motvilja inom den historiskt konservativa tennisfamiljen mot att ändra på de grundläggande tennisreglerna. Hawk-Eye systemet kommer eventuellt att vara kvar men det är inte omöjligt att det försvinner. Hawk-Eye har medfört att domarna har blivit osäkrare och fått mindre makt samt att de är tvungna att förlita sig på detta system. Under ATP turneringen i Dubai visade Hawk- Eye systemet att bollen var ute, men på TVreprisen var bollen inne. Detta kan medföra, om nu systemet är kvar, att sporten tar en annan ny intellektuell dimension där taktik och strategi i besluten vid användandet av Hawk-Eye blir avgörande. Spelarna blir tvungna att tänka taktiskt på ett helt annat sätt och inga spelare är helt tränade för Hawk-Eye (hawkeyeinnovations.co.uk 2008). 35

36 3.12 Tävlingsfrekvens idag Idag är det är det i princip tävlingar under 11 månader både för herrarna och damerna. I motsats till många andra idrotter tävlar tennisspelarna året om. ATP och WTA racet har medfört att de som är sämre rankade eller inte kunnat prestera så bra som de hade hoppats måste fortsätta att tävla, vilket ökar tävlingsfrekvensen ännu mer. Det gäller för spelarna att samla de 17 till 18 bästa resultaten inför årets slut. Problemen med den höga tävlingsbelastningen har medfört skador, svårighet att planera långsiktigt och toppa formen inför viktiga turneringar, långa resor och problem att anpassa sig till nya miljöer under kort tid. Även spelare inom topp 10 på både dam-och herrsidan har blivit tvungna att rehabilitera sig under säsongen av en eller flera olika orsaker. Om man även läger till Davis Cup eller Federation Cup samt andra åtaganden som sponsringsevenemang, elitserien och uppvisningsmatcher ökar denna tävlingsfrekvens Tävlingsfrekvens om 5-6 år ATP vill ha som mål att förkorta säsongen med 1 till 2 veckor. Det kommer antagligen att bli lägre spelstandard på den nationella nivån (Elitserien 2008), eftersom de bättre spelarna kommer att välja turneringar som frambringar större pennigsummor. Fram till 70-talet var det mycket populärt med uppvisningsmatcher men idag är det ovanligt. Många tror att i framtiden kommer dessa uppvisningsmatcher att öka eftersom de generar mycket pengar i takt med att tävlingsfrekvensen eventuellt kommer att minska. För Davis Cup har det diskuterats att fjolårssegraren slipper spela första omgången av Davis Cup eller att man spelar Davis Cup under en kortare period med färre långa matcher istället för att som idag ha matcher utspridda över hela året eller att man spelar Davis Cup vartannat år (DavisCup 2008). Damerna spelar även Fed Cup (FedCup 2008). Dessa matcher spelas över två dagar ungefär som i Davis Cup, det vill säga med fyra singlar och en dubbel. 36

37 3.14 Spelidentitet som dominerar världstoppen I dagens tennis finns det i princip fyra olika spelstilar (Attackspelare, Styrspelare, Kontringspelare och Allroundspelare) som används strategiskt både på herr-och damsidan. Den mest dominanta spelstilen är attackspelaren som i princip försöker slå vinnande slag så ofta det går. Genom att slå hårda explosiva slag hinner motståndaren inte med det höga matchtempot och hinner då inte returnera bollen i ett fördelaktigt läge. Denna typ försöker även utmanövrera sin motståndare genom att variera slagvinklarna med explosiva slag. Har ofta en backhand eller forehand som huvudvapen men slår ofta errors (fel) på grund av att många bollar slås med stort risktagande. Skickliga attackspelare är: Marat Safin, Andy Roddick, Joachim Johansson, Venus Williams, Kim Clijsters, Maria Sjarapova. Inom kategorin attackspelare ingår även serve-och volleyspelaren. Denna kategori förekommer på den professionella touren men är inte dominerande strategisk eller rankingmässigt idag. Styrspelaren slår ofta relativt hårda slag men tar inga onödiga risker i sitt spel, utan vill styra motståndaren från bakplan till att göra misstag och få denne att tappa sitt matchtempo. Styrspelaren har stor förmåga att behärska alla typ av slag men har som regel en backhand eller forehand som huvudvapen. Trivs på både långsamma och snabbare underlag. Skickliga styrspelare: Thomas Johansson, Robin Söderling, Fernando Gonzalez, Svetlana Kuznetsova. Kontringspelaren försöker slå tillbaka i princip alla typer av bollar även i mycket svåra lägen. Denna typ använder hela planen för att bygga upp sin strategi och är både snabb och uthållig för att täcka alla vinklar på banan. Karakteriseras som fighter och har förmågan att behärska passerslag samt kan variera matchtempo från bakplan. Trivs ofta bra på långsammare underlag men klarar sig bra på snabbare. Skickliga kontringspelare är: Lleyton Hewitt, David Nalbandian, Rafael Nadal, Anastasia Myskina, Martina Hingis. Den fjärde kategorin, Allroundspelaren, besitter såväl styrka som säkerhet både framför nätet eller i bakplan. Denna typ av spelare besitter flera vapen i sitt register och har också förmågan att kunna variera sitt spel. Trivs ofta bäst på snabbare underlag men kan även anpassa sig till långsammare. Skickliga Allroundspelare är: Roger Federer och Amelie Mauresmo. Alla typer av spelare idag har mycket explosiva och bra första och andra servar. I Sverige, både bland juniorer och seniorer, verkar det vara tvåhandsbackhand som dominerar. Internationellt verkar en större del av spelarna använda sig av enhandsbackhand. Rent tekniskt och strategiskt finns både fördelar och nackdelar med båda fattningarna. Samtidigt är det viktigt att notera att många spelare är mer lämpade för enhandsbackhand, men eftersom nästan hela tränarkåren lär ut tvåhandsbackhand kommer förmodligen framtidens svenska spelare att använda sig av denna teknik. I många duktiga tennisnationer är emellertid enhandsbackhand vanligare än tvåhandsbackhand. 37