Med anledning av ovan anförda föreslår vi socialdemokraterna i skåne besluta

Transkript

1 Landskrona Återinför apoteksmonopolet Nu är det klart med utförsäljningen av apoteken som tillhört det statliga apoteksmonopol som funnits sedan Den tiden är nu förbi. Nu kan borgarna pricka av ytterligare ett statligt företag på sin ideologiska försäljningslista. Åter har den moderatledda regeringen låtit företagsintresse gå före patientintresset. Den vinst som Apoteksmonopolet gjorde gick tillbaka till det offentliga, men kommande vinster kommer istället att hamna i skatteparadiset Jersey där flera av köparna är registrerade. Steg för steg tar borgarna bort människan i centrum och ersätter det med kapitalet. att vi socialdemokrater arbetar för ett återinförande av apoteksmonopolet Jörn Jönsson Niklas Karlsson Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

2 Landskrona Ändra lagstiftningen för bemanningsföretagen Bemanningsföretagen används för att sätta lagen om anställningsskydd ur spel och samtidigt pressa tillbaka lönenivån på företagen. Företag säger upp sin personal på grund av arbetsbrist trots att det inte handlar om arbetsbrist. På så vis kan företaget smita undan sitt arbetsgivaransvar. Detta agerande leder till att lagen om anställningsskydd sätts ur spel och arbetstagaren hamnar i en rättslös situation och det öppnar upp till illojal konkurrens. att genom att förstärka LAS så att företag inte skall kunna använda bemanningsföretag för att komma undan turordningsreglerna i lagen. Jörn Jönsson Niklas Karlsson Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

3 Landskrona Bostaden en social rättighet Bostaden är den mest centrala platsen för människan det är här man lever, äter, sover och tar hand om sina barn och sin familj. Det finns inte mycket annat som så präglar människans liv som var man bor. Det är få saker i livet som så direkt ger en signal om vem man är som var man bosatt sig. Därför måste alla bostäder och bostadsområden vara platser där det är gott att leva. Med en aktiv bostadspolitik genom bland annat de allmännyttiga bostadsföretagen har det svenska välfärdssamhället växt fram efter andra världskriget. Den ökade boendestandard de allmännyttiga bostadsbolagen medverkat till har människors livskvalitet ökat. Idag ser Sverige annorlunda ut jämfört med för 60 år sedan. En ny tid med nya krav kommer innebära förändringar också för bostadsföretagen. De kommunala bostadsföretagen arbetar på olika marknader och med skiftande förutsättningar. Tillgång till bostäder är nödvändig för att en kommun ska uppnå attraktionskraft och tillväxt men även som en central del i utvecklingen av välfärden. Den kommun som inte kan erbjuda bra bostäder till rimliga priser riskerar att gå miste om såväl arbetstillfällen som arbetskraft. Att äga bostadsföretag ger kommunerna möjligheter att på olika sätt agera på den lokala bostadsmarknaden för att stärka kommunens utveckling. Grundläggande för goda bostadsområden är att människor trivs, att det är vackert och välskött, tryggt och säkert och att vardagslivet fungerar för alla som bor där. Boendet består idag inte bara av fyra väggar och ett tak. Det är så mycket mer än så. Det handlar om tillgång till service och tjänster och ett rimligt utbud av affärer och om att det finns bra kommunikationer och mötesplatser. Samtidigt är framtidens bostäder i huvudsak de bostäder som idag redan finns. Men framtidens hushåll kommer sannolikt att se annorlunda ut än hushållen gjorde när husen byggdes. Människors behov och intressen skiftar över tid såväl mellan människor och som mellan vilka faser i livet man är. Genom subventioner och investeringsstöd till produktion av hyreslägenheter, motsvarande den möjlighet till skuldränteavdrag som boende i andra upplåtelseformer har, har möjligheten till nybyggnation av hyresrätter ökats. Om hyresrätten ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ också i framtiden är det nödvändigt att neutraliteten återställs. Samtidigt pågår en annan process i de allmännyttiga bostadsföretagen. De säljs ut och bostaden görs till en handelsvara. Hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Dessutom ges numera möjligheten till att skapa så kallade ägandelägenheter. Det riskerar i första hand till att skapa ytterligare möjligheter för kapitalplacering snarare än att bidra till en hållbar bostadsmarknad i balans. Det riskerar i sin tur att leda till ytterligare spekulation på bostadsmarknaden. Den utvecklingen måste upphöra och bostaden återigen ses som en social rättighet.

4 Med anledning av ovanstående föreslår vi kongressen besluta att allmännyttan ska vara föregångare att utnyttja förnyelsebar energi och moderna miljötekniska lösningar, att kommunerna genom sina kommunala bostadsbolag ska tillhandahålla särskilda boendeformer som till exempel seniorboende och studentboende, att allmännyttan har ett särskilt ansvar för att skapa bra boende för äldre med till exempel olika former av service, trygghetslösningar och mötesplatser, att kommunala bostadsbolag i större utsträckning ska erbjuda möjlighet till inflytande och påverkan över sitt boende, att allmännyttan aktivt bidrar till att skapa en bättre blandning av olika upplåtelseformer i städernas och kommunernas alla delar, att allmännyttan aktivt medverkar till att köpa fastigheter och bygga nytt i områden där hyresrätten är underrepresenterad, att kommunala bostadsbolag ges möjligheten att fondera medel för framtida renoverings-, ombyggnads- eller investeringsbehov, att genom lagstiftning förhindra kommuner att sälja ut eller omvandla kommunala bostadsbolag till bostadsrätter i de områden där hyresrätten är underrepresenterad samt att ägarlägenheter som upplåtelseform avskaffas. Niklas Karlsson Jörn Jönsson Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

5 Landskrona Mindre barngrupper på fritids Skolverket presenterade redan 2007 en utredning som visade att barngrupperna på fritids fortsätter att öka. Fritidshemmen har alltför länge fungerat mer som förvaring än som ett viktigt pedagogiskt redskap. Efter att det under en följd av år av socialdemokratiska regeringar har satsas på att öka personaltätheten i skolan, minska barngrupperna inom förskolan och göra verksamheten pedagogisk menar vi att turen nu måste ha kommit till fritidsverksamheten. Steget mellan förskola och fritidsverksamhet är mätt i barnets ålder inte stort. Däremot är det ett jättekliv om man ser till verksamhetens utformning. Kraven är också oerhört speciella när det handlar om att ta hand om barn i så olika åldrar som från de minsta sexåringarna till de äldsta tolvåringarna. Verksamheten måste vara flexibel och oerhört differentierad för att passa alla dessa barns olika förutsättningar. Dessutom borde fritids verksamhet, rätt utformad, vara ett oerhört gott komplement för att hjälpa barnen att klara skolan på bästa sätt. Resurserna bör satsas på ökad personaltäthet eftersom lokalfrågan oftast kan lösas i de många tomma skollokaler som finns efter skoldagens slut. Även personalfrågan bör betraktas utifrån helhetsperspektiv skola-fritids där lärare, elevassistenter m.fl personalgrupper kan förlägga del av arbetstiden i att möta eleverna på fritids. att fritids (skolbarnomsorgen) verksamhet ska bli mer pedagogisk och ses i ett helhetsperspektiv skola-fritids samt att barngruppernas storlek på Fritids skall minska, Niklas Karlsson Jörn Jönsson Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

6 Ett trovärdigt försvar Landskrona Det svenska försvarets trovärdighet är allvarligt hotad. Om den borgerliga regeringen får som den vill, blir det svenska försvaret minst i norden. Detta samtidigt som spänningarna i vår omvärld ökar. Även om det idag inte finns något direkt militärt hot mot Sverige kan ingen garantera att ett sådant inte uppstår inom en tioårsperiod. Att bygga upp ett försvar igen tar betydligt längre tid än så. Ett svagt försvar kan till och med locka omvärlden till påtryckningar mot Sverige. Det försvar som den borgerliga regeringen beställt av ÖB är ett litet försvar, till största del baserat på dyra, heltidsanställda yrkessoldater. Försvarsmakten påpekar också att detta försvar bara kommer att ha en mycket begränsad förmåga att utvecklas mot nya eller större hot. Att många av de förändringar som nu planeras i praktiken är oåterkalleliga värnplikten blir t.ex. svår att återinföra både politiskt och praktiskt och nedlagda regementen kan inte återuppstå gör situationen än allvarligare. Säg nej till yrkesförsvar De senaste decennierna har försvaret omstrukturerats och successivt blivit allt mindre till sin volym. Denna omstrukturering har inneburit att vi frångått ett försvar inriktat mot att möta en stor invasion. I takt med denna utveckling har allt färre värnpliktiga tagits ut för tjänstgöring. Likaså har antalet garnisoner minskat. I praktiken finns idag stora områden i Sverige utan regementen. Det har visat sig svårt att i dessa delar av landet rekrytera värnpliktiga. Det vi nu ser är införandet av något som i allt väsentligt är ett yrkesförsvar inriktat mot internationella uppgifter. Av knappt soldater skall ca 40 %, eller 6 450, vara heltidsanställda yrkessoldater. Till detta kommer officerare och civilanställda. Kostnaderna för detta kan förväntas rusa, med effekt att försvaret blir ännu mindre och andelen yrkessoldater ännu större. Bilden blir ännu svartare när man tar in att även Hemvärnet skall minska. Den folkliga förankringen är en grundbult för försvaret. Ett litet yrkesförsvar med närvaro på bara några få platser bidrar inte till en folklig förankring. Risken är överhängande att vi får ett försvar som inte längre återspeglar befolkningen utan blir en egen sluten institution. Detta får inte ske. Sveriges försvar får inte bli en angelägenhet för några få! Ett nationellt försvar grundat på värnplikt Det militära försvaret utgör vårt lands hemförsäkring. Även om vi inte tror att vårt hus skall brinna så betalar de allra flesta av oss in försäkringspremien varje år. I perioder med minskad brandrisk kan den årliga premien sjunka, medan den i perioder av många bränder i omgivningen istället kan stiga. Idag hanterar den borgerliga regeringen försvaret som en budgetregulator när pengarna inte räcker så är det där man skär. I opposition kritiserade högerpartierna socialdemokraterna för att sänka försvarsanslagen, detta under en period då världen blev allt stabilare. Idag, när världen inte längre har samma positiva utveckling, skär de själva ned på försvaret!

7 Socialdemokratin har aldrig varit populistiska militarister, på det sätt som högern åtminstone tidigare var. Ingen kan anklaga oss för att ha slösat pengar på försvaret. Socialdemokratin har å andra sidan heller aldrig varit pacifister. Sveriges säkerhet har för oss varit lika viktigt som sociala reformer. Bägge handlar om frihet, om än i olika dimensioner. Utvecklingen mot ett litet yrkesförsvar, med inriktning mot lätta förband för internationella insatser, är oroande. Detta är inte vad som krävs för att försvara Sverige. att socialdemokratin verkar för ett försvar som är trovärdigt relativt omvärlden, att kräva en ordentlig analys av behov och krav på det framtida försvaret, att ta tydlig ställning mot ett litet försvar byggt på yrkessoldater, att Sverige även fortsatt skall ha ett militärt försvar grundat på allmän värnplikt, att försvarsmakten i första hand utformas för, och inriktas mot, försvaret av Sverige och att Sverige därefter deltar i internationella insatser med de förband som är lämpliga, att försvarsmaktens ges anslag som ger möjlighet att behålla ett nationellt inriktat försvar, med god kvalitet, och grundat på allmän värnplikt. Jörn Jönsson Jonas Esbjörnsson Niklas Karlsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

8 Landskrona Föräldraförsäkring På kongressen beslutades att föräldraförsäkringens 13 månader skulle delas i 3 lika delar. En del skall gå till vardera förälder (om det finns två) och en del ska kunna delas såsom föräldern vill. Det är ett steg i rätt riktning men gångtakten är ändå för långsamt. Därför föreslår vi att föräldraförsäkringen förlängs ytterligare två månader. På så vis behöver ingen ledighet tas från endera föräldern vid en tredelning. Ytterligare två månader skulle också kunna ge betydligt mer tid för barnen när de blir lite äldre. att föräldraförsäkringen byggs ut till 15 månader där de extra månaderna inte kan överlåtas till den andre föräldern. Jörn Jönsson Niklas Karlsson Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

9 Landskrona En likvärdig skola för likvärdig utbildning Idag råder fri etableringsrätt inom skolväsendet. Vem som helst kan i praktiken starta skolverksamhet. Inte minst i våra storstadsområden ser vi friskolor växa fram utan att kommunen som ansvarig för skolväsendet kan agera. Många friskolors ändamål är inte alltid ädelt. Vinstintressen är alltför ofta styrande, snarare än och på bekostnad av barn och ungdomars möjlighet att få en ordentlig utbildning. När så friskolan går i konkurs, då har den kommunala skolan ansvaret att ge de ungdomar som blivit strandsatta den utbildning de har rätt till. Men marknadssystemet med fri etableringsrätt inom skolväsendet är ett feltänk från början. Barn är inga handelsvaror och skolan ingen marknad. Barn och ungdomars liv går inte i repris, därför har en politik som gör anspråk att utgå från att alla ska ges lika villkor i livet inte råd med att göra människor till handelsvaror eller välfärden till en marknad. Eftersom det är kommunen som får betala skolpengen ska det också vara kommunen som ska avgöra om det finns ett långsiktigt underlag för ytterligare en friskola på orten, och om den aktivt bidrar till att utveckla och förbättra villkoren för barn och unga i kommunen. All form av privat drift inom välfärden måste ses som komplement till offentlig drift och att inte mer läggs ut på entreprenad i en kommun än som kan tas tillbaka i offentlig regi om kvaliteten försämras. att etableringsfrihet som idag i praktiken råder inom skolväsendet avskaffas, att kommunerna ska äga beslutet vid en nyetablering av friskolor. Niklas Karlsson Jörn Jönsson Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

10 Till Socialdemokratiska distriktskongressen 2010 Motion En a-kassa som är en värdig försäkring för Sveriges löntagare Den borgliga regeringen har drivit ut över ur a-kassan som idag står helt utan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Att antalet karensdagar utökas från fem till sju bidrar också till sämre skydd. Dem som drabbas är låginkomsttagarna som med begränsande ekonomiska marginaler drabbas hårt av den kallhamrade borgliga politiken. Försämringen av arbetslöshetsförsäkringen har hela tiden motiverats med att regeringen vill skapa ekonomisk drivkraft till arbete. Detta är inget annat än en kallhamrad politik. Arbetslösheten grundar sig att det inte finns arbete för alla. Detta som skall vara en självklarhet i ett samhälle som vårt. Vad som hjälper mot detta är en aktiv och offensiv arbetsmarknadspolitik som hjälper dem arbetssökande att få komma in på arbetsmarknad. En a-kassa med god ersättningsnivåer är ett måste ge människor trygghet, en a-kassa som ger människor en god ersättning i strukturomvandling. Vi föreslår därför kongressen besluta: Att: Socialdemokraterna arbetar för att karensdagarna i a-kassan slopas Att: man i detta arbete verkar för att taket i a-kassan höjs så 90 procent av Sveriges löntagare omfattas fullt ut av ersättningsnivån Att: man i detta arbete verkar för att ersättningen i a-kassan blir 90 procent av tidigare inkomst under hela ersättningstiden. att: 75 dagars regel vid deltidsstämpling slopas Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat

11 Till Socialdemokratiska distriktskongressen 2010 Motion Kollektivavtalens rättighet När Sverige gick med i EU byggde den fackliga acceptansen på att systemet med kollektivavtal skulle godkännas som en metod att bekämpa social dumpning. Innan EU:s öststatsutvidning fanns det ingen anledning till oror. Det berodde på att i unionen var det ingen större löneskillnader. När EU fick tio nya medlemsländer, varav åtta var rena låglöneländer, blev situationen en annan och efter Lavaldomen blev problemen akuta. Nu ser vi hur utvidgningen har bidragit till att kollektivavtalens ställning har försvagats. Vi föreslår kongressen att besluta: att: Svenska kollektivavtal skall gälla i Sverige att: Om svenska kollektivavtal inte kan säkerställas så bör Socialdemokraterna ta initiativet till att Sverige ska lämna EU Jonas Esbjörnsson har vid medlemsmöte den 25 januari 2010 behandlat motionen och arbetarekommunen har beslutat sända in att sats 1 som arbetarekommunens egen och att sats 2 som enskild.