Rapport om rådets framtidsscenarier. Vilka möjliga förändringar i omvärlden påverkar det långsiktiga behovet av smarta elnät?

Transkript

1 Rapport om rådets framtidsscenarier Vilka möjliga förändringar i omvärlden påverkar det långsiktiga behovet av smarta elnät?

2 Innehåll 1 Bakgrund Organisation, arbetsformer och process Rådets framtidsscenarier Utgångspunkter Säkra trender Strategisk viktiga osäkerheter Game changers Definition scenariokors Avgränsning scenariobeskrivningar Scenariobeskrivningar Scenario A Scenario B Scenario C Scenario D

3 1 Bakgrund Av Samordningsrådet för smarta elnäts direktiv (2012:48) framgår att rådet ska redovisa ett eller flera framtidsscenarier för utvecklingen av Sveriges elnät, inklusive smarta elnät, fram till minst år Arbetet med rådets framtidsscenarier har genomförts under hösten år Rådets referensgrupp 1, inom fokusområdet Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv, har drivit arbetet med stöd av konsultföretaget Kairos Future. Den centrala frågeställningen har varit: Vilka förändringar i omvärlden påverkar behovet och utvecklingen av smarta elnät mot år 2030?. Syftet med scenarierna är att de ska utgöra ett medel för rådets arbete med ett förslag till nationell handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät. Avsikten är att på ett illustrativt sätt tydliggöra ett antal möjliga framtidsbilder som underlättar arbetet med att identifiera och strukturera tänkbara konsekvenser och behov av åtgärder i framtiden. De framtidsscenarier som tagits fram gör inget anspråk på att vara fullständiga, utan tar fasta på den centrala frågeställningen dvs. faktorer av betydelse för behovet och utvecklingen av smarta elnät. 5

4 2 Organisation, arbetsformer och process En central del i arbetet har varit kontinuerliga avstämningar och dialog med framförallt rådet, expertgruppen och övriga referensgrupper. Dessa avstämningar har skett löpande under hösten En analysgrupp bestående av sex representanter från företag och organisationer från referensgrupp 1 har genomfört den största delen av arbetet med att formulera framtidsscenarierna och levandegöra beskrivningarna av dessa. Dessa representanter är: Susanne Lindmark, Energimyndigheten; Oskar Räftegård, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut; Jimmy Ehnberg, Chalmers; Alf Larsen, E.ON; Cecilia Katzeff, Interactive Institute Swedish ICT och Linda Werther, Energimarknadsinspektionen. Processen har genomförts med hjälp av processtöd från Erik Herngren och Daniel Lindén på konsultföretaget Kairos Future. Under arbetets gång har två så kallade breddgruppsmöten hållits till vilka samtliga medlemmar i rådets referensgrupper bjudits in. Vid det första breddgruppsmötet den 20 augusti 2013 genomfördes en trendspaning utifrån den centrala frågeställningen. Genom diskussion och dialog bidrog deltagarna med indata om möjliga förändringar, säkra trender 1 och strategiskt viktiga osäkerheter i omvärlden som påverkar framtiden för smarta elnät i Sverige. Även vilka nyckelaktörer som påverkar framtiden för smarta elnät diskuterades. Utifrån trendspaningen har säkra trender och strategiskt viktiga osäkerheter identifierats och kategoriserats, se avsnitt och Även ett antal s.k. game changers (en faktor som ändrar förutsättningarna helt) har tagits fram, se avsnitt Analysgruppen har sedan arbetat med att ta fram fyra möjliga scenarier baserade på medskicken från breddgruppen samt löpande indata från övriga referensgrupper. Vid det andra breddgruppsmötet den 1 Med säkra trender avses trender som identifierats som säkra i samband med breddgruppsmötet, även om trenden kan vara olika stark i olika framtidsscenarier. 7

5 Organisation, arbetsformer och process 1 oktober 2013 presenterades rådets preliminära framtidsscenarier. Då fick deltagarna ta del av och lämna synpunkter på scenariobeskrivningarna samt börja diskutera konskevenser för utvecklingen av smarta elnät i de olika scenarierna. Framtidsscenarierna bearbetades sedan ytterligare av analysgruppen. Därefter presenterades scenarierna för en bredare målgrupp på ett seminarium den 26 november Syftet med seminariet var att informera och föra dialog om scenarierna och dess konsekvenser för utvecklingen av smarta elnät. Omkring 130 personer representerande allt från elnätsföretag till företrädare för slutkonsumenter deltog. De flesta av dessa bidrog aktivt till att vidareutveckla och förtydliga olika aspekter inom respektive scenario. Rådets ledamot Bo Dahlbom agerade moderator och Maria Khorsand var värd. Den första delen av seminariet inleddes med att Erik Brandsma, ledamot i rådet samt ordförande i referensgrupp 1, berättade om framtidsscenariernas syfte i rådets arbete. Därefter fick deltagarna höra om hur scenarioarbetet har gått till och om det scenariokors som ligger till grund för rådets scenarier. Själva scenarierna presenterades av medlemmar från referens- och analysgruppen. Mot bakgrund av ett bildspel målades fyra framtidsbilder upp i form av ett rollspel mellan berättarna och moderatorn. Som inspiration till den andra delen av seminariet, fick deltagarna en glimt av framtiden trendspaning 2030 med utblick mot 2050 av Peter Siljerud, omvärldsanalytiker och trendspanare. I den andra delen av seminariet genomfördes Open Space diskussioner där alla deltagare fick komma med konkreta förslag på frågeställningar av vikt för respektive scenario och som skrevs upp på ett stort klotterplank. Vid respektive station fanns representanter från kansliet, referens- och analysgruppen. Dessa sammanfattade vad som skrevs upp inom respektive scenario och återrapporterade resultatet i samband med en paneldiskussion med deltagare från rådet. Rådet fick in en mängd indata, som nu har lyfts in i arbetet med scenarierna. Bland de kommentarer som inkommit från deltagarna framgår att seminariet togs emot mycket positivt. Seminariet sändes direkt från rådets webbplats, där man även hade möjlighet att kommentera det pågående evenemanget. Filminspelningen samt både redaktionellt material och dokumentation finns publicerat på webbplatsen 8

6 3 Rådets framtidsscenarier I samband med det första breddgruppsmötet identifierades ett antal säkra trender och strategiskt viktiga osäkerheter som har legat till grund för rådets framtidsscenarier. Ett antal game changers identifierades också. En redogörelse för detta lämnas nedan. Därpå följer definition av scenariokorset, avgränsningar för scenariobeskrivningarna och sist själva scenariobeskrivningarna. 3.1 Utgångspunkter Säkra trender De huvudsakliga säkra trenderna som identifierades vid rådets första breddgruppsmöte har delats in ett antal undergrupper enligt nedan. Demografi och livsstil Åldrande befolkning ökar. Intresset för kollektiva lösningar på medborgarnas villkor ökar. Konsumentprodukter blir mer användarvänliga. Integritetsfrågorna ökar i betydelse. Vardagsmobiliteten ökar. Elbranschen Elberoendet ökar. Intermittent elproduktion ökar. 9

7 Mikroproduktion och egenproduktion av el ökar. Integreringen med Europa ökar. Intresset för el- och hybridfordon ökar. Elektrifieringen ökar som en följd av ökad automatisering inom företag och industri. Politik Frigörelse från fossila bränslen är centralt. Fokus på energieffektivisering (inklusive effektivt användande av elnätet). Ökat fokus från myndigheter på förbättrad kvalité i system och likabehandling mellan kunder. Feltoleransen minskar. Utveckling av nya energilagringslösningar. Miljö- och hållbarhetsfrågor Intresset för miljö- och klimatfrågor ökar. Konkreta miljökrav ökar, t.ex. klassificeringssystemen. Varumärke hos företag hållbarhet allt viktigare. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) ökar. Mängden information/data ökar. Andelen IKT-vana personer ökar. Automatisering av hemmet. Insamling av data via sensorer ökar generellt. Efterfrågan på helhetslösningar ökar. 10

8 3.1.2 Strategisk viktiga osäkerheter Ett antal strategiskt viktiga osäkerheter identifierades vid det första breddgruppsmötet. De presenteras nedan tillsammans med de alternativa trender som breddgruppen definierade för osäkerheterna. Den framtida elproduktionen fortsatt högt inslag av stabil basproduktion/ökad andel intermittent elproduktion. Kärnkraften avveckling av kärnkraften/beslut fattas om att investera i befintlig kärnkraft. Fossilbränslepriser långsam ökning/snabb ökning av priserna. Politiskt klimat fortsatt liberalisering/ökat fokus på regleringslösningar. Elektrifiering av transportsektorn svag och långsam/stark och snabb. Automatisering av hemmamiljöer snabb utveckling/långsam utveckling. Elmarknadens utbredning nationella alternativt nordiska marknader/europeisk marknad. Europeisk industri tynar/blomstrar. Integritetsinställning misstänksamhet/tillit Game changers På det första breddgruppsmötet identifierades även några game changers, som redovisas nedan. Dessa har dock inte inkluderats i rådets framtidsscenarier, eftersom osäkerheten i dessa är avsevärt större än för de strategiskt viktiga osäkerheterna. Fusionskraft alternativt annan kraft som får genomslag. Elektrifiering av transportsektorn (innefattar även elektrifiering av vägar). 11

9 3.2 Definition scenariokors De säkra trenderna ligger till grund för utvecklingen i samtliga scenarier. Baserat på de strategiskt viktiga osäkerheterna som identifierades i rådets arbete med framtidsscenarierna har två osäkerheter definierats som avgörande för behovet och utvecklingen av smarta elnät: elproduktionens utveckling och kundernas värderingar. Diskussioner kring dessa har lett fram till ett scenariokors för rådets framtidsscenarier, där axlarna beskriver en långsam respektive snabb ökning av Intermittent elproduktion och en liten och otydlig respektive stor och tydlig Upplevd kundnytta. Den första axeln som beskriver intermittent elproduktion har definierats som elproduktion från kortsiktigt väderberoende energikällor, som exempelvis vind och sol. Detta kan jämföras med vattenkraften, vilken har ett mer långsiktigt väderberoende. Produktionen är oregelbunden med kraftiga variationer och är icke styrbar i nuläget. En snabb ökning av intermittent elproduktion innebär att starka incitament lett till att en betydande del av elproduktionen är intermittent, samtidigt som kärnkraften fasats ut. En långsam ökning av intermittent elproduktion innebär däremot att kärnkraft eller annan baskraft fortfarande står för huvuddelen av all elproduktion i systemet. Den andra axeln syftar till att beskriva upplevd kundnytta av smarta tjänster och lösningar i allmänhet. En stor och tydligt upplevd kundnytta har definierats som att elanvändare tydligt ser och uppfattar att smarta system och lösningar i allmänhet (inte bara på elmarknaden) är till stor nytta för dem och att de upplever en tillfredsställande grad av valfrihet. Som kontrast kommer en liten och otydligt upplevd kundnytta att innebära att elanvändaren har en misstänksam inställning till smarta system och inte upplever systemen som tillräckligt värdeskapande, robusta och tillförlitliga. Detta innebär dock inte att det inte kan finnas andra faktiska nyttor för kunden såsom leveranssäkerhet och leveranskvalité. Scenariokorset spänner därmed upp fyra framtidsscenarier enligt figur 1. Scenarierna gestaltas genom levandegörande beskrivningar för att på ett tydligt sätt beskriva de fyra möjliga framtidsbilderna, se avsnitt 3.4. Scenarierna har getts namnen A D för att undvika namn med värdeladdade associationer. 12

10 3.3 Avgränsning scenariobeskrivningar Följande förutsättningar och begränsningar gäller för scenarierna: Samtliga aspekter som beskrivs i scenarierna är inte kvantifierade. Scenarierna beskriver samhällsutvecklingen i stort som är av betydelse för utvecklingen av smarta elnät. I scenarierna beskrivs de huvudsakliga drivkrafterna för utvecklingen i ett specifikt scenario. En del aspekter är därmed tydligare beskrivna i vissa scenarier för att inte nämnas explicit i andra även om de där finns inkluderade i det bakomliggande resonemanget. Bakom de fyra scenarierna finns ett antal förväntade säkra trender. Även om riktningen för dessa trender bedöms vara säker, kan deras genomslag och omfattning variera i de olika scenarierna. Exempel på sådana säkra trender är ökad energieffektivisering och fortsatt höga politiska ambitioner på klimatoch miljöområdet. 13

11 Scenarierna beskriver framtiden omkring år 2030 med bäring på utvecklingen mot Scenariobeskrivningarna är ett sätt att påbörja historien som kan fyllas på efterhand som rådets arbete fortgår. Beskrivningarna som presenteras här kan därför komma att kompletteras på vissa punkter. Ett utgångsläge i det vidare arbetet med scenarierna är att beskriva möjliga framtidsbilder, inte nödvändigvis de önskvärda framtidsbilderna. Scenarierna är uppspända för att utgöra ett medel för att arbeta vidare med konsekvenserna för olika aktörer och områden. 3.4 Scenariobeskrivningar Scenario A Det har hänt mycket sedan början av 2010-talet. Såväl vardagslivet som det svenska arbetslivet har ändrats en hel del på tjugo år. Framförallt är det utvecklingen inom vardagskommunikation och 14

12 olika digitala konceptlösningar som har fortsatt att rita om villkoren för människors dagliga bestyr. I dag upplevs den digitala världen som minst lika verklig och relevant som den fysiska. Smartphones, hemlevererade matkassar och e-handel var bara början på en våg av allt mer automatiserade och integrerade tjänster. En individs personliga användarprofil är i dag en komplex samling data om så gott som alla våra val och preferenser en profil som i varje situation hjälper oss att snabbt hitta rätt i de val som ska göras. Givetvis är tjänsterna möjliga att stänga av men varför skulle vi vilja det då det mesta i tillvaron är skräddarsytt, individanpassat och sömlöst integrerat i våra liv? Fortfarande är det många som skrockande minns vilken vånda det var att välja vad man skulle äta till middag, att hitta den där perfekta vinterjackan eller vilken gymkedja man skulle gå till. De system som i dag bearbetar de enorma datamängderna om människors val, preferenser och värderingar levererar det mesta på silverfat, på precis det sätt man önskar. Oavsett om du vill göra själv då tjänsterna främst ser till att ordna förutsättningarna på bästa sätt eller om du vill få det mesta levererat så färdigt som möjligt, så krattar de smarta strukturerna manegen omkring dig. Även på energiområdet var tiotalet en period som förknippas med snabba förändringar och utvecklingssprång, men kanske inte riktigt på det sätt man hade tänkt sig. Tilliten till Ryssland, som kommit att stå för en allt större del av den svenska oljeimporten efter att Norges och Danmarks leveranser börjat sina, började ifrågasättas alltmer efter en serie leveransproblem under mitten av tiotalet. Dessa allt tydligare maktdemonstrationer i närområdet, och The April Fools War (Aprilkriget) i Mellanöstern 2016, satte plötsligt Sveriges strategiska energiförsörjning i starkt fokus. Sveriges tillgång till fossila bränslen såg med ens mindre trygg ut. Även om fossilberoendet med internationella mått mätt var relativt lågt efter beslut om reinvesteringar i kärnkraften, allt tuffare byggregler och utbyggd fjärrvärme kom den långsamma omställningen av fordonsflottan mot förnybara drivmedel snabbt in i strålkastarljuset. Sveriges grundförutsättningar för elektrifiering av transportsektorn bedömdes som goda, men med insikten om att internationella standarder för de långsiktiga lösningarna skulle avgöras på andra håll i världen kom istället biodrivmedel fram som den självklara lösningen för stunden. Efterfrågan på biogas och andra förädlade biobränslen sköt snabbt i höjden medan nya 15

13 metoder för produktion och användning av dessa utvecklades i snabb takt under slutet av tiotalet. El- och hybridbilsmarknaden har ändå haft en stadig tillväxt i de delar av samhället där de passat bäst för korta transportbehov och kollektivtrafik. Men eftersom elfordonsanvändandet startade från noll så är det ännu i dag fortfarande mindre än hälften av fordonsparken som drivs av el. Däremot har många fordon anpassats för att kunna hantera flera olika typer av bränslen. På elområdet har utbyggnaden av stor- och småskalig vindkraft stannat av, eftersom de mest attraktiva platserna med bäst vindförhållanden redan är utnyttjade. Prisutvecklingen för solceller visade sig inte heller vara tillräckligt snabb, och de tekniksprång som drastiskt skulle öka solpanelernas effektivitet är fortfarande inte inom räckhåll. Dessutom visade det sig att villigheten bland fastighetsägarna att producera egen el var låg. Det är fortfarande i dag bara ett fåtal större kommersiella fastighetsägare som byggt upp en småskalig egenproduktion av el. Totalt sett har produktionen av el ändå ökat något. Dels genom ökat effektuttag i Sveriges befintliga kärnkraftverk och mer utbyggd vind- och solkraft, dels genom kapacitetsökningar i utlandet som importeras vid behov. Än i dag baseras därför fortfarande de svenska energilösningarna i huvudsak på storskalig energiproduktion och de stora energibolagen, men även industrin har investerat i ny stabil basproduktion. Det är kanske framförallt på efterfrågesidan som de största förändringarna har skett. Energieffektivisering har under lång tid stått högt på agendan inom alla delar av samhället. Den allt effektivare integrationen av produkter och tjänster som har drivits fram av kunderna, har hjälpt såväl industri som hushåll att minimera sin elförbrukning. Inte minst den elintensiva industrin, som hela tiden varit duktig på att optimera sin energiförbrukning i sin strävan efter stabilitet i energitillförseln till låga och stadiga priser. Nu kan elpriserna kanske inte betecknas som direkt låga med historiska mått mätt, men alla effektiviseringar har ändå lett till att elkostnadernas andel av den totala utgiftsmassan legat stabil för både industri och hushåll. Här har också efterfrågan på kompakta boenden och de omfattande renoveringarna av miljonprogramsområdena bidragit till att minska hushållens energiförbrukning. Många nya aktörer har byggt in olika smarta tjänster i sina produkter. Det är långt ifrån bara energibolag som har tagit sig in på vardagsbeslutsområdet företag i helt andra branscher har sett affärsmöjligheter i dessa tjänster. T.ex. har larm-, telekom- och vit- 16

14 varuindustrin samt de stora informationsdrakarna gått i bräschen för nya sammansatta vardagslösningar för både hem och arbetsliv. Smart teknologi för hemmen har blivit en viktig tillväxtfaktor för svensk industri där nya små och medelstora företag hela tiden växer upp. Lösningarna är billiga, enkla och tillförlitliga något som gjort att mycket få människor någonsin reflekterar över sin elkonsumtion eller rådande elpriser. Efterfrågan på teknik och lösningar för energieffektivisering, styrning av el och möjlighet att välja dynamiska elavtal varierar. Vill man, kan man givetvis se exakt hur elen förbrukas i hemmet, men för de allra flesta är detta helt ointressant. Scenario B Den klimatoro som syntes under åren kring 2010 tog, efter en liten nedgång i mitten av tiotalet, ny fart när effekterna av klimatförändringarna blev alltmer påtagliga. Detta ledde till att både politik och allmänhet visade ett sviktande förtroende för såväl fossila lösningar som för kärnkraft. Under samma period så lättade äntligen de tuffa effekterna av den globala finanskrisen 2008 och invånarna i många länder började återfå framtidstron. Intresset för och villigheten till att lätta på plånboken för olika klimatlösningar 17

15 tog fart på allvar. Det gjorde i sin tur att det blev lättare att få riskvilligt kapital till innovationer och nya lösningar inom förnybar energiproduktion. Inte minst innebar de påtagliga miljöproblemen i framför allt Kina, till följd av den omvälvande medelklasstillväxten, att regimen med omfattande program skapade effektiva lösningar inom småskalig förnybar produktion. Tack vare den snabbt ökande handeln mellan Kina och resten av världen har också de kinesiska energitekniklösningarna vunnit terräng i Europa. Tyskland lyckades på allvar fasa ut sin kärnkraft. Det både inspirerade omvärlden och drev på forskning och utveckling inom områden för förnybar produktion och nya smarta produkter. Det i sin tur gav en rad tekniska genombrott i flera områden. T.ex. effektiva småskaliga vindkraftverk, effektiva solenergilösningar, utvecklad energilagringskapacitet och elbilar. Priserna på dessa produkter föll radikalt under tjugotalet och är i dag ett huvudalternativ till traditionell produktion och elöverföring. Miljömedvetenheten visade sig också vara en viktig faktor för den digitala utvecklingen. Den generation som var i tjugoårsåldern under de inledande åren av tiotalet var ju den första generationen som växt upp i en sann digital värld. När de nu sitter på makten inom såväl politik som näringsliv, är digitala lösningar en självklarhet för att skapa ett både bekvämare och mer klimatsmart samhälle. Detta har drivit på en utveckling som ritat om vardagskartan dramatiskt sedan början av tiotalet. I dag har i princip de flesta prylar, som fyller människors vardagsliv både i hem och på arbetsplatser, en digital uppkoppling. De flesta av prylarna kommunicerar med de automatiska rådgivningstjänster som skapats för att underlätta livet för stora delar av medelklassen oavsett vart i välden vi blickar. Till exempel är efterfrågan stor för lösningar som övervakar, optimerar och styr energiförbrukningen i de egna fastigheterna, tack vare en överväldigande majoritet människor och företag som i dag bejakar digitalt baserade tjänster som underlättar vardagslivet. En bidragande orsak till utvecklingen var att energisektorns aktörer på ett smidigt sätt lyckades få sina kunder och användare att delta i optimering av både energianvändning och belastningar utan att de upplevde att de behövde engagera sig i nämnvärd utsträckning. Nyckeln handlade om att energiföretagen på allvar lyckades förvissa kunderna om att de faktiskt hjälper till att både 18

16 sänka kostnader och göra en insats för miljön så länge som öppenheten kring informationen om deras energianvändning är stor. Hela den här situationen har skapat ett helt nytt ekosystem av tjänster och lösningar kring alla som levererar servicetjänster för såväl hushåll som företag. Kunderna upplever därför i dag att de får reell hjälp av den leverantör de valt som huvudleverantör för livets olika basbehov. Det har i sin tur öppnat upp för nya aktörer att komma in på elmarknaden, aktörer som vi till del inte visste namnet på för tjugo år sedan. Utöver de nya aktörerna så har en blandning av facility managementföretag, detaljhandelsaktörer och elhandelsbolag i olika allianser med fastighetsägare och olika intressentorganisationer tagit hand om marknaden för fastighetsnära tjänster, inklusive energioptimerande tjänster. En annan effekt av utvecklingen är att det blivit tredigt att själv producera sin egen el. I dag har ett icke föraktligt antal kunder solpaneler på sina tak. Ett genombrott var när IKEA lanserade solpaket som såldes med en installationslösning, dvs. att en lokal elektriker som kom hem och installerade det hela ingick i köpet. De stora byggvaruhusen hakade snabbt på och i dag ses en solpanel på taket eller balkongen som ett coolt attribut. De stora nätbolagen och producenterna tvingades snabbt ta fram tjänster som hanterade den nya situationen. I dag finns en mängd energi- och effektbaserade produkter som gör att det både är lönsamt att producera ut på nätet och att planera sin förbrukning efter aktuellt utbud. Den autonome elprosumenten har skapats, ett paradigmskifte har skett. Utvecklingen har också drivit på att det i dag finns en ökad mängd människor som kräver att få skapa egna elnät med egna koncessioner utan krav på att vara en del av det nationella nätet. Regeringen motsatte sig länge den här utvecklingen, men gick efter stort opinionstryck med på att tillåta försöksverksamhet i ett tiotal mindre regioner och samhällen runt om i landet. Där driver ett antal vind- och solsamhällighetsföreningar mindre anläggningar som i huvudsak är självförsörjande på el. Dessa sammanslutningar liknar i dag de tidiga bilpoolslösningarna som dök upp kring sekelskiftet. Mycket talar för att utvecklingen kommer att professionaliseras med nya nischföretag (precis som bilpoolerna gjorde under tiotalet) om några år i det fall Riksdagen bestämmer sig för att permanenta möjligheten till egna elnätslösningar vid sidan av de nationella och regionala näten. Många av de här samfälligheterna har också gått i bräschen för att gå över till eldrivna fordon, en 19

17 utveckling som nu håller på att ta fart på allvar även om det fortfarande är mindre än hälften av vagnparken som är eldriven (helt eller som hybridlösning). Överhuvudtaget har det svenska elnätet utvecklats till ett mer brokigt system än det var för tjugo år sedan. Till exempel har den svenska basindustrin valt att gå en egen väg för att säkerställa tillgången till stabil baskraft. Detta gjorde de efter att under några inledande år fram mot 2020 följa den då rådande utvecklingen med stor skepsis. Men i dag har de till stor del energieffektiviserat och anpassat sin verksamhet så att de följer prisrörelserna samtidigt som de investerat i en egen basproduktion. Detta har även andra stora elkunder gjort. Stora fastighetsägare har t.ex. investerat i förnyelsebar produktion av såväl ekonomiska som imagemässiga skäl. Scenario C Den utdragna ekonomiska stagnationen i västvärlden, med tilltagande problem på arbetsmarknaderna, startade under mitten av tiotalet en våg av återindustrialiseringsprogram. Produktion flyttades hem från lågkostnadsländer i en strid ström, bakomliggande orsaker 20

18 var såväl automationsutvecklingen som företagsekonomiska och politiska incitament. Visserligen var det inte lika många jobb som kom tillbaka som en gång lämnat, men det förde med sig att flera branscher och kringnäringar fick ett rejält uppsving, framför allt baserade på automation och industriella IT-lösningar. Den politiska signalen var också tydlig vi värnar om våra samhällen/nationer. Trots stora slitningar, och ett pärlband av kriser under tiotalet, lyckades EU överleva som tongivande institution, även om nationella intressen fortfarande är mer styrande än de sameuropeiska. Nationalidentiteterna lever starkt i Europa, och EU:s heterogenitet ses i dag som en styrka. I dag sker samarbetet därför främst i centrala gemensamma frågor medan EU, för att undvika ytterligare slitningar, håller sig ifrån detaljregleringar som alltför mycket utmanar nationernas särarter. Energi- och klimatfrågan är dock något som under lång tid varit av starkt gemensamt intresse för EU. Ambitionen att minska Europas fossilberoende har gått hand i hand med ökade krav på att minimera växthusgasutsläpp. Men det är alltjämt stigande priser på fossila bränslen, och allt större osäkerhet kring framtida importmöjligheter, som har satt stort fokus på utbyggnaden av en ren, stabil och pålitlig elproduktion från andra källor. Här har dock Europas länder valt att gå något skilda vägar mot ett gemensamt ökat energioberoende. Detta har skett delvis mot bakgrund av vitt skilda förutsättningar att producera förnybar el, och delvis för att en samordnad diversifiering tydligt stärker EU:s fortsatta fortlevnad och samarbete. Integreringen i en gemensam europeisk elmarknad är ett av de största stegen mot ökad samordning som skett sedan den ekonomiska krisen i början av tiotalet. Tyskland har varit ledande i utbyggnaden av förnyelsebara lösningar och renare produktion av kolkraft (genom CCS), stödd av en nationell kraftsamling från industri och politik. Sverige har gått i närmast motsatt riktning och satsat på bibehållen och effektiviserad basproduktion där kärnkraften fortsatt har en betydande roll. I den ökade integreringen mot Europa ses det som en fördel att Norden kan bidra med stabil basproduktion för att bidra med reglerkraft för att stabilisera det europeiska systemet. Industrins behov av stabil, trygg och tillförlitlig elproduktion för att säkra sin produktion och konkurrenskraft visade sig också väga tyngre än att ytterligare öka den förnybara elproduktionen i 21

19 Sverige. Värt att nämna är också att den intensiva kärnkraftsdebatt som följde efter olyckan i Fukushima efter några år klingade av i takt med att kärnkraftsindustrin tvingades till ett kraftigt ökat fokus på säkerhet i de befintliga kärnkraftsanläggningarna. Detta ökade gradvis opinionsstödet för bibehållen kärnkraft. Till följd av den ökade elproduktionen har också förutsättningarna för elbaserade transporter förbättrats. En långsam men stadig elektrifiering av fordonsflottan har nu lett till att en stor andel av fordonsenergin på vägarna i dag tillgodoses genom el. Sammantaget har allt detta lett till att allmänhetens generella uppfattning är att klimatfrågan (i alla fall när det gäller koldioxidutsläpp) till stor del löst så gott det nu går i vår del av världen. Norden bidrar med en stabil basproduktion för att stabilisera systemet, vilket medför att andra länder i Europa kan satsa på förnybar icke styrbar elproduktion i större utsträckning. I Sverige har vi i princip aldrig behövt engagera oss i frågor om el eller energibesparing, vare sig av miljöeller kostnadsskäl. De stora förändringar genom smarta elnät som spåddes i början av tiotalet kom delvis också på skam. Inte minst den digitala revolutionen, som visserligen fortsatte, men inte alls i den takt många trodde för tjugo år sedan. Många människor tröttnade på de digitala lösningarna och allt tal om nya smarta tjänster som i slutändan inte kunde leverera vad som utlovats. Inte minst gällde det olika tjänster för fastighetsanknutna tjänster som kom av sig även den här gången, likt de gjorde efter IT-yran i början av 2000-talet. Dessutom kände många en stor olust efter de olika övervakningsskandaler som i rask följd avslöjades i mitten av 2010-talet. De allra flesta elkonsumerande produkter har dock blivit både effektivare och billigare, men efterfrågan på produkter och tjänster för styrning och övervakning av privatkonsumtionen av el är alltjämt låg. Någon omdanande utveckling på området har därför till stor del uteblivit. Istället finns det än i dag, 2030, en fortsatt stark förväntan på att livsleverantörerna ska fixa tillvaron utan att man som enskild person ska behöva bry sig nämnvärt. El ska nu, liksom förr, bara finnas där och fungera. Sammantaget är den totala elkonsumtionen i dag större än för tjugo år sedan, och elenergin går en fortsatt växande framtid till mötes. Med el gör vi allt möjligt. 22

20 Scenario D Den fortsatta ekonomiska recessionen i Europa och västvärlden har bidragit till att andra värden än högteknologisk utveckling styr. Det syns i en långsammare teknisk utveckling och lägre elkonsumtion. Politiken har präglats av en förnyad hård debatt om energi- och klimatfrågor och på europeisk nivå beslutas om betydligt tuffare miljömål efter Ytterligare kärnkraftsskandaler och säkerhetsbrister i kärnkraftsreaktorer både internationellt och nationellt under tiotalets mitt, har resulterat i ett beslut om att inte reinvestera i befintlig kärnkraft i Sverige. Tyskland förnyar och förfinar sina ansträngningar att fasa ut kärnkraften. Många av de regeringsinitiativ och nätlösningar som tas fram för att hantera elproduktion från förnybara icke styrbara energikällor uppmärksammas allt oftare i internationella sammanhang, och då som ledande exempel inför framtiden. Engagemanget kring miljö- och klimatfrågor ökar fortfarande men viljan att bidra till att lösa de utmaningarna som följer med ökad andel förnybar elproduktion inom energisektorn engagerar inte i samma utsträckning som tidigare förutspåtts. Samtidigt kom upphaussningen kring så kallade smarta lösningar i vardagslivet av sig efter de inledande årens yra under tiotalet. Rent tekniskt blev 23