Rapport om rådets framtidsscenarier. Vilka möjliga förändringar i omvärlden påverkar det långsiktiga behovet av smarta elnät?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport om rådets framtidsscenarier. Vilka möjliga förändringar i omvärlden påverkar det långsiktiga behovet av smarta elnät?"

Transkript

1 Rapport om rådets framtidsscenarier Vilka möjliga förändringar i omvärlden påverkar det långsiktiga behovet av smarta elnät?

2 Innehåll 1 Bakgrund Organisation, arbetsformer och process Rådets framtidsscenarier Utgångspunkter Säkra trender Strategisk viktiga osäkerheter Game changers Definition scenariokors Avgränsning scenariobeskrivningar Scenariobeskrivningar Scenario A Scenario B Scenario C Scenario D

3 1 Bakgrund Av Samordningsrådet för smarta elnäts direktiv (2012:48) framgår att rådet ska redovisa ett eller flera framtidsscenarier för utvecklingen av Sveriges elnät, inklusive smarta elnät, fram till minst år Arbetet med rådets framtidsscenarier har genomförts under hösten år Rådets referensgrupp 1, inom fokusområdet Smarta elnäts roll i energisystemet och ur ett samhällsperspektiv, har drivit arbetet med stöd av konsultföretaget Kairos Future. Den centrala frågeställningen har varit: Vilka förändringar i omvärlden påverkar behovet och utvecklingen av smarta elnät mot år 2030?. Syftet med scenarierna är att de ska utgöra ett medel för rådets arbete med ett förslag till nationell handlingsplan för utvecklingen av smarta elnät. Avsikten är att på ett illustrativt sätt tydliggöra ett antal möjliga framtidsbilder som underlättar arbetet med att identifiera och strukturera tänkbara konsekvenser och behov av åtgärder i framtiden. De framtidsscenarier som tagits fram gör inget anspråk på att vara fullständiga, utan tar fasta på den centrala frågeställningen dvs. faktorer av betydelse för behovet och utvecklingen av smarta elnät. 5

4 2 Organisation, arbetsformer och process En central del i arbetet har varit kontinuerliga avstämningar och dialog med framförallt rådet, expertgruppen och övriga referensgrupper. Dessa avstämningar har skett löpande under hösten En analysgrupp bestående av sex representanter från företag och organisationer från referensgrupp 1 har genomfört den största delen av arbetet med att formulera framtidsscenarierna och levandegöra beskrivningarna av dessa. Dessa representanter är: Susanne Lindmark, Energimyndigheten; Oskar Räftegård, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut; Jimmy Ehnberg, Chalmers; Alf Larsen, E.ON; Cecilia Katzeff, Interactive Institute Swedish ICT och Linda Werther, Energimarknadsinspektionen. Processen har genomförts med hjälp av processtöd från Erik Herngren och Daniel Lindén på konsultföretaget Kairos Future. Under arbetets gång har två så kallade breddgruppsmöten hållits till vilka samtliga medlemmar i rådets referensgrupper bjudits in. Vid det första breddgruppsmötet den 20 augusti 2013 genomfördes en trendspaning utifrån den centrala frågeställningen. Genom diskussion och dialog bidrog deltagarna med indata om möjliga förändringar, säkra trender 1 och strategiskt viktiga osäkerheter i omvärlden som påverkar framtiden för smarta elnät i Sverige. Även vilka nyckelaktörer som påverkar framtiden för smarta elnät diskuterades. Utifrån trendspaningen har säkra trender och strategiskt viktiga osäkerheter identifierats och kategoriserats, se avsnitt och Även ett antal s.k. game changers (en faktor som ändrar förutsättningarna helt) har tagits fram, se avsnitt Analysgruppen har sedan arbetat med att ta fram fyra möjliga scenarier baserade på medskicken från breddgruppen samt löpande indata från övriga referensgrupper. Vid det andra breddgruppsmötet den 1 Med säkra trender avses trender som identifierats som säkra i samband med breddgruppsmötet, även om trenden kan vara olika stark i olika framtidsscenarier. 7

5 Organisation, arbetsformer och process 1 oktober 2013 presenterades rådets preliminära framtidsscenarier. Då fick deltagarna ta del av och lämna synpunkter på scenariobeskrivningarna samt börja diskutera konskevenser för utvecklingen av smarta elnät i de olika scenarierna. Framtidsscenarierna bearbetades sedan ytterligare av analysgruppen. Därefter presenterades scenarierna för en bredare målgrupp på ett seminarium den 26 november Syftet med seminariet var att informera och föra dialog om scenarierna och dess konsekvenser för utvecklingen av smarta elnät. Omkring 130 personer representerande allt från elnätsföretag till företrädare för slutkonsumenter deltog. De flesta av dessa bidrog aktivt till att vidareutveckla och förtydliga olika aspekter inom respektive scenario. Rådets ledamot Bo Dahlbom agerade moderator och Maria Khorsand var värd. Den första delen av seminariet inleddes med att Erik Brandsma, ledamot i rådet samt ordförande i referensgrupp 1, berättade om framtidsscenariernas syfte i rådets arbete. Därefter fick deltagarna höra om hur scenarioarbetet har gått till och om det scenariokors som ligger till grund för rådets scenarier. Själva scenarierna presenterades av medlemmar från referens- och analysgruppen. Mot bakgrund av ett bildspel målades fyra framtidsbilder upp i form av ett rollspel mellan berättarna och moderatorn. Som inspiration till den andra delen av seminariet, fick deltagarna en glimt av framtiden trendspaning 2030 med utblick mot 2050 av Peter Siljerud, omvärldsanalytiker och trendspanare. I den andra delen av seminariet genomfördes Open Space diskussioner där alla deltagare fick komma med konkreta förslag på frågeställningar av vikt för respektive scenario och som skrevs upp på ett stort klotterplank. Vid respektive station fanns representanter från kansliet, referens- och analysgruppen. Dessa sammanfattade vad som skrevs upp inom respektive scenario och återrapporterade resultatet i samband med en paneldiskussion med deltagare från rådet. Rådet fick in en mängd indata, som nu har lyfts in i arbetet med scenarierna. Bland de kommentarer som inkommit från deltagarna framgår att seminariet togs emot mycket positivt. Seminariet sändes direkt från rådets webbplats, där man även hade möjlighet att kommentera det pågående evenemanget. Filminspelningen samt både redaktionellt material och dokumentation finns publicerat på webbplatsen 8

6 3 Rådets framtidsscenarier I samband med det första breddgruppsmötet identifierades ett antal säkra trender och strategiskt viktiga osäkerheter som har legat till grund för rådets framtidsscenarier. Ett antal game changers identifierades också. En redogörelse för detta lämnas nedan. Därpå följer definition av scenariokorset, avgränsningar för scenariobeskrivningarna och sist själva scenariobeskrivningarna. 3.1 Utgångspunkter Säkra trender De huvudsakliga säkra trenderna som identifierades vid rådets första breddgruppsmöte har delats in ett antal undergrupper enligt nedan. Demografi och livsstil Åldrande befolkning ökar. Intresset för kollektiva lösningar på medborgarnas villkor ökar. Konsumentprodukter blir mer användarvänliga. Integritetsfrågorna ökar i betydelse. Vardagsmobiliteten ökar. Elbranschen Elberoendet ökar. Intermittent elproduktion ökar. 9

7 Mikroproduktion och egenproduktion av el ökar. Integreringen med Europa ökar. Intresset för el- och hybridfordon ökar. Elektrifieringen ökar som en följd av ökad automatisering inom företag och industri. Politik Frigörelse från fossila bränslen är centralt. Fokus på energieffektivisering (inklusive effektivt användande av elnätet). Ökat fokus från myndigheter på förbättrad kvalité i system och likabehandling mellan kunder. Feltoleransen minskar. Utveckling av nya energilagringslösningar. Miljö- och hållbarhetsfrågor Intresset för miljö- och klimatfrågor ökar. Konkreta miljökrav ökar, t.ex. klassificeringssystemen. Varumärke hos företag hållbarhet allt viktigare. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) ökar. Mängden information/data ökar. Andelen IKT-vana personer ökar. Automatisering av hemmet. Insamling av data via sensorer ökar generellt. Efterfrågan på helhetslösningar ökar. 10

8 3.1.2 Strategisk viktiga osäkerheter Ett antal strategiskt viktiga osäkerheter identifierades vid det första breddgruppsmötet. De presenteras nedan tillsammans med de alternativa trender som breddgruppen definierade för osäkerheterna. Den framtida elproduktionen fortsatt högt inslag av stabil basproduktion/ökad andel intermittent elproduktion. Kärnkraften avveckling av kärnkraften/beslut fattas om att investera i befintlig kärnkraft. Fossilbränslepriser långsam ökning/snabb ökning av priserna. Politiskt klimat fortsatt liberalisering/ökat fokus på regleringslösningar. Elektrifiering av transportsektorn svag och långsam/stark och snabb. Automatisering av hemmamiljöer snabb utveckling/långsam utveckling. Elmarknadens utbredning nationella alternativt nordiska marknader/europeisk marknad. Europeisk industri tynar/blomstrar. Integritetsinställning misstänksamhet/tillit Game changers På det första breddgruppsmötet identifierades även några game changers, som redovisas nedan. Dessa har dock inte inkluderats i rådets framtidsscenarier, eftersom osäkerheten i dessa är avsevärt större än för de strategiskt viktiga osäkerheterna. Fusionskraft alternativt annan kraft som får genomslag. Elektrifiering av transportsektorn (innefattar även elektrifiering av vägar). 11

9 3.2 Definition scenariokors De säkra trenderna ligger till grund för utvecklingen i samtliga scenarier. Baserat på de strategiskt viktiga osäkerheterna som identifierades i rådets arbete med framtidsscenarierna har två osäkerheter definierats som avgörande för behovet och utvecklingen av smarta elnät: elproduktionens utveckling och kundernas värderingar. Diskussioner kring dessa har lett fram till ett scenariokors för rådets framtidsscenarier, där axlarna beskriver en långsam respektive snabb ökning av Intermittent elproduktion och en liten och otydlig respektive stor och tydlig Upplevd kundnytta. Den första axeln som beskriver intermittent elproduktion har definierats som elproduktion från kortsiktigt väderberoende energikällor, som exempelvis vind och sol. Detta kan jämföras med vattenkraften, vilken har ett mer långsiktigt väderberoende. Produktionen är oregelbunden med kraftiga variationer och är icke styrbar i nuläget. En snabb ökning av intermittent elproduktion innebär att starka incitament lett till att en betydande del av elproduktionen är intermittent, samtidigt som kärnkraften fasats ut. En långsam ökning av intermittent elproduktion innebär däremot att kärnkraft eller annan baskraft fortfarande står för huvuddelen av all elproduktion i systemet. Den andra axeln syftar till att beskriva upplevd kundnytta av smarta tjänster och lösningar i allmänhet. En stor och tydligt upplevd kundnytta har definierats som att elanvändare tydligt ser och uppfattar att smarta system och lösningar i allmänhet (inte bara på elmarknaden) är till stor nytta för dem och att de upplever en tillfredsställande grad av valfrihet. Som kontrast kommer en liten och otydligt upplevd kundnytta att innebära att elanvändaren har en misstänksam inställning till smarta system och inte upplever systemen som tillräckligt värdeskapande, robusta och tillförlitliga. Detta innebär dock inte att det inte kan finnas andra faktiska nyttor för kunden såsom leveranssäkerhet och leveranskvalité. Scenariokorset spänner därmed upp fyra framtidsscenarier enligt figur 1. Scenarierna gestaltas genom levandegörande beskrivningar för att på ett tydligt sätt beskriva de fyra möjliga framtidsbilderna, se avsnitt 3.4. Scenarierna har getts namnen A D för att undvika namn med värdeladdade associationer. 12

10 3.3 Avgränsning scenariobeskrivningar Följande förutsättningar och begränsningar gäller för scenarierna: Samtliga aspekter som beskrivs i scenarierna är inte kvantifierade. Scenarierna beskriver samhällsutvecklingen i stort som är av betydelse för utvecklingen av smarta elnät. I scenarierna beskrivs de huvudsakliga drivkrafterna för utvecklingen i ett specifikt scenario. En del aspekter är därmed tydligare beskrivna i vissa scenarier för att inte nämnas explicit i andra även om de där finns inkluderade i det bakomliggande resonemanget. Bakom de fyra scenarierna finns ett antal förväntade säkra trender. Även om riktningen för dessa trender bedöms vara säker, kan deras genomslag och omfattning variera i de olika scenarierna. Exempel på sådana säkra trender är ökad energieffektivisering och fortsatt höga politiska ambitioner på klimatoch miljöområdet. 13

11 Scenarierna beskriver framtiden omkring år 2030 med bäring på utvecklingen mot Scenariobeskrivningarna är ett sätt att påbörja historien som kan fyllas på efterhand som rådets arbete fortgår. Beskrivningarna som presenteras här kan därför komma att kompletteras på vissa punkter. Ett utgångsläge i det vidare arbetet med scenarierna är att beskriva möjliga framtidsbilder, inte nödvändigvis de önskvärda framtidsbilderna. Scenarierna är uppspända för att utgöra ett medel för att arbeta vidare med konsekvenserna för olika aktörer och områden. 3.4 Scenariobeskrivningar Scenario A Det har hänt mycket sedan början av 2010-talet. Såväl vardagslivet som det svenska arbetslivet har ändrats en hel del på tjugo år. Framförallt är det utvecklingen inom vardagskommunikation och 14

12 olika digitala konceptlösningar som har fortsatt att rita om villkoren för människors dagliga bestyr. I dag upplevs den digitala världen som minst lika verklig och relevant som den fysiska. Smartphones, hemlevererade matkassar och e-handel var bara början på en våg av allt mer automatiserade och integrerade tjänster. En individs personliga användarprofil är i dag en komplex samling data om så gott som alla våra val och preferenser en profil som i varje situation hjälper oss att snabbt hitta rätt i de val som ska göras. Givetvis är tjänsterna möjliga att stänga av men varför skulle vi vilja det då det mesta i tillvaron är skräddarsytt, individanpassat och sömlöst integrerat i våra liv? Fortfarande är det många som skrockande minns vilken vånda det var att välja vad man skulle äta till middag, att hitta den där perfekta vinterjackan eller vilken gymkedja man skulle gå till. De system som i dag bearbetar de enorma datamängderna om människors val, preferenser och värderingar levererar det mesta på silverfat, på precis det sätt man önskar. Oavsett om du vill göra själv då tjänsterna främst ser till att ordna förutsättningarna på bästa sätt eller om du vill få det mesta levererat så färdigt som möjligt, så krattar de smarta strukturerna manegen omkring dig. Även på energiområdet var tiotalet en period som förknippas med snabba förändringar och utvecklingssprång, men kanske inte riktigt på det sätt man hade tänkt sig. Tilliten till Ryssland, som kommit att stå för en allt större del av den svenska oljeimporten efter att Norges och Danmarks leveranser börjat sina, började ifrågasättas alltmer efter en serie leveransproblem under mitten av tiotalet. Dessa allt tydligare maktdemonstrationer i närområdet, och The April Fools War (Aprilkriget) i Mellanöstern 2016, satte plötsligt Sveriges strategiska energiförsörjning i starkt fokus. Sveriges tillgång till fossila bränslen såg med ens mindre trygg ut. Även om fossilberoendet med internationella mått mätt var relativt lågt efter beslut om reinvesteringar i kärnkraften, allt tuffare byggregler och utbyggd fjärrvärme kom den långsamma omställningen av fordonsflottan mot förnybara drivmedel snabbt in i strålkastarljuset. Sveriges grundförutsättningar för elektrifiering av transportsektorn bedömdes som goda, men med insikten om att internationella standarder för de långsiktiga lösningarna skulle avgöras på andra håll i världen kom istället biodrivmedel fram som den självklara lösningen för stunden. Efterfrågan på biogas och andra förädlade biobränslen sköt snabbt i höjden medan nya 15

13 metoder för produktion och användning av dessa utvecklades i snabb takt under slutet av tiotalet. El- och hybridbilsmarknaden har ändå haft en stadig tillväxt i de delar av samhället där de passat bäst för korta transportbehov och kollektivtrafik. Men eftersom elfordonsanvändandet startade från noll så är det ännu i dag fortfarande mindre än hälften av fordonsparken som drivs av el. Däremot har många fordon anpassats för att kunna hantera flera olika typer av bränslen. På elområdet har utbyggnaden av stor- och småskalig vindkraft stannat av, eftersom de mest attraktiva platserna med bäst vindförhållanden redan är utnyttjade. Prisutvecklingen för solceller visade sig inte heller vara tillräckligt snabb, och de tekniksprång som drastiskt skulle öka solpanelernas effektivitet är fortfarande inte inom räckhåll. Dessutom visade det sig att villigheten bland fastighetsägarna att producera egen el var låg. Det är fortfarande i dag bara ett fåtal större kommersiella fastighetsägare som byggt upp en småskalig egenproduktion av el. Totalt sett har produktionen av el ändå ökat något. Dels genom ökat effektuttag i Sveriges befintliga kärnkraftverk och mer utbyggd vind- och solkraft, dels genom kapacitetsökningar i utlandet som importeras vid behov. Än i dag baseras därför fortfarande de svenska energilösningarna i huvudsak på storskalig energiproduktion och de stora energibolagen, men även industrin har investerat i ny stabil basproduktion. Det är kanske framförallt på efterfrågesidan som de största förändringarna har skett. Energieffektivisering har under lång tid stått högt på agendan inom alla delar av samhället. Den allt effektivare integrationen av produkter och tjänster som har drivits fram av kunderna, har hjälpt såväl industri som hushåll att minimera sin elförbrukning. Inte minst den elintensiva industrin, som hela tiden varit duktig på att optimera sin energiförbrukning i sin strävan efter stabilitet i energitillförseln till låga och stadiga priser. Nu kan elpriserna kanske inte betecknas som direkt låga med historiska mått mätt, men alla effektiviseringar har ändå lett till att elkostnadernas andel av den totala utgiftsmassan legat stabil för både industri och hushåll. Här har också efterfrågan på kompakta boenden och de omfattande renoveringarna av miljonprogramsområdena bidragit till att minska hushållens energiförbrukning. Många nya aktörer har byggt in olika smarta tjänster i sina produkter. Det är långt ifrån bara energibolag som har tagit sig in på vardagsbeslutsområdet företag i helt andra branscher har sett affärsmöjligheter i dessa tjänster. T.ex. har larm-, telekom- och vit- 16

14 varuindustrin samt de stora informationsdrakarna gått i bräschen för nya sammansatta vardagslösningar för både hem och arbetsliv. Smart teknologi för hemmen har blivit en viktig tillväxtfaktor för svensk industri där nya små och medelstora företag hela tiden växer upp. Lösningarna är billiga, enkla och tillförlitliga något som gjort att mycket få människor någonsin reflekterar över sin elkonsumtion eller rådande elpriser. Efterfrågan på teknik och lösningar för energieffektivisering, styrning av el och möjlighet att välja dynamiska elavtal varierar. Vill man, kan man givetvis se exakt hur elen förbrukas i hemmet, men för de allra flesta är detta helt ointressant. Scenario B Den klimatoro som syntes under åren kring 2010 tog, efter en liten nedgång i mitten av tiotalet, ny fart när effekterna av klimatförändringarna blev alltmer påtagliga. Detta ledde till att både politik och allmänhet visade ett sviktande förtroende för såväl fossila lösningar som för kärnkraft. Under samma period så lättade äntligen de tuffa effekterna av den globala finanskrisen 2008 och invånarna i många länder började återfå framtidstron. Intresset för och villigheten till att lätta på plånboken för olika klimatlösningar 17

15 tog fart på allvar. Det gjorde i sin tur att det blev lättare att få riskvilligt kapital till innovationer och nya lösningar inom förnybar energiproduktion. Inte minst innebar de påtagliga miljöproblemen i framför allt Kina, till följd av den omvälvande medelklasstillväxten, att regimen med omfattande program skapade effektiva lösningar inom småskalig förnybar produktion. Tack vare den snabbt ökande handeln mellan Kina och resten av världen har också de kinesiska energitekniklösningarna vunnit terräng i Europa. Tyskland lyckades på allvar fasa ut sin kärnkraft. Det både inspirerade omvärlden och drev på forskning och utveckling inom områden för förnybar produktion och nya smarta produkter. Det i sin tur gav en rad tekniska genombrott i flera områden. T.ex. effektiva småskaliga vindkraftverk, effektiva solenergilösningar, utvecklad energilagringskapacitet och elbilar. Priserna på dessa produkter föll radikalt under tjugotalet och är i dag ett huvudalternativ till traditionell produktion och elöverföring. Miljömedvetenheten visade sig också vara en viktig faktor för den digitala utvecklingen. Den generation som var i tjugoårsåldern under de inledande åren av tiotalet var ju den första generationen som växt upp i en sann digital värld. När de nu sitter på makten inom såväl politik som näringsliv, är digitala lösningar en självklarhet för att skapa ett både bekvämare och mer klimatsmart samhälle. Detta har drivit på en utveckling som ritat om vardagskartan dramatiskt sedan början av tiotalet. I dag har i princip de flesta prylar, som fyller människors vardagsliv både i hem och på arbetsplatser, en digital uppkoppling. De flesta av prylarna kommunicerar med de automatiska rådgivningstjänster som skapats för att underlätta livet för stora delar av medelklassen oavsett vart i välden vi blickar. Till exempel är efterfrågan stor för lösningar som övervakar, optimerar och styr energiförbrukningen i de egna fastigheterna, tack vare en överväldigande majoritet människor och företag som i dag bejakar digitalt baserade tjänster som underlättar vardagslivet. En bidragande orsak till utvecklingen var att energisektorns aktörer på ett smidigt sätt lyckades få sina kunder och användare att delta i optimering av både energianvändning och belastningar utan att de upplevde att de behövde engagera sig i nämnvärd utsträckning. Nyckeln handlade om att energiföretagen på allvar lyckades förvissa kunderna om att de faktiskt hjälper till att både 18

16 sänka kostnader och göra en insats för miljön så länge som öppenheten kring informationen om deras energianvändning är stor. Hela den här situationen har skapat ett helt nytt ekosystem av tjänster och lösningar kring alla som levererar servicetjänster för såväl hushåll som företag. Kunderna upplever därför i dag att de får reell hjälp av den leverantör de valt som huvudleverantör för livets olika basbehov. Det har i sin tur öppnat upp för nya aktörer att komma in på elmarknaden, aktörer som vi till del inte visste namnet på för tjugo år sedan. Utöver de nya aktörerna så har en blandning av facility managementföretag, detaljhandelsaktörer och elhandelsbolag i olika allianser med fastighetsägare och olika intressentorganisationer tagit hand om marknaden för fastighetsnära tjänster, inklusive energioptimerande tjänster. En annan effekt av utvecklingen är att det blivit tredigt att själv producera sin egen el. I dag har ett icke föraktligt antal kunder solpaneler på sina tak. Ett genombrott var när IKEA lanserade solpaket som såldes med en installationslösning, dvs. att en lokal elektriker som kom hem och installerade det hela ingick i köpet. De stora byggvaruhusen hakade snabbt på och i dag ses en solpanel på taket eller balkongen som ett coolt attribut. De stora nätbolagen och producenterna tvingades snabbt ta fram tjänster som hanterade den nya situationen. I dag finns en mängd energi- och effektbaserade produkter som gör att det både är lönsamt att producera ut på nätet och att planera sin förbrukning efter aktuellt utbud. Den autonome elprosumenten har skapats, ett paradigmskifte har skett. Utvecklingen har också drivit på att det i dag finns en ökad mängd människor som kräver att få skapa egna elnät med egna koncessioner utan krav på att vara en del av det nationella nätet. Regeringen motsatte sig länge den här utvecklingen, men gick efter stort opinionstryck med på att tillåta försöksverksamhet i ett tiotal mindre regioner och samhällen runt om i landet. Där driver ett antal vind- och solsamhällighetsföreningar mindre anläggningar som i huvudsak är självförsörjande på el. Dessa sammanslutningar liknar i dag de tidiga bilpoolslösningarna som dök upp kring sekelskiftet. Mycket talar för att utvecklingen kommer att professionaliseras med nya nischföretag (precis som bilpoolerna gjorde under tiotalet) om några år i det fall Riksdagen bestämmer sig för att permanenta möjligheten till egna elnätslösningar vid sidan av de nationella och regionala näten. Många av de här samfälligheterna har också gått i bräschen för att gå över till eldrivna fordon, en 19

17 utveckling som nu håller på att ta fart på allvar även om det fortfarande är mindre än hälften av vagnparken som är eldriven (helt eller som hybridlösning). Överhuvudtaget har det svenska elnätet utvecklats till ett mer brokigt system än det var för tjugo år sedan. Till exempel har den svenska basindustrin valt att gå en egen väg för att säkerställa tillgången till stabil baskraft. Detta gjorde de efter att under några inledande år fram mot 2020 följa den då rådande utvecklingen med stor skepsis. Men i dag har de till stor del energieffektiviserat och anpassat sin verksamhet så att de följer prisrörelserna samtidigt som de investerat i en egen basproduktion. Detta har även andra stora elkunder gjort. Stora fastighetsägare har t.ex. investerat i förnyelsebar produktion av såväl ekonomiska som imagemässiga skäl. Scenario C Den utdragna ekonomiska stagnationen i västvärlden, med tilltagande problem på arbetsmarknaderna, startade under mitten av tiotalet en våg av återindustrialiseringsprogram. Produktion flyttades hem från lågkostnadsländer i en strid ström, bakomliggande orsaker 20

18 var såväl automationsutvecklingen som företagsekonomiska och politiska incitament. Visserligen var det inte lika många jobb som kom tillbaka som en gång lämnat, men det förde med sig att flera branscher och kringnäringar fick ett rejält uppsving, framför allt baserade på automation och industriella IT-lösningar. Den politiska signalen var också tydlig vi värnar om våra samhällen/nationer. Trots stora slitningar, och ett pärlband av kriser under tiotalet, lyckades EU överleva som tongivande institution, även om nationella intressen fortfarande är mer styrande än de sameuropeiska. Nationalidentiteterna lever starkt i Europa, och EU:s heterogenitet ses i dag som en styrka. I dag sker samarbetet därför främst i centrala gemensamma frågor medan EU, för att undvika ytterligare slitningar, håller sig ifrån detaljregleringar som alltför mycket utmanar nationernas särarter. Energi- och klimatfrågan är dock något som under lång tid varit av starkt gemensamt intresse för EU. Ambitionen att minska Europas fossilberoende har gått hand i hand med ökade krav på att minimera växthusgasutsläpp. Men det är alltjämt stigande priser på fossila bränslen, och allt större osäkerhet kring framtida importmöjligheter, som har satt stort fokus på utbyggnaden av en ren, stabil och pålitlig elproduktion från andra källor. Här har dock Europas länder valt att gå något skilda vägar mot ett gemensamt ökat energioberoende. Detta har skett delvis mot bakgrund av vitt skilda förutsättningar att producera förnybar el, och delvis för att en samordnad diversifiering tydligt stärker EU:s fortsatta fortlevnad och samarbete. Integreringen i en gemensam europeisk elmarknad är ett av de största stegen mot ökad samordning som skett sedan den ekonomiska krisen i början av tiotalet. Tyskland har varit ledande i utbyggnaden av förnyelsebara lösningar och renare produktion av kolkraft (genom CCS), stödd av en nationell kraftsamling från industri och politik. Sverige har gått i närmast motsatt riktning och satsat på bibehållen och effektiviserad basproduktion där kärnkraften fortsatt har en betydande roll. I den ökade integreringen mot Europa ses det som en fördel att Norden kan bidra med stabil basproduktion för att bidra med reglerkraft för att stabilisera det europeiska systemet. Industrins behov av stabil, trygg och tillförlitlig elproduktion för att säkra sin produktion och konkurrenskraft visade sig också väga tyngre än att ytterligare öka den förnybara elproduktionen i 21

19 Sverige. Värt att nämna är också att den intensiva kärnkraftsdebatt som följde efter olyckan i Fukushima efter några år klingade av i takt med att kärnkraftsindustrin tvingades till ett kraftigt ökat fokus på säkerhet i de befintliga kärnkraftsanläggningarna. Detta ökade gradvis opinionsstödet för bibehållen kärnkraft. Till följd av den ökade elproduktionen har också förutsättningarna för elbaserade transporter förbättrats. En långsam men stadig elektrifiering av fordonsflottan har nu lett till att en stor andel av fordonsenergin på vägarna i dag tillgodoses genom el. Sammantaget har allt detta lett till att allmänhetens generella uppfattning är att klimatfrågan (i alla fall när det gäller koldioxidutsläpp) till stor del löst så gott det nu går i vår del av världen. Norden bidrar med en stabil basproduktion för att stabilisera systemet, vilket medför att andra länder i Europa kan satsa på förnybar icke styrbar elproduktion i större utsträckning. I Sverige har vi i princip aldrig behövt engagera oss i frågor om el eller energibesparing, vare sig av miljöeller kostnadsskäl. De stora förändringar genom smarta elnät som spåddes i början av tiotalet kom delvis också på skam. Inte minst den digitala revolutionen, som visserligen fortsatte, men inte alls i den takt många trodde för tjugo år sedan. Många människor tröttnade på de digitala lösningarna och allt tal om nya smarta tjänster som i slutändan inte kunde leverera vad som utlovats. Inte minst gällde det olika tjänster för fastighetsanknutna tjänster som kom av sig även den här gången, likt de gjorde efter IT-yran i början av 2000-talet. Dessutom kände många en stor olust efter de olika övervakningsskandaler som i rask följd avslöjades i mitten av 2010-talet. De allra flesta elkonsumerande produkter har dock blivit både effektivare och billigare, men efterfrågan på produkter och tjänster för styrning och övervakning av privatkonsumtionen av el är alltjämt låg. Någon omdanande utveckling på området har därför till stor del uteblivit. Istället finns det än i dag, 2030, en fortsatt stark förväntan på att livsleverantörerna ska fixa tillvaron utan att man som enskild person ska behöva bry sig nämnvärt. El ska nu, liksom förr, bara finnas där och fungera. Sammantaget är den totala elkonsumtionen i dag större än för tjugo år sedan, och elenergin går en fortsatt växande framtid till mötes. Med el gör vi allt möjligt. 22

20 Scenario D Den fortsatta ekonomiska recessionen i Europa och västvärlden har bidragit till att andra värden än högteknologisk utveckling styr. Det syns i en långsammare teknisk utveckling och lägre elkonsumtion. Politiken har präglats av en förnyad hård debatt om energi- och klimatfrågor och på europeisk nivå beslutas om betydligt tuffare miljömål efter Ytterligare kärnkraftsskandaler och säkerhetsbrister i kärnkraftsreaktorer både internationellt och nationellt under tiotalets mitt, har resulterat i ett beslut om att inte reinvestera i befintlig kärnkraft i Sverige. Tyskland förnyar och förfinar sina ansträngningar att fasa ut kärnkraften. Många av de regeringsinitiativ och nätlösningar som tas fram för att hantera elproduktion från förnybara icke styrbara energikällor uppmärksammas allt oftare i internationella sammanhang, och då som ledande exempel inför framtiden. Engagemanget kring miljö- och klimatfrågor ökar fortfarande men viljan att bidra till att lösa de utmaningarna som följer med ökad andel förnybar elproduktion inom energisektorn engagerar inte i samma utsträckning som tidigare förutspåtts. Samtidigt kom upphaussningen kring så kallade smarta lösningar i vardagslivet av sig efter de inledande årens yra under tiotalet. Rent tekniskt blev 23

Regeringskansliet Samordningsrådet för smarta elnät (N 2012:03) Kv. Garnisonen, 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100A.

Regeringskansliet Samordningsrådet för smarta elnät (N 2012:03) Kv. Garnisonen, 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100A. Regeringskansliet Samordningsrådet för smarta elnät (N 2012:03) Kv. Garnisonen, 103 33 Stockholm Besöksadress: Karlavägen 100A Arbetsmaterial Observera! Detta är ett arbetsmaterial om rådets scenarier

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

LADDA SVERIGE Framtidsbilder för ett hållbart Sverige

LADDA SVERIGE Framtidsbilder för ett hållbart Sverige LADDA SVERIGE Framtidsbilder för ett hållbart Sverige Så här ser elbranschen på framtiden Här tar vi i elbranschen med dig in i framtiden och berättar hur vi gärna ser den. Framtiden börjar nu. Vissa saker

Läs mer

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät

Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Rådets arbete och resultat Karin Widegren, kanslichef Samordningsrådet för smarta elnät Utmaningar för energisystemet Ökad komplexiteten kräver förändringar och anpassning av elnäten Integrera stora mängder

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet

Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02808 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2014-11-16, kl. 21.00, inslag om lägre pris på el; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi

Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Energimyndigheten Uppdrag Solelstrategi Synpunkter inför utredningen om Solelstrategi Bakgrund Solelkommissionen är mycket positiv till regeringens uppdrag till Energimyndigheten om att ta fram en solelstrategi

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät

Samordningsrådet och dess arbete. Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Samordningsrådet och dess arbete Bo Normark, vice ordförande, Samordningsrådet för Smarta Elnät Dialogforum - smarta elnät som tillväxtbransch för små och medelstora företag 9 september 2013 Våra utmaningar

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se

Boverket. vindkraft - M2015/2349/Ee. Yttrande. Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Boverket Yttrande Datum 2015-07-07 Diarienummer 1793/2015 1(5) Myndigheten för semhattsptanermq, byggande oct, boende Miljö- och energidepartementet m.registrator(o regeringskansliet.se Remiss av Energimyndighetens

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

E.ON satsar på vindkraft

E.ON satsar på vindkraft E.ON satsar på vindkraft Nationella vindkonferensen Kalmar 7 april, 2009 Lennart Fredenberg E.ON Sverige AB E.ON är ett av världens största privatägda energiföretag i världen stark position i Norden Renewables/JICDM

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle.

Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 1 Luleå Energi är ett genuint Luleåföretag. En viktig drivkraft för privatpersoner, företag och samhälle. 2 Vi säljer energi. Men det våra kunder köper är något helt annat. 3 Luleåborna köper ljus och

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050

Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Sverige utan kärnkraft ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar 400 000 jobb Innehåll Sammanfattande slutsatser 3 Det energipolitiska valet 2010 4 Kärnkraften - nästan halva elen 5 Tre saker vänsterpartierna

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Svenskarnas syn på småskalig elproduktion och hur den förändrats de senaste åren. Undersökning från TNS SIFO juni 2011

Svenskarnas syn på småskalig elproduktion och hur den förändrats de senaste åren. Undersökning från TNS SIFO juni 2011 Svenskarnas syn på småskalig elproduktion och hur den förändrats de senaste åren Undersökning från TNS SIFO juni Stort intresse för att sälja egenproducerad el till energibolagen. Nära 9 av 10 är positiva

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer