*+ ",-.+/,-01 )2/3)(4! " # $%%&'((%)) '

Transkript

1 *+",-.+/,-01)2/3)(4! " #$%%&'((%))'

2

3 ! iii

4 Föreliggande licentiatavhandling utgör en delrapport från projektet "Direkt och indirekt laststyrning i byggnader" (projektnr 4184) pågående vid Avdelningen för Energihushållning, Institutionen för Värme- och Kraftteknik, Lunds Universitet LTH. Docent Jurek Pyrko har varit projektledare och huvudhandledare. Docent Mikael Klintman vid Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet, har varit biträdande handledare. Projektet har utförts inom ELAN-programmet, ett forskningsprogram kring elanvändning och beteenden på en avreglerad elmarknad. ELANs huvudfinansiärer är energiföretagen Eskilstuna Energi & Miljö, Fortum, Göteborg Energi AB, Göteborg Energis forskningsstiftelse, Jämtkraft AB, Skellefteå Kraft AB, Skånska Energi AB, Sydkraft AB och Vattenfall AB via Elforsk (Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings AB) samt Statens Energimyndighet och Formas. Licentiatavhandling ISRN LUTMDN/TMHP--04/7025--SE ISSN Kerstin Sernhed [email protected] Institutionen för Värme- och Kraftteknik Lunds Universitet Box 118, Lund, Sverige iv

5 Sammanfattning Elektricitet måste produceras samtidigt som den används. Detta ställer naturligtvis stora krav på produktion och på överföring i elnätet. Tidigare har ett ökande el- och effektbehov tillgodosetts med en utbyggnad på produktionssidan. Då produktionskapaciteten idag snarare minskar än ökar ligger det ett nationellt intresse i att undersöka lösningar även på användarsidan; det vill säga att på behovsbasis få elanvändare att minska eller flytta sitt effektuttag. För lokala aktörer på elmarknaden kan det finnas varierande tekniska och ekonomiska skäl till att utveckla metoder för att kunna påverka kunders elanvändningsmönster. I denna undersökning är tio hushåll som bor i elvärmda hus satta under lupp. Hushållen är alla kunder till elbolaget Skånska Energi AB. Detta elbolag har sedan 1999 utrustat sina kunder med ett fjärravläst mätarsystem (CustCom) som även innefattar en funktion med lastbortkopplingsmöjligheter. Det finns en hel del studier, både i Sverige och i andra länder, som undersöker vanors inverkan på energianvändningen i ett hushåll. Något som inte har problematiseras tidigare är dock vanornas betydelse för den momentana elanvändningen, det vill säga hushållens effektbeteende. I delstudie 1 i föreliggande avhandling undersöks de tio hushållens effektbeteende genom att hushållsmedlemmarna får föra energidagbok under en fyradagarsperiod i januari Samtidigt som hushållen noterar tidpunkter, aktiviteter och utrustning som rör deras energianvändning, mäts hushållens elanvändning för värme, varmvatten och hushållsel per fem minuter. Genom att jämföra hushållsmedlemmarnas dagboksanteckningar med lastkurvorna som fås från mätningarna kan utrustning och aktiviteters inverkan på effektuttaget fastställas för varje hushåll under perioden. En analys av hushållens allra högsta effekttoppar ger vid handen att det är användning av utrustning som innebär hastig uppvärmning av värmeelement i utrustningen som ger upphov till de största effektuttagen, till exempel bastu, tvättmaskin och torkutrustning, matlagning (ugn, spis, vattenkokare och mikrovågsugn), diskmaskin och extra elelement. Att sätta på bastun samtidigt som man tar en dusch ger till exempel upphov till en effekttopp på 7-9 kw. Tillsammans med effektbehovet för uppvärmning, belysning och den autonoma energianvändningen för till exempel kyl och frys når vissa hushåll upp till huvudsäkringsnivån (ca 13,8 kw vid en huvudsäkring på 20 A). Detta betyder att hushållselen står för en betydande del av de högsta effekttopparna, men att det framförallt är i samband med stora effektuttag för värme och varmvatten som de allra högsta effektuttagen uppstår. I Delstudie 2 utsätts hushållen under tre veckor för ett laststyrningsexperiment, där hushållens värme eller varmvattenberedare stängs av med hjälp av en lastbortkopplingsfunktion i Cust- Comsystemet som styrs från nätbolaget. Värme och varmvatten stängs av under perioder på 1-4 timmar (vid ett tillfälle stängs varmvattenberedarna av i 16 timmar) utan att hushållen vet när eller hur länge styrningarna genomförs. Hushållens värme- och varmvattenkomfort och upplevelse av att bli styrda utifrån undersöks genom en kombination av metoder. Under laststyrningsperioden mäts hushållens inomhustemperatur för att kunna fastställa sänkningar av inomhustemperaturen under styrningarna. Hushållen får fylla i ett komfortblad där de på daglig basis får anteckna om de upplever något speciellt som har med deras värme- och varmvattenkomfort att göra, samt anteckna vid vilka tider som de är borta från hushållet. Detta för att kunna avgöra om hushållet har missat några styrningstillfällen. iii v

6 Efter laststyrningsperioden utförs samtalsintervjuer med hushållen, som bandas och transkriberas i sin helhet. Syftet med intervjuerna är att ta reda på hur hushållen har upplevt laststyrningen, att få inblick i hushållens tankar om energianvändning, att få ta del av hur hushållen tycker att laststyrning bör vara utformad för att passa kundernas önskemål och förutsättningar. I intervjuerna diskuteras även indirekt laststyrning i form av två olika prissättningar: En klassisk tidstariff där priset för elen går ner mellan vissa klockslag och en effekttariff där en faktor av nätavgiften baseras på ett medelvärde av kundens tre högsta effekttoppar under en månad. Vid analys av intervjuer, komfortblad och temperaturmätningar visas att hushållen har upptäckt vissa styrningstillfällen och missat andra. Som mest gick inomhustemperaturen ner med 2,5ºC. De längre styrningarna på tre och fyra timmar gav naturligtvis upphov till de största sänkningarna, men samtidigt visar sig solinstrålning påverka temperatursänkningen mycket varför styrningar på morgnar verkar känsligare att utföra än styrningar på kvällar då solinstrålning kan kompensera för värmebortfallet. Hushållen håller sinsemellan olika inomhustemperatur, vissa hushåll håller runt 18,5ºC och andra är vana vid temperaturer runt 24ºC. Ett hushåll som håller lägre inomhustemperatur i normalfallet torde vara känsligare för temperatursänkningar på ett par grader. I undersökningen visade sig dock hushåll med högre medeltemperatur känna av sänkningarna i minst lika hög grad. Detta kan bero på att dessa hushåll har anpassat sin klädsel till sin höga inomhustemperatur och går barfota och lättklädda även vintertid. En annan faktor som också spelar roll för upplevelsen av värmebortkopplingen är hur fort temperatursänkningen sker. Hushåll med direktverkande el har ingen värmelagring i radiatorerna och därför blir det snabbt kallras från fönster. När det gäller styrning av varmvatten har detta knappt uppmärksammats av hushållen. I ett hushåll har man sett att vattentemperaturen i elpannan sjönk vid ett tillfälle. I ett annat hushåll fick man under en 16-timmarsstyrning helt slut på varmvattnet. Inget annat hushåll märkte av styrningen. Detta skulle kunna förklaras med att alla hushåll i undersökningen har relativt stora varmvattenberedare i förhållande till sitt varmvattenuttag. Nio av de tio hushållen säger sig kunna acceptera laststyrning i den form som har skett i undersökningen. Styrningslängden av värme tycker man dock bör begränsas till 2-3 timmar eller anpassas till utomhustemperaturen. Hälften av hushållen skulle vilja att det fanns en slags anordning som visar att nätbolaget styr för att man då kan vidta åtgärder, till exempel elda i brasa eller klä på sig extra eller för att man tycker att det är rimligt att få veta när bolaget styr. Den andra hälften tycker att det är onödigt att få veta så länge som styrningarna inte sker för ofta eller under för lång tid. I sju av de tio hushållen är kompensation på elräkningen i någon form en självklarhet för att man skall ställa upp på laststyrning. I de tre andra hushållen diskuteras snarare nyttan för alla kunder om bolaget kan hålla lägre priser genom att använda laststyrning. Hushållens förhållningssätt till tidstariff och effekttariff diskuteras i samtalsintervjuerna. Hushållen tycker att tidstariffen verkar enkel att förstå och man har redan vissa erfarenheter till exempel från telefonitaxor. Effekttariffen ter sig svår att förstå och framförallt tycker hushållen att det är svårt att veta när effekttoppar uppträder i hushållet eftersom man inte vet exakt hur mycket olika apparater drar och för att viss elanvänding beror på andra saker än på beteende, till exempel uppvärmning. iv vi

7 Vid en effekttariff finns det därför ett behov av en effektmätare eller en effektvakt i hushållet, eller möjligtvis att hushållet får lära sig vilken utrustning och vilka aktiviteter det är som ger upphov till höga effekttoppar. De elanvändande aktiviteter som hushållen säger sig kunna flytta på är framförallt användning av tvättmaskin, torkutrustning och diskmaskin. Matlagning och personlig hygien vill man helst inte behöva flytta på i tiden. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att både direkt och indirekt laststyrning är, från hushållens perspektiv, möjliga åtgärder som skulle kunna flytta elanvändning från kritiska tidpunkter. v vii

8 The users beyond the peak loads Electricity use and load management in electric heated houses. A customer-utility perspective. Case Studies. Summary Electricity must be produced at the same time as it is used. This necessitates flexibility in the electricity production and electricity networks. Until recently, the increase in electricity demand and peak power demand has been met by expansion of the electricity production. Today, due to the deregulation of the electricity market, the production capacity is decreasing. Therefore, there is a national interest in finding solutions to peak problems also on the demand side, i.e. enabling electricity users to decrease or shift load when needed. For local players in the electricity market, there are various technical and economic motives for developing methods to influence or control customers usage patterns. In the studies described here (Study 1 and Study 2) ten households in electrically heated houses, were examined. The households were all customers of the electric utility Skånska Energi AB. In 1999 the utility equipped their customers with a remote metering system (CustCom) that has an in-built load control component. A large number of studies, in Sweden as well as in other countries, investigate the impact of habits on energy use within a home. A hitherto not investigated area is the effect of habits on the load pattern. In Study 1 (of this licentiate thesis), the load pattern of ten households was examined by using energy diaries combined with frequent meter readings (every five minutes) of the load demand for heating, hot water service and domestic electricity use. Household members kept energy diaries over a four-day period in January 2004, noting time, activities and the use of household appliances that run on electricity. Comparison of the data from these two sources provided an estimate of the impact of various activities and the use of electrical appliances on load demand. The analysis showed that the use of heat-producing household appliances, e.g. sauna, washing machine and dryer, appliances used for cooking (oven, kitchen range-hob, electric kettle and microwave oven), dishwasher and extra electric heaters, contribute to the household s highest peaks. Turning on the sauna and at the same time using the shower equates to a peak load of 7-9 kw. This, in addition to the use of electricity for heating and lighting along alongside electricity use for refrigerators and freezers, results in some households reaching their main fuse level (roughly 13,8 kw for a main fuse of 20 A). This means that the domestic use of electricity makes up a considerable part of the highest peak loads in a household, but the highest peaks occur together with the use of electricity for heating and hot water. vi viii

9 In the second study, Study 2, the households participated in a load control experiment, in which the utility was able to turn on and switch off the heating and hot water systems remotely, using the CustCom system. Heating and water heaters were switched off for periods of 1-4 hours (except for one occasion during which the water heater was switched off for 16 hours) without letting the households know when the control periods would take place or how long they would last. Household heating and hot water comfort as well as the households attitudes towards and experiences of being controlled were investigated using a combination of methods. During the experiment period, which lasted three weeks, the household indoor temperature was measured to establish the temperature drops caused by switching off the heating system. The households were asked to make notes of their experiences of thermal comfort and hot water comfort on a specified comfort sheet. In order to be able to ascertain whether the households had missed out on any of the control periods, the household members had to keep a record of when they were away from home. Following the test period, interviews were carried out in order to establish the household experiences of the load control experiment, to gain insight into the household members views of their energy use and energy habits, and to gain an understanding of the requirements that customers have regarding load control measures. Issues such as limitations of control time, compensation and feedback were discussed. Also, a more indirect form of load control - tariffs - were discussed, namely classical time tariffs and tariffs using a peak load component where the grid fee is based on an average of the customer's three highest hourly peaks during one month. Interview data, records of thermal and hot water comfort and indoor temperature readings showed that the households noticed some of the control periods but that equally some went unnoticed. At its lowest, the indoor temperature went down by 2,5ºC. Obviously, longer control periods of three or four hours contributed to larger temperature drops, but at the same time sun radiation through windows affected the indoor temperature. Hence, the households seemed to be more sensitive to load controls in the mornings than in the evenings when the sun had had the chance to heat up the house. The households under investigation kept different indoor temperature levels; the average temperature ranged from 18,5ºC to 24ºC. Intuitively, a household that normally keeps a lower indoor temperature should be more sensitive to a temperature drop of a couple of degrees. In this study, however, the households with a higher average indoor temperature tended to sense the temperature drops to the same extent as those with lower average indoor temperatures. This may be a result of these households adapting their clothing to the high indoor temperature by for instance wearing T- shirts or walking around barefoot even in wintertime. Another factor impacting on the thermal experience is the speed of the temperature drop. Houses equipped with direct resistive electric radiators and light frameworks lack the capacity to store heat and as such the indoor climate will be affected more easily. Load control of the hot water systems went unnoticed. Only one household experienced a shortage of hot water when the water heater had been switched off for several hours (during the 16-hour long control period). The other households did not notice the switch-off period at all. This may however be a result of the fact that the households participating in this study did have big water heaters in relation to their hot water needs. vii ix

10 Nine out of the ten households said that they would accept load control in the form that had been used throughout the experiment. The length of the control periods for heating, however, should be limited to 2-3 hours maximum or be adjusted to correspond with the outdoor temperature. Half of the households would like to have a device that signals when the utility is controlling the load in order to compensate for these periods, for example by lighting a fire or putting on an extra sweater. These households also suggested that it would simply be fair if the utility made them aware of when they were exerting load control. The other half thought that it was unnecessary to know exactly when their heating and water heaters were controlled as long as it was not done too often or for too long periods. For seven out of the ten households, electricity discounts as a result of load control were perceived to be a matter of course, i.e. if not offered the customers would not be interested in participating in this kind of load control measures. For the other three households, individual compensation was not perceived to be the main driver of participation. Instead it was argued that if the utility were able to offer competitive energy prices to all its customers, both the customers and the utility would benefit from load control. The households attitudes to time-differentiated tariffs and peak load tariffs were discussed in the interviews. The respondents found the time-of-use tariffs easy to understand and some of the households had already experienced this type of tariff, for example telephone tariffs. The peak load tariff seemed harder to understand and the respondents found it difficult to know when peak loads had been reached because they did not know how much power different appliances use and some electricity use is dependent on other factors over and above behavior, for example heating. To introduce a peak load tariff to the customers, a device for load readings or a load guard would be required in the households. Another possibility would be for the household to learn about load patterns and the appliances and activities that give rise to peak loads. When households were asked which load demanding activities they would consider shifting to a different time of day according to a tariff, the most frequent answer was the use of washing machines, dryers and dishwashers. Cooking and personal care however, were examples of activities that households were reluctant to shift. It could be concluded from the results of study 1 and 2, that both direct and indirect load control are, from the household perspective, possible measures to shift load demand from critical time periods. viii x

11 Erkännande För att denna licentiatavhandling skulle kunna komma till har många personer bidragit med hjälp och stöd på ett eller annat sätt. Tack till Elforsk, Formas och Energimyndigheten som har finansierat vårt projekt. Tack till Monika Adsten på Elforsk för din positiva uppmuntran. Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till dem som hjälpt till i det dagliga forskningsarbetet: till min huvudhandledare docent Jurek Pyrko för handledning och din insikt om tvärvetenskapens umbäranden och till min biträdande handledare docent Mikael Klintman för att du hjälper mig att inte villa bort mig i teknikens värld. Tack också till professor Lennart Thörnqvist för att du delar med dig av dina erfarenheter och för att du tar dig tid när man knackar på din dörr. Tack till Mikael Näslund för alla tankar och tips och för värdefull korrekturläsning. Tack till min närmsta kollega, Juozas Abaravicius, för din vänskap, ett gott samarbete och för trevligt sällskap på konferenser. I vårt forskningsarbete har vi haft nära kontakt och samarbete med nätbolaget Skånska Energi AB. Lars-Erik Dahlström, Morris Bratt, Bengt Andersson och Mats Sjöström har ställt upp med tid, erfarenhet och ansträngningar. Framförallt har Bengt varit en klippa när det gäller att säkra mätvärden. Tack till er alla! Tack till de tio hushåll som har ställt upp i den här studien, sammanlagt 24 personer. Ni har varit väldigt tålmodiga och samarbetsvilliga. Utan er hade det inte blivit någon studie! Tack till alla kollegor på institutionen, som gör detta till en positiv och trevlig arbetsplats. Till alla i fikarummet på fjärde våningen som har bidragit till nya ord i min vokabulär och till många goda skratt. Ingen nämnd och ingen glömd! Tack till Tommy Persson och Peter Matsson för många trevliga luncher och för att ni är the Good Guys. Jag värdesätter er vänskap... Att skriva avhandling innebär framför allt mycket träning av en kroppsdel, rumpan. Jag skulle därför vilja tacka alla arbetskompisar som har sett till att även övriga kroppen har fått jobba. Tack till Peter, Gunilla, Pernilla och Uffe för badmintonmatcherna. OK Ulf, du vinner i badminton, men vem vinner i pingis? Tack till Fredrik Hermann för att jag har fått slå dig i magen så hårt jag kan på boxningen. Det är alltid bra att få ut alla aggressioner innan man kommer hem. Och samma sak till alla på innebandyn: Tack för rugbymatcherna! Och tack min röda cykel som så många gånger har burit mig sträckan Södra Sandby Lund och tillbaka. Tack mamma och pappa för att ni finns och bryr er om mig; för att ni skrattar med mig när jag skrattar, och gråter med mig när jag gråter. Detsamma gäller mina bröder Björn och Göran. Tack alla kompisar som betyder mycket för mig även när det går långt emellan träffarna: Johanna, Marie, Cilla, Nina, Helena, Jenny, Béa, Isabel, Anette, Sara, Lina, Elizabet... jag skulle önska mig mer tid tillsammans med varenda en av er och era familjer. ix xi

12 Slutligen, till min egen lilla familj: Oscar och Johanna ni är min stolthet och mina ögonstenar! Era foton blickar alltid ner på mig från bokhyllan på jobbet och påminner mig om att jag borde gå hem. Till Patrik, som jag har valt att dela mitt liv med, tack min vän för att du finns och för att du stöttar mig i det jag gör... x xii

13 Innehållsförteckning! "# "$%%& ''()*+,-(.')/)) +"$!!! +"$!00!$!!&./1213)4 5$%!6%%774!"## $ 88.$%6 8 98,.(2).)):8& (";<7 =% %= 8& )>! 8? '!7 =!"7!7 xi xiii

14 7! $%68 '/)) 6!=!., %%&'( )&"'"(* ) ,:4 2 4 $%70!!% %= )2@.,+((+-,.--/). - +""&,, +"!",-. ", $% /&0&#!"## /!" # /! +&&!".!""&&&"!"* )28@.)):A*-)+B1)C2& - & 1'"&*, 2"'"*, &&**!"&#** 1&** )"*- xii xiv

15 "7!7 00!&4 #&#* 3!"##"'"- 4"&"5-7!7?? " 7 % %="7 5$% 7!7 4D )!!67 <7 4 1 %="! 48 6'"#!7"7( )"!", 8" && 6&&'"-!&#&!;% %=!7 DD 9$$ 9##$$ 3$ +$( (2+D& 3&#&$* 3&#!"$ 6"#'" /!'":, &&'"" '&,.+8 )";+""& ( )";1&&## * )"(;&&(( )",;1"(* xiii xv

16 xiv xvi

17 Inledning Sverige är ett land med hög elkonsumtion. Vi har världens fjärde högsta elanvändning per capita. Endast Norge, Island och Kanada har en högre elanvändning per invånare. Den höga elanvändningen i dessa länder brukar förklaras med att länderna har god tillgång till billig vattenkraft, ett kallt klimat, samt att det finns en stor andel elintensiv industri (Energimyndigheten, 2003a). I och med att Sverige har haft goda förutsättningar för och således god tillgång till vattenkraft och att vi på 50- och 60-talet valde att göra stora satsningar på uppbyggnad av kärnkraftverk, fick vi så småningom ett produktionsöverskott av el. Elvärme marknadsfördes då som ett mycket bra alternativ för uppvärmning i småhus. För hus som är byggda efter 1960 är el det dominerande uppvärmningssättet och aktuell statistisk över uppvärmningsformer i småhus visar att el alltjämt idag är det vanligaste uppvärmningsalternativet. Mer än en tredjedel av alla småhus i Sverige idag använder el till uppvärmning antingen i form av direktverkande el (17,2 %) eller vattenburen el (15,6 %). Kombipanna är det näst vanligaste alternativet där det finns möjlighet att alternera mellan el, olja eller biobränsle (SCB, 2003). I dagens energipolitiska debatt framhålls inte längre elen som en given energikälla för uppvärmning. Den rådande fokuseringen på avveckling av kärnkraft gör att den kärnkraftsbaserade elproduktion som läggs ner, antingen måste kunna ersättas med annan elproduktion, elimport eller måste kunna sparas bort. Då bostads- och servicesektorn utgör ungefär hälften av den totala elanvändningen i Sverige är detta en viktig sektor att påverka för förändringar i elanvändningen. Elektricitet måste produceras samtidigt som den används. Därför kan vi i elförsörjningssammanhang inte bara tala energianvändning, utan även om ett momentant effektbehov där efterfrågan måste mötas i varje stund. Detta ställer naturligtvis stora krav på produktion och på överföring i elnätet. Sverige är ett land med stor del elintensiv industri, till exempel pappers- och massaindustri, stålindustri och kemisk industri. Ett driftsäkert elsystem är av stor betydelse för dessa branschers tillverkningsprocesser, liksom för IT-industri och kontorsverksamhet. Svenska Kraftnät har i uppdrag att bibehålla balansen i elnätet och att upprätthålla en effektreserv för de extrema situationer då det finns risk för effektbrist. Som en följd av avregleringen av elmarknaden 1996 har reservkapaciteten minskat. De anläggningar som fanns för reservkraft före avregleringen, framförallt oljekondenskraft och gasturbiner, ansågs inte längre kunna motivera sina kostnader då de användes alltför sällan (Energimyndigheten, 2003a). Elanvändningen i Sverige har haft en uppåtgående trend sedan 1970-talet. Mellan 1970 och 1987 ökade elanvändningen med i genomsnitt 5 % per år. Därefter har den årliga ökningen dämpats och de senaste åren har ökningen legat på ungefär 0,5 % per år. (Energimyndigheten, 2003b). Summa summarum över elförsörjningssituationen blir alltså att ett fortsatt stigande elbehov möts med nedläggning av basproduktion (kärnkraften) och en minskad effektreserv. 1

18 Tidigare har vi tillgodosett ett ökande el- och effektbehov med en utbyggnad på produktionssidan. Då produktionskapaciteten idag snarare minskar än ökar ligger det ett nationellt intresse i att undersöka lösningar även på användarsidan; det vill säga att på behovsbasis få elanvändare att minska eller flytta sitt effektuttag. För lokala aktörer på elmarknaden kan det finnas varierande tekniska och ekonomiska skäl till att utveckla metoder för att kunna påverka kunders elanvändningsmönster. I litteraturen benämns sådana här metoder för direkt och indirekt laststyrning. Direkt laststyrning är: en medveten begränsning av eleffektuttaget genomförd av Elanvändaren själv eller av energiföretaget, exempelvis genom fjärrstyrning. (Pyrko, 2004) Indirekt laststyrning anges som en: riktad inverkan på effektbehovet genom antingen prissättning (tariffer, rabatter, kontrakt), regelverk (lagar, regler, incitament) eller information. (Pyrko, 2004) Med andra ord modifieras kundens effektuttag här antingen per automatik genom tekniska styrfunktioner eller genom att kunden genom olika incitament förmås förändra sitt energibeteende genom att använda energi på ett annat sätt eller vid andra tillfällen. Både indirekt och direkt laststyrning har förekommit och förekommer fortfarande i olika nätområden i Sverige och i andra länder. I ett underlag till Svenska Kraftnäts utredning om effektbalansen diskuteras flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida, det vill säga huruvida påverkan på elanvändarna kan vara ett led i att hantera effektbalansen. I rapporten framkommer att: Konkurrensutsättningen av elmarknaderna och det faktum att man skiljer mellan nätverksamhet och elförsäljning har i praktiken gjort det mer komplicerat att utnyttja flexibiliteten på efterfrågesidan. (Svenska Kraftnät, 2002) I många fall har utrustning för rundstyrning - lastbortkoppling som skiftas mellan olika användare - monterats ned och i de fall där kontrakt med kunder fortfarande är i laga kraft ligger rätten att koppla bort last oftast på nätägaren. För elleverantörer är det därför bara de bolag som tillhör samma koncern som nätföretaget som kan utnyttja sådana möjligheter genom en form av trepartskontrakt. Antalet gällande avtal med kunder sjunker alltså samtidigt som behovet av lösningar på användarsidan förefaller öka. Direkt laststyrning är således inget nytt fenomen i Sverige. Laststyrning har använts och används fortfarande på sina ställen. Sydkraft och Vattenfall har inom ramen för större projekt som Mintop och Toppkap (Sydkraft), respektive Uppdrag 2000 (Vattenfall) gjort en del försök och studier av laststyrning av elvärmekunder där värme och/eller varmvattenberedare har styrts hos ett stort antal kunder (Sydkraft, 1988 och 1989, Vattenfall i Levin & Wesslén, 1993). Studierna har framförallt varit inriktade på att utvärdera teknisk styrutrustning och vilken effektreduceringspotential som finns i utförandet. Vilka konsekvenser som laststyrning har för de boende begränsas till att handla om mätningar av temperatursänkningar under bortkoppling av värme och om kundernas upplevelse av installationsfasen. Hur kunderna själva ser på sin värme- och varmvattenkomfort tas inte upp i rapporterna. Inte heller diskuteras kundernas inställning och acceptans av att bli styrda utifrån mer än som siffror på hur många hushåll som har valt att ställa upp i laststyrningsförsöken. 2

19 Indirekt laststyrning har också tidigare använts genom att tariffer har tillämpats för olika kundkategorier. För elvärmekunder har tariffernas syfte varit att anpassa förbrukarmönstret till elproduktionens variationer. Men även användandet av tariffer har minskat under senare år. Ett exempel på elbolag som idag försöker använda och utveckla en tariff för att påverka hushållskunders elanvändningsmönster genom en tariff som inkluderar en effektkomponent som en faktor i kundens nätavgift är Sollentuna Energi AB. Effektkomponenten baseras på ett medelvärde av kundernas tre högsta effekttoppar under en månad (Pérez Mies, 2002). Sollentuna Energis nya tariff har stundvis blivit hårt ansatt av kunderna och resulterat i att bolaget har blivit anmälda till Energimyndigheten, som har som ansvar att övervaka nätverksamheten då den är en monopolverksamhet. Därför är det av stort intresse att närmare undersöka kunders inställningar till olika typer av tariffer och förändringsbenägenhet av elanvändningsmönster utifrån påverkan av tariffer. Genom att svenska elbolag numera är ålagda att göra fyra avläsningar av kundernas elmätare per år, har allt fler bolag börjat investera i fjärravläsningssystem där också laststyrningsfunktioner ingår. Detta borde bidra till ett nyväckt intresse för laststyrningsmöjligheter av kunderna framför allt hos olika nätbolag. Övergripande syfte Den momentana elanvändningen i hushåll, det man skulle kunna kalla för hushållens effektbeteende har inte problematiserats i beteendevetenskapliga studier av energianvändning tidigare. Ett syfte i denna rapport är att undersöka el- och effektanvändning i hushåll i elvärmda villor. Eftersom hushållskunder är slutanvändare i elsystemet är den tidsmässiga elanvändningen i hushållet intressant för effektproblematiken. Värmesystem, annan elektrisk utrustning och de boendes aktiviteter undersöks här i en studie som kombinerar de två metoderna energidagbok och energimätningar. I undersökningen kopplas aktiviteter, utrustning och elanvändning ihop för att se vilka aktiviteter och vilken utrustning som bidrar till effekttoppar i hushållen elanvändningskurva. Denna studie kallas Delstudie 1: Energidagbok kombinerat med energimätningar". Studien utförs på tio hushåll som alla bor i elvärmda villor eller radhus. Delstudie 1 kan ses som en förstudie till Delstudie 2. Delstudie 2 kallas Laststyrning och intervjuer och handlar om ett laststyrningsexperiment som har utförts i de tio hushållen. Hushållen är el- och nätkunder till energibolaget Skånska Energi AB (SENAB). Bolaget installerade under 1998 och 1999 ett nytt fjärravläst mätsystem, CustCom, för alla sina kunder inom koncessionsområdet. Det nya systemet medger laststyrningsmöjligheter, vilket gör att endast enklare installationer krävs ute hos kunderna för att laststyrningsmöjligheterna skall kunna tas i bruk. I projektet undersöks laststyrningsmöjligheter med CustComsystemet, med avseende på effektbesparingspotential, storlek på återvändande last (den effekt som uppstår när ett bortstyrt system sätts på igen), sänkning av inomhustemperatur vid bortkoppling av värme med mera. Dessa tekniska faktorer, samt vissa miljömässiga faktorer, redovisas framförallt i Juozas Abaravicius licentiatavhandling Load Management in Residential Buildings. Considering Techno-Economic and Environmental Aspects. 3

20 I föreliggande rapport, i Delstudie 2, utgår perspektivet på laststyrning framförallt från kundernas sida. För att energibolaget skall kunna implementera laststyrningsåtgärder hos kunder i framtiden krävs kunskap om vilka konsekvenser som laststyrningen har för kunderna i praktiken och vad kunderna tycker och tänker om olika effektstyrande åtgärder. Därför är syftet med denna del i projektet att undersöka hushållens upplevelser av laststyrningsförsöket; deras värme- och varmvattenkomfort under laststyrningsförsöket, deras upplevelser av att låta bolaget styra värme och varmvattenberedare utifrån och på så vis släppa kontrollen över komforten i hemmet, vilka erfarenheter som hushållen har gjort som kan bidra till att utforma en laststyrning med hänsyn till kundernas behov och önskemål. Då det finns ett intresse från SENAB:s sida att kombinera direkta laststyrningsåtgärder med indirekta laststyrningsåtgärder i form av någon slags prissättning i syfte att påverka kundernas el- och effektanvändning, undersöks även hushållens inställning och tankar till två olika typer av tariffer. Hushållens upplevelser och tankar kring direkt och indirekt laststyrning behandlas i Delstudie 2. Föreliggande rapport baseras på ett projektsamarbete mellan forskningsgruppen för Effekthushållning i byggnader vid Lunds Tekniska Högskola och Skånska Energi AB. Forskningsgruppen arbetar tvärvetenskapligt med frågor som rör energi- och effekthushållning utifrån tekniska, ekonomiska, beteendemässiga och miljömässiga perspektiv. Rapportens disposition Först ges en kortfattad introduktion av det svenska elsystemet: produktion, elanvändning, handel och marknad tas upp för att ge en bakgrund till de effektproblem som kan uppstå. Sedan följer ett ganska ingående avsnitt av effektproblematiken i elsystemet. Vilka problem kan uppstå och vilka är aktörerna som drabbas? De empiriska studierna presenteras sedan som två delstudier. Som bakgrund till de båda empiriska studierna presenteras först fältet, det vill säga hushållen och energibolaget Skånska Energi AB och bolagets behov av laststyrning. Delstudie 1 behandlar en undersökning om el- och effektanvändning i de tio hushållen, där hushållens energirelaterade aktiviteter och användning av elektrisk utrustning kartläggs för att se vilka beteenden i hushållet som bidrar till störst effekttoppar. Undersökningen är baserad på en energidagbok som är kombinerad med täta energimätningar på värme, varmvatten och hushållsel. Delstudie 2 behandlar hushållens upplevelser av ett laststyrningsexperiment som har företagits under tre veckor i februari-mars Här undersöks först hushållens värme- och varmvattenkomfort under experimentet och deras upplevelser och tankar kring att få värme och varmvatten styrt utifrån. Hushållens inställning och tankar kring indirekt laststyrning, i form av två olika prissättningar på el och effekt undersöks också. Till sist följer en avslutande diskussion där de två delstudierna diskuteras i relation till varandra med avseende på de resultat som har kommit fram. 4

21 El i Sverige Elproduktion Elproduktionen varierar med elanvändningen. Detta innebär att produktionen i Sverige är hög under vintern och låg under sommaren. Sveriges produktion av el består till övervägande del av vattenkraft - drygt 46 % och kärnkraft - knappt 46 %. Övrig del utgörs av kraftvärme, kondenskraft, gasturbiner och vindkraft, se Figur 1. Figur 1: Sveriges elproduktion per kraftslag (Källa: Energimyndigheten, 2003b). Vattenkraften är beroende av tillrinningen i vattenmagasinen. Vissa år är fyllnadsgraden i magasinen låg. Dessa år brukar då benämnas som torrår. Miljömål All kraftproduktion har konsekvenser för miljön. Högst på den allmänna agendan just nu är kanske den omtalade växthuseffekten som tycks orsaka en temperaturhöjning i atmosfären och på jordytan. Varken vattenkraft eller kärnkraft ger något upphov till utsläpp av växthusgaser. Däremot bidrar delar av de ca 8 % av den svenska elproduktionen som är förbränningsbaserad till sådana utsläpp. Inom denna andel återfinns kraftvärmeproduktionen (anläggningar som producerar både el och värme). Det finns en målsättning inom Sverige och EU att minska utsläppen av växthusgaser. Denna politiska målsättning kan uppnås genom en övergång till kraftproduktion som inte ger upphov till utsläpp av växthusgaser eller till bränslen som anses vara CO 2 -neutrala vid förbränning. I framtiden förväntas andelen biobränslen och energigaser öka inom kraftvärmeproduktionen. Vindkraften, som är en förnybar energikälla, har också expanderat kraftigt i Sverige de senaste tio åren. Trots detta stod vindkraften år 2002 endast för knappt 0,4 % av den totala elproduktionen (Energimyndigheten, 2003b). För miljön är förstås en minskad energianvändning den bästa lösningen. 5

22 Elanvändning I energisammanhang delas ofta energianvändningen upp i sektorerna Industri, Bostäder, service mm och Transporter. Industrins elanvändning är kopplad till de olika branschernas respektive produktion och ekonomiska situation och till konjunktursvängningar i allmänhet. Den elintensiva industrin utgörs av gruvindustri, massa- och pappersindustri, kemisk basindustri, järn- och stålverk samt metallverk. År 2002 stod dessa branscher för nästan 70 % av industrins totala elanvändning. Elanvändningen inom industrin härrör sig framförallt till processer och motordrift (Energimyndigheten, 2003a). I bostads- och servicesektorn används el till uppvärmning i småhus, flerbostadshus och lokaler, till hushållsel och till driftel i lokaler. Gatu- och vägbelysning och elanvändning för vatten- och avloppsrening ingår också i denna sektor. I Figur 2 visas hur elanvändningen inom sektorn fördelar sig under tidsperioden (Elanvändningen är temperaturkorrigerad.) Figur2: Temperaturkorrigerad elanvändning inom sektorn bostäder, service m.m (Källa: Energimyndigheten, 2003b). Som synes i diagrammet har framförallt driftel ökat stadigt under tidsperioden. Förklaringen står att finna i ett ökat innehav av kontorsmaskiner, samt i att tillväxten inom serviceverksamheten har varit snabb. Energieffektivisering pågår av apparater, belysning och ventilation. Användningen av hushållsel har fördubblats från år 1970 fram till år Denna ökning förklaras av att antalet hushållsapparater och installationer i våra hem ökar hela tiden. Men det är inte bara elanvändningen som har ökat utan även effektuttaget i våra hem. Dagens hushållsapparater är snabbare, effektivare och kräver mer effekt. Att koka vatten i en vattenkokare drar mindre energi än att koka vatten på en spisplatta. Effektuttaget blir dock större då en vanlig vattenkokare har en effekt på 1-2 kw och en mindre spisplatta har en effekt på ca 1 kw. En vanlig lägenhetskund som enbart använder hushållsel kan ibland komma upp i effektuttag på 8-9 kw. Detta kan jämföras med att bostäderna i vissa nätområden i mitten av 80-talet hade kontrakt med dåvarande elverket på en maxbelastning på 3 kw. 6

23 El för uppvärmning står för ca 30 % av elanvändningen i bostads- och servicesektorn. Då uppvärmningsbehovet är temperaturberoende varierar elbehovet mellan olika år. El är alltjämt den vanligaste uppvärmningsformen i småhus. Mer än en tredjedel av alla småhus i Sverige använder el till uppvärmning antingen i form av direktverkande el (17,2 %) eller vattenburen el (15,6 %). Kombipanna är det näst vanligaste alternativet där det finns möjlighet att alternera mellan el, olja eller biobränsle. Därefter kommer uppvärmning endast med olja (SCB, 2003). I flerbostadshus dominerar fjärrvärme med omkring 77 % av den uppvärmda ytan, även för lokaler dominerar fjärrvärme som uppvärmningsalternativ till 58 % (Energimyndigheten, 2003b). El för transporter utgör en väldigt liten del av den totala elanvändningen i Sverige, knappt 2 procent. Den elen används framförallt för drift av tåg och spårvagnar. I Figur 3 visas elanvändningen uppdelad på användarkategorier för år Elanvändningen uppgick till 136,7 TWh exklusive förluster vid överföring. Massa- och pappersindustri Järn- och spårvägar El-, gas- och värmeverk Kemisk industri, gummi- och plastindustri Järn, stål- och metallverk Övrig industri Bostäder, service mm Figur 3: Elanvändning i Sverige uppdelat på olika användarkategorier. Data från 2002 (Källa: Energimyndigheten, 2003a). Elanvändningens utveckling är beroende av samhällsekonomin och av prisläget för energislaget. Under 2002 gick elanvändningen för första gången ned. Elnät och elhandel Sverige och övriga länder i Norden har länge haft en elhandel över gränserna. Redan på talet började el överföras mellan länderna, då med bilaterala avtal mellan parterna skedde en avreglering av den svenska elmarknaden. Konkurrens infördes för handel och produktion av el på den svenska elmarknaden. Detta gav elkunderna möjlighet att kostnadsfritt byta elleverantör. Nätmarknaden fungerar dock fortfarande som ett naturligt monopol. En uppdelning i elhandelsbolag och nätbolag har därför blivit nödvändig och dessa två former är i lag stadgade att vara två skilda juridiska personer. 7

24 Det svenska elnätet är uppdelat i tre nivåer. Stamnätet ägs och förvaltas av affärsverket Svenska Kraftnät. Stamnätet är rikstäckande och förbinder kraftverken med de regionala näten. På de regionala näten överförs el från stamnätet till de lokala näten som ägs av olika nätföretag. Det svenska elsystemet är en del av det nordiska elsystemet Nordel, där länkar finns till Norge, Finland och Själland i Danmark. Det finns också så kallade HVDC-kablar (högspänd likström) till Finland, Tyskland, Jylland i Danmark och Polen. På den svenska elmarknaden finns olika slags aktörer: Elproducenter Nätägare Systemansvarig (Svenska Kraftnät) Elanvändare Elhandelsföretag i rollen som elleverantör och/eller som balansansvarig Marknadsplatser, främst elbörsen Nord Pool Relationerna mellan de olika aktörerna på marknaden, samt det fysiska flödet av el, visas i Figur 4 hämtad från en av Svenska Kraftnäts publikationer: Figur 4: Det fysiska flödet av el och relationerna mellan aktörerna på elmarknaden. Källa: Svenska Kraftnät, 2003b. För elnätets drift är det viktigt att balansen hålls i nätet. Frekvens är ett mått på detta och frekvensen ska hållas på 50,0 ± 0,1Hz. Det finns tre ansvarsnivåer för balansen. Svenska Kraftnät har det yttersta ansvaret för att elsystemet fungerar. Svenska Kraftnäts Balanstjänst håller elbalansen mellan produktion och förbrukning momentant (eller minut för minut). Balanstjänsten har två huvuduppgifter: Den ska se till att det svenska elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert och att produktionen och importen motsvarar konsumtionen och exporten. Balansregleringen utförs löpande dygnet runt av driftorganisationen. 8

25 Den har också det övergripande ansvaret att fördela kostnaderna för balanshållningen på de balansansvariga företagen. Detta görs genom den så kallade balansavräkningen. Den andra ansvarsnivån består av de balansansvariga företagen. Aktörerna har ansvar för sina balanser på timbasis och inte momentant, vilket försvårar de systemansvarigas möjligheter att sörja för systemets drift, men förenklar för de balansansvariga (Svenska Kraftnät, 2003c). På den tredje ansvarsnivån återfinns alla de elleverantörer som levererar el till användare eller som själva är användare. Elleverantörerna måste avtala med en balansansvarig aktör att ta hand om balansen åt dem. Handel med el Elhandel sker fortfarande i största utsträckning som bilaterala avtal mellan producent och elhandelsföretag i tidsbundna kontrakt (Svenska Kraftnät, 2003b), men sedan 1996 finns även möjlighet att handla el på den nordiska elbörsen Nord Pool. På Nord Pool handlar ca 330 företag och knappt en fjärdedel är svenska. Elbörsen består av följande verksamheter: Spotmarknaden (Elspot): Marknad för fysisk leverans av elkraft. På denna marknad handlar aktörerna med timkontrakt för leverans nästa dygn. Köparna anger hur mycket el de vill köpa timme för timme för det nästföljande dygnets 24 timmar och uppger vad de är beredda att betala för elen. När spotmarknaden har stängts för bud kl hålls auktion. Elpriset för varje timme sätts i skärningspunkten för de framtagna köpoch säljkurvorna. När timpriset är fastställt beräknas ett systempris för det nästkommande dygnet. Sedan 1 mars, 1999, handlar svenska och finska aktörer även el på balansjusteringsmarknaden Elbas. Denna marknad startade som en finsk elmarknad Termins/optionsmarknaden: Marknad av rent finansiell karaktär (utan fysisk leverans av el) för prissäkring och riskhantering. Systempriset som fastställs på den fysiska elmarknaden fungerar som ett referenspris på den finansiella marknaden. Clearingverksamhet: Nord Pool går in som kontraktsmotpart. På så sätt garanterar de att avräkningen är korrekt, att betalning sker och att leveranser på den fysiska marknaden sker enligt avtal. För att sätta de olika verksamheternas omfattning i relation till varandra kan nämnas att det fysiska handlandet med el på Elspot endast står för fyra procent av omsättningen på Nord- Pool. 9

26 10

27 Effektproblem i kraftnätet När efterfrågan på el inte kan ombesörjas uppstår effektproblem i elnätet. Nedan görs en uppdelning i effektproblem på produktionssidan och effektproblem som uppkommer i överföringssituationen. För aktörerna på den nordiska elmarknaden rör det sig både om tekniska och ekonomiska problem med effekt, se Figur 5. TEKNISKA EKONOMISKA ELPRODUKTION 1. Otillräcklig elproduktion 2. Start av dyr spetslast NÄT/ÖVERFÖRING 3. Otillräcklig överföringskapacitet 4. Överskrider tak för abonnerad effekt Figur 5: Olika typer av effektproblem. Otillräcklig elproduktion Vid torrår minskar produktionen av vattenkraft. Elförsörjningen i landet blir då mer beroende av andra produktionsslag och av import från våra grannländer. Den norska elproduktionen baseras i ännu större utsträckning än i Sverige på vattenkraft (över 99 % år 2002). Vid torrår brukar både Sverige och Norge drabbas samtidigt och vid dessa tillfällen minskar också tranportmöjligheterna länderna emellan. Under hösten 2002 minskade tillrinningen till de svenska och norska vattenmagasinen kraftigt. Sedan dess har den fortsatt att vara låg, skriver Energimyndigheten i en lägesrapport med avseende på svensk elproduktion den 3 december Den genomsnittliga vattenkraftsproduktionen i Sverige är ungefär 65 TWh, men sett över ett antal år har produktionen legat mellan bottenrekordet 51 TWh och 79 TWh för det våtaste året (Energimyndigheten, 2004b). Detta visar inom vilket intervall som vattenkraftsproduktionen varierar. I en debattartikel i Dagens Industri skriver branschföreningen Svensk Energis VD, Bo Källstrand, ett inlägg om Sveriges behov av nya kraftverk. Torråren 2002 och 2003 har gjort att vattensystemet än idag inte har återhämtat sig. Vattnet i vattenmagasinen lagras inför den kallare vinterperioden då elanvändningen är som störst. Det senaste året har kraftflödet in till Norden legat runt 0,3 TWh per vecka. Den importerade kraften kommer framförallt från kolkraft ett kraftslag som är behäftat med höga emissioner (Dagens Industri, ). I den politiska debatten är det dock inte helt enkelt att finna lösningar beträffande byggandet av nya kraftverk. För utbyggnad av vattenkraft finns historiskt inställningen att låta ännu orörda älvar förbli orörda. Synen på kärnkraften i Sverige är att den ska avvecklas. I vårt grannland Finland gör man dock tvärtom där inleds byggandet av en femte kärnkraftsreaktor. Kraften från detta kärnkraftverk kommer att gagna Sverige i form av ökade importmöjligheter. Att kärnkraft byts mot kärnkraft kan upplevas som ett politiskt hyckleri, men med en gemensam nordisk fri elmarknad är det dock en realitet. Naturgaseldad kraftvärme framhålls som ett alternativ. Samtidigt ger det nya förslaget om handel med utsläppsrätter, enligt Bo Källstrand, Sverige betydligt sämre förutsättningar för detta än i grannländerna. 11

28 Ett fysiskt effektproblem föreligger då produktionen inte kan svara upp till det momentana elbehovet. Det svenska elsystemet är sammanlänkat med de andra länderna på den nordiska elmarknaden; Norge, Finland och Danmark. Även Tyskland och Polen är sammankopplade till det svenska elnätet genom de stora kablarna Baltic Cable och SwePol link. Därigenom finns möjlighet att försöka täcka effektbehovet vid höglast genom import. Generellt gäller att Sverige (och Norden) är beroende av import från grannländerna för att klara de högsta belastningstopparna under vintern (Svenska Kraftnät, 2004b). När effektbehovet inte kan lösas genom vare sig basproduktion eller import fordras kraftanläggningar i systemet som kan startas vid behov, så kallad reservkraft. Som en följd av avregleringen av elmarknaden 1996 har reservkapaciteten minskat. De anläggningar som fanns för reservkraft före avregleringen, framförallt oljekondenskraft och gasturbiner, ansågs behövas allt för sällan för att kunna motivera sina kostnader (Energimyndigheten, 2003a). Läget inför vintern 2000/2001 ansågs kritiskt när det gällde effektbalansen och för första gången upphandlade Svenska Kraftnät en höglastkapacitet på 1000 MW. Reservkraften bestod av anläggningar som hade lagts i malpåse. För att säkra upp systemet vid höglastsituationer gäller sedan 1 juli, 2003 lag om effektreserv att Svenska Kraftnät ska upphandla en begränsad effektreserv om högst 2000 MW. Lagen gäller till och med den 29 februari år Syftet med tidsbegränsningen för lagen är att den upphandlade effektreserven ska vara en övergångslösning och att en marknadsbaserad lösning ska ha vuxit fram till För de balansansvariga föreligger ett ekonomiskt intresse i att det finns tillräckliga effektreserver. Minskade reserver ger de balansansvariga minskade möjligheter att hålla sin effektbalans, vilket är ekonomiskt ofördelaktigt utifrån ingånget balansavtal. De balansansvariga företagen i det svenska elsystemet är 30 stycken. Antalet har varierat från 21 stycken till som mest 45 stycken (år 2000) mellan åren från och med 1996, när rollen infördes, till idag. Uppköp och sammanslagningar av företag förklarar merparten av minskningen från år I dagsläget finns det inget industriföretag som har rollen som balansansvarig. En högre marknadsaktivitet på förbrukningssidan hade varit en fördel för den tekniska driften i elsystemet (Svenska Kraftnät, 2003c). Reaktionstiden för att kapa last på förbrukningssidan borde vara kortare än att på produktionssidan öka produktionen genom att sätta igång reservkraft, dessutom motsvarar sparad effekt i antal MW en ännu större del producerad effekt eftersom förluster i produktion och överföring också måste räknas med vid elanvändning (egen anmärkning). Reservkraft Effektreserven aktiveras när Svenska Kraftnät bedömer att tillgängliga produktionsresurser och importmöjligheter inte är tillräckliga för att klara planerad förbrukning och export. I det svenska systemet görs en åtskillnad mellan reserver i form av höglastkapacitet och störningsreserver. Med höglastkapacitet avses de reserver som används för att täcka de högsta effektbehoven som inträffar ganska sällan. För oförutsedda störningar i kraftsystemet, till exempel om en kärnkraftsreaktor faller ur produktion eller att en överföringsförbindelse slutar fungera, håller Svenska Kraftnät en störningsreserv. 12

29 Denna reserv består av snabbstartade gasturbiner och dylikt. Tabell A visar Svenska Kraftnäts upphandlade effektreserv såsom det såg ut vid årsskiftet 2003/3004. Tabell A: Upphandlad effektreserv (Efter källa: Energimyndigheten, 2003c) Anläggningar upphandlade inför i år enligt pressmeddelande från Svenska Kraftnät daterat 18 augusti, 2003 Oljekondens Stenungssund 3 och 4, 500 MW Gasturbin/dieselkraftverk Slite och Visby, 155 MW Gasturbin Gunnarsbo 1, 40 MW, Forsmark Lahall 3 och 4, 120 MW, Ringhals Hallstavik, 100 MW Stallbacka 3, 80 MW, Trollhättan Arendal, 60 MW, Göteborg Ytterligare kondensanläggningar som tillkommit efter den 18 augusti Karskär, 125 MW, Gävle Aros 3, 200 MW, Västerås Avtal om effektreduktion som kommer att tecknas Holmen, fyra avtal sammanlagt 280 MW, 8 timmars varaktighet Kubal, Sundsvall, 75 MW, 2 timmars varaktighet Hydro Polymer, Stenungsund, 30 MW Regionfastigheter i Skåne, 15 MW Den upphandlade reserven får uppgå till maximalt 2000 MW och utgörs av elproduktionsresurser och av industriföretag som har avtalat om att reducera sitt effektuttag under en begränsad tidsperiod. Enligt Tabell K finns avtal med elanvändare inom olika energiintensiva branscher såsom pappersindustrin (Holmen), metallindustrin (Kubal), kemiindustrin (Hydro Polymer) och från bostads- och servicesektorn (Regionfastigheter i Skåne). Effektreserven finansieras av de balansansvariga företagen. Kostnaden är drygt 200 Mkr per år. Dyr topplastproduktion Ibland måste en kvotering av köpbuden på spotmarknaden ske. Köparna kan då inte få den kraft som de vill ha och förväntar sig. Detta kan sätta köpande företag i en besvärlig situation. För att lösa underskottssituationen får företagen försöka handla bilateralt eller på Elbas, som är en till Elspot kompletterande handelsplats, där försäljningen sker nära drifttimmen. Som sista utväg tillgrips balanstjänsten som ej får användas medvetet eller i systematiskt bruk. Alternativen blir dyrare efterhand och om den befarande effektbristen verkligen inträffar kan priset på elen bli mycket högt. (Svenska Kraftnät, 2004a) 13

30 I Figur 6 visas ett diagram över de rörliga produktionskostnaderna för el i det svenska systemet. Kostnaden för att producera el i gasturbiner och oljekondenskraftverk är väsentligt högre än vid annan elproduktion. Att dessa produktionskällor ändå används beror på att de snabbt kan startas vid behov. Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme i fjärrvärmenäten Kolkondens Lägsta Högsta Oljekondens Gasturbiner öre/kwh Figur 6: Rörliga produktionskostnader i befintligt elproduktionssystem (Källa: Energimyndigheten, 2003a). Problemet med dyr spetslast, eller reservkraft som det brukar härröra sig till vid höglastsituationer, kan visas med följande resonemang: 1. Dyr produktion ger ett högt elpris till kunden. Dyr elproduktion är med andra ord en samhällsekonomisk fråga som påverkar såväl bostads- och servicesektorn liksom konkurrenskraften i den elintensiva industrin. 2. För ett elhandelsbolag föreligger inget ekonomiskt problem så länge det kan få täckning av sina kostnader för inköp av el genom betalning i kundledet. I konkurrenssituationen är förstås priset i förhållande till andra elhandelsbolag den kanske viktigaste faktorn för att attrahera kunder. I relation till konkurrenterna (som även till viss del finns från andra energikällor på värmemarknaden) är det naturligtvis viktigt att hålla ett bra pris. 3. Det verkliga problemet för ett elhandelsbolag vid höga kostnader för el förekommer i de fall där bolagen inte kan få täckning för ökade inköpskostnader i kundledet. På dagens elmarknad har många kunder ett bundet elpris som inte reflekterar variationerna i produktionskostnaderna. En kwh el för kunden kostar lika mycket oavsett om den är producerad genom vattenkraft eller genom kraft från gasturbiner eller oljekondens. 14

31 Följande citat är taget från en rapport från Energimyndigheten som handlar om små och medelstora aktörers syn på Nord Pool som marknadsplats: Under 2002 stängdes ett par aktörer av från elbörsen Nord Pool. Aktörerna kunde inte längre ställa tillräckliga garantier för den egna handeln på den nordiska elbörsen Nord Pool. Det stigande elpriset drev fram högre krav på säkerheter från Nord Pool. Det i sin tur ledde till att aktörernas banker ställde krav på nytt ägarkapital. Situationen som uppstod under 2002 berodde till en stor del på att snittpriset för el under vintern 2002/2003 steg från den tidigare nivån 20 öre per kwh till 67 öre per kwh. För de aktörer som valt strategin att köpa till rörligt pris och samtidigt ha en större mängd kunder med fastprisavtal blev situationen särskilt kännbar. De höga elpriserna under vintern 2002/03 ledde det till att elmarknadens funktionssätt ifrågasattes. Bland annat diskuterades de små och medelstora företagens förutsättningar att verka på Nord Pool mot bakgrund av de säkerhetskrav som ställdes. (Energimyndigheten, 2004d) Citatet ovan visar att ett kraftigt ökat pris på el på elbörsen kan skapa problem för framförallt mindre aktörer. På Nord Pool krävs stora finansiella garantier för att få handla på börsen. Därför måste företag som handlar på elbörsen både vara solida och ha god tillgång till likvida medel - något som kan utgöra ett problem framförallt för de mindre företagen. Otillräcklig överföringskapacitet Ett annat effektproblem kan hänföra sig till elnätets trånga sektorer, så kallade flaskhalsar, där ledningarnas kapacitet inte är tillräcklig för att överföra önskad mängd el till aktörerna. Det kan antingen bli underskott eller överskott på tillgången på el i ett område. Underskott uppkommer när elanvändningen övergår möjlig produktions- och importkapacitet. I överskottsområden överstiger i stället den önskade (möjliga) produktionskapaciteten den sammanlagda elanvändningen och exportkapaciteten. Flaskhalsar kan antingen vara temporära eller strukturella. Temporära flaskhalsar uppträder mer sällan och kan vara resultat av underhållsarbeten, tekniska fel eller speciella marknadsförhållanden (Nordel, 2004). Strukturella flaskhalsar är ett resultat av kraftnätets uppbyggnadsnivå och var för någonstans i elnätet som elproducenter och elanvändare finns placerade. Det kan ibland vara svårt att dra gränsen mellan vad som är en temporär flaskhals och vad som är en strukturell flaskhals. Metoden för att hantera flaskhalsen är dock avhängig vilken typ av flaskhals det är. Något reglerat ansvar för att kapaciteten alltid ska räcka finns inte (Svenska Kraftnät, 2004a). Fysiskt kan en flaskhals enbart hanteras genom att producenter i ett överskottsområde reglerar ned produktionen och att de i ett underskottsområde ökar produktionen. Användarsidan kan motsvarande sänka sin elförbrukning i ett underskottsområde och öka den i ett överskottsområde och på så sätt påverka balansen (Nordel, 2004). På den nordiska öppna elmarknaden används två metoder för att hantera flaskhalsar. Mellan de nordiska länderna samt inom Norge och Danmark hanteras flaskhalsar med hjälp av prisområden. Sverige har däremot valt att hantera interna flaskhalsar med motköp. 15

32 Den ena metoden, marknadsdelning, används i planeringsfasen av driften och går ut på att begränsa överföringen vid några få bestämda gränser. För detta syfte finns en indelning gjord i olika geografiska elspotområden. Idag finns sex till sju elspotområden inom Norden. Norge är indelat i två till tre områden beroende på försörjningssituation, Danmark är uppdelat i två områden: Jylland/Fyn och Själland, Sverige och Finland utgör vardera ett område. För att prisområdeshanteringen skall fungera måste köp- och säljbud på elbörsen även innehålla, förutom uppgifter om pris och volym, information om var i nätet som den fysiska inmatningen och uttaget ur elnätet ska ske. Efter det att spotmarknaden har hållit sin dagliga aktion kan de uppgifter som har framkommit om handeln visa på flaskhalsar där elbehovet väntas bli större än överföringskapaciteten. Marknaden delas då upp och skilda priser och volymer för de olika elspotområdena färdigställs. Den överföringskapacitet som finns tillgänglig utnyttjas för att överföra el från lågprisområdet. Priset för den el som går att överföra räknas in i priset för högprisområdet (Svenska Kraftnät 2003b). För aktörer på elmarknaden innebär marknadsdelning en ekonomisk risk i form av ibland oväntat höga priser. Inom Sverige hanteras flaskhalsar i driftfasen med hjälp av mothandel. Via balanstjänsten har nätdriftsoperatören information om vilka resurser som står till förfogande för att upprätthålla balans i nätet. För att undvika flaskhalsar kan balanstjänsten under leveranstimmen, det vill säga i realtid, beställa en ökad elproduktion inom ett område med produktionsbrist och en minskad elproduktion i ett område med överskott. Kostnaderna för mothandel belastar systemoperatören, det vill säga Svenska Kraftnät (Svenska Kraftnät 2003b). Utifrån ekonomisk teoribildning är mothandel i planeringsfasen inte en optimal metod för hantering av flaskhalsar eftersom den inte ger de rätta signalerna till marknaden om brister i den fysiska överföringskapaciteten. Mothandel ger emellertid marknaden en mer förutsägbar handelskapacitet mellan elspotsområdena och en bättre hantering av områdesprisrisken (Nordel, 2004). Kapacitet på utlandsförbindelser Mellan Sverige och de nordiska grannländerna finns ett stort antal överföringsförbindelser, samt några till Tyskland och Polen, se Tabell B: Tabell B: överföringsförbindelser mellan Sverige och andra länder. Källa: Energimyndigheten, 2003a HANDELSKAPACITET, MW Till Sverige Från Sverige Sverige-Norge Nordnorge Mellersta Norge Sydnorge Sverige-Finland Norra Finland Södra Finland Sverige-Danmark Jylland Själland Sverige-Polen Sverige-Tyskland

33 I tabellen visas den del av överföringskapaciteten som är tillgänglig för marknaden (en viss del av överföringskapaciteten är förbehållen de systemansvariga). Hur stor mängd el som kan överföras i ett givet ögonblick beror dock även på vad det finns för begränsningar i nätkapacitet och i elproduktion i respektive område. Fel kan uppkomma så att överföringskapaciteten inte är lika stor som beräknat. Till exempel var kapaciteten nedsatt efter brand på Kontiskan (kabeln mellan Vester Hassing i Danmark och Göteborg och Lindome i Sverige). Produktionskraft kan också ligga nere då något är fel eller sönder. Barsebäck 2 stod avställd under flera månader år 2003 då en mindre läcka från en kylvattensbassäng upptäcktes och så småningom åtgärdades (Energimyndigheten, 2003c). Kapaciteten på utlandsförbindelserna har ökat på senare år (med 2000 MW sedan år 1995). I Tyskland och Polen har bland annat åtgärder gjorts i ländernas elnät så att kablarnas fulla kapacitet i det närmaste har kunnat tillgodogöras. Enligt Svenska Kraftnät (2004b) är det ytterst sällan som det uppstår begränsningar i överföringen från dessa länder när Sverige har höglastsituationer. Inom Sverige finns vissa flaskhalsar som brukar betecknas snitt. I Sverige finns fyra snitt och det viktigaste snittet, snitt 2, går mellan norra och mellersta Sverige i höjd med Söderhamn. Som nämndes ovan används mothandel som metod att hålla effektbalansen. Detta innebär att Svenska Kraftnät köper upp dyrare produktion på användarsidan av den ansträngda förbindelsen och avbeställer produktion på den andra sidan. Effekttak Elanvändare och producenter betalar en nätavgift för rätten att mata in eller ta ut el från elnätet. Nätavgifter betalas på alla tre nivåer i nätet till överliggande nät i den punkt man är ansluten till nätet. Regionala nätägare och de producenter som är direkt anslutna till stamnätet betalar sina nätavgifter till Svenska Kraftnät. Lokala nätägare betalar nätavgift till överliggande regionnät. Oavsett var i nätet som aktörerna betalar sina nätavgifter har de sedan rätt att handla el med vilken som helst av de andra aktörerna i det öppna kraftnätsystemet. Punkttariffen för stamnätet består av följande avgifter: Årlig effektavgift Timavgift för energi. Denna beror på de marginella överföringsförlusterna. Initial anslutningsavgift som bara tas ut om det krävs betydande investeringar för att ansluta nya användare och som bara kommer till gagn för en eller ett fåtal aktörer. Årlig effektavgift och timgift för energi står vardera för ungefär hälften av intäkterna från punkttariffen. Storleken på den årliga effektavgiften beror på den geografiska latituden. I norr, där det finns ett överskott av kapacitet för elproduktion, betalas en högre avgift för inmatning i elnätet. I söder, där det största eluttaget finns, betalar el-användarna en högre avgift i uttagspunkten (Svenska Kraftnät, 2003b). För hushållskunder i ett lokalt nät betalas nätavgiften till ägaren av det lokala nätet, till nätföretaget. Nätavgiften består av en fast avgift som sätts efter huvudsäkringsnivån som hushållet har och en rörlig avgift som beror av hur mycket energi som använts under debiteringsperioden. I nätavgiften från kund ska nätföretaget få täckning för de tjänster och produkter som de erbjuder. 17

34 Enligt Energimyndigheten (2004a) består nätföretagets huvudsakliga uppgifter av: Kundservice: innefattar framförallt tjänster som är förknippade med uttagskunder; det vill säga mätning, fakturering, registrering och anslutning. Energiöverföring: Överföring av hög- och lågspänningsel från inmatningspunkter till kundernas uttagspunkter. Kapacitet: Nätföretagen ansvarar för det faktiska behov som kundernas effektbelastning utgör. När det gäller kapacitet görs en illustrativ jämförelse med flygbolag i Energimyndighetens rapport: Flygbolag dimensionerar antalet flygplan och flygningar efter det förväntade antalet resande (att jämföras med abonnerad kapacitet), inte efter antalet försålda biljetter (att jämföras med kundernas faktiska effektuttag). För en nätägare kan det bli en mycket dyr affär att överskrida abonnerad last. En nätägare får betala straffavgift för varje kw som övergår effektabonnemanget. Under en vardag när straffavgiften är högre kan det röra sig om en miljon kronor för en timmes överskridande av effekttaket med 2 MW. Detta motsvaras av att tvåtusen hushållskunder använder en spisplatta extra under en timme (Pyrko, 2004). För en hushållskund utgör säkringen ett fysiskt hinder för ett effektuttag som övergår abonnemanget. Proppen går om effektuttaget blir för stort. Utöver denna fysiska begränsning finns ingen begränsning för när och hur mycket effekt en kund vill använda, trots att ett stort sammanlagrat effektuttag från många kunder tillsammans kan få stora ekonomiska konsekvenser för nätföretaget, under kritiska perioder. Med sammanlagring menas att alla elkunders laster läggs ihop och bildar en last, i detta fall den last som finns i uttagspunkten till överliggande nät. För nätägare finns det därför starka incitament till att finna lösningar som kan hjälpa till att hålla det sammanlagrade effektuttaget under kontroll. Om det finns möjlighet att begränsa uttaget hos vissa kunder kan det sammanlagrade effektbehovet lättare kontrolleras vilket gör att nätbolagets effektabonnemang inte behöver överskridas eller att det till och med kan sänkas. En sådan möjlighet utgör laststyrning. 18

35 Energianvändning i hushållet Energi- och effektbehov i hemmet Konsumenters eller kunders energianvändning kan delas upp i direkt och indirekt energianvändning, där den indirekta energianvändningen är den energi som behövs för att producera de varor och tjänster som hushållet köper och använder sig av. Den direkta energianvändningen refererar till hushållens användning av energi till uppvärmning, belysning, matlagning, tvätt och persontransporter (Carlsson-Kanyama & Lindén, 2002). I denna rapport undersöker vi den direkta energianvändningen i hushållet som är elberoende. Eftersom husen i undersökningen är elvärmda innefattas el till uppvärmning av bostad och varmvatten, samt hushållsel. Energianvändning inom hushållet är en ganska osynlig företeelse eftersom det ofta rör sig om vanor och rutiner som är mer eller mindre omedvetna. Det är också så att de aktiviteter som man utför när man använder el inte kanske i första hand relateras till el-användandet i sig utan till den funktion som aktiviteten skall ha. Aktiviteten att koka vatten är inte synonymt med att göra av med x antal kwh eller effektuttaget x kw utan relateras snarare till matlagning som till exempel att laga en kopp te. Även om brukaren är intresserad och medveten om sin energianvändning är det ändå svårt för denna att veta hur mycket energi som används vid varje tillfälle eftersom det inte finns någon direkt feedback att få på detta. Eftersom elen inte syns, inte väger något eller på annat sätt går att uppskatta direkt med våra sinnen blir det möjligtvis effekten eller funktionen av aktiviteten som kan utvärderas. När det gäller t.ex. varmvatten går det att se hur mycket badvatten vi har tappat upp, däremot går det inte att se hur mycket energi som har gått åt för att värma upp vattnet. Energi- och effektbehovet i våra hem är beroende av en rad faktorer som hänför sig till fysiska betingelser som rör själva husbyggnaden och den utrustning som finns inuti, till omgivande faktorer, såsom till exempel klimat, och till beteendemässiga betingelser som styrs av behov och vanor. Enligt Pyrko (2004) kan dessa faktorer delas upp på följande sätt: 1. Huskonstruktion 2. Installationer 3. Klimat - Kategori av byggnad (småhus, flerbostadshus, lokal etc.) - Byggnadens konstruktion, isoleringsstandard - Byggår - Byggnadens area och volym - Typ av uppvärmningssystem (elvärme, fjärrvärme etc.) - Typ av installationer och utrustning - Installationernas ålder - Geografisk belägenhet, klimatzon - Utetemperatur - Solstrålning, vind 4. Socioekonomiska faktorer - Antalet boende eller användare - Personbelastning 19

36 5. Beteende - Livsstilar och vanor - Tid på året och dygnet - Inomhustemperatur Statistik över elanvändning i hushåll Statistiska Centralbyrån (SCB) tar årligen fram statistik över energianvändning i småhus. Enligt SCB används i genomsnitt kwh el i småhus som värms enbart med el (SCB, 2003). I detta innefattas el till uppvärmning av bostad och till varmvatten, samt hushållsel. Ett nyckeltal för att beskriva elanvändning i hushåll är elanvändning per kvadratmeter. Uppvärmningssätt Tabell C: Elanvändning i småhus Källa SCB Boarea Samtliga Enbart el Berg/jord/sjövärmepump Tabell C visar elanvändningen per kvadratmeter i småhus år 2002 vilka värmes enbart med el, med en fördelning efter uppvärmd boarea (kwh/m2). För större hus blir således energianvändningen mindre per kvadratmeter, vilket torde bero på att hushållsel och el till varmvattenberedning här är inräknad. Att mätningar av elanvändning i elvärmda småhus görs på den totala användningen av el, det vill säga inklusive hushållsel, kan vara bra att ha i åtanke vid olika jämförelser. Hushållselanvändningen i småhus har stadigt ökat de senaste decennierna visar statistik från SCB, se Figur 7: Figur 7: Användning av hushållsel i småhus Källa: SCB ( ). Användningen av hushållsel i småhus var år 1970 under kwh. Idag är hushållselanvändningen uppe i nästan kwh. Med en ökad användning av hushållsel ökar också potentialen för indirekt laststyrning att få hushållen att flytta sin last till andra perioder för att förbättra sammanlagringseffekt. 20

37 Vad är det då för några funktioner som hushållselen används till? I Energimyndighetens rapport Halvera elnotan i småhuset! från 1998 redovisas följande uppdelning: Övriga apparater 17% Belysning 20% Tvätt & tork 20% Kyl, frys och sval 20% Disk 7% Matlagning 16% Figur 8: Fördelning av elbehov i för hushållsel i svenska hushåll. Källa Energimyndigheten, Cirkeldiagrammet ovan visar elbehovet eller energianvändningen uppdelat på olika aktiviteter med tillhörande utrustning i hushållet. När det gäller effektbehovet finns det dock vissa apparater som har högre effektbehov än andra, t.ex. bastuaggregat, tvättmaskin, ugn, diskmaskin, torkskåp och torktumlare för att välja de högsta. Kyl, frys och belysning har inte särskilt stora effektuttag, men desto längre användningstid. I Tabell D listas vår vanligaste elektriska hushållsutrustning efter effektbehov. Energibehov per år redovisas också utifrån antagen användningstid. Tabell D: Utrustning använd i hushållen, sorterad efter effektbehovet. Källa Pyrko, 2004 (Omarbetat efter Öresundskraft) Utrustning Effekt Energibehov Användning W kwh/år Bastu tim/vecka 260 Tvättmaskin tim/vecka 624 Ugn tim/vecka 260 Diskmaskin disk/dag 733 Torkskåp tim/vecka 416 Infravärme tim/30 dagar 240 Torktumlare tim/vecka 208 Solarium tim/vecka 104 Dammsugare tim/vecka 80 Spisplatta min/dag 360 Vattenkokare min/dag 274 Strykjärn tim/vecka 75 Mikrovågsugn min/dag 64 Kaffebryggare tim/dag 365 Hårtork tim/vecka 52 Brödrost min/dag 31 Kupévärmare tim/120 dagar 216 Bakmaskin ggr/vecka 84 Motorvärmare tim/120 dagar 180 Vattensäng 300 Termostat 800 Matberedare tim/vecka 19 Frys (äldre) 200 Termostat

38 Spisfläkt tim/dag 73 Kyl (äldre) 150 Termostat 560 Elvisp min/vecka 2 TV tim/dygn 153 Frys (ny) 120 Termostat 387 Akvarium 250L dygn 1007 Kyl (ny) 100 Termostat 167 PC inkl. skärm tim/dag 140 PC inkl. skärm stand by dygn 876 Symaskin 85 1 tim/vecka 4 Handdukstork dygn 701 Glödlampa 60 3 tim/dag 65 Video 50 3 tim/vecka 8 Lysrör 43 3 tim/dag 47 Parabol 30 1 tim/dag 11 TV stand by dygn 219 Lysrörslampa 18 3 tim/dag 20 Stereo 15 3 tim/dag 16 Dekoder stand by dygn 131 Parabol stand by dygn 131 Antennförstärkare dygn 96 Lågenergilampa 11 3 tim/dag 12 Skrivare stand by dygn 88 Stereo stand by dygn 44 Energivanor idag Det finns en del studier som har varit inne på att undersöka människors energibeteenden och vanor i hemmet (se t.ex. Palmborg, 1986, Nutek, 1994, Glaumann, 1996). För att leda in resonemanget på vilka funktioner som elen används till i våra hem tas en relativt ny studie från 2003, om hushållens beteenden och attityder till energianvändning i hemmet, upp här: Carlsson-Kanyama, Lindén & Erikssons rapport: Hushållskunder på energimarknaden. Värderingar och beteenden. I denna studie har 600 hushåll svarat på en enkät om sitt hushålls energivanor och attityder och efter det har intervjuer gjorts med 11 hushåll för att fördjupa kvaliteten och tolkningsmöjligheterna av enkätresultaten. I studien delas energianvändning i hemmet upp i fem funktionsområden: Varm och ljus hemmiljö, hel och ren, mätt och belåten, underhållning och information, samt bekväma standbyfunktioner. Om vi börjar med en ljus och varm hemmiljö har studien bland annat tagit upp hushållens önskemål om inomhustemperatur. Här uppger 55 % av hushållen inte de inte vill ha högre än 20ºC i sina hem. Många saknar fullgoda möjligheter att reglera värmen i sina bostäder och därför hålls ibland en högre temperatur än man egentligen vill ha. Detta gäller framförallt hushåll i lägenheter, men även småhus kan ha reglersystem som är dåligt inställda eller ha föråldrade och trasiga termostater. Lampor betyder inte bara arbetsbelysning utan de hjälper också till att skapa ett attraktivt och inbjudande hem. Hushåll verkar vara väl medvetna om att det finns en energisparpotential i att släcka lampor och detta är just en medveten strategi i många hem. Men det är också ett föremål för diskussioner och förhandlingar i hushåll då man har olika uppfattningar om att släcka efter sig eller hålla mörkt i rum som man inte vistas i. I studien visade det sig att hälften av hushållen inte hade någon enda energilampa i sitt hem, vilket kan ses som en outnyttjad sparpotential i många hem. 22

39 I delen Hel och ren konstaterar författarna att det i dagens hushåll duschas mycket, medan badkaren inte används lika ofta längre. Ett skäl som anges till att inte bada är att man tycker att det är för tidskrävande och att man bara badar någon gång vid speciella tillfällen. De beteenden som avslöjas om tvätt av kläder är att många hushåll, speciellt medelålders eller yngre, tvättar ofta ofta flera gånger i veckan. Det är ganska ovanligt att försöka ta bort fläckar eller vädra kläder istället för att lägga kläderna direkt i tvätten. Däremot är man noga med att fylla maskinerna innan man sätter igång tvättmaskinen. Strykning är också något som har rationaliserats bort till stor del. Anledningen som uppges är tidsbrist och att materialen i kläderna idag inte blir så skrynkliga. Det kan förstås vara intressant att notera att det faktum att man inte upplever sig ha tid att vara stressad faktiskt kan bidra till lägre energianvändning. Ett annat sådant exempel på utrustning som är energisnål men som ofta används av anledningen att det sparar tid är vattenkokaren. En hel del hushåll har upptäckt vattenkokarens fördel framför att koka vatten på spisen. Det är framförallt i yngre hushåll som det upplevs som viktigt att inte matlagningen tar för lång tid. När det gäller att vara Mätt och belåten tar rapporten vidare upp hur diskmaskinen används och om man använder lock på kastruller. Många hushåll sköljer disken i varmt vatten innan den sätts in i diskmaskinen och detta beteende kan antingen vara oreflekterat eller medvetet, om man har upptäckt att disken inte blir riktigt ren annars. De flesta kör, precis som vid klädtvätt, fulla maskiner. Hälften av hushållen sätter alltid lock på kastrullen och ytterligare en tredjedel gör det nästan alltid. Att sätta lock på kastrullen var främst förknippat med att det går snabbare och att man kan spara energi. När det gäller Underhållning och information visar det sig att det finns ett stort utbud av olika elektriska apparater för dessa syften i hemmen. Hushåll i småhus har fler apparater än hushåll i lägenhet (23 stycken respektive 13). De flesta hushåll har dator och TV och vid en förfrågan tror många hushåll att dessa apparater inte drar särskilt mycket el. Av de hushåll som anger att de har dator (82 %) svarar ungefär hälften att de har energisparfunktion på den och 35 % har ingen vetskap om det finns eller inte. Diverse elektriska apparater kan stå på i ett hem, precis som lampor, och det är inte alltid en spariver som gör att hushållsmedlemmar går och stänger av utrustning, utan detta beror också på att man irriterar sig på alla ljud. Det finns skillnader i uppfattningen om ljud och ljudkulturer mellan föräldrar och barn och detta kan även gälla i hushåll där föräldrarna är unga. I enkätstudien visade det sig att 72 % av hushållen hade hört talas om stand-byfunktioner. Äldre hushåll var mer okunniga än övriga hushåll. Men även i intervjuerna framkom att många var lite osäkra på vad det egentligen var och framförallt underskattades hur stor andel stand-byelen utgör av hushållselen. Studier visar att andelen ligger uppåt 10 % av hushållselen, men hushållen gissar på någon enstaka procent. Ett annat resultat man kom fram till var att större och dyrare maskiner som spis, kyl/frys, tvättmaskin och torkutrustning i småhus ofta är ganska gamla och därmed mindre energieffektiva än modernare utrustning. Byten av dylik utrustning görs ofta när den gamla går sönder eller när man gör större renoveringar. I småhus finns med andra ord en sparpotential i att byta till energieffektivare utrustning. 23

40 Några viktiga slutsatser från studien kan sammanfattas på följande sätt: Det verkar finnas generationsskillnader i olika energibeteenden. Författarna menar att äldre människor har vanor och beteenden som är inlärda under perioder med knapphet och restriktioner (t.ex. under och efter andra världskriget och vid energikrisen på 70- talet) och som ofta vidmakthålls senare i livet. Därför kan de vanor som grundläggs hos dagens generationer ge en antydan om framtidens utveckling. Att spara tid verkar vara en företeelse som starkt påverkar energianvändning i hemmet. Ur effektsynpunkt är det inte särskilt lyckat att använda mycket utrustning på en gång, men detta blir en följd av att hushållen vill spara tid. Även när det gäller utvecklingen av nya hushållsapparater kan vi se att hushållens krav på att spara tid stimulerar apparattillverkarna till att utveckla snabbare och effektivare maskiner som kräver allt mer eleffekt. Studien visar att hushållsanvändare har en hel del kunskapsluckor när det gäller att veta hur mycket olika apparater använder och vilka energibeteenden som lönar sig mest att tillägna sig. Att informera och lära ut är inte lätt och studier har visat att det är mycket viktigt att både sändare och budskap upplevs som trovärdiga. Energibolagen ses till exempel inte som trovärdiga sändare av hushållen när det gäller att uppmuntra till att spara el. Detta beror på att hushållen ser energisparande som ett motstridigt budskap till energiföretagens önskan att sälja energi. Attityder och beteende Ofta sätts en stor tilltro till att människors miljövänliga inställningar avspeglas i deras beteende, till exempel vid källsortering av sopor eller när det gäller energianvändning i hushållet. Många studier har dock visat att attityd och beteende inte alltid går hand i hand. Stern & Oskamp har (i Gardner & Stern, 1996) utvecklat en orsaksmodell med exempel från energibesparingar i bostadssektorn utifrån ett antal olika studier av miljövärderingar (Tabell E). Tabell E: En orsaksmodell över resursanvändning med exempel från energibesparingar i bostadssektorn. Fritt översatt från modifierad modell av Stern & Oskamp (i Gardner &Stern, 1996) ORSAKSNIVÅ TYP AV VARIABEL EXEMPEL 7 Bakgrundsvariabler för hushållet Inkomst, utbildning, antal hushållsmedlemmar 6 Externa drivfjädrar och hinder Energipris, boyta, ägande, tillgänglig teknologi, svårighet och kostnad för energibesparande åtgärd 5 Värderingar och världssyn Människans roll i naturen, altruism, postmaterialism etc. 4 Attityder och uppfattningar Oro för den nationella energisituationen, tro på att hushållet kan påverka, uppfattning av grannar förväntar sig att man inte ska slösa 3 Kunskap, vetande Veta att varmvattenberedaren är en stor energislukare, veta hur man isolerar vinden 2 Uppmärksamhet, beteendemässigt åtagande, etc. Komma ihåg att täta fönstrena innan uppvärmningssäsongen 1 Resursanvändande eller resurssparande beteende Att använda luftkonditioneringen mindre, köpa en effektiv panna, sänka inställning på termostater 24

41 För att förklara modellen återges här fritt översatt Gardner & Sterns text: Modellen klargör vilka hinder som finns för att goda miljövärderingar skall avspeglas i ett miljövänligt och energisparande beteende. Tabellen visar en lång orsakskedja av faktorer som påverkar ett miljövänligt beteende (nivå 1). Vilken variabel som helst på en högre nivå kan påverka en variabel längre ner i kedjan. Till exempel, kan ägandeformen av bostaden (nivå 6 i tabellen) påverka attityder till energieffektiviserande åtgärder i hemmet (nivå 4). För en husägare kan en effektiv panna eller en välisolerad vind betyda mer än bara sänkta energikostnader. Att ha en energieffektiv, modern panna och god isolering kan vara ett uttryck för husägarens vilja och inställning till att ta hand om sitt hus. Av denna anledning kan de som äger sina hus också bli mer kunniga i hur man gör när man tilläggsisolerar (nivå 3) och mer engagerade i att göra en dylik energieffektiviseringsåtgärd (nivå 2). Notera också att variabler på lägre nivåer i kedjan kan påverka variabler högre upp. Till exempel kan beteende (nivå 1) ändra attityder och kunskap (nivå 4 och 3) genom att man lär av egna erfarenheter eller genom en psykologisk process att reducera vad som kallas kognitiv dissonans (bristande överensstämmelse med sin övertygelse). Begreppsstrukturen i Tabell E pekar på att det finns två typer av hinder (barriärer) som kan hindra människor från att agera enligt sina miljövänliga värderingar. För det första antyder modellen att vilket brott som helst i kedjan mellan attityder (nivå 4) och beteende (nivå1), som till exempel bristfällig kunskap (nivå 3) eller uppmärksamhet eller engagemang (nivå 2), kan förhindra att miljövänliga attityder avspeglas i direkta handlingar. Dessa barriärer existerar inom individen. Därför kan de bemötas med till exempel information riktad till individen. För det andra identifierar modellen hinder som ligger utanför individen. Till exempel individens socioekonomiska bakgrund, tillgänglig teknologi, sociala och politiska institutioner, ekonomiska drivkrafter, samt attityder om diskomfort och obekvämlighet kan också förhindra att miljövänliga värderingar uppstår. Externa barriärer kan också förhindra ett miljövänligt agerande. Till exempel kan människor undvika att källsortera sina sopor om de upplever att det är för arbetsamt eller obekvämt, även om de har en inställning att källsortering är något bra (Gardner & Stern, 1996). Vad styr vardagen? Energianvändning i hushållet handlar mycket om hur vi formar vår vardag kring den teknologi som står oss till buds. Vardagslivet försiggår på många olika arenor där hemmet är en av dem. De vanor man har i hemmet bär man också med sig utanför hemmet. I Ellegård & Wihlborg (2001) diskuteras vardagsbegreppet som ett gäckande begrepp som är svårt att definiera för att det är ett mångdimensionellt och komplext begrepp som är svårt att trycka in i en enda kategori. I författarnas tankegångar innefattar vardagen likaväl måndag till fredag som lördag och söndag, både yrkesliv och hemmaliv. Ellegård (i Ellegård & Wihlborg, 2001) menar att människor anpassar sina vardagsliv efter olika restriktioner. Det finns olika typer av restriktioner som påverkar inom vilken ram människor kan agera i vardagslivet: Styrnings- och auktoritetsrestriktioner. Dessa restriktioner skapas av organisationer vars legitimitet och beslutanderätt är befästa i lagar, regler och förordningar. Exempel på detta kan vara skolgång, busstider, tillgång till dagis och arbetstider. 25

42 Kopplingsrestriktioner. Restriktioner inom primärgruppen, t.ex. mellan föräldrar och barn, mellan makar och mellan syskon. Restriktionerna bygger på löften och förpliktelser som upprätthålls och ständigt omprövas i vardagen. Kapacitetsrestriktioner. Vilken tillgång som finns på resurser; materiella, kunskapsmässiga, fysiska, ekonomiska och tekniska resurser. Vidare menar Ellegård att det i vardagen förekommer ett ständigt flöde av aktiviteter som utförs antingen genom den enskildes val eller genom påverkan av olika restriktioner som då utgör vissa handlingsramar. Vissa aktiviteter utförs nästan omedvetet. Många aktiviteter ingår i olika projekt och vissa aktiviteter kan ingå i flera projekt. Ta till exempel aktiviteten att cykla till jobbet som ingår i projektet att transportera sig till arbetet, men som också kan ingå i projektet sund kropp. Projekt och aktiviteter avbryts av återkommande aktiviteter som är relaterade till grundläggande fysiologiska behov som till exempel att äta, sova och att sköta sin personliga hygien. Dessa aktiviteter återkommer i en rytm som skapar vardagens grundstruktur. Energianvändning i hushållet är kopplat till olika aktiviteter som utförs med varierande teknisk utrustning. Utrustningen har blivit en del av vardagen och vardagsanvändningen och uppmärksammas inte speciellt. Detta kallas för att teknologin har blivit domesticerad (Aune, 1998). Mycket av energianvändningen följer också den dagliga rytm som vi människor har och tillägnar oss genom fysiologiska behov och genom olika restriktioner. 26

43 Bakgrund till laststyrning Källsortering ett exempel på hushålls anpassning till nya rutiner För att anlägga ett bredare perspektiv på hushålls anpassning till yttre förändringar som påverkar vardagslivet kommer här källsortering att diskuteras. Vilka är då parallellerna mellan källsortering och eldistribution? Det finns några nämnare som gör att forskning om källsortering kan vara en intressant jämförelse: Sophantering och eldistribution är båda exempel på tjänster som vårt samhälle är beroende av dagligen för att fungera (som det gör idag). Tjänsterna betraktas som en samhällsservice som skall fungera i det tysta. Detta kan delvis ha sin förklaring i att både sophantering och eldistribution tidigare har legat under kommunal förvaltning som en service till kommunens invånare. Förändringar av tjänsterna berör människors vardagsliv och rutiner. I en rapport som granskar tidigare forskning kring källsortering av sopor i hushållen försöker sociologen Adrienne Sörbom besvara frågan om vad som kan bidra till en utvecklad källsortering på hushållsnivå (Sörbom, 2003). Sörbom drar, utifrån det forskningsmaterial som hon har gått igenom, tre generella slutsatser om källsortering: Det verkar finnas en utbredd vilja hos människor att källsortera sina sopor (Inom Sverige, Europa och USA). Tillgänglighet och enkelhet verkar vara avgörande faktorer för om människor källsorterar. Ekonomiska vinster kan vara ett sätt att öka människors vilja att källsortera. Många studier har varit inne på att försöka hitta bakomliggande demografiska variabler och värderingar för att kunna finna ut vem det är som källsorterar. Att sätta samman en viss brukarprofil som är mer aktiv än andra att källsortera verkar dock vara svårt, utifrån de studier som tas upp. Ålder, kön och hur människor bor har visat sig påverka till viss del. Studierna ger dock sällan, enligt Sörbom, några utvecklade förklaringsmodeller till varför resultaten i undersökningarna blir som de blir. Värderingar verkar spela roll för om människor källsorterar eller inte, men bara till en viss gräns. Sörbom menar att: Normer och värderingar kan användas för att förklara vem som källsorterar endast i de fall där det krävs att ett stort engagemang läggs ned i den enskilda handlingen. Handlingar som är lättare att utföra kommer alltså att utföras av såväl dem med starka som dem med svaga positiva attityder (sida 16 i Sörbom, 2003). Resultaten från ett flertal empiriska studier visar att människor kan påverkas att källsortera då sophanteringssystem används där det tas betalt per kilo sopor (t.ex. i Varbergs kommun). Ett ekonomiskt incitament kan bevisligen påverka människor att göra mer och ibland är det till och med så att uppoffringen inte står i relation till den ekonomiska ersättningen. 27

44 Men jämförelsen mellan att källsortera sopor och att spara effekt genom indirekt eller direkt laststyrning visar också på ganska stora skillnader. Behovet av källsortering är enligt Sörboms utsaga vedertaget av människor i allmänhet. Det verkar som att människor vill källsortera, att detta anses som en god handling som om möjligt bör göras. I källsorteringsfrågan verkar knäckfrågan snarast ligga i att förbättra tillgängligheten till miljöstationer eller att förenkla processen så att människor inte behöver köra sina sopor eller lagra sina sopor i hemmet. Man skulle kunna säga att frågan är monopolär, eftersom inställningen till källsortering i stort sett är positiv (även om människor har olika stort engagemang i frågan). Vad forskningen om källsortering lär oss är att folk kan ändra på rutiner och beteenden i sina vardagsliv om de tycker att motivet är hedervärt. Att koppla beteendet till en ekonomisk vinst har också visat sig öka intresset för beteendeförändringar. Forskningen om källsortering lär oss också att även hushåll som har ett ganska lågt engagemang i frågan kan vara med att källsortera om det upplevs som enkelt. Det är därför ganska lätt att misstänka att enkelhet nog är ett koncept som bör gälla även vid direkt och indirekt laststyrning. Kan man hjälpa människor med hur de skall undvika effekttoppar på ett enkelt sätt är mycket vunnet antingen det rör sig om att hitta tekniska lösningar och automatiska system eller att kunna ge enkla tumregler för vilken utrustning som bör undvikas att använda tillsammans eller vid vissa tidpunkter. Tidigare laststyrningsprojekt Sydkraft genomförde i slutet av 80-talet och i början av 90-talet några projekt som handlade om teknikstyrning av elanvändning för både lokaler och övrigsektorn och för småhussektorn. I småhussektorn gjordes omkring 450 försöksinstallationer i Värnamo i hus med direktelvärme (Sydkraft, 1989). I målsättningen sades man vilja undersöka olika tekniska och ekonomiska villkor för storskalig installation, samt utvärdera teknik och sammanlagrad effektreduktion i nätstationer. Man hade också som målsättning att utreda benägenheten hos kundkategorin direktelvärmda småhus att deltaga i ett laststyrande system. Detta gjordes genom att man skickade ut ett frågeformulär med följebrev till utvalda områden. Intresset för att delta var stort: ca 65 % av de hushåll som hade fått inbjudan valde att delta. När det gäller hushållens upplevelser av projektet är det endast hushållens erfarenheter från installationen och utrustningen som har undersökts inte hur hushållen upplevde sin värmekomfort under styrningarna eller vad de tyckte om att få sin värme kontrollerad utifrån. Därför finns det inte så mycket att hämta när det gäller människors anpassning och acceptans av laststyrning härifrån. Inom ramen för Vattenfalls Uppdrag 2000 har en rad laststyrningsförsök i småhus genomförts under 1990-talet. I Ösbydalen i Värmdö kommun samt i Sylta i Upplands-Bro kommun testades laststyrning av elpannor i 127, respektive 136, lägenheter i radhus och parhus (Levin & Wesslén, 1993). Det som framförallt bedömdes viktigt att få reda på i detta projekt var vilken effektbesparing som var möjlig med laststyrning samt vilka konsekvenser laststyrning har på inomhusklimatet. Resultaten visade på effektbesparingar på ca 1,8 kw per hus med en utomhustemperatur på mellan 0 och 2ºC. Den återvändande lasten uppmättes vara i ungefär samma storleksklass som effektbesparingen. 28

45 Laststyrningens inverkan på inomhusklimatet presenterades genom att redovisa de temperatursänkningar som hade uppkommit vid bortkopplingen. Sänkningarna låg på ungefär 1ºC för tre timmars styrperioder. I övrigt redovisades ingenting om de boendes upplevelse av temperatursänkningarna eller upplevelse av inomhusklimatet under laststyrningsperioden. I Ösbydalen provades också en tredelad eltariff som bestod av en konventionell tidstariff (hög och lågpris) med ett tredje elpris som gällde under laststyrningsperioderna. Vid laststyrning lyste en röd lampa i hallen i husen för att påminna om det dyrare elpriset. I rapporten presenteras svaren från i fem hus i Ösbydalen, som benämns V1-V5, på frågan: Märker ni när den röda lampan i hallen lyser? Vad gör ni då? I hus V1 undviks disk och tvätt när lampan lyser. I husv2 väntas det med tvätt. I hus V3 ser man inte lampan (Den sitter bakom dörren ). I hus V4 reagerar man inte på lampan. I hus V5 håller man utkik efter lampan och undviker tvätt, disk och torktumlare, samt släcker ned lite. Tvätt och disk verkade framförallt vara de elanvändande aktiviteter som hushållen valde att undvika eller snarade flyttade till annan tidpunkt då signalen för ett högre elpris visades. I hus V5 gick man till och med lite längre och sänkte sin komfort något när det gällde belysningsfunktionen i hemmet. Det hade varit intressant att veta vad hushållen tänkte när de valde att ändra (eller inte ändra) sitt beteende då den röda lampan lyste. Gjordes uppoffringen för att man trodde att man skulle tjäna på det eller för att hjälpa elbolaget vid höglast? Tyckte man att den ekonomiska vinning man gjorde var värt besväret? Att beteendeförändringarna främst härrörde till tvätt och disk berodde detta på att hushållet inte såg någon annan möjlighet att flytta last eller på att dessa aktiviteter var lättast att flytta? Ett annat exempel på projekt som har till syfte att reducera effekttoppar har Long Island Power Authority (LIPA) som levererar el till 1,1 miljoner kunder i staten New York, USA (Johansson, 2003). LIPA edge är ett av LIPA:s effektreducerande program som är inriktat på hushållskunder med centralt luftkonditioneringssystem eller pool. Kunderna får en central termostatenhet till kylsystemet som går att fjärrprogrammera och är det en pool det gäller så slås pumpen av från LIPA. I konceptet ingår att kunden dels själv kan programmera termostaten via , dels kan LIPA reglera inomhustemperaturen eller tillfälligt stänga av kompressorn på kylanläggningen. Kunderna blir informerade i förväg om bortstyrning kommer att ske och de har då möjlighet att överkoppla LIPA:s styrsignaler. LIPA har förbundit sig till att begränsa effektstyrningen till maximalt sju dagar per sommar (det är sommartid som det finns effektproblem på grund av att många hus och lokaler kyls med luftkonditionering). Total deltar över hushåll i programmet, men tidigare har LIPA haft problem med att så mycket som 45 % av hushållen valde att inte låta LIPA styra sina kylanläggningar vid förvarnad bortkoppling. Då andelen hushåll som valde att förbigå bortkopplingen ansågs hög undersöktes orsakerna närmare. Det visade sig att många hushåll inte riktigt förstått vad konceptet innebär. Man har inte förstått att man har överkopplat LIPA:s styrningar eller att LIPA har velat styra. Informationen till kunderna har sedan förbättrats avsevärt och totalt kan ca 26 MW styras bort inom LIPA edgeprogrammet. 29

46 En studie som handlar om användning av effektreducerande utrustning som kan styras utifrån och som faktiskt fokuserar på människornas upplevelse av tekniken är Margrethe Aunes undersökning om Ebox (Aune, 2001). Ebox är en elektronisk styrdosa som kopplas mellan strömkällan och de elapparater som ska styras. Genom en webmodul i utrustningen kan de hushåll som har tillgång till Internetuppkoppling styra inomhustemperaturen i hemmet utan att behöva vara fysiskt närvarande. Hushåll som inte har Internetuppkoppling har möjlighet att göra inställningar manuellt på Eboxen. Även nätbolaget har möjlighet att styra hushållens inställning av inomhustemperatur utifrån. Eboxen introducerades på försök i 17 lägenheter i Oslo under perioden oktober 1999 april Hushållen var en demografiskt heterogen grupp där vissa hade uppkoppling till Internet och andra inte. Efter sex månader med utrustningen intervjuades hushållen om sina upplevelser av Eboxen utifrån de teoretiska begreppen design/funktion/kontroll, användningsmönster, motivation och kommunikation. En skillnad mellan Aunes studie och denna studie om laststyrning är att i Eboxen får hushållen en utrustning som kan hjälpa till att förbättra värmekomforten i hemmet och en möjlighet att eventuellt spara energi genom att sänka inomhustemperaturen under perioder där hushållen inte är hemma eller sover. Funktionen att nätbolaget har möjlighet att utifrån styra värmen är bara en delfunktion i utrustningen. När det gäller laststyrningsförsöket i Södra Sandby tillför den extra utrustning som installeras till hushållets elmätare ingen annan funktion än att nätbolaget kan styra (stänga av och sätta på) elvärme och varmvattenberedare. Utrustningen innebär med andra ord inget mervärde för hushållskundens inomhusklimat eller dylikt. Ett intressant resultat från den norska studien är att hushållen i undersökningen faktiskt inte fokuserat särskilt mycket på nätbolagets styrningar av inomhustemperaturen, utan mer på de egna styrmöjligheterna som Eboxen ger. Nätbolagets laststyrningsmöjligheter döljs på detta sätt bland de övriga funktionerna. Att hushållen är medvetna om nätbolagets möjligheter till extern styrning märks dock i diskussionen om kostnader för utrustningen. Vissa hushåll, som av Aune kallas för De entusiastiska, förväntar sig inga belöningar av nätbolaget för att hushållet ger dem kontroll över värmen i lägenheten, däremot tycker man att Eboxen skall vara gratis eftersom användandet också gagnar nätbolaget. Andra hushåll, som har ett mer individualistiskt förhållningssätt (de skeptiska), skulle vilja se belöningar i form av sänkta nätavgifter. Dessa hushåll menar att nätföretaget kan spara mycket pengar på att slippa investera i förstärkningar av elnätet. Eboxen ska givetvis vara gratis. I både Norge och Danmark pågår idag projekt med laststyrning. I Norge arbetar stiftelsen SINTEF i samverkan med branschorganisationen EBL-kompetanse och NTNU (Norges Teknisk-Naturvetenskaplige Universtitet). Tillsammans med nätföretagen Buskerud Kraftnett och Skagerak Energinett undersöks tvåvägskommunikation med bland annat bortkopplingsmöjligheter hos hushållskunder. De resultat man presenterar rör framförallt sparpotentialen av effekt vid olika åtgärder, till exempel kommer man fram till att om ca 2 miljoner hushållskunder medverkar kan bortkopplingspotentialen ligga på 600 MW i hushållssegmentet. Detta representerar en ännu högre kvot elproduktion om hänsyn tas till överföringsförluster (SINTEF hemsida, 2004). I fortlöpande projekt skall även brukaraspekter närmare undersökas (Saele, 2004). I Danmark har nätföretagen Eltra och Elkraft satt igång ett laststyrningsförsök med bortkoppling av värme för 25 utvalda kunder på Själland. Kunderna har blivit lovade upp mot 1000 DKK i ersättningar för att energibolagen får styra deras radiatorer några gånger om året. Försöket har pågått sedan december

47 Forskning och projekt som handlar om effektreglering och laststyrning i hushållssektorn har pågått i ett antal decennier och pågår idag alltjämt. De tekniska möjligheterna förändras hela tiden och det är naturligtvis både viktigt och relevant med tekniska och ekonomiska uppdateringar och rapporter inom området. Vad som ofta saknas är en närmare analys av hushållskundernas upplevelse och tankar kring tariffer och laststyrning. På en avreglerad elmarknad måste kunden sättas mer i fokus. Kunden är här inte bara en last på nätet utan består av olika individer eller kollektiv av individer som lever sina liv och som i mångt och mycket är beroende av el i sin vardag. Faktorer som påverkar värmekomforten Hur vi upplever vår inomhusmiljö beror av en mängd faktorer som till exempel ljud, ljus, luftkvalitet, luftfuktighet, termisk komfort och människans värmebalans. Det som kan vara intressant att ta upp för laststyrningsförsöket där vi laborerar med att stänga av och sätta på värmesystem är termisk komfort och värmebalans i den mänskliga kroppen. Termisk komfort definieras enligt ISO 7730 (fritt översatt efter Bengtsson, 2003) som: det sinnestillstånd som uttrycker förnöjsamhet med den termiska miljön. Det finns inget perfekt termiskt inomhusklimat som passar alla. Om man skulle mäta ett antal parametrar såsom lufttemperatur, strålningsbalans med omgivande ytor, turbulensindex för luftrörelser, luftfuktighet, klädsel och kroppsaktivitet och låta människor skatta sin termiska komfort skulle en teoretisk perfekt termisk nivå kunna tas fram. Då upplevelsen av den termiska komforten är personlig skulle nivån ändå inte passa riktigt alla människor. Den enskildes bedömning varierar och beror bland annat på aktivitetsnivå, vilka kläder man har på sig och vilka möjligheter det finnas att påverka sin situation. Människokroppen eftersträvar att hålla en jämvikt i utflöde och inflöde av värmeenergi till och från kroppen. Temperaturen i de inre organen och i hjärnan ligger normalt mellan 36.1 och 37.8ºC. Temperaturer över 42ºC är livshotande och under 31ºC är vi i regel medvetslösa. För att hålla denna inre temperatur har kroppen vissa fysionomiska möjligheter att styra kroppstemperaturen (Bengtsson, 2003): Hudnära blodkärl kan utvidgas eller dras samman så att utbytet av värme till huden regleras (s.k. vascodilitation). Ämnesomsättningen kan ökas med upp till 3-4 gånger genom reflektoriska muskelsammandragningar (så att man skakar av köld ). Värme kan transporteras ut genom att vi svettas. Vi kan också påverka vår termiska komfort genom att reglera sånt som går att reglera i den omgivande miljön, såsom att höja temperaturen, vädra eller dylikt, eller genom att ändra något i den egna värmebalansen såsom att ta på eller av oss kläder, ändra kroppsställning eller aktivitetsnivå. 31

48 Formellt beskrivs komfort oftast av det så kallade termiska inneklimatet (Pyrko & Qvistbäck, 1990). Det termiska inneklimatet uttrycks som den operativa temperaturen T op, vilken i sin tur är en funktion av luft- och strålningstemperatur: T op = (T luft + T str )/2 I ISO standard 7730 rekommenderas att: T op bör ligga mellan 20 och 24 ºC. Temperaturgradienten, mätt på höjden 0,1 respektive 1,1m över golvet, bör inte vara högre än 3ºC. Yttemperaturen bör ligga mellan 19 och 26ºC. Det finns också regler för nybyggnation som föreskriver att: Den lägsta riktade operativa temperaturen T op ska vara minst 18ºC i bostads- och arbetsrum och 20ºC i badrum. Temperaturgradienten, det vill säga temperaturskillnad i vertikalled i rummets vistelsezon måste vara mindre än 5ºC. Den beräknade yttemperaturen på golvet ska ligga mellan 16 och 27ºC. Då författarna har gjort datorsimuleringar av laststyrning av värmesystem säger de dock att: Slutsatsen när det gäller de boendes värmekomfortkrav och acceptans för temperaturvariationer blir att innetemperaturen tillfälligt kan sänkas under 20ºC men inte lägre än 18ºC eller ökas till över 24ºC men inte högre än 28ºC. Därför kan en laststyrningsåtgärd som orsakar innetemperatursänkning/ökning med 3...4ºC under 3-4 timmar anses vara fullt möjlig att genomföras, vilket har bekräftats av de genomförda simuleringarna (Pyrko & Quistbäck,1990). Kraven som hushållen ställer för komfortnivå i sina egna hem vid laststyrning kan förstås inte besvaras genom datorsimuleringar. En utgångspunkt vi får ta med oss att det förekommer individuella variationer för termisk komfort. Relationen mellan kund och elbolag En viktig händelse som har påverkat relationen mellan kund och energibolag är avregleringen av elmarknaden. Enligt branschorganisationen Svensk Energi har det viktigaste målet med avregleringen av elmarknaden varit att undanröja hindren för ökad rörlighet bland elkunder med låg elanvändning och härigenom erhålla ökad konkurrens och prispress på marknaden (Svensk Energi, 2000). Följden har blivit en uppdelning av elbolagen i nätbolag och i elhandelsbolag (elleverantör), där kunden fortfarande är hänvisad ett nätbolag, men där kunden nu kan välja elleverantör. För elleverantörernas del har detta inneburit att de har blivit tvungna att koncentrera sig mer på marknadsföring och kundrelationen har blivit viktigare eftersom kunden lätt kan byta leverantör. Det finns fortfarande många fall där nätbolag och elleverantör ingår i samma koncern och på detta vis kan de skilda juridiska personerna både ha synergieffekter av varandra men samtidigt kan kunder som är missnöjda med ett nätbolag demonstrera genom att inte handla av koncernens elhandelsbolag. Därför är det viktigt att även nätbolagen har en god relation till sina kunder. 32

49 Men hur stark är egentligen relationen mellan kund och elbolag? Lisa Nyberg är en forskare som har ägnat sig åt att titta på vilka faktorer som påverkar kundrelationer i energiföretag. Nyberg menar att el som en tjänst kan kategoriseras som en tjänst där kunden har ett lågt engagemang och ganska lite interaktion med leverantören. Den enda påtagliga kontakt som flertalet kunder har med sin elleverantör är när man ska betala fakturan. Det är när någonting i tjänsten inte fungerar som kunden brukar vända sig till elleverantören som exempelvis vid strömavbrott eller vid en felaktig faktura (Nyberg, 2002). I studien görs intervjuer med elkunder som har bytt elleverantör och elkunder som har valt att fortsätta med sin gamla elleverantör genom ett aktivt val; De sistnämnda har ringt och prisförhandlat med sin gamla leverantör och fått ett prisförslag som är tillräckligt likt andra alternativ och har därför valt att stå kvar som kund eftersom man tidigare inte har haft något problem med befintlig elleverantör. Nyberg kommer fram till att en relationsförändring inte kan beskrivas utifrån enskilda händelser, utan att det är ett samspel mellan händelser och styrkan på relationen som kan beskriva en relationsförändring. Både rutinartade händelser och kritiska händelser kan påverka relationen mellan kund och leverantör. Så länge allt fungerar som det ska (att elen kommer som den ska och att fakturorna är riktiga) är kunden varken nöjd eller missnöjd, men relationen stärks. Dock är det så att så fort som något händer som ger kunden anledning att kontakta leverantören finns en risk att händelsen resulterar i en negativ relationsförändring (en attitydförändring hos kunden som vissa fall kan leda till att kunden vill byta leverantör). Därför är det viktigt att leverantören vid varje möte med kunden agerar för att stärka relationen; att företaget vid varje kundkontakt lyssnar och tror på kunden och att de hanterar ärendet snabbt och korrekt. Vid felaktigheter är det viktigt för leverantören att ber om ursäkt och gärna kompenserar kunden för misstaget. Då tjänsten el innebär låg interaktion mellan kund och bolag och lågt engagemang från kundernas sida kan dåliga erfarenheter av förändringarna utgöra en kritisk händelse som starkt påverkar kundernas inställning till bolaget. Är kunderna missnöjda med nätbolaget kan kunderna inte välja bort detta. Det man som kund kan göra är att anmäla nätbolaget till Energimyndigheten som är tillsyningsmyndighet för nätbolagen, men i det fall som kundens elleverantör ingår i samma koncern som nätbolaget kan kunderna visa sitt missnöje genom att byta elleverantör. 33

50 34

51 Fältet Energibolaget Skånska Energi AB Detta projekt har utförts i samarbete med Skånska Energi AB (SENAB). Samarbetet mellan Skånska Energi AB och forskningsgruppen för effekthushållning i byggnader vid Lunds Tekniska Högskola etablerades år Sedan dess har en rad projekt genomförts med bolaget och bolagets kunder som forskningsobjekt. Skånska Energi AB är ett elbolag i Skåne, södra Sverige, som har sitt huvudkontor i Södra Sandby beläget ungefär en mil öster om Lund. SENAB:s nätområde sträcker sig över ett antal mindre orter i Skåne, se Figur 9. Figur 9: SENAB:s nätområde. Sedan avregleringen av elmarknaden är SENAB uppdelat i ett nätbolag och ett elhandelsbolag Skånska Energi Nät AB och Skånska Energi Marknad AB. SENAB äger både ett 20kV-nät med en sträckning på ungefär 350 km luftkabel och ett 400V-nät med ca 1000 km jordkabel. Nätområdet utgörs av tre olika koncessionsområden: Furulund, Södra Sandby och Önneslöv. Det är möjligt att överföra el mellan Önneslöv och Södra Sandby, men inte till och från Furulund eftersom detta område håller en annan spänningsnivå. Nätbolaget har drygt kunder, av vilka 99 % (till antal) är hushållskunder. Hushållskunderna står för ca 57 % av den sålda elen. Övriga kunder utgörs av industriföretag, livsmedelshallar, jordbruk och skolor med mera. 35

52 För fördelning av nätkunderna på olika kundkategorier se cirkeldiagrammet (Figur 10). Småhus med elvärme 40% Lägenheter 2% Småhus utan elvärme 11% Industri och företag 47% Figur 10: Skånska Energis nätkunder år 2001 fördelade på olika kundkategorier (Skånska Energi, 2004). Ungefär 10 % (1700) av SENAB:s nätkunder väljer att köpa sin el från något annat elhandelsbolag. CustComsystemet SENAB övergick till ett mätsystem, CustCom, för timvis avläsning av kundernas elanvändning. CustComsystemet består av mätare som sitter ute hos kunderna som är anslutna till en så kallad counter som skickar vidare data till en nätstation, en collector, som samlar datan. Collectorn läses av dygnvis och lagras i en databas på SENAB. Kommunikationen mellan de olika delarna i CustComsystemet redovisas i Figur 11. (För detaljerad beskrivning av laststyrningsmöjligheter med CustComsystemet, se North, 2001, Johansson, 2003 och Abaravicius, 2004). Figur 11: Systemöversikt för CustComsystemet (North, 2001). 36

53 Bolagets intresse av laststyrning SENAB:s elhandelsbolag har antagit en lågrisk-policy som innebär att elen inte handlas på Spotmarknaden. Istället köps elen genom bilaterala avtal med Sydkraft och Vattenfall. Priset är fastställt efter säsong (vinter 1, vinter 2, sommar och så vidare), men avtalen har en gummibandsprincip vilket innebär att priset för varje KWh inom en säsong är densamma oavsett om SENAB:s kunder använder mer eller mindre el än kontrakterad nivå. Då Sydkraft inte längre vill sälja el enligt denna princip har SENAB övergått att köpa sin el från Vattenfall istället. Kontrakten med Sydkraft fasas ut under perioden 2003 till Eftersom elhandelsbolaget redan har prissäkrat variationer i elanvändningen genom gummibandsprincipen föreligger därför inget behov av laststyrning för deras del. För SENAB:s nätföretag är situationen en annan. Skånska Energi Nät AB betalar nätavgift till överliggande nät, det vill säga till Sydkraft. De tre olika koncessionsområdena har olika nivåer för abonnerad effekt, se Tabell F. Tabell F: Effektabonnemang och nätavgift för år 2002 Område Effektabonnemang (kw) Kostnad för abonnerad last (kr) Södra Sandby Önneslöv Furulund Totalt Om den abonnerade effektnivån överskrids måste Skånska Energi betala höga straffavgifter till Sydkraft. Under vardagar (måndag till fredag) ligger straffavgiften på 530 kr/kw och för veckoslut (lördag och söndag) samt andra helgdagar ligger den på 254 kr/kw. Avgiften grundas på medeleffekten över en timme, vilket betyder att ett kortvarigt överskridande av effektabonnemanget inte behöver innebära straffavgift (Dahlström, Skånska Energi Nät AB). För SENAB föreligger risken att överträda effektabonnemanget framförallt vintertid vid låga temperaturer eftersom bolaget har en stor andel elvärmekunder. Dagliga variationer i elanvändningsmönstret (effekttoppar morgon och kväll) tillsammans med värmebehovet kan bidra till höglastsituationer. 37

54 I Figur 12 visas SENAB:s högsta och lägsta effektuttag per månad i ett exempel från Högsta och lägsta effektuttag per 1 timme år 2001 Effektuttag (kwh/h) Månad Figur 12: SENAB:s effektkurva exempel för år MAX 2001 MIN För nätföretagets del utgör därför både direkt och indirekt laststyrning en möjlighet att påverka effektnivån så att den inte överskrider abonnemanget. På sikt kan laststyrning även vara en strategi för att sänka effektabonnemanget och på så vis nätavgifterna till överliggande nät. 38

55 Tio hushåll i Södra Sandby Som försöksobjekt i de studier som innefattas i denna rapport ingår tio hushåll som är kunder till SENAB och som alla bor i elvärmda småhus skrevs en rapport av North (2001) om de tekniska möjligheterna för laststyrning med hjälp av CustComsystemet. Redan i North s studie valdes nio försökshushåll ut på tekniska grunder för fortsatta studier om laststyrning. Sju av dessa hushåll ingår i föreliggande studie. Tre nya hushåll har fått väljas ut för att komma upp i 10 försökshushåll. Urval I North s studie gjordes bland annat en enkätundersökning som skickades ut till kunder i SENAB:s nätområde. I enkäten fick kunderna uppge om de kunde tänkas vara med på fler projekt i forskningsgruppens regi. Utifrån de som svarade ja på frågan gjordes sedan ett urval av kunder som tillfrågades om de ville medverka i ett laststyrningsprojekt. Urvalet är gjort framförallt utifrån tekniska premisser grundat på kundernas uppvärmningssystem. För den typ av studier som har företagits i denna rapport skulle urvalet kunna vara bättre om det gjordes med avseende på att få variation på t.ex. demografiska variabler. Tittar man på variabeln ålder, samt variabeln boende i varje hushåll utgör hushållen en något homogen grupp. De flesta hushållen består av medelålders till äldre personer (50-75 år). Endast i två hushåll förekommer barn under 18 år. Antalet boende är 1-4 med en övervikt av hushåll med två boende. De flesta har bott i sina hus ganska länge och barnen har vuxit upp i huset och sedan flyttat hemifrån. Urvalet kan eventuellt förklaras att det kanske är just denna åldersgrupp (50-75 år) som anser sig ha tid att medverka i ett sådant här forskningsprojekt och som har tackat ja i enkäten. I Tabell G på nästa sida redovisas uppgifter om: de boende i hushållen, byggnaden (huset), värmesystem, varmvattenberedare, samt om hushållet har vidtagit någon energieffektiviserande åtgärd, t.ex. tilläggsisolering. 39

56 Tabell G: Fakta om hushållen Hushåll K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Boende Kön och ålder Hemma dagtid? Årlig elförbrukning (2003) 1M26-65, 1K K 26-65, 1M M M 65+, 1K 65+ 1K 26-65, 1M K 26-65, 1M M 19-25, 1K 26-65, 1M M 13-19, 1M26-65, 1K M 33, 1K 32, 1baby Ibland Ja (M) Ja Ja Nej Nej Ibland Nej Ja Nej 1M 45, 1K 44 (1K 16, 1M13 två veckor i månaden) kwh kwh kwh kwh kwh kwh kwh kwh kwh kwh Hustyp Friliggande villa Friliggande villa Friliggande villa Friliggande villa Friliggande villa radhus radhus radhus Friliggande villa Friliggande villa Bostadsyta 160 m m 2 180m2 145m2 150m m2 källare 118 m2 118 m2 110 m2 116 m2 95 m2 Byggnad Byggnadsår Byggnadstyp 1 ½ plan. Tegel med trästomme 1 plan. Tegel+lättbetong, samt 60 m 2 tegel med trästomme 1 plan. Tegel med lättbetongsstomme +50 m 2 tegel med trästomme & inrett garage 1 plan. Tegel med lättbetongsstomme + 55m 2 tegel med trästomme 1plan+källare. Betongvalv, tegel 2 plan, tegel med trästomme 2 plan, tegel med trästomme 2 plan, tegel med trästomme 1 plan. Tegel med trästomme Fönsterglas treglas treglas treglas treglas tvåglas och treglas tvåglas treglas treglas tvåglas treglas 1 plan. Tegel med trästomme Säkringsnivå 20A 20A 20A 16 A (effektvakt) 20A 16A 16A 16A 20A 20A 15,75 kw (9kWbegränsning) Värmesystem Primärt ppvärmningssystem Installerad effekt Styrsystem Sekundärt uppvärmnings -system Elpanna, vattenburet system 13kW Utegivare, inga enskilda termostater på elementen kamin (5m 3 ved/år) Elpanna, vattenburet system 13,5 kw (stegvis 2,5; 4,5; 9kW) Utegivare, inga termostater på elementen utom i garaget värmepump (2,5kW), golvvärme (1,5kW) öppen spis (2,5m 3 ved/år) Elpanna, vattenburet system 13 kw Utegivare, termostater på element Öppen spis (används ej) Elpanna, vattenburet system Utegivare, termostater på element Elradiatorer, mest oljefyllda 11,4kW ovanvåning+ 8,7kW i källaren Individuella termostater på elementen Öppen spis i källare Elradiatorer, oljefyllda Mjukvärmesystem, rumsgivare uppe och nere, temperaturbegräns ning, utegivare Elradiatorer Elradiatorer Mjukvärmesystem, rumsgivare uppe och nere, temperaturbegräns ning, utegivare, nattsänkning 2-3 grader Mjukvärmesystem, rumsgivare uppe och nere, temperaturbegräns ning, utegivare, nattsänkning 2-3 grader Elradiatorer, 2000W oljefyllt, resterande ej. 8,3 kw 6,5 kw Integrerad termostat på elementen golvvärme (8 m 2 ) 3 eller 1 kw 3kW Effekt 3kW Integrerad i panna Integrerad i panna 3kW 3kW 3kW Elradiatorer, oljefyllda (utom i badrum) Integrerad termostat på elementen, mjukvärme Beredare Volym 200 liter 120 liter 200 liter 120 liter 300 liter 300 liter 300 liter 300 liter 200 liter 200 liter Åtgärd Isolering Ja (5 cm under fönster och gavel) Ja (vind) Ja (vind 150 mm) Ja (några väggar ) Ja (vind) Ja (vind) Ja (vind) Ja (vind 340 mm) 40

57 Schema över forskningsaktiviteter i hushållen Hushållen har varit delaktiga i en rad aktiviteter i de två studierna som ingår i forskningsprojektet. För att få en uppfattning av hur designen av forskningen har sett ut visas nedan ett kronologiskt schema över vilka aktiviteter som hushållen har deltagit i (Figur 13). Februari - Mars 2003 Installation av extra mätare för värme och varmvatten Start för mätvärden för total, värme och varmvatten Teknisk inventering av hus, värme- och varmvattensystem December 2003: Informationsbrev skickas till hushållen Informationsmöte med vart och ett av hushållen Utskick av dagböcker Januari 2004: Omställning till 5-minutersintervall av mätare Hushållen skriver energidagböcker i fyra dagar under januari (två vardagar/två helgdagar i följd) Uppföljande samtal där vi jämför dagboksanteckningar med elanvändningskurvor Februari 2004: Temperaturloggrar monteras för inomhustemperatur Blad för anteckningar om värme- och varmvattenkomfort delas ut inför laststyrningsförsök Laststyrningsperiod 16/2-7/3 (vecka 8, 9, 10) Mars 2004: Intervjuer med hushållen Nedmontering av temperaturloggrar Figur 13: Schema över forskningsaktiviteter i hushållen. 41

58 42

59 Delstudie 1: Energidagbok kombinerad med energimätningar Denna del i studien behandlar en dagboksstudie som har gjorts över de tio hushållens energioch effektbeteende under en begränsad period på fyra sammanhängande dagar under januari De aktiviteter som hushållen har företagit under dagboksperioden har också registrerats med hjälp högupplösta mätningar (5-minuter) av elförbrukningen uppdelat på värme, varmvatten, hushållsel, samt total elförbrukning. Lasten för hushållsel har kunnat räknas fram som en differens mellan total last och lasterna för värme och varmvatten. Syftet med denna delstudie är att undersöka vilka aktiviteter och vilken utrustning det är i hushållen som bidrar till energianvändningen i stort och som mer specifikt ger upphov till effekttoppar. Användningsmönstret som avtecknas kan ge kunskap om hur hushållen använder energi och hur detta skiljer sig åt mellan de olika hushållen. För det fall som nätbolaget skulle vilja använda sig av direkt laststyrning av värme och varmvatten i hushållet kan det vara intressant att få en bild av vanor och aktiviteter i hushållet för att till exempel anpassa styrningar så att de stör så lite som möjligt eller för att hitta tidpunkter där laststyrningspotentialen är stor eller liten. Vid indirekt laststyrning, till exempel om nätbolaget väljer att införa en tidstariff, kan det vara intressant att kartlägga aktivitetsmönster för att se var det kan finnas möjlighet att flytta på ett visst elbehov. Genom att koppla samman hushållens aktiviteter med mätningar av elanvändningen på dellastnivåer kan också en uppskattning på storleken av aktiviteternas betydelse för den totala elanvändningen och för effektbehovet i hushållet göras. 43

60 Metod Metoden som har använts i denna studie är en kombination av olika angreppssätt som tillsammans kan fånga in uppgifter om hushållens energianvändning. Data om de tio hushållen har samlats in med hjälp av: Energidagböcker förda av samtliga hushållsmedlemmar under fyra dagar. Mätdata för värme, varmvatten och hushållsel samt total elanvändning. Från april 2003 och mer än ett år framåt finns mätdata per en timme. Under dagboksperioden har mätningarna gjorts per fem minuter. Uppföljningssamtal har genomförts med hushållen i direkt anslutning till att hushållen avslutat dagboksskrivandet. I Tabell H beskrivs vad det är för typ av information som samlas in genom de olika forskningsaktiviteterna. Tabell H: Typ av information som har samlats in genom metoderna energimätning, energidagbok och uppföljningssamtal Energimätningar Dagbok Uppföljningssamtal Hushållets energianvändningsmönster Hushållens energirelaterade aktiviteter Kontroll av överensstämmelse mellan dagbok och mätningar Lasternas storlekar (reellt och relativt varandra). Tider för effekttoppar Använd elektrisk utrustning Tidsangivelser för aktiviteter Uppgifter om tidsinställd utrustning Spåra energianvändning som inte förklaras av dagboksanteckningarna Det är när data ifrån de olika metoderna sätts samman som en större förståelse för hushållens elanvändning kan fås. Nedan görs en beskrivning av hur metoden har utvecklats och vad som har legat till grund för utformningen av studien. Energidagbok I andra studier har dagböcker använts för att bestämma var och när händelser och processer sker. Samspelet mellan tid och rum har varit en central utgångspunkt. Till exempel har det gjorts stora tidsbudgetundersökningar i Norge, Finland och Sverige under 70-, 80- och 90- talet. I dessa undersökningar har populationers aktiviteter och tidsanvändning kartlagts. Andra exempel där dagbok används som metodik för att samla in data är mobilitetsstudier hur människor reser och förflyttar sig, medievaneundersökningar och undersökningar av vissa patientgrupper. För det sistnämnda användningsområdet har dagböckerna snarare en introspektiv karaktär där dagboksskrivaren inte enbart noterar vad som händer utan också hur hon eller han känner sig. 44

61 För att kunna fånga in vanor och rutiner i vardagslivet måste vi anta ett realt tidsperspektiv (Rahm & Wihlborg, 2003). I Figuren nedan visas skillnaderna mellan ett realt och ett adderat tidsperspektiv (Figur 14). Vid ett adderat tidsanvändningsperspektiv försvinner information om hur många gånger som en viss aktivitet utförs och också sammanhanget i vilket aktiviteterna utförs. kl h kl kl h Sömn kl Måltider kl h Tid tillgänglig för andra aktiviteter REAL TIDSANVÄNDNING ADDERAD TIDSANVÄNDNING Figur 14: Real och adderad tidsanvändning (Ursprunglig källa: Kajsa Ellegård, 1990). För att föra in resonemanget på energi kan vi tänka oss att vi har adderad energianvändning istället för adderad tidsanvändning. En adderad energianvändning motsvaras då till exempel av den årliga energianvändningen i ett hushåll. Den årliga energianvändningen säger ingenting om när energin har använts eller till vad. Inte heller om användningen har varit jämn eller ojämn över året. För att få reda på detta måste vi undersöka den reala energianvändningen. För detta ändamål har en energidagbok använts i denna studie tillsammans med kontinuerliga mätningar av hushållens elanvändning under dagboksperioden. Att använda dagbok som hjälpmedel för att fånga in aktiviteter som bidrar till effekttoppar och energianvändning liknar ganska mycket en tidsbudgetundersökning där tiden har en central roll för att kunna pricka in när en viss aktivitet sker. Skillnaden är att energidagboken enbart är inriktad på att undersöka de aktiviteter som har med energianvändning att göra. 45

62 Vid Tema Teknik och Social förändring vid Linköpings Universitet används ofta dagboken som en metod för att samla in information om människors vanor och tidsanvändning. Här har även gjorts studier av hur människor använder vatten i sina hem. Vattenanvändning kan sägas ha väldigt många gemensamma nämnare med energianvändning i ett hushåll då det i båda fallen rör sig om vanor och rutiner i hushållet som sker ganska oreflekterat och automatiskt, och då varmvattenanvändning faktiskt innefattas som en del av energianvändningen i ett hushåll. Kontakter med forskargruppen i Linköping gav mer insyn i den metod och det dagboksblad som använts där. Detta ledde till ett beslut att använda i stort sett samma dagboksblad, men med någon modifiering för att anpassa studien till energianvändning. Dagboksbladet (se Bilaga 1) har i denna form sex kolumner vilket innefattar en kolumn för tidsangivelse, två kolumner för aktiviteter (i det fall man gör någon annan sak samtidigt), en kolumn för det teknikstöd (elektrisk utrustning) som används för aktiviteten, en kolumn för var i huset aktiviteten sker samt en kolumn för kommentar. Tidsangivelser I flera tidsdagböcker har dock använts förutbestämda tidsintervall som är förtryckta i dagboken. Tidsperioderna varar då i regel 10 eller 15 minuter. Kajsa Ellegård, professor vid Tema Teknik i Linköping (och som har arbetat mycket med tidsdagböcker) ger i en rapport uttryck för problem som kan uppstå då fasta tidsintervall används (Ellegård, 1993). Om till exempel något 10-minuterstillfälle inte är ifyllt, saknas det uppgift om vilken aktivitet som har gjorts under denna tid. Det går heller inte att veta om den tomma tiden har varat i 2 minuter eller i 18 minuter. Ett annat problem med 10 eller 15-minuters intervall är att man riskerar att underskatta de riktigt kortvariga aktiviteterna. Vid utformade av en energidagbok bör också hänsyn tas till hur vi människor uppfattar tid. Ellegård (1993) gör en åtskillnad mellan vardaglig tidsuppfattning och analytisk tidsuppfattning: Vår allmänna uppfattning om och av tid kan kallas en vardaglig tidsuppfattning. Den används mer eller mindre omedvetet i alla livets olika skeenden, och såväl på fritid som under arbetstid. Man behöver heller ingen annan tidsuppfattning för att kunna leva ett gott liv. I den vardagliga tidsuppfattningen är tiden och det man gör så nära förknippade med varandra att de upplevs som en sammanhållen enhet (förening). Detta är ett sunt och förnuftigt sätt att betrakta sina aktiviteter. Aktiviteterna, det man gör, överordnas därmed tiden. Ett problem är dock att tiden betraktas som så underordnad det man gör, att den oftast helt eller delvis negligeras./.../med utgångspunkt i den analytiska tidsuppfattningen kan människors sätt att använda sin tid analyseras på ett enhetligt sätt och därmed kan jämförbarhet skapas. Den ger en mätskala till vilken allt som sker kan relateras. Måttet är tid, tid utan attribut. Vårt allmänna tidsbegrepp måste nyanseras och systematiseras för att kunna användas för detta analytiska syfte. Det finns behov av väldefinierade tidsbegrepp för beskrivning och analys. Den analytiska tidsuppfattningen grundas på inställningen att tiden betraktas som kontinuerlig (Ellegård, 1993, sid. 9 och 10). Inom forskning är naturligtvis den analytiska tidsuppfattningen, där tiden är en kontinuerlig mätskala, utgångspunkten. Men för att utveckla en metodik för att fånga in vanor och aktiviteter är det mer relevant att utgå ifrån människors vardagliga sätt att uppfatta tid. Om nu människor har en tendens att uppfatta tiden som underordnad aktiviteterna bör kanske dagboksbladet utformas så att det blir naturligt att först anteckna aktiviteten och sedan tiden för aktiviteten. I den form av dagbok som används i denna energianvändningsstudie får hushållsmedlemmarna själva fylla i tidpunkter för olika aktiviteter. 46

63 Ett annat metodproblem som kan uppkomma med tidsangivelser är att veta när en aktivitet slutar. Detta skulle eventuellt kunna lösas genom att dagboksföraren även ombedes ange sluttid för aktiviteten. I denna studie jämförs dagboksanteckningarna med hushållets energianvändningskurva för den aktuella tidsperioden. Mätningarna utgör på så sätt ett slags facit för hushållsmedlemmarnas sammanlagda energianvändning. Kombinationen av dagboksanteckningar och mätdata gör att det lättare går att se när en energirelaterad aktivitet slutar eftersom lasten går ner på en slags basnivå igen. Därför är det inte så viktigt att sluttid anges i dagboken. Ett alternativt sätt att samla in data över energirelaterade aktiviteter i hushållet hade varit att utgå ifrån den elektriska utrustning som finns i hushållet; att göra en lista eller ett schema där försökspersonen kan kryssa i tidpunkt för användande av en viss apparat. Utifrån resonemanget att energianvändningen snarare är knuten till användandet av funktioner än till användandet av specifika apparater, är det dock antagligen lättare att minnas aktiviteterna snarare än utrustningen. Sammanhanget, det vill säga anledningen till användandet av en viss apparat skulle också gå förlorad. Om en lista med möjlighet att sätta kryss för användande av specifika apparater hade använts skulle till exempel följande information om energianvändningen kunnat erhållas: X i rutan för vattenkokare, angiven tidsanvändning: Med en dagbok som utgår ifrån aktiviteterna hade informationen blivit lite annorlunda: 17:03 (eventuellt anges också sluttid): Sätter på tevatten, använder vattenkokare. Här får vi alltså reda på att energin har används till att koka te. En annan invändning mot att lista alla elapparater och el-utrustning i hushållet är att det idag finns en uppsjö av apparater i ett hushåll allt från elektriska kaffekvarnar till äggkokare och mixerstavar. Det skulle vara svårt att få med allt. En uppdelning i funktioner (t.ex. belysning, hygien, städning, mathållning etc.) kunde eventuellt ha varit ett alternativ. Finessen med det dagboksblad som har använts i denna studie är dock enkelheten; att enbart skriva vad man gör, samt ange tidpunkt och teknikstöd/utrustning, gör att dagboksskrivaren inte behöver leta i någon matris för att veta var hon eller han skall skriva någonstans. Typ av data Den elenergi som mäts i undersökningen är uppdelad i uppvärmning av bostad, beredning av varmvatten, samt el till hushållsel. Den energianvändning som dokumenteras i dagboken gäller framförallt aktivitetsbunden energianvändning, det vill säga varmvattenanvändning och användning av hushållsel. I hushållselen ingår dock några poster som inte är direkt aktivitetsbundna, såsom elanvändning till kyl och frys (som ju alltid står på), stand-byförluster och annan elanvändning som är tidsinställd (till exempel viss belysning eller extra el-element). Denna elanvändning antecknas oftast inte i dagboken, men syns som en form av baslast på elanvändningskurvan för hushållsel. Värmelasten i hushållet är beroende av faktorer som klimat (vind, temperatur och solinstrålning), av husets termiska egenskaper och av vilken temperatur som hålls inomhus. Bara en liten del av värmelasten kan knytas till aktiviteter i hushållet, till exempel vädring, manuell reglering av termostater och indirekt av användandet av kompletterande, ej eldrivna, värmekällor. I dagboksanteckningarna återfinns noteringar om braseldning och i något fall har inomhustemperaturer uppgivits. I övrigt kan sägas att värmelasten inte undersöks genom dagboksmetoden. Däremot ger energimätningarna information om värmelastens storlek och variation. 47

64 Kvalitet på data Som vid alla kvalitativa metoder är kvaliteten på insamlad data beroende av försökspersonernas vilja och förmåga att samarbeta. I dagbokssituationen betyder det att kvaliteten är beroende av hur noggrann och sanningsenlig dagboksföraren är när han eller hon fyller i dagboken. Olika människor skriver naturligtvis dagbok på olika sätt; vissa fyller kontinuerligt i vad som händer under dagen, medan andra efterkonstruerar dagens händelser vid dagens slut (Ellegård & Wihlborg, 2001). Sådana här skillnader kan ge upphov till varierande kvalitet och noggrannhet i materialet, men detta är något som man som forskare får acceptera. Parallella energimätningar har också i detta fall utgjort kontroll av det kvalitativa materialet. Ett kontinuerligt ifyllande av aktiviteter gör att dagboksskrivaren inte reflekterar så mycket över hur många gånger en viss aktivitet utförs eller hur mycket en viss utrustning används (Wihlborg, 2003). Detta gör att uppgifter om energianvändning antagligen blir mer sanningsenliga i dagboksanteckningarna än vad som skulle vara fallet om personen hade ombetts summera en dags händelser eller en dags energianvändning vid en intervju. Mätperiod Hushållen har fått skriva energidagbok under en period på fyra sammanhängande dagar som innefattar två vardagar och två helgdagar (torsdag söndag, fredag-måndag eller lördagtisdag). Fyra dagar är en ganska begränsad period vilket betyder att resultaten från denna delstudie är att betrakta som ett stickprov ur hushållsmedlemmarnas vardag. Längden på dagboksperioden får dock sättas i relation till hur noggrant hushållsmedlemmarna orkar med att anteckna. Skulle dagboksperioden vara mycket längre finns risk att uppgiften inte ges samma uppmärksamhet och noggrannhet vilket skulle sänka kvaliteten på anteckningarna. Dessutom är det så att dagboksstudien enbart är en del av de många aktiviteter som ingår i forskningsprojektet och som kräver samarbete med hushållen. Att ha en väldigt lång dagboksperiod skulle ha kunnat äventyra hushållens inställning till att medverka i resten av projektet. Eftersom fyra dagar är en ganska kort period är det mycket möjligt att den period som redovisas inte är en för hushållet vanlig period. Detta är dock inte ett problem eftersom syftet inte är att hitta en normal vecka för hushållet och för att problem med effekt just faktiskt uppstår i mer extrema situationer. Dessutom fick hushållen själva välja en fyradagarsperiod i februari för att skriva dagbok. Detta var viktigt för att se till att hushållen inte var bortresta eller helt upptagna av annat under perioden. Februari är (tillsammans med januari) generellt sett den kallaste månaden på året (SMHI Kundtjänst) och därför är denna period extra intressant att följa på grund av att effektproblem ofta uppstår då. En annan faktor som också spelade roll för valet av tidpunkt för dagbokstudien är att dagboksstudien skulle vara avklarad innan laststyrningsförsöket sattes igång. Detta berodde dels på att vi ville få in en del mätdata och uppgifter om hushållen innan vi bestämde förutsättningar för laststyrningsschemat, dels för att de två experimenten inte skulle krocka i tiden. Energimätningar Då två extra elmätare har monterats i varje hushåll finns det möjlighet att följa energianvändningen uppdelat på värme, varmvatten och total elanvändning. Genom att subtrahera värme- och varmvattenlasten ifrån den totala lasten erhålls också hushållselen som en enskild last. 48

65 Under dagboksperioden har hushållens elanvändning mätts med tätare intervaller än den normala, timbaserade mätningen. Mätsystemet ger möjlighet att mäta med en upplösning på upp till en minut. En begränsning är dock att minnet i collectorn (den del i mätutrustningen som lagrar data) kan bli fullt och att det då finns risk för att systemet kan tappa mätvärden. Vid en upplösning på en minut blir ju datamängden 60 gånger så stor. För att kunna jämföra energidata med hushållens energirelaterade aktiviteter bedömdes fem minuters upplösning vara en tillräcklig nivå. Mätintervall på fem minuter ökar datamängden med 12 gånger, något som Skånska Energi ansåg vara möjligt för dem och systemet att hantera. Mätproblem I tre hushåll har det förekommit problem med mätdata över energianvändningen. Problemen upptäcktes när hushållselen, som tas fram som differensen mellan total energianvändning och energianvändning för värme och varmvatten, skulle räknas ut för hushåll K1, K5 och K8. Lasten för hushållsel blev då negativ för vissa värden (detta skulle betyda att hushållen producerar el!). Efter kontakt med SENAB kunde det klarläggas att klockan på den ordinarie mätaren var felinställd. Detta betyder att den totala lasten hade blivit förskjuten några minuter, se exempel i Figur 15. Tidsaxel Mätare för total elanvändning: Mätare för varmvatten: Mätare för uppvärmning: Figur 15: Tidsförskjutning av mätning. Kurvorna fick därför korrigeras så att de tidsmässigt kom i fas med varandra, varpå hushållselen kunde räknas fram. Vid en fasförskjutning baseras medelvärdet inte riktigt på samma mätintervall eftersom varje femminutersvärde är ett medelvärde av punkt 1 5. Korrigeringarna gav dock en tillräckligt bra kurva för att kunna se mönstret på hushållselanvändningen. I ett hushåll, K4, fungerade inte omställningen av mättiden till femminutersvärden inför dagboksperioden. Detta upptäcktes först i efterhand vilket föranledde att hushållet fick skriva dagbok under ännu en period. Uppföljningssamtal Ett uppföljningssamtal hölls med alla hushåll i direkt anslutning till att dagboksperioden var över för vart och ett av hushållen. Syftet med uppföljningssamtalet var att gå igenom dagboksanteckningarna med hushållet och tillsammans med dem pricka in aktiviteter och apparater på elanvändningskurvor över de fyra dygnen. För att minnet skulle vara färskt hos hushållsmedlemmarna var det strategiskt viktigt att samtalet skedde så nära i tiden som möjligt efter dagboksperioden. Alla samtal med hushållen hölls 1-3 dagar efter det att dagboksperioden var avslutad för hushållet. (För närmare information om dagboks- och samtalsperioder för de olika hushållen, se Bilaga 1). 49

66 Samtalet fungerade också som en kontroll för att se hur dagboksanteckningarna stämde överens med energimätningarna. Då viss användning av el som syntes på elanvändningskurvorna inte förklarades av dagboksanteckningarna fanns här en möjlighet att ställa frågor till hushållet. Uppgifter om tidsinställda värmeelement, golvvärme, motorvärmare med mera fick här ofta sin förklaring. Under samtalet diskuterades också om de fyra dagarna kunde anses som relativt normala dagar för hushållet eller om något speciellt hade hänt som påverkade energianvändningen. Här togs även upp om hushållsmedlemmarna trodde att dagboksskrivandet hade påverkat deras energianvändning under de fyra dagarna. Några individer tyckte att dagboksskrivandet påverkade deras direkta energianvändning på det sätt att de lät bli att göra vissa el-förbrukande småsaker då de tyckte att det var för jobbigt att anteckna. De lät alltså hellre bli att använda viss elektrisk utrustning än ljög och lät bli att skriva upp aktiviteten. Detta kom sig kanske av att de visste att facit på elanvändningen skulle kunna komma att ses på elanvändningskurvan. Det verkade dock röra sig om mindre elanvändning såsom att låta bli att tända en lampa när man skulle hämta en sak i ett nedsläckt rum till exempel. Större aktiviteter som att duscha, jobba/spela på datorn, laga mat, tvätta och dylikt bortprioriterades dock inte. 50

67 Resultat och analys Resultat och analys kommer här att behandlas i ett gemensamt kapitel. Detta presentationssätt väljs på grund av att data elmätningar på tre olika del-laster och dagboksanteckningar måste bearbetas och sättas ihop varpå en del av analysarbetet har gjorts samtidigt. Det blir därför naturligt att inte urskilja en tydlig resultatdel och en tydlig analysdel. Variationer i el- och effektanvändning mellan hushållen För att visa exempel på hushållens elanvändning har typiska lastkurvor för de olika hushållen tagits fram för månaden december Perioden december valdes eftersom månaden ingår i uppvärmningssäsongen och för att hushållen under denna period ännu inte varit utsatta för specifika aktiviteter såsom dagboksskrivande eller laststyrning som kan påverka energianvändning och mätvärden. I Figur 16 visas hur hushållens elanvändningsmönster skiljer sig åt under dygnet. Medelvärden har räknats ut för vart och ett av hushållen för alla timvärden (01:00, 02: :00) under dygnet. Att elanvändningen här presenteras som ett medelvärde för en visst klockslag för en typisk decemberdag innebär att elanvändningen vid en specifik timme under hela perioden naturligtvis kan vara ännu högre än nivåerna i diagrammet K2 K4 K5 K1 K3 K10 K6 K8 K7 K9 2 2 : : : : : : : :0 0 Figur 16: Hushållens typiska elanvändningsmönster över ett dygn. Medelvärde per specifik timme under december,

68 I diagrammet syns tydligt att hushållen skiljer sig åt både när det gäller hur mycket el de använder och när på dygnet som den största delen av elen används. K3 och K6-K9 har en mer utjämnad användning under dagen än övriga hushåll. I K6-K8 kan detta till viss del förklaras av att de har installerat mjukelvärmesystem för elvärmen som gör att variationerna i värmelasten inte blir så stora och att det finns en effektvakt som också sätter ett tak för värmelasten. Mjukelvärme är även installerat i K10, men trots detta finns det stora variationer i elanvändningen över dagen för detta hushåll. Detta beror på att K10 har en större användning av varmvatten än övriga hushåll då de är fler boende - fyra personer (två vuxna och två tonårsbarn) som behöver mycket varmvatten framförallt till att duscha. K5 har också en relativt stor användning av varmvatten, vilket förklaras av att en av hushållsmedlemmarna har för vana att bada varje morgon. Badkarsbadandet är orsaken till att K5 har den största morgontoppen av alla hushållen. För att ytterligare exemplifiera hushållens elanvändning över dagen har diagram tagits fram för vart av ett av hushållen för två specifika dygn: den 1/10 och den 23/12 år 2003, se Figur 18 och 19. Den 1 oktober 2003 är en vanlig vardag - en onsdag - och den 23 december är visserligen också en vardag (en tisdag), men det är en dag då många hushåll är hemma och sysselsatta med förberedelser inför julen. Därför kan det vara intressant att se vilka nivåer som hushållselen uppnår denna dag. Då värmelasten till stor del är beroende av utomhustemperaturen kan det också vara intressant att undersöka temperaturförhållandena under de två dagarna (se Figur 17): Grader C okt 23-dec :00 03:00 05:00 07:00 09:00 11:00 13:00 15:00 17:00 19:00 21:00 23:00 Figur 17: Utomhustemperatur i Södra Sandby den 1 oktober och den 23 december Den 23 december är betydligt kallare än den 1 oktober - mellan 10 och 13 grader kallare - vilket borde reflekteras i hushållens värmelast. Även variationen i temperaturen under dygnet (på upp till 15 C skillnad) borde synas på hushållens elanvändningskurvor. 52

69 Elanvändning i hushåll K1-K10, den 1/ Elanvändning K1: 1/ Elanvändning K2: 1/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme kwh/h Hushållsel Värmepump Elanvändning K3: 1/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K5: 1/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K7: 1/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K9: 1/ ElanvändningK4: 1/ kwh/h Hushållsel Elpanna+VV Elanvändning K6: 1/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K8: 1/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K10: 1/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Figur 18: Exempel på hushållens elanvändning uppdelat på hushållsel, värme och varmvatten. Den 1 oktober,

70 Elanvändning i hushåll K1-K10, den 23/ Elanvändning K1: 23/ Elanvändning K2: 23/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme kwh/h Hushållsel Elpanna+VV Värmepump Elanvändning K3: 23/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K5: 23/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K7: 23/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K9: 23/ Elanvändning K4: 23/ kwh/h Hushållsel Elpanna+VV Elanvändning K6: 23/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K8: 23/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Elanvändning K10: 23/ kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme kwh/h Hushållsel Varmvatten Värme Figur 19: Exempel på hushållens elanvändning under ett dygn uppdelat på hushållsel, värme och varmvatten. Den 23 december,

71 Notera att elanvändningen sällan kommer upp i 5 kw för något av hushållen den 1 oktober, medan vissa hushåll kommer upp i det dubbla den 23 december. Lägg också märke till att elen här framförallt används till att producera värme, men att effektuttaget för till exempel K10 faktiskt till största delen förklaras av användning av varmvatten och hushållsel. En kall dag när många hushåll är hemma och använder el kan därför bidraga till höga effekttoppar för nätbolaget. I teoridelen gjordes en uppräkning av faktorer som påverkar energianvändningen i en byggnad (enligt Pyrko, 2004): huskonstruktion, installationer, klimat, socioekonomiska faktorer och beteende. I Tabell I nedan görs en översikt av hur dessa faktorer skiljer sig åt mellan de observerade hushållen. Tabell I: Likheter och olikheter i faktorer som påverkar hushållens energianvändning Kategori av byggnad Tre radhus och sju friliggande villor Byggnadens Antingen tegel med trästomme eller lättbetongsstomme. Vissa Huskonstruktion konstruktion har tilläggsisolerat, andra inte. Byggår Byggnadens area och volym om uppvärmd källare medräknas. Husens boyta ligger mellan m 2, eller upp till 300 m 2 Typ av uppvärmningssystem Vattenburen elvärme eller direktverkande, några har möjlighet att elda genom öppen spis eller kamin. Ett hushåll har Installationer Klimat Socioekonomiska faktorer Beteende Typ av installationer och utrustning Installationernas ålder Geografisk belägenhet, klimatzon Utetemperatur Solstrålning, vind Antalet boende eller användare Personbelastning Livsstilar och vanor Tid på året och dygnet Inomhustemperatur luftvärmepump. Radiatorer och reglersystem skiljer sig för värmesystemet: Några har mjukelvärmesystem med effektvakt. De allra flesta har utegivare. I övrigt skiljer sig också andra fasta installationer, t.ex. bastu, golvvärme. En del skillnader finns i innehav av hushållsapparater, belysning etc. Ålder på kyl och frys, värmesystem varierar. Det geografiska läget är i stort sett samma för alla husen som ligger inom en radie på mindre än 1 km. Antas vara samma för de olika hushållen och varierar under mätperioden. Är olika beroende på lä och skugga från till exempel vegetation. Varierar mellan en och fyra personer. Flest hushåll med två personer. I vissa hushåll är de boende borta större delen av dagen på arbete, i andra finns det t.ex. pensionärer eller föräldralediga som är hemma stora delar av dagen. Skiljer sig åt (undersöks i viss grad i dagboksundersökning och intervjuer). Belysningsbehovet ökar vid mörkare årstid och uppvärmningsbehovet ökar med en kallare temperatur. Olika hushåll sätter på och stänger av uppvärmningen vid olika tidpunkter på hösten och våren. Spannet ligger mellan ºC, under uppmätt period. Några hushåll laborerar med värmen genom att till exempel nattsänka, eller hålla kallare i vissa rum. Hushållen skiljer sig åt på det flesta punkter i tabellen. Baserat på denna information ter det sig helt normalt att energianvändningen ser olika ut för de tio hushållen. 55

72 För elbolaget är det den sammanlagrade lasten från alla kunder som spelar roll. Den sammanlagrade lastkurvan ska vara så jämn som möjligt. En jämn lastkurva är lättare att hantera än en ojämn, speciellt om den ojämna elanvändningen också är oförutsägbar. För Skånska Energi, som har ett stort antal kunder med elvärme, kan effektbehovet öka väldigt snabbt beroende på att utomhustemperaturen sjunker hastigt. Om vi lägger ihop de tio hushållens typiska lastkurvor från december 2003 får vi en sammanlagrad typlastkurva (se Figur 20). kwh :00 03:00 Figur 20: Sammanlagrad lastkurva för hushåll K1-K10 baserat på medelvärde timme för timme för december I den sammanlagrade lasten från de tio hushållen syns ganska tydligt vilken påverkan som samtidighet i hushållen har för den totala lastens utseende. Ett ökat värmebehov som sammanfaller med en period av stor användning av hushållsel (här vid tiden på kvällen då flera hushåll antagligen lagar mat) kan orsaka höga lasttoppar för bolaget. Det sammanlagrade effektbehovet i diagrammet varierar mellan 25 och 40 kw. Varmvattenanvändning Elanvändningen för varmvattenberedning i hushållen är till största delen beroende av brukarnas aktiviteter. I relation till detta finns det några faktorer som i samspel med varandra påverkar varmvattenanvändningen i ett hushåll speciellt mycket. Dessa är: Antal hushållsmedlemmar Tid som hushållsmedlemmar är hemma Vanor hos varje enskild hushållsmedlem I undersökningen framkom att de aktiviteter som krävde mest varmvatten var bad, dusch och diskning. Hur stor varmvattenanvändningen är för varje hushållsmedlem beror på olika vanor: Om man duschar eller badar Hur länge man duschar Hur ofta man duschar/badar Hur ofta man diskar 05:00 07:00 09:00 11:00 13:00 15:00 17:00 19:00 21:00 23:00 K10 K9 K8 K7 K6 K5 K4 K3 K2 K1 56

73 Hur man använder vattnet när man gör de olika aktiviteterna I denna studie har inte undersökts kranvanor, till exempel om man stänger av vattnet när man tvålar in sig/schamponerar eller om man diskar och sköljer under rinnande vatten eller i upptappat vatten. Det har heller inte undersökts om hushållen har investerat i energieffektiv utrustning som till exempel snålspolande duschmunstycken. Att tydligt kunna följa varmvattenanvändningen på lastkurvorna från 5-minutersmätningarna har varit möjligt i åtta av hushållen. För de två hushåll (K2 och K4) som har sin varmvattenberedare integrerad i värmepannan och som således bara har sammanlagd mätning för värme och varmvatten är det dock svårt att avgöra hur mycket av elanvändningen som hänför sig till vad, framför allt därför att värmelasten inte är jämn utan pendlar hela tiden i samtliga hushåll. Storleken på hushållens varmvattenberedare varierar mellan liter (120 liter för beredare integrerade i elpanna) och märkeffekten ligger på 3 kw. I hushåll K6, K7 och K8 finns flera effektsteg på beredarna. Hushållens lastkurvor visar att varmvattenlasten toppar på strax under 3 kw hos K1, K3, K5, K9, och K10. I hushåll som har beredare med flera effektsteg ligger toppbelastningen på ca 1,7 kw i två av hushållen, medan ett hushåll (K8) har en maxbelastning på antingen 1,7 eller 3,2 kw. I detta hushåll har man valt att ställa in varmvattenberedaren på 80ºC istället för det mer normala 60ºC. I Figur 21 visas de högsta effekttopparna för varmvattenberedning i hushållen under de fyra dagboksdagarna (elanvändningen är mätt per fem minuter). Högsta effekttopp för varmvatten under dagboksperiod 3,5 3 kw 2,5 2 1,5 1 0,5 0 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Hushåll Figur 21: Hushållens högsta effekttoppar för varmvattenberedning under dagboksperioden. När hushållet inte använder något varmvatten vilar varmvattenberedaren men går in med jämna mellanrum och värmer på tankens vatten för att bibehålla inställd temperaturnivå. 57

74 Figur 22 visar ett exempel på hur elanvändning för varmvattenberedning kan se ut i ett hushåll. Elanvändning för varmvattenberedning, den 16/1 kl till hos K6 6 5 kw :00 02:30 03:00 03:30 04:00 04:30 05:00 05:30 06:00 Duschar: Klockan och Diskar: Klockan :30 07:00 07:30 08:00 08:30 09:00 09:30 10:00 10:30 11:00 11:30 12:00 Figur 22: Exempel på elanvändning för varmvattenberedning. total last varmvatten I detta exempel används varmvatten när hushållets två boende duschar, samt när frukostdisken diskas. Först duschar mannen klockan 05.20, sedan duschar kvinnan Frukostdisken diskas för hand klockan och därefter beger mannen och kvinnan sig till jobbet tillsammans (tidsangivelserna är enligt dagboksanteckningarna). Övriga toppar för elanvändning till varmvatten i Figur 22 kommer sig av temperaturhållning i varmvattenberedaren. Dessa toppar varar drygt 20 minuter och det går ungefär 1,5 h från det att en uppvärmningstopp avslutats tills det att en ny påbörjas. Andra hushåll i undersökningen visar liknande toppar på en minuter, men i flera hushåll kan det gå mer än fem timmar mellan beredarens uppvärmningar. I det hushåll (K8) som har höjt varmvattenberedarens temperaturnivå till 80ºC syns följderna av detta genom att varmvattenberedaren går igång och värmer på mycket oftare för att inte tappa den höga temperaturnivån, se Figur

75 Elanvändning för varmvattenberedning, den 24/ kl. 17:00 till 22:00 hos K kw Total Varmvatten :00 17:30 18:00 18:30 19:00 19:30 20:00 20:30 21:00 21:30 22:00 Duschar: Klockan Figur 23: Exempel på elanvändning för varmvattenberedning, hög temperatur. Den röda pilen visar när tonårssonen i familjen har tagit en dusch. I övrigt finns inga aktiviteter som är relaterade till varmvattenanvändning noterade i dagbokanteckningarna. Vad vi därför kan sluta oss till är att det är temperaturhållningen av varmvattnet i tanken som orsakar övriga toppar i varmvattenlasten under denna specifika tidsperiod. Vi kan se att varmvattenberedaren får gå in och värma på vattnet nästan ideligen för att kunna hålla inställningen på 80ºC. Den högre termostatinställningen ger en högre värmeförlust från varmvattenberedaren. En grov uppskattning av värmeförlusten utifrån lastkurvorna i Figur 22 och Figur 23 ger att hushåll K8 (i Figur 23) har 70 % högre värmeförluster. Detta måste då kompenseras med tätare påvärmning. Notera också att varmvattenberedaren här går upp en hel effektnivå, till 3,2 kw, när mycket varmvatten används på en gång. I hushåll K6 och K7 som har samma typ av varmvattenberedare i sina hem som K8, ligger de högsta effekttopparna på 1,7 kw. Faktorer som påverkar varmvattenanvändningen i hushållen Faktorer som påverkar varmvattenanvändningen i hushållen är relaterade till brukaraktiviteter och utrustning. När det gäller utrustningen har vi sett att speciellt två faktorer spelar roll för både effektuttag och energianvändning: Utrustning: Varmvattenberedares dimension och effekt, samt inställning av termostat Varmvattenanvändande aktiviteter i hushållet Utrustningen behöver el så länge den är påslagen, även under perioder då inget varmvatten används i hushållet. Hur stor denna elanvändning är beror, som vi har sett, på vilken effekt beredaren har och vilken temperatur som beredaren är inställd på. Fysiska begränsningar på utrustningen, såsom till exempel storleken på varmvattenberedaren, påverkar hur mycket varmvatten som kan användas under en viss tid. Varmvattentankens begränsning i storlek kan också påverka hushållens varmvattenbeteende. Hushållen är till exempel medvetna om att vattnet kan ta slut då många duschar efter varandra. I vissa hushåll anges en anpassning till detta faktum genom att man duschar i en viss ordning (att långduscharna får duscha sist) eller att vissa hushållsmedlemmar duschar på kvällen och andra på morgonen. 59

76 För korta effekttoppar kan vi se att nivån på topparna blir densamma (i alla hushåll utom ett) vare sig det gäller påvärmning av varmvattenberedaren för att bibehålla temperaturen eller då beredaren värmer upp nytt kallt vatten efter ett varmvattenuttag. Varmvattenanvändningen ger med andra ord nästan alltid upphov till samma effektuttag (1,7 kw eller ca 3 kw i de tio hushållen). I de tio hushållen visar det sig att det främst är aktiviteterna bad, dusch och disk som ger upphov till stora varmvattenuttag. Precis som det redovisades av Carlsson-Kanyama, Lindén & Eriksson (2003) är det mycket vanligare att man duschar än att man badar i hushållen. I de tio hushållen är det bara ett hushåll som enligt dagboksanteckningarna badar. I detta hushåll finns det två hushållsmedlemmar och en av dem badar varje morgon medan den andra duschar. Detta tillhör den normala vardagen i hushållet och under dagboksperioden inträffar detta beteende tre av fyra dagar. För att värma nytt vatten efter badet och duschningen är varmvattenberedaren i gång i ca 180 minuter (för en dusch i hushållet var varmvattenberedaren igång i ca 50 minuter). Hushållets medlemmar räknar själva ut, vid uppföljningssamtalet, att kostnaden för ett bad då blir ungefär 7 kronor, det vill säga 2,2 h * 3 kw * kostnad för el ca 1 kr/kwh = 6,6 kr. (Detta förutsätter att varmvattenberedaren är fulladdad vid tappningens början.) Det är intressant att se att hushållet genom energimätningar och dagboksanteckningar får en direkt feedback på sin elanvändning. I denna metod ligger en stor pedagogisk potential eftersom hushållen får feedback på något som intresserar dem nämligen deras egen elförbrukning utifrån deras eget beteende och egna vanor. Detta är information som är omöjlig att få genom att enbart titta på elräkningar eller genom att ta del av spartips. När det gäller duschandet i de övriga hushållen ligger uppvärmningstiden för varmvattenberedaren på mellan 45 och 200 minuter. Då tar själva duschandet 5 till 20 minuter enligt dagboksanteckningarna. Den längsta duschen som gav upphov till att varmvattenberedaren stod på i 200 minuter kostade i detta fall 5-6 kronor: 3,3h * 1,7 kw * 1 kr = 5,60 kr. I hushåll med flera hushållsmedlemmar duschades det oftare vilket var förväntat då denna aktivitet är personbunden. Disk är också en aktivitet som ger utslag på elanvändning för varmvattenberedning. Vissa hushåll har diskmaskin, men diskar och sköljer viss disk för hand. Andra hushåll har inte diskmaskin och diskar därför allting för hand. Vattnet till hushållens diskmaskiner tas inte från varmvattenberedaren utan upphettas i maskinen. Därför syns denna användning på hushållselen och inte på elen för varmvattenberedning. I olika hushåll diskas det olika ofta. Vissa hushåll diskar en gång om dagen, medan andra diskar efter varje måltid. I medeltal går det åt drygt 1,5 kwh för en handdisk i hushållen (mellan 20 och 50 minuters elanvändning för varmvattenberedning). Övrig varmvattenanvändning som har rapporterats i dagboksanteckningarna och som syns på elanvändningskurvorna är morgon- och kvällstoalett, rakning samt tvätt av golv, men dessa aktiviteter har inte gett upphov till särskilt stor elanvändning för varmvattenberedning. 60

77 Varmvattenanvändning i tiden Det är oftast på morgnar eller kvällar som det duschas eller badas i hushållen. På helgerna är vattenanvändningen mer spridd. Framförallt stiger hushållen upp senare på helgerna vilket gör att morgonanvändningen av varmvatten är förskjuten. På helgerna finns det också utrymme för friare aktiviteter vilket kan göra att man väljer att duscha mitt på dagen på grund av att man har hållit på med någon aktivitet som gör att man vill duscha, t.ex. ridit häst, sportat eller kroppsarbetat i verkstad. Diskar gör man ofta direkt i samband med måltider. På vardagar är tiderna mer inrutade vilket gör att varmvattenanvändningen är mer förutsägbar, i alla fall i hushåll där de boende förvärvsarbetar på normala kontorstider. Man duschar när man går upp på morgonen och diskar eventuellt upp frukostdisken innan man går till jobbet. I något hushåll föredrar man att duscha på kvällstid eftersom man tycker att man inte hinner med detta på morgnarna - då vill man hellre sova lite längre. För laststyrningspotentialen när det gäller styrning av hushållens varmvattenberedare betyder detta att beredarna bäst styrs på morgnar på vardagar eftersom det är då som flest duschar och i vissa fall även diskar frukostdisken. I det lilla underlag som de tio hushållen utgör kan man se att olika arbetstider avgör när hushållen går upp och gör sig i ordning, det finns en variation från 5.30 till Styrs varmvattenberedarna från 6.00 till 8.00 finns det en ganska god chans att beredarna är på under någon tid. Laststyrningspotentialen uppgår till 1,7 eller 3 kw under de perioder som beredaren arbetar, men är lika med noll under stora delar av dygnet. I hushåll med flera hushållsmedlemmar är användningen av varmvatten till personlig hygien större. Därför är laststyrningspotentialen för styrning av varmvattenberedare större i dessa hushåll. 61

78 Hushållsel Hushållselen används till en rad funktioner i våra hem: belysning, motorkraft, pumpkraft, samt uppvärmning av utrustning som har olika funktioner i våra hem. Till exempel hjälper elkraften oss att värma ugn och spis så att vi kan laga mat, att värma strykjärnet så att vi kan stryka bort skrynklor i textilier, att värma vatten för att tvätta kläder i tvättmaskinen eller för att göra rent disk i diskmaskinen. I energidagböckerna har hushållen antecknat vilken utrustning som har använts i hushållet under dagboksperioden (som är olika för olika hushåll). Figur 24 redovisas de apparater som har använts av minst fem av hushållen under perioden. Elapparater Antal hushåll Vattenkokare Ugn Tvättmaskin TV Strykjärn Spis Mikrovågsugn Lampor Kyl Kaffekokare/bryggare Hårfön/tork Dusch Diskmaskin Dator Dammsugare Figur 24: Elapparater/utrustning som har använts av fem eller fler av hushållen under dagboksperioden. Alla tio hushåll har använt TV, spis, lampor och dusch under perioden. Tvättmaskin, kaffekokare, dammsugare, ugn, mikrovågsugn, hårtork och dator är också exempel på utrustning som använts i de flesta hushållen. Notera att om en hushållsapparat inte har angetts vara använd av hushållet behöver detta inte betyda att hushållet inte innehar utrustningen. Utrustningen kan finnas i hemmet, till exempel har alla tio hushåll ugn, men denna behöver inte ha använts under dagboksperioden. Likaså har alla hushållen kylskåp vilka också har använts under perioden. Kyl och frys är exempel på utrustning som är inkopplad hela tiden utan att hushållen direkt uppmärksammar det. Utrustningen används till förvaring av livsmedel och är en mer autonom form av energianvändning eftersom den inte kräver människors närvaro. Det finns en uppsjö av olika elapparater som används inom hushållen. Som kuriosa kan nämnas några av de ovanligare som har angivits av hushållen, till exempel luftavfuktare, elektrisk kaffekvarn, citruspress, fritös och amatörradiostation. 62

79 Effektuttag för hushållsel Effektuttaget för varmvattenberedning låg i hushållen på upp till strax över 3 kw. Hur stort kan då effektuttaget vara för användning av hushållsel? Som nämndes ovan finns det ju en uppsjö av utrustning och apparatur som använder el i hushållen. Effektuttaget i hushållet blir då beroende på: Vilken utrustning som finns i hemmet Vilket effektbehov varje apparat har Hur apparaten används (olika program eller steg) Hur många apparater som används samtidigt Stand-byfunktioner En stor del av hushållselanvändningen är bunden till personliga aktiviteter. Men det finns också en basbelastning som framför allt består av elanvändning för kyl, frys och standbyfunktioner. Även belysning och apparater som inte stängs av hela tiden (t.ex. radio, stereo, TV, dator) bildar en slags basbelastning som är på under den tid som hushållsmedlemmar är hemma och vakna. En del elektrisk utrustning räknas som standard i ett hem, t.ex. belysning, spis och köksfläkt. Kyl och frys till lägenheter håller ofta samma dimension oavsett om de är installerade i en trea eller en etta och ingen hänsyn tas till hur många som bor i hushållet. Hushållselanvändningen består därför både av en aktivitetsstyrd, personbunden elanvändning; som är beroende av antalet personer som bor och vistas i hushållet, vilken utrustning som finns och hur apparaterna används, och en mer autonom elanvändning som inte är direkt beroende av antalet brukare. Vi ska nu titta närmare på hushållens högsta effekttoppar för hushållsel för varje dag i dagboksperioden. Se Figur 25. Högsta effekttopp för hushållsel under dagboksperiod kw K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Hushåll Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Figur 25: Hushållens högsta hushållselstopp under dagboksperioden. 63

80 K1 har den allra högsta effekttoppen som ligger på 8 kw. Eftersom värdena är mätta som fem minuters energianvändning har de multiplicerats med 12 för att få fram enheten kwh/h (det vill säga kw). På grund av de korta mätintervallerna kan topparna som redovisas ibland vara relativt korta. Om elanvändningen istället hade mätts på timbasis hade topparna smetats ut och på så vis givit lägre värden. För energibolagets nätkostnad mot överliggande nät är det timvärden som gäller, men för den fysiska belastningen på elnätet och på husets säkringar spelar även kortvarigare belastningstoppar roll. Aktiviteter som påverkar effektuttaget En analys har gjorts av vad det är för aktiviteter och utrustning som ger upphov till de högsta topparna för hushållsel i hushållen under dagboksperioden. Hushållens tio högsta värden för elanvändning per fem minuter har jämförts i tiden mot dagboksanteckningarna. Följande utrustning har visat sig behöva mest effekt i de tio hushållen: Bastu: Två av hushållen har badat bastu under dagboksperioden. Användandet av bastu har gett de högsta effekttopparna av alla, ca 5-6 kw. Bastun är dessutom en utrustning som kan stå på under flera timmar. Bastubadandet brukar kombineras med att man också duschar och som vi tidigare såg gav duschen ett långvarigt effektuttag (på 1,7 eller 3 kw för hushållen i studien). Tvättmaskin: Tvättmaskin gav upphov till något eller några av de högsta effektuttagen i åtta av hushållen. Tvättmaskin har använts i nio av tio hushåll under dagboksperioden (Figur 24) och i vissa hushåll tvättas det nästan varje dag och ibland fler än en tvätt om dagen. Ett normalt tvättprogram tar mellan 45 och 80 minuter och det är framförallt i början, när vattnet värms, som effektuttaget är som störst. Effektuttaget för tvättmaskinerna ligger på ca 2 3,6 kw i studien. Torkskåp, torktumlare och diskmaskin är andra exempel på utrustning som ger nästan lika höga toppar som tvättmaskinen. Ugn: Användandet av ugn ger upphov till effekttoppar i sju av hushållen, det vill säga för alla de hushåll som har uppgett att de använt ugn under dagboksperioden. Effektuttaget för användning av ugn ligger i studien på drygt 2 kw. Vid matlagning är det också vanligt att man samtidigt med ugnen använder annan köksutrustning som också ger relativt stora effektuttag, t.ex. spisplattor, mikrovågsugn, vattenkokare och kaffekokare. El-element och värmare: Extra element (i studien 1,5 2 kw), motorvärmare (över 3 kw) och golvvärme drar relativt mycket effekt. Eftersom funktionen många gånger är autonom, speciellt om man har tidsinställd eller temperaturinställd utrustning, är risken stor att hushållen inte uppmärksammar elanvändningen till denna typ av utrustning. Resultatet att det är just ovanstående utrustning som har gett upphov till de största effekttopparna är föga förvånande om vi ser till deras effektmärkning (jämför Tabell D sida över elapparaters effektbehov). Där ligger bastuaggregat följt av tvättmaskin, ugn, diskmaskin och torkskåp på fem-i-topp-listan. Det som är intressant är dock att se att vissa av de här apparaterna används i ett sammanhang där även annan effektkrävande utrustning används på samma gång. 64

81 Ett konstaterande som också kan göras är att den mest effektkrävande utrustningen innehåller funktionen upphettning av något slag; i bastuaggregat, ugn, spis, tvättmaskin, diskmaskin osv. finns det värmeelement eller värmeslingor som snabbt skall hettas upp. Detta kan vara en god tumregel att lära ut till hushåll att all utrustning som kräver snabb upphettning drar mycket effekt. Hushållselsanvändning i tiden När inträffar då effekttopparna för hushållsel i hushållen? Nattetid är den mesta utrustningen avstängd och i många hushåll är det bara kyl, frys och stand-byfunktioner som är igång. Behovet av belysning är också starkt kopplat till dagsljusets variationer. Lampor tänds när det börjar mörkna och således är belysningsbehovet större på vinterhalvåret än på sommarhalvåret. Den hushållselsanvändning som benämns som basbelastning ger inte upphov till höga effekttoppar men kan utgöra en ansenlig källa för elförbrukning eftersom den har lång varaktighet per dag. Om vi tittar närmare på de aktiviteter som ger upphov till höga effekttoppar i hushållen, det vill säga matlagning, tvätt av kläder, bastubad och användandet av extra värmekällor som motorvärmare, kupévärmare och extra el-element, är denna typ av användning bunden i tiden på olika sätt. När det gäller matlagning är elanvändningen störst för beredandet av kvällsmat och i vissa fall lunch, eftersom hushållen oftare använder sig av spis eller ugn för att laga varm mat då. Till frukosten används ofta vattenkokare och kaffebryggare för att göra te eller kaffe, men sällan spis och ugn. Mattiderna är beroende av yttre restriktioner (såsom arbetstider, restider etc.), fysiologiska behov (när man är hungrig), vanor och rutiner (som hushållet sätter medvetet eller omedvetet). För hushållen i undersökningen är det tydligt att det finns variationer i mattider mellan hushållen, även inom hushållen kan det variera. I vissa hushåll äter man tillsammans, i andra följer ätandet andra aktiviteter för specifika hushållsmedlemmar som gör att man äter på olika tider. I vissa hushåll håller man strikt på fasta mattider, i andra äter man när man har tid eller när man börjar bli hungrig. Många hushåll som förvärvsarbetar på heltid lagar ofta mat så fort de har kommit hem från arbetet. På den sammanlagrade typlastkurvan för hushållens totala elanvändning i december månad syns en tydlig topp som börjar byggas upp vid 15-tiden och som kulminerar vid 19-tiden för att sedan avta och lägger sig på en jämn, lägre nivå för natten (Figur 16). Denna topp stämmer ganska väl överens med hushållens aktiviteter för matlagning och för disk som uppstår i samband med matlagning. Klädvård, det vill säga användandet av tvättmaskin, torktumlare, torkskåp och dylikt är exempel på aktiviteter som är ganska spridda i tiden i hushållen (mellan klockan har tvättmaskinerna startats i hushållen under dagboksperioden). Hushållen har tvättat mellan 0 och 4 gånger under perioden i genomsnitt 2 gånger per hushåll. De hushåll som förvärvsarbetar heltid på dagtid har sparat tvätten till helgen. I övriga hushåll tvättas det även på andra dagar när det finns tid och möjlighet att ta hand om tvätten. Det händer att hushåll tvättar två tvättar på samma dag. Torkskåp och torktumlare har använts efter tvätten i tvättmaskinen vid ungefär en tredjedel av fallen. Bastubad har förekommit i två hushåll. Ett hushåll har bastat två vardagkvällar och ett hushåll har bastat lördag morgon i samband med träning. Båda hushållen förvärvsarbetar och är därför i större utsträckning bundna till att utföra dessa aktiviteter under vissa tider. 65

82 Motorvärmare och kupévärmare har använts i två hushåll för att underlätta bilens start, samt för att få ett skönt klimat i bilen på morgonen före avresan till arbetet. I ett hushåll används två extra elektriska element i garaget för att hålla rätt temperatur för de snickerier som utförs som hobbyverksamhet. Om den tidsmässiga användningen av dylik utrustning kan lite ospecificerat sägas att den används till specifika uppgifter vid specifika tillfällen. Tillverkare av elektrisk utrustning bör medvetandegöras om att det kan finnas ett behov att effektbegränsa hushållsutrustning. Den utrustning som drog mest effekt i hushållen var sådan som använde el för att snabbt hetta upp någonting: värmeslingorna i bastuaggregatet, ugnen eller golvet, vattnet i tvättmaskinen eller diskmaskinen, luften i torkskåpet eller torktumlaren. Viss utrustning kanske inte ens behöver el utan kan arbeta med föruppvärmt vatten. Det finns ju redan exempel på tvättmaskiner och diskmaskiner som arbetar på detta vis. Om vattnet som används kommer ifrån en elvärmd varmvattenberedare är kanske inte mycket vunnet, men möjligheterna att förskjuta last utan att hushållet behöver tänka på saken skulle kunna lösas med en ackumulatortank för varmvatten eller om hushållet har fjärrvärme och inte el som uppvärmning. Värme Elanvändningen för uppvärmning i de hushåll studien omfattar beror på: Klimat: Temperatur-, vind- och solförhållanden. Husets fysiska egenskaper: Storlek på uppvärmd yta, termiska egenskaper: till exempel isolering, täthet och hur bra huset lagrar värme i tyngre material. Utrustning: Effekttillförsel i panna eller radiatorer, effektvakt och effektsteg på panna. Reglerutrustning: Inne- eller utegivare: Känslighet för temperaturförändringar ute och inne. Kompletterande värmekällor: Om värme uppnås med andra medel, till exempel eldning i kamin, öppen spis eller spillvärme från annan elektrisk utrustning och människor. Vanor: Vilken inomhustemperatur som hålls, hur man gör för att höja och sänka temperaturen; att sänka temperatur på natten, den tid man är borta eller i vissa rum. Vädring och ventilation kan också spela en stor roll för värmelasten. Många av de faktorer som räknas upp här ligger utanför människors vardagshandlingar. De beteenden som har undersökts i energidagboken är vädringsbeteende, användandet av kompletterande värmekällor, samt om hushållen har angett att de har sänkt inomhustemperaturen på något sätt. Inomhustemperaturen har inte undersökts för de fyra dagboksdagarna men däremot under den tre veckor långa laststyrningsperioden som redovisas i Delstudie 2. Belastningskurvorna för elvärme ser ganska olika ut i de tio hushållen. Vissa hushåll har en ganska jämn värmelast där skillnaden mellan högsta och lägsta effektuttag är ganska litet. I andra hushåll kan effektuttaget variera kraftig. I Figur 26 exemplifieras detta genom att visa hushåll K3, K5 och K6:s lastkurvor för värme under en och samma dag i januari. 66

83 Utetemperatur kw K3 K5 K C 0 00:00 00:55 01:50 02:45 03:40 04:35 05:30 06:25 07:20 08:15 09:10 10:05 11:00 11:55 12:50 13:45 14:40 15:35 16:30 17:25 18:20 19:15 20:10 21:05 22:00 22:55 23:50-7 K5 K6 K3 Utemperatur Figur 26: Värmelast i hushåll K3, K5 och K6 under en dag i januari Alla hushåll skrev inte dagbok och mättes på femminutersnivå på elanvändningen samtidigt, men hushållen i diagrammet i Figur 26, gjorde det. Därför kan vi jämföra deras värmelast under samma väder- och temperaturförhållanden. Två faktorer tycks vara de största bidragande orsakerna till skillnaderna i lastkurvornas utseende, nämligen storleken på husens uppvärmda yta och husens värme- och reglersystem. Hushållens förutsättningar ser ut som följande: Hushåll K3, som har den högsta lasten för värme i medeltal av alla hushållen, har en boyta på 180 m 2. Värmesystemet är en elpanna med utegivare och det interna systemet är således vattenburet. Hushåll K5 bor i ett hus på 150 m m 2 källare. Uppvärmningssystemet är direktverkande el med termostater på radiatorerna. Hushåll K6 bor i ett radhus på 118 m 2. Uppvärmningssystemet är direktverkande el med oljefyllda radiatorer och ett mjukelvärmesystem med utegivare. K3 är ett hus med elpanna och uppvärmningsbehovet tycks denna dag överensstämma väl med ett av pannans effektsteg med tanke på den jämna belastningen. Kortare tider där ytterligare effektsteg kopplats in ses tydligt. Husen K5 och K6 har elradiatorer och på husens värmelastkurvor märks till- och frånslag från de individuella radiatorerna som en pendlande last. Hushåll K6, har till skillnad från K5, ett mjukelvärmesystem och dessutom en del oljefyllda element i sitt hus. Svängningarna mellan värmelastkurvans toppar och dalar är påtagligt mindre för K6 än för K5, vilket troligtvis beror på att mjukelvärmen pulsar fram värme på olika faser under korta sekvenser. Detta bidrar då till en jämnare elanvändning för uppvärmningen. 67

84 Det är naturligtvis svårt att vara helt säker på vad det är för faktorer som påverkar att de olika hushållens lastkurvor skiljer sig åt. Många fler system skulle ha behövt undersökas för att säkerställa antagandena. Olika system och byggnader genererar olika belastningsmönster vilket påverkar effektuttaget i hushållen. När dagbokanteckningar har jämförts med hushållens lastkurvor har beteenden som nattsänkning synts ganska väl på kurvan, medan beteendet att elda i öppen spis eller kamin inte har fått värmelasten att gå ner. Detta kan bero på att de hushåll som har eldat har utegivare till sina uppvärmningssystem. Skillnader i innetemperaturen påverkar inte reglersystemet till elpannan och därför kompenseras inte heller temperaturförändringen. För att hushållen ska kunna spara el eller effekt genom att elda skulle de även behöva installera temperaturgivare inomhus. I ett av de båda hushållen som eldar kompenseras dock en allmänt lågt hållen inomhustemperatur genom att elda på eftermiddagen eller kvällen när man kommer hem från arbetet. På det viset kan man ju säga att hushållet ändå sparar el och effekt. Vädring är också ett beteende som ett par hushåll har antecknat i dagböckerna. Detta beteende ger inte heller något synligt utslag på lastkurvan för värme, vilket kan ha samma förklaring som med eldningen: att hushållet har utegivare. Men det kan också bero på att vädringen har skett snabbt eller på att kurvan varierar så mycket att det är svårt att upptäcka förändringar. De högsta effekttopparna för värmelast har hushåll K5 vars värmelast varierar mellan 0,5 och 8,6 kw i exemplet. De lägsta har de hushåll som har installerat mjukvärme: K6, K7, K8 och K10, se Figur Högsta effekttoppar för värmelast under dagboksperioden kw Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 0 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Hushåll Figur 27: Hushållens högsta effekttoppar för värmelasten under dagboksperioden. Potentialen för laststyrning kan därför vara mer än dubbelt så stor för hushåll K5 än för hushåll K6, K7, K8 och K10. 68

85 Effekttoppar för total elanvändning De olika dellasterna hushållsel, värme och varmvatten utgör tillsammans hushållens totala elanvändning, eller effektuttag om vi talar om momentan elanvändning. Om de högsta topparna för de olika dellasterna slås ihop kommer de två hushåll som har störst effektuttag upp i 17,8 kw (K5) respektive 15,6 kw (K1). Då effektuttaget för hushållsel säkert skulle kunna hamna på ännu högre nivåer än vad som har förekommit under de fyra undersökta dagarna, kan effekttopparna teoretiskt sett bli ännu högre. De högsta sammanlagrade effekttopparna som uppkom under dagboksperioden visas i Figur 28. Högsta effekttopp för total last under dagboksperiod kw K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Hushåll Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Figur 28: Effekttoppar i hushållen för total last under dagboksperioden. Även här har hushåll K5 och hushåll K1 de högsta effekttopparna. De allra högsta topparna för dessa hushåll ligger på 15,2 kw, respektive 14,2 kw. Båda dessa hushåll har en huvudsäkringsnivå på 20 A. Hur nära ligger då hushållen gränsen för säkringen? För aktiv effekt P (cos = 1) kan vi räkna: P = U * I Där P = Effekt [W] U = Spänning [V] I = Ström [A] P = 230 V * 20 A * 3 faser = W = 13,8 kw Detta betyder att de båda hushållen överskrider sin säkringsnivå något. K5:s topp på 15,2 kw varar enligt mätningarna i 5-10 minuter. För tröga säkringar är det fullt möjligt med en överbelastning på upp till 50 % under en kortare tid (IEA, 2004). 69

86 Effekttopparnas struktur Ett försök har gjorts att sammanställa vad den allra högsta effekttoppen för varje hushåll under dagboksperioden består av för typ av elanvändning. Mätdata finns för dellasterna värme, varmvatten och hushållsel, men inte för varje specifik apparat eller utrustning. Fördelning av hushållselslasten på olika apparater har gjorts genom att jämföra dagboksanteckningar med mätdata och genom tidsangivelserna för de olika aktiviteterna försöka pricka in vad specifika toppar beror på och består av. Detta betyder att uppdelningen inte behöver vara helt exakt, men att den ändå kan ge ett hum om förhållandet mellan olika apparaters elanvändning. Resultatet visas i Figur kw K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 torkskåp tvättmaskin diskmaskin kaffebryggare mikro spis ugn övrig baslast annat uttag av VV påvärmning av VV dusch elelement bastu Värme Figur 29: Typ av elanvändning som ligger bakom hushållens högsta effekttopp under dagboksperioden. Värmelasten, som mer eller mindre kan ses som en baslast vintertid, ligger naturligtvis i botten av alla toppar. Effektuttaget för värmen når inte upp till de högsta topparna för värme som har noterats för hushållen, men utgör här mellan en tredjedel och en fjärdedel av den totala toppen. I åtta av de tio hushållen beror en del av effekttoppen av att varmvattenberedaren är igång. I sex av fallen har hushållen duschat, i ett fall har varmvattnet använts till något annat och i ett fall går varmvattenberedaren in och värmer på av sig själv. En stor del av topparna utgörs av hushållselanvändning. I hushåll K1 och K5 används bastun och i övriga hushåll lagas det antingen mat med hjälp av ugn, spis, mikro eller kaffebryggare; eller så används diskmaskin, tvättmaskin eller torkskåp. I ett hushåll, K10 används extra el-element i garaget. Fältet i staplarna som är benämnt övrig baslast står för kyl, frys, belysning och standby-el. 70

87 Utvärdering av dagboksmetod kombinerad med energimätningar För att undersöka elanvändning i studiens hushåll har en metod utvecklats som kombinerar en energidagbok med energidata. Nedan görs en utvärdering av vilka erfarenheter som vunnits genom användandet av metoden. Först och främst kommenteras energimätningarna, sedan energidagboken och till sist kombinationen av de båda datakällorna. För att erhålla de resultat som finns i Delstudie 1 har det krävts tätt avlästa energidata uppdelade på tre dellaster. För detta ändamål har energibolaget installerat två extra mätare i varje hushåll. Likaså har det kvävts ett system som medger mätning med fem-minuters upplösning. Skånska Energis CustComsystem har upplösning ner till en minut om så önskas. De flesta energibolag har inte tillgång till sådana mätdata på sina elkunder. För att göra en studie liknande denna kan det med andra ord krävas en hel del kostsamma installationer, även om energin inte nödvändigtvis behöver mätas på samma sätt som i denna studie. Värdet av täta mätningar är stort när det gäller att undersöka människors och hushålls energibeteende. För det syfte som har legat bakom denna studie att fokusera på den tidsmässiga aspekten på energianvändningen ger mätningarna ett väldigt bra underlag. Det går att läsa ut en hel del bara från data från energimätningarna. Till exempel syns bakgrundsel för kyl- och frys, standby-förluster etc. tydligt på hushållens lastkurvor som har kunnat tas fram med hjälp av energidata. Hur värmesystem och varmvattenberedare använder el har också tydliggjorts på lastkurvorna. Användningsområden Vad som inte kan undersökas enbart med hjälp av data över elanvändning från tre elmätare är vad det är för slags utrustning och vilka aktiviteter som ligger bakom användandet av viss utrustning. Här har energidagboken kunnat ge svar. Genom att koppla ihop dagboksanteckningar med mätdata kan man lära sig att känna igen specifika belastningsmönster som orsakas av viss utrustning. Denna information skulle sedan kunna användas för att förstå vad som ligger bakom ett hushålls elanvändning utan att man har tillgång till dagbokanteckningar som en slags tolkningsmall. Då skulle man kunna göra större, kvantitativa undersökningar om människors elanvändning enbart med hjälp av energidata. Det skall dock tilläggas att ju fler personer som finns i ett hushåll och ju fler apparater där finns, desto svårare blir tolkningen. Dessutom kan samma typ av utrustning, till exempel spis eller tvättmaskin, ha olika elanvändningsmönster på grund av effektbehov och olika funktioner i utrustningen. Hur väl tolkningsmallen skulle kunna fungera är en sak som skulle behöva utredas ytterligare. Metodiken skulle också kunna användas som pedagogiskt instrument för att öka kunskapen om energianvändning i specifika hushåll. Metoden har en del uppenbara fördelar framför andra källor till information om elanvändning, till exempel informationsbroschyrer, energispartips och elräkningar: 1. Storleken på elanvändning genom olika aktiviteter och utrustning åskådliggörs på ett grafiskt sätt. 2. Den elanvändning som undersöks är hushållets egen, därför blir inlärningen extra motiverande eftersom detta kan hjälpa hushållet att spara pengar och energi. 3. Feedbacken kan ge upphov till reflektion över annars osynliga eller omedvetna vardagsvanor. 71

88 Dagbokens pedagogiska roll belystes i ett hushåll med två halvvuxna barn som växelvis bor någon annanstans. De vuxna i hushållet ville välja en tid att skriva dagbok då barnen var hemma, för de tyckte att det skulle vara nyttigt för barnen att reflektera över sin egen energianvändning. Några erfarenheter Varmvattenanvändning och hushållselanvändning var de saker som bäst undersöktes med metoden. Denna energianvändning är nämligen mest förknippad med direkta aktiviteter och händelser som människorna i hushållet är inblandade i och som därför noteras i en dagbok. I metodavsnittet till Delstudie 1 diskuterades tidsangivelser i dagboken. Där antogs att det var onödigt för hushållen att skriva sluttider för sina olika aktiviteter eftersom detta ändå syns på lastkurvorna. När det gäller varmvattenanvändning stämmer inte detta eftersom varmvattenberedaren värmer på vatten långt efter det att aktiviteten har slutat. Därför skulle det ha varit bra om alla dagboksförare också hade skrivit sluttider för aktiviteter, åtminstone för varmvattenanvändning. Metoden är väldigt tidskrävande. Både att träffa hushållen (på introduktionsmöte och vid uppföljningssamtal) och att sammanställa data har tagit mycket tid. Kravet på tid och mänskliga resurser är den största nackdelen när det gäller att använda energidagboken som pedagogiskt instrument. Särskilt svårt är det att tillämpa metodiken på ett stort underlag. Vid större underlag skulle eventuellt metoder kunna utvecklas för att läsa in dagboksanteckningar till ett datorprogram som sedan sammankopplar dessa tidsmässigt med data över energianvändning. Bearbetningen skulle i varje fall behöva effektiviseras vid större underlag. Uppföljningssamtalet var viktigt för att upptäcka brister i överensstämmelse mellan dagboksanteckningar och energidata, och för att fråga om elanvändning som syntes på lastkurvorna men som inte var nämnda i dagboksanteckningarna. I något fall upptäcktes att tidsangivelserna inte överensstämde riktigt på i dagboksanteckningarna i jämförelse med lastkurvorna. Vid uppföljningssamtalet kunde det konstateras att en hushållsmedlems klocka gick för fort. 72

89 Delstudie 2: Laststyrningsexperiment och intervjuer För att införa direkt och indirekt laststyrning bland kunderna är det viktigt att först undersöka vilka konsekvenser som dylika åtgärder får för kunderna. Att ha en bra kundrelation är a och o på konkurrensutsatt marknad och även om SENAB:s nätbolag, liksom andra nätbolag, har ett lokalt monopol på sina kunder och de flesta av SENAB:s nätkunder även handlar sin el från SENAB:s elhandelsbolag, finns det många utlösande faktorer som kan orsaka att kunder byter elleverantör. Syftet med denna delstudie har varit att undersöka tio hushålls upplevelser av ett laststyrningsexperiment som har företagits som ett samarbete mellan SENAB, forskningsgruppen och de tio hushållen. Laststyrningsexperimentets upplägg har planerats av forskningsgruppen utifrån olika kund- och företagspremisser. Syftet är att undersöka dels hur värme- och varmvattenkomfort har upplevts under laststyrning av värme och varmvatten, dels hur hushållens inställning till laststyrning är efter de har fått viss erfarenhet av det. Hushållens upplevelser och attityder kan senare hjälpa SENAB och andra energibolag som funderar på laststyrning att utveckla styrningen till något som upplevs som acceptabelt för kunderna. I samtalsintervjuer diskuteras vilka begränsningar i styrningar och kontrakt som hushållen skulle vilja se, om de skulle vilja bli förvarnade om laststyrning och om kompensation borde utgå till kunderna vid laststyrning. När det gäller värmekomfort är det framförallt sänkning av inomhustemperatur som följd av styrningar som undersöks, samt hushållens upplevelser av detta. Andra faktorer som påverkar inomhusklimatet mäts inte, t.ex. luftfuktighet, luftomsättning med mera. Varmvattenkomforten undersöks uteslutande utifrån hushållens upplevelser av densamma. Hushållens upplevelser av laststyrningsexperimentet diskuteras i samtalsintervjuer som företas efter experimentet. Då diskuteras även hushållens tankar om indirekt laststyrning i form av två olika prissättningsförslag på el eller nätavgift: 1. En tidstariff som innebär att elen kostar olika mycket beroende på när på dygnet den används. 2. En effekttariff där en effektkomponent ingår som en del av nätavgiften. Ett medelvärde av kundernas tre högsta effekttoppar under en månad utgör en faktor för nätavgiften. I intervjuerna diskuteras vad hushållen tror sig tycka om de olika tarifferna och vilka förändringar i elanvändningen som hushållen tror att de skulle företa om energibolaget införde någon av de olika tarifferna. Syftet är att få reda på hur energikunder tänker och resonerar och så småningom agerar på denna typ av indirekt laststyrning. 73

90 Metod I detta kapitel beskrivs de olika metoder som har använts i Delstudie 2 för att ta reda på hushållens inställning till direkt och indirekt laststyrning. Först beskrivs vilka olika typer av data som har samlats in och vilken information som olika data kan ge. Sedan beskrivs hur själva laststyrningsexperimentet har gått till, hur försöket har planerats och vilka överväganden som har gjorts i planeringen. Insamlad data för laststyrningsperiod Följande data har samlats in i samband med laststyrningsförsök: Mätdata för inomhustemperatur per 15 minuter för laststyrningsperiod (tre veckor). Mätdata för energianvändning per timme för lasterna värme, varmvatten samt totalt (vilket ger möjlighet att räkna ut hushållselen som en differens). Bandade samtalsintervjuer med hushåll efter laststyrning. Samtliga 10 intervjuer är utskrivna i fullständig form. Komfortblad: Hushållens egna anteckningar om värme- och varmvattenkomforten under laststyrningsperioden. Hushållen har även angivit vid vilka tidpunkter som huset har stått tomt. I Tabell J redogörs vilken typ av information som samlats in genom de olika metoderna: Tabell J: Typ av information från olika metoder som har använts Energimätningar Mätningar av Komfortblad Samtalsintervjuer inomhustemperatur Hushållets elanvändning Hushållets normala inomhustemperatur: Nivå och variation Lasternas storlekar (reellt och relativt varandra) Lasstyrningspotential Återvändande last Temperatursänkningar på grund av styrning Dagliga kommentarer om hushållens upplevelse av värme- och varmvattenkomforten under laststyrningsperioden Indikerar om hushållen har märkt styrningarna Visar om hushållet har varit hemma eller borta under styrningarna Hushållens upplevelser av laststyrningsförsöket utifrån komfortblad och inomhustemperaturdata Hushållets inställning till att spara el och effekt Hur hushållet ser på effektsparande åtgärder som direkt och indirekt laststyrning. Design av laststyrningsförsök Då laststyrningsförsöket både skulle ge möjlighet till att tekniskt utvärdera vad som händer med lasten före och efter styrningen, vilka konsekvenser som styrningen har för inomhustemperaturen m.m. och möjlighet att utvärdera hushållens värme- och varmvattenkomfort under försöket fanns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till vid planeringen av laststyrningsexperimentet: Period: Vilken period skulle laststyrningen ske och hur lång den skulle vara? Styrningslängd: Hur långa skulle styrningarna vara och hur många upprepningar för varje styrningslängd? Tid för styrning: Vilken tid på dygnet skulle värmesystem eller varmvattenberedare slås av? 74

91 Utetemperatur: Hänsyn till utetemperaturen var tvungen att tas både när det gäller bestämmandet av period och längd på styrning. För att bestämma ovanstående variabler togs hänsyn till både vilken påverkan olika faktorer skulle ha på hushållens komfort och vad som var nätbolagets behov så att testet på något sätt skulle återspegla ett scenario som skulle kunna vara verklighet. I Tabell K visas olika faktorer som har styrt designen av laststyrningsexperimentet. Tabell K: Faktorer som styrt designen av laststyrningsförsöket HUSHÅLLET NÄTBOLAGET Period Att hushållsmedlemmarna inte ska vara bortresta - Ge tidsmässig möjlighet att utvärdera värme- och varmvattenkomfort Effektproblem brukar uppstå då det är som kallast, samt vid storhelger vintertid - Inställning av utrustning kräver personalresurser Styrningslängd Krav på inomhustemperatur och varmvattenkomfort Laststyrningsbehov - Långa styrningar ger upphov till större återvändande last Tidpunkt Om hushållet skall kunna utvärdera så måste de vara hemma under styrningar På vardagar visar den sammanlagrade lasten toppar morgon och kväll, på helger på eftermiddagar Utetemperatur Ju kallare utetemperatur desto snabbare sjunker inomhustemperaturen vid avstängning Vid kallare väderlek föreligger större laststyrningsbehov Laststyrningsförsöket förlades till tre veckor under eldningssäsongen: från den 16 februari till den 7 mars eftersom februari, tillsammans med januari generellt sett brukar vara den kallaste månaden i Skåne. Bortkopplingstiden för värme bestämdes till 1 till 4 timmar. Tidigare laststyrningsförsök har visat att tre timmars styrning medför rimliga temperatursänkningar för hushållen även vid ganska sträng kyla. Eftersom vi ville testa hushållens gräns för vad som upplevs som obehagligt testades även 4-timmarsstyrning vid några tillfällen. Styrningslängden för varmvattenberedare varierades också mellan 1 och 4 timmar. En extra lång styrning på 16 timmar gjordes för att testa hur känsliga hushållen är för en längre avstängning av varmvattenberedare. Experimentet lades upp som ett blindtest. Hushållen visste att de kunde få sin värme eller varmvattenberedare bortkopplad under den i förväg annonserade treveckorsperioden, men inte när eller hur länge styrningarna skulle hålla på. Anledningen till detta var att se om hushållen verkligen upptäckte styrningarna utan att påverkas av vetskapen om när styrningarna skulle ske. Ett undantag gjordes från denna strategi och det var för den sista helgen i perioden, där hushållen förvarnades att både värme och varmvattenberedare skulle kopplas bort från under både lördagen och söndagen (informationsbrev till hushållen se Bilaga 2). Det kunde nämligen vara intressant att ta reda på om hushållen på något sätt förberedde sig på bortkopplingen och vidtog några speciella åtgärder. För styrningstider av varmvattenberedare och uppvärmningssystem, se Tabell L. 75

92 Tabell L: Schema för styrning av värme och varmvatten i de tio hushållen Kund Styrd utrustning måndag-onsdag torsdag-fredag lördag-söndag tisdag-onsdag fredag lördag tisdag onsdag lördag-söndag K1 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning Ingen styrning K2 Värme + varmvatten Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning Värmepump Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning Ingen styrning K3 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning K4 Värme + varmvatten ; K5 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning K6 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning K7 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning K8 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning K9 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning K10 Värme ; Varmvatten ; Ingen styrning

93 Komfortblad Hushållen fick ett komfortblad (Bilaga 3) för att fylla i hur man upplevde värme- och varmvattenkomforten under laststyrningsperioden dag för dag. Hushållen ombads också att fylla i när de inte var hemma under perioden för att vi i efterhand skulle kunna se vilka styrningar som hushållet missat. Mätning av inomhustemperatur För att mäta inomhustemperaturen under laststyrningsperioden monterades en liten temperaturlogger av märket Kooltrak i varje hem. Loggern placerades på en innervägg 1,30 m över golvhöjd. Temperaturloggern samlade in temperaturdata varje kvart under laststyrningsperioden och data lagrades i loggern. Data kunde sedan läsas av på dator. Noggrannheten i temperaturmätningarna var ±1,0ºC (för ett mätområde inom temperaturintervallet -10ºC ºC) och värdena avrundades till 0,5ºC. Endast en logger monterades i varje hem varför hänsyn inte har tagits till temperaturvariationer i olika rum. Ej heller har det tagits någon hänsyn till skillnader i luft- och strålningstemperatur, det vill säga den operativa temperaturen. För att mäta den termiska komforten skulle ovanstående faktorer ha behövt mätas noggrannare. Som mätningarna nu är genomförda i laststyrningsförsöket utgör temperaturmätningarna snarast en kontroll mot hushållens upplevelser av värmekomforten. Intervjumetodik Det angreppssätt som har valts för att undersöka hushållens upplevelser och inställning till direkt och indirekt laststyrning är en riktat öppen intervju. En riktad öppen intervju innebär att intervjuaren har som utgångspunkt att undersöka ett fenomen utifrån en viss begreppsbildning, där individens upplevelser av fenomenet är det som undersöks. Intervjuaren ger respondenterna möjlighet att uttrycka sig fritt inom ett på förhand specificerat frågeområde. Respondenten fördjupar sig i det som intervjuaren finner meningsfullt. Intervjuerna brukar då visa sig vara delvis olika vilket är bra för förförståelsen av fenomenets kvaliteter (Lantz, 1993). Detta angreppssätt valdes eftersom hushållens attityder, inställning och upplevelser till laststyrning är något som är ganska lite undersökt trots att det har förekommit relativt många laststyrningsförsök både i Sverige och utomlands. En förhoppning är att resultatet från intervjuanalyser och andra metoder skall ge en vidare kunskap och eventuellt begreppsbildning när det gäller just kunders upplevelser av dylika åtgärder. Dessa resultat kan senare användas till att lägga grunden även till kvantitativa angreppssätt i framtiden. Upplägg Alla tio intervjuer genomfördes hemma hos hushållen. Det finns både praktiska och psykologiska fördelar att träffa hushållen i deras egna hem. Dels blir den tidsmässiga insatsen mindre för hushållens del eftersom de inte behöver förflytta sig någonstans, dels sker samtalet på hushållens revir vilket kan öka trygghetskänslan. Att besöka respondenternas hem gjorde det också lättare för intervjuaren att förstå deras vardagsvärld. I några fall kunde respondenterna till exempel visa hur varmvattenberedaren såg ut eller var de extra elmätarna satt placerade, vilket ökade tolkningsmöjligheterna av respondenternas intervjusvar. 77

94 I de flesta av intervjuerna deltog samtliga hushållsmedlemmar, vilket oftast var två personer. I tre familjer fanns vuxna eller halvvuxna barn, men bara i ett av dessa hushåll deltog den vuxne, hemmaboende sonen. I en intervju deltog bara mannen och inte kvinnan i hushållet. För de hushållsmedlemmar som inte deltagit i intervjuerna har övriga hushållsmedlemmar fått föra deras talan när det kommer till exempelvis upplevelser av värmekomfort. Fördelen att alla hushållsmedlemmar deltar i intervjun är förstås att de olika individerna kan ha haft olika upplevelser under laststyrningsförsöket eller att de tolkar vissa upplevelser på olika sätt. Kunskap, arbetsfördelning i hemmet med mera, är faktorer som skulle kunna påverka inställning och attityder till direkt laststyrning och till tariffer. Intervjuerna varade i minuter och spelades in på band som i efterhand transkriberades i sin fulla längd. Förhållningssätt i intervjusituationen Eftersom arbetet har skett i ett nära samarbete med energibolaget Skånska Energi AB, fanns en risk att de intervjuade skulle tro att jag, som intervjuare, gick i energibolagets ledband och att de därför inte skulle våga ge uttryck för åsikter om till exempel laststyrningen som gick stick i stäv med energibolagets intentioner. För att minimera denna risk började jag intervjun med att tala om min neutralitet som intervjuare; att jag själv inte hade några speciella önskemål om hur de skulle svara utan att jag tvärtemot önskade höra alla spridda åsikter som hushållet har om de olika intervjuämnena. Jag försökte även att vara noga med att inte uttrycka egna värderingar om olika inställningar till energi, miljö, laststyrning eller andra faktorer som diskuterades i intervjun, då jag inte ville uppfattas som moraliserande eller ge uttryck för någon slags norm för vad respondenterna bör tycka och tänka. Ett delsyfte med intervjun var att fånga in hushållens tankar och attityder till indirekt laststyrning, det vill säga i detta fall elpristariffer av olika slag. En metodologisk insikt som krävdes var då att förstå att hushållens förhållningssätt till tariffer antagligen kan förändras om hushållen upplever hur det är att leva med företeelserna i praktiken. Innan man har upplevt något på riktigt finns det ju bara en föreställningsbild av hur det skulle kunna vara och inte av hur det egentligen är. Därför kan jag inte utifrån intervjusvaren svara på hur hushållen skulle tycka och reagera i det verkliga fallet. När det däremot gäller företeelsen laststyrning av elvärme och varmvattenberedare är detta ju något som hushållen har upplevt under en treveckorsperiod och som de därmed har viss reell erfarenhet av. Hushållen har fått känna på hur det känns när värmen eller varmvattnet stängs av i perioder. Att laststyrningsförsöket fungerade som ett experiment för hushållen kan dock ha påverkat inställningen till företeelsen, då de visste att experimentet var övergående och att det var bevakat av forskningsgruppen. Bearbetning av material För att undersöka värmekomforten hos hushållen gjordes en tidsmässig sammanställning av data över hushållens inomhustemperatur och vilka tidpunkter som laststyrning av värme har skett. På då vis kan de temperatursänkningar som styrningarna har givit upphov till analyseras. Hushållens egna utsagor i form av intervjusvar och anteckningar i komfortblad har sedan jämförts mot temperatursänkningarna. I komfortbladen redovisas också tider då det inte har varit någon hemma i hushållet och därigenom går det att se vilka laststyrningar det är som hushållen har missat. För upplevelsen av varmvattenkomforten finns inga fysiska mätningar utan bara kvalitativ information av hushållens upplevelser i form av anteckningar i komfortblad och intervjusvar. 78

95 De bandade intervjuerna har skrivits ut och sedan bearbetats efter olika teman för att det ska gå att göra jämförelser mellan hushållen och för att fånga upp olika kvaliteter och egenskaper i svaren. Värmekomfort under laststyrningsförsöket Värmekomforten i hushållen har undersökts genom faktiska mätdata över inomhustemperatur under laststyrningsperioden, hushållens anteckningar över värmekomforten för varje dag under perioden, samt genom samtalsintervjuer med vart och ett av hushållen under veckan efter laststyrningsperioden. Hushållens inomhustemperatur De tio hushållen håller sinsemellan olika inomhustemperatur i sina hem. Nedan visas hushållens inomhustemperatur från laststyrningsperioden i medeltal (se Figur 30) ,9 23, ,6 20,2 20,6 19,9 19,7 20,5 19,5 20,4 Inomhustemperatur i medel K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Figur 30: Hushållens inomhustemperatur i medeltal för de tidpunkter som inte påverkats av laststyrning. Hushållen har ganska skilda komfortnivåer vad gäller den inomhustemperatur som de normalt håller i sina hem. Medeltemperaturen i de olika hushållen varierar mellan 18,6ºC och 23,6ºC. På dagtid höjs ofta hushållens inomhustemperatur på grund av solinstrålning. Sådana temperaturtoppar påverkar naturligtvis medelvärdet i diagrammet uppåt. En annan sak som kan tilläggas är att K1 höjer sin temperatur genom att elda i kaminen på kvällar och då blir temperaturen ofta uppåt en 20ºC. Likaså brukar K2 ha för vana att elda i öppen spis på eftermiddagar och kvällar. Höjning av temperaturen som orsakats av eldning döljer sig därför också i medelvärdena för dessa hushåll, men borde inte spela en allt för stor roll då eldningen rör sig om tre, fyra timmar av dygnets 24 timmar. I intervjuerna framkommer olika uppfattningar om vad som är en behaglig inomhustemperatur. Det hushåll som håller lägst medeltemperatur säger: Man: Ja, jag tycker det är vedervärdigt nu när man kommer in i en...sån bostad med 23, 24 grader. Jag klarar inte av det längre. Intervjuare: Nej. Nej, man vänjer sig ju vid en viss temperatur... Kvinna: Ja...huvudet fungerar ju faktiskt bättre vid...19 grader, än vad det gör vid 23. Och så blir inte luften så torr. Intervjuare: Mm Man: Men sen är det ju en viss skillnad genom att vi kan elda brasa, så vi håller ju en högre temperatur här inne i detta rummet. Kvinna: Ja ja, det gör vi. 79

96 Valet att hålla en lägre temperatur inomhus behöver inte betyda att hushållet nödvändigtvis vill spara energi, utan kan väljas av komfortskäl som vi ser av intervjun. Samma hushåll fortsätter efter att ha diskuterat elpannan som de hade förut: Kvinna: Ja, men då var barnen små. Ja, alltså det är ju lite skillnad när barnen var riktigt små...att när de springer omkring och springer barfota och så där att...då hade vi nog någon...två grader varmare kanske, en och en halv, två grader... Man: Ja, ja...ja Kvinna: Jag tror vi höll runt 20 då va. Intervjuare: Ja. Man: Och sen klagade ungarna också... Kvinna: Ja, ja. Vi har haft varmblodiga barn. I detta hushåll har man alltså ändrat sin komfortnivå på inomhustemperaturen över tiden allteftersom levnadssituationen har förändrat sig. I det hushåll som har näst högst medeltemperatur tycker man att den temperatur man håller är rätt så normal : Kvinna: 22 är väl ganska normalt tycker jag... Intervjuare: Ja... Kvinna: När man sitter stilla. Annars drar det. Går man ner under tycker jag det känns som det drar. Det är bara att skruva... Vid en fråga om hushållen tycker att de kan hålla den inomhustemperatur som de vill ha, svarar alla hushållen jakande. Det är lätt att reglera temperaturen antingen genom inställningen på elpannan eller direkt på termostaterna om man har direktverkande el. I något hushåll tycker man dock att temperaturhållningen fungerar sämre vid speciella klimatförutsättningar: Intervjuare: Brukar ni kunna få den temperatur ni vill ha, så att säga? Man: Såvida vädret...när vädret ligger inom 0-5 grader, och det är lite vind, då har vi svårt för att hålla värmen alltså...det är precis som att pannan ger, att givaren har svårt för att ge. Kvinna: Ja, det är väl lite under 0 också? Så där kanske ett par grader. Man: Ja, kanske något lite under 0. Man: När vi har fuktig väderlek, då har givaren svårt för att ge. Så då känner vi det kallare. Intervjuare: Ja? Så blir det bättre när det blir ännu lite kallare då? Kvinna: Ja... Intervjuare: Då sätter den igång ordentligt? Kvinna: Ja, det är så. Beroende på vilken inomhustemperatur som hålls kan det ju tänkas att hushållen är olika känsliga för temperatursänkningar orsakade av laststyrningar. En temperatursänkning på två grader innebär i ett hushåll som vanligtvis har 23 grader att man fortfarande håller en temperatur som ligger klart över lägsta rekommenderade gränser, medan ett hushåll som håller 19 grader kommer ner i en nivå som hamnar under gränsen för rekommendationer och byggnormer. För hushåll som håller en hög inomhustemperatur torde finnas ett större utrymme för sänkningar innan nivåer nås som ligger under temperaturrekommendationerna för till exempel arbetsplatser. 80

97 Temperatursänkningar i hushållen på grund av laststyrning Styrningarna av värme varade antingen i 1, 2, 3 och 4 timmar. För antal gånger som de olika styrningslängderna provades, se Tabell M. Tabell M: Antal styrningar av värmepanna eller radiatorer uppdelat på styrningslängd Längd på styrning Antal gånger 1 h 5 2 h 7 3 h 4 4 h 3 I Figur 31 nedan visas hur pass mycket inomhustemperaturen sjönk i medeltal vid olika styrningslängder för alla hushåll tillsammans. Temperatursänkning i medeltal för K1-K10 4h 3h 2h 1h 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 C Figur 31: Temperatursänkning för olika styrningslängder. Medelvärde för alla tio hushåll. Temperatursänkningen är givetvis beroende av hur länge värmen har varit avstängd. För styrningar på tre och fyra timmar överstiger temperatursänkningen 1ºC i detta laststyrningsförsök. Storleken på temperatursänkningarna vid laststyrningstillfället påverkas också av olika klimatfaktorer såsom utomhustemperatur, sol- och vindförhållanden. Om väderförhållandena hade varit konstanta vid alla styrningstillfällen hade antagligen resultatet blivit något annorlunda. Hushållens aktiviteter spelar också roll för storleken på temperatursänkningarna. Till exempel om hushållen har lagat mat eller använt el-utrustning som genererar mycket värme. Utomhustemperaturerna vid laststyrningstillfällena var förhållandevis höga för årstiden, mellan -0,8 till 6,1ºC (i medeltal 2,1ºC), varför temperatursänkningarna har blivit ganska moderata även för de längre styrningarna på tre och fyra timmar. 81

98 I Figur 32 visas temperatursänkningarna i medeltal för varje enskilt hushåll vid en viss styrningslängd. Temperatursänkning inomhus vid laststyrning -2,5-2 C -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 1h 2h 3h 4h Figur 32: Temperatursänkning i medeltal vid olika styrningslängder för hushåll K1-K10. Temperatursänkningarna har inte varit lika stora i alla hushåll, varför vissa hushåll har haft mindre anledning att känna av förändringar i inomhusklimatet. Då digrammet visar medelvärden och inte specifika värden kan tilläggas att de största specifika temperatursänkningarna var på 2,5ºC. För hushåll K4 har temperaturen faktiskt också höjts vid fem av sju bortkopplingar med styrningslängd på en timme. Detta skulle kunna förklaras av att dessa styrningar framförallt har legat på förmiddagstid och därför kan solinstrålning ha höjt inomhustemperaturen så pass mycket att det har övergått värmebortfallet från ett avstängt uppvärmningssystem. Långkalsonger på! Men tulpanerna mår bra... Den kanske mest väsentliga frågan när det gäller komfort och temperatursänkningar på grund av laststyrning av värmen är hur hushållen själva har upplevt styrningarna. Har hushållen upptäckt att värmen har kopplats bort eller har man inte märkt något alls? Om man har märkt något, hur har det då upplevts? Vilka styrningar är det som har upptäckts bara de längsta eller även de korta? Spelar det någon roll när på dagen som styrningarna har gjorts? Spelar hushållens initiala inomhustemperatur någon roll för hur hushållen upplever temperatursänkningar? Den första frågan som måste besvaras är dock om hushållsmedlemmar har varit hemma under styrningarna så att de har haft möjlighet att bilda sig en uppfattning om laststyrningarna. I Tabell N visas hur många styrningar som har missats i vart och ett av hushållen. 82

99 Hushåll Missade styrningar Tabell N: Antal missade styrningar av värme Totalt antal Kommentar styrningar K K2 1 7 K K K K K7 2(-9) 15 K K K /15 Har missat 10 av 15 styrningar Var bortresta första veckan, varför hushållet bara styrts 7 gånger varav man har missat 1 gång Har missat 3 styrningar helt och 4 styrningar halvt Har missat 2 styrningar helt och kommit hem i slutet av 2 styrningar Har varit borta under 7 styrningar, men kommit hem precis efter 2 av dessa Har missat 8 styrningar helt och det mesta av 3 andra Har missat minst 2 styrningar av totalt 15 (för 7 dagar har hushållet inte angett vilka tider man har varit borta) Har missat 2 styrningar helt och 1 styrning halvt Har ej missat någon styrning, åtminstone har hushållet inte angivit att man har varit borta Har missat 1 styrning helt och en styrning halvt Tre hushåll (K1, K2 och K6) har missat ganska många styrningar på grund av att arbetstider sammanfaller med styrningarna eller på grund av att man har varit bortrest. Detta är olyckligt för utvärderingen av hushållens upplevelse av laststyrningen, men visar samtidigt på att det finns tider där laststyrning skulle kunna användas utan att hushållen märker av dess effekter. I komfortbladen har hushållen antecknat, mer eller mindre flitigt, om de har upplevt något speciellt med värme- eller varmvattenkomforten under laststyrningsperioden. Då alla styrningar utom två (13 av 15) har gjorts utan hushållens vetskap är anteckningarna från komfortbladen en viktig indikator på om hushållen verkligen har upplevt förändringar i värmekomforten på grund av laststyrning. En jämförelse av anteckningarnas tidsangivelser och tiderna för styrningar ger vid handen att alla hushåll utom ett har uppmärksammat ett eller flera styrningstillfällen. Under intervjun med det hushåll som inte har gjort några noteringar visar det sig att hushållet visst har uppmärksammat ett flertal styrningar, men att han (ensamboende man) har valt att inte anteckna detta eftersom styrningarna inte upplevdes som direkt obekväma. Intervjuare: Det första jag tänkte fråga dig om, det var: Har du märkt av att vi har styrt? Man: Nej, inte så mycket...det kan vara någon gång då jag har suttit vid datorn, och suttit stilla va...(då jag) tycker det har varit lite kallt om fötterna, och så har jag gått bort och känt på elementen, så har de varit avstängda ju...men det...det är inte så, så att jag...jag har haft besvär av det. Intervjuare: Nej? Inte så...? Man: Nej Intervjuare: Så det har varit lite kyligare och då har du gått och känt...? (på elementen) Man: Ja... javisst, det har jag gjort. Intervjuare: Ja. Vi kan titta på dina anteckningar...första veckan var det väl inget du hade skrivit...? Man: Nej, jag har ju varit borta rätt så mycket... Intervjuare: Mm. Ja just det, du har inte skrivit så mycket, att du har känt... 83

100 Man: Nej, nej, jag har inte... det har inte varit så, så att jag har behövt anteckna det. Mannens upplevelse av vad som har hänt vid styrningarna är att det har känts kyligt, speciellt om fötterna. Framförallt i de fall då han har hållit på med stillasittande aktiviteter. Samtidigt har han inte ansett att effekten av styrningarna har varit så stora att han skulle behöva göra noteringar om det på komfortbladet. I komfortbladen finns kommentarer som antingen belyser upplevelsen av styrningen: Kallt vid 19.00, bortkopplad. SATAN! 19:30, iskalla element. Svalt i huset Klockan 11:00 17ºC i köket. Behöver vantar och långkalsonger. Tulpaner mår bra Eller som sakligt noterar att värmen är avstängd, eller att det har skett en sänkning av inomhustemperaturen: Pannan avstängd Cirkulationspump avstängd. Temperaturen sjönk 2 grader. 0 ºC ute. Ingen värme 18-? Temperaturen sjönk Klart är att en del av styrningarna av värme har uppmärksammats. De förannonserade styrningarna har förstås uppmärksammats i ännu högre grad av alla hushållen. Då har man varit medveten om vid vilken tidpunkt som värme och varmvatten kommer att vara avstängda. Man har dock inte vetat vilken effekt som de fyra timmar långa styrningarna på lördagen och söndagen skulle få. Eftersom hushållen inte fått reda på hur många gånger och hur länge varmvattenberedare och värmesystem blivit styrda tidigare gånger har hushållen ingenting att jämföra med. I ett hushåll har man stora förväntningar på vad styrningen kommer att innebära. Hushållet skall ha gäster och man undrar hur inomhusklimatet kommer att bli under kvällen: Man: Ja. Och framför allt den här sista vändan som de annonserade med, det de skulle stänga både varmvatten och...pannan. Vi märkte ingenting alls! Kvinna: Men det var då vi hade gäster och vi sa att...var snälla och ta med er...ordentligt på fötter...och så kom de hit och säger: Ni har ju så varmt här. Intervjuare: Så det var ingen fara då? Man: Nej. Detta hushåll har hittat vägar att anpassa sig till styrningarna. De säger till sina gäster att ta med sig inneskor för att de leker Tjetjenien och testar hur mycket de tål (mannens uttryck). Hushållet uttrycker i det närmaste besvikelse över att man inte har märkt av någon temperatursänkning vid den förannonserade styrningen. 84

101 Hushållens anpassning till laststyrningssituationen Hushållen har antagligen varit mer uppmärksamma än vanligt på förändringar i inomhustemperaturen då de har vetat om att styrningar av värmen har kunnat ske under testperioden, även om vissa hushåll säger att de inte har gjort det. I några hushåll har man kommit på metoder för att veta när styrningar pågår. Hushållet i följande exempel berättar när de första gången upptäckte en styrning: Intervjuare: Ja, både lördagen och söndagen (styrdes värmen). Kvinna: Ja, men lördagen var vi kanske inte hemma. Jo det var vi. För vi kom halvsju förstan ja. Så då märkte vi inte det. Men på söndagen märkte vi det. Man: Ja Kvinna: Ja då tänkte vi: Gud, tänkte vi, vad konstigt det känns." Man: Jag satt här inne och så tänkte jag att jag hade...kände jag att det började bli kallt om tårna (skratt). Intervjuare: Då var det nog på väg ner (skratt) Man: Det var någonting, och så blev jag inte klok på det till att börja med. Kvinna: Jag kände på elementen. Intervjuare: Du kände på elementen? Då var det inget på? (K och M skrattar) Kvinna: Jo, men vi märkte det båda två faktiskt. Man: Då sa X (hustruns namn): Nu har de stängt värmen för oss (skratt). Ett annat hushåll har genom en tillfällighet upptäckt att det finns en lampa på pannan som blinkar och som ger ett fast sken när pannan stängs av: Man: Nej. Sedan har jag ju låtit dörren vara av och då kunde jag ju se alltså när lampan var...slä...var fast, då visste jag att ni stängde av. Men jag kollade ju inte så ju. Intervjuare: Nej. Man: Så det blev lite fel den första veckan där ju. Jag visste ju när det stängdes av och sånt ju... Intervjuare: Jo jo, men det... Man:...men det spelar ju ingen roll för att jag...när man hittade på någonting så märkte man ju inte det ändå ju. Jag menar i från tjugo till nitton grader, det...eller 18,5, det kan man ju inte...märka... För de hushåll som har tillgång till brasa eller kamin finns förstås möjlighet till uppvärmning genom eldning och eftersom inte hushållselen bryts har även andra hushåll möjlighet att sätta på maskiner eller apparater som alstrar värme, till exempel torkskåp, ugn eller extra värmeelement. Två hushåll brukar regelbundet elda i brasa eller kamin på eftermiddagar eller kvällar. Det extra tillskott av värme som tillkommer när hushållet eldar har hjälpt till att hålla en högre inomhustemperatur även under laststyrningsperioder. Dessa hushåll säger dock i intervjuerna att de inte har eldat på annat sätt eller andra tider under laststyrningen. Det är därför framförallt styrningar på kvällstid som har kompenserats. Möjligheten att sätta på annan elektrisk utrustning som avger värme har inte heller medvetet utnyttjats i något av hushållen under laststyrningarna. Detta kan bero på att hushållen inte har vetat när avstängningarna skulle ske utan endast upptäckt temperatursänkningen efter ett tag och då resonerat att värmen nog snart sätts igång igen. Den strategi man har haft när man har känt att temperaturen har gått ner inomhus är att sätta på sig mer kläder (extra tröja och strumpor om man har gått barfota). 85

102 Att släppa ifrån sig kontrollen över värmen Under styrningsperioder av värmesystemet fråntas hushållet möjlighet att reglera den omgivande temperaturen i huset. Att skruva på termostater eller ställa om pannan fungerar inte så länge värmesystemet är avstängt. Den här ovissheten som uppkommer vid bortkoppling att inte kunna skruva upp värmen och att inte veta när värmesystemet kommer att kopplas in igen omtalas av ett hushåll (mannen har varit ensam hemma en kväll och känt av att värmen blivit bortkopplad): Intervjuare: Jaha. Hur kändes det då...var det...liksom rått eller? Man: Jae...det var olustigt kallt. Och sen just detta att inte kunna få någon som helst temperatur ut i elementet. De var iskalla. Då tänkte man: Nu är man...nu är hämnden ljuv alltså...(skratt) Allt i forskningens tjänst! Intervjuare: Ja (skratt) Men det var rått inne, eller var det...var det golvet eller? Man: Ja, rått eller något, men det var kallt. Det var ingen behaglig upplevelse att...jag förvånar mig att jag inte skrev vad jag hade för temperatur själv alltså. Kvinna: Nej, det brukar du ju... Man: Men den var ju nere där då (visar på ett diagram över inomhustemperaturen)...och då talar vi 18 eller...? Intervjuare: 18,5... Man: 18,5 ja...man reagerar tydligen till och med på det. Och sen upplevelsen av att det är ett iskallt element, det gör ju inte saken bättre (skratt). Det är ungefär som att vara törstig och se att det finns ingen botten i flaskan...så den är tom! När hushållet får summera upplevelserna av värmekomforten tycker det dock inte att det har varit så farligt då det bara rörde sig om något enstaka tillfälle. Hushållens samlade intryck av värmekomforten Det samlade intrycket av de tio hushållens upplevelse av värmekomforten under laststyrningsperioden är att även om enstaka temperatursänkningar har varit kännbara så tycker man inte att styrningarna på det stora hela har varit särskilt farliga eller störande. En intressant iakttagelse är att de hushåll i studien, som håller en generellt hög inomhustemperatur, har känt av styrningarna minst lika mycket som de andra hushållen. En tänkbar anledning till detta kan vara att dessa hushåll har anpassat sig till sin högre inomhustemperatur genom att gå mer lättklädda. Exemplet som följer är taget från intervjun med det hushåll som har den genomsnittligt högsta inomhustemperaturen (ca 24ºC): Man: Ja, jag...första veckan tyckte jag att det var alltså...förmiddag och lunch och efter lunchen...att det kändes kyligt. Men inte så att...alltså inte...jag vill inte påstå att jag frös alltså och så, men jag kände att det blev kallare. Kvinna: Jag vet i alla fall att du hade tagit långärmat på dig, när jag kom hem... Man: Ja ja... Kvinna:...och det brukar han ju inte ha...han är alltid så här (visar) barfota...han hade faktiskt tagit en sån här långärmad...så lite har han väl frusit (skratt). Men vi har alltså himla varmt här...så lite skillnad var det...men när han satt med den här (långärmade tröjan)...tyckte jag att: Ja, då måste han ha känt det. Man: Jo men jag satt mycket där oppe och höll på...och greja med saker och ting, satt stilla...och läste och sånt, och då känner man det mycket mer, än när man rör sig... Kvinna: Speciellt förmodligen som vi har så himla varmt normalt...vi har ju väldigt varmt. Just stillasittande aktiviteter verkar vara en betydande faktor till att hushållen märker av styrningarna mer. Flera hushåll har påtalat att de har börjat frysa när de sitter och jobbar med datorn. 86

103 Finns det någon skillnad i upplevelsen av laststyrningarna beroende på hur långa styrningarna har varit? Det är ju rimligt att längre styrningar påverkar värmekomforten mer än kortare styrningar. Så har det även varit under laststyrningsexperimentet, men det har också framkommit att andra faktorer än styrningslängd påverkar upplevelsen. Korta styrningar på en timme har märkts framförallt i K8. I Figur 32 över genomsnittliga temperatursänkningar i varje hushåll framgår att K8, tillsammans med tre andra hushåll har haft den största temperatursänkningen på 0,5ºC. I detta hushåll har dessutom mannen i hushållet varit hemma på förmiddagarna när 1-timmesstyrningar har utförts. Hushållet resonerar om att det inte är själva temperaturnivån som är känslig utan hur snabb förändringen av temperaturen är: Man: Jag tror att det är det att, just det att det är rätt snabba förändringar...i dessa husen... Kvinna: Ja, annars hade man nog inte märkt någonting... Man: Nej, men det känns. Intervjuare: Det känns bara för att det går snabbt? Man: Ja ja Intervjuare: Så egentligen är det inte temperaturen som...? Kvinna:... (ohörbart) är det förmodligen som man reagerar, inte ja kanske temperaturen...men kallt har det inte varit på något sätt, det man inte säga...men man känner av det. Man: Nej, nej. Men hade man dragit ner temperaturen långsamt så att säga, en tiondels grad om dagen eller något sånt, hade man säkert inte reagerat... Intervjuare: Då hade man vant sig? Man: Ja. Hur snabb temperaturförändringen blir när värmen stängs av beror dels på väderförhållanden, (men i detta fall har alla tio hushåll samma förhållanden), husets termiska egenskaper, värmesystemets förmåga till värmelagring samt vilka aktiviteter som företas i hushållet. Hushållet i citatet ovan säger att huset blir utkylt ganska snabbt för att väggarna inte håller värmen och för att de direktverkande elementen blir kalla med en gång vilket gör att det blir ett kallras från fönster som kan kännas lite obehagligt. Vilken tid på dagen som laststyrningen av värmen sker verkar också spela stor roll för värmekomforten. Den minst känsliga perioden verkar vara på eftermiddagen. En förklaring på detta är att solinstrålning bidrar till ganska mycket värme. På hushållens inomhustemperaturkurvor ses ofta naturliga toppar vid tiden på dagen. Stängs värmen av på eftermiddagen är husen ganska ofta laddade med solvärme som kompenserar värmebortfallet från ett avstängt värmesystem. Aktivitetsnivån i hushållet är också ofta högre på eftermiddag, tidigt kväll. De boendes kroppar hålls i rörelse i högre grad och man använder elektrisk utrustning för matlagning och annat som också bidrar till att höja inomhustemperaturen. Därför visar analysen av hushållens värmekomfort att 4-timmarsstyrningar på eftermiddag/kväll har upplevts mindre störande än 3-timmarsstyrning på morgon/förmiddag. I förlängningen skulle detta kunna betyda att energibolaget kan göra längre styrningar på eftermiddag/kväll, speciellt vid kallt men soligt väder, men att de bör iaktta större försiktighet och styra kortare perioder på morgnar och förmiddagar. 87

104 Varmvattenkomfort Bortkoppling av varmvattenberedaren har skett under olika tider och med olika varaktighet vid 16 tillfällen i hushåll K1, K3, K5, K6, K7, K8, K9 och K10. Hur många gånger de olika styrningslängderna har testats visas i Tabell O. Tabell O: Antal styrningar av varmvattenberedare Längd på styrning Antal gånger 1 h 7 2 h 4 3 h 2 4 h 2 16 h 1 I hushåll K2 och K4 är varmvattenberedaren integrerad i elpannan och därför styrdes värme och varmvatten gemensamt i dessa hushåll. Detta gjordes i stort sett enligt styrschemat för värmebortkoppling i övriga hushåll. För K2 och K4 gjordes ingen 16-timmarsstyrning på grund av att även värmen hade stängts av vid bortkoppling. K2 var bortrest under första veckan i laststyrningsperioden varför inga styrningar gjordes alls för detta hushåll under denna vecka. (För mer detaljerad information om tider för styrning se styrschemat i Tabell L sidan 74.) Med utgångspunkt från analys av komfortblad och intervjuer har hushållen inte haft några som helst besvär med varmvattenkomforten under laststyrningsperioden, med undantag för hushåll K10 som fann sig vara utan varmt vatten under 16-timmarsstyrningen. Styrningen startade klockan på morgonen och det var vid 16-tiden som tonårsdottern upptäckte att det inte gick att få varmt vatten när hon skulle diska. Då hade hushållet använt en del varmvatten till att duscha på morgonen. Eftersom varmvattnet inte kom tillbaka ringde hushållet senare till Skånska Energi som fick komma och överkoppla styrningen vid 21-tiden. Nästa morgon fanns det varmt vatten igen i beredaren. Historien berättas på följande sätt i intervjun: Intervjuare: Jag tänkte börja med att fråga er om ni har märkt något speciellt då...av den här perioden? Man: Jaha! Det har vi gjort! (skratt) Och det var ju då när varmvattenberedaren var avstängd från sju på morgonen till elva på kvällen fick vi reda på i efterhand. Där hade vi ju inget varmvatten på...redan på eftermiddagen märkte vi ju detta. Sen gick vi på kurs på kvällen och när jag kom hem vid halvtiotiden så var det fortfarande kallt...och då kollade jag ju upp att säkringarna var hela och att det inte var ström fram och då var min tanke att...då har ju den här apparaturen slutat och fungera...och då kom ju elverket och byglade den helt enkelt. Så var det ju varmt vatten på morgonen när vi skulle duscha igen. Men sen när det visade sig att det var avstängt med vilja, då kopplade ju de tillbaka den dagen efter. Intervjuare: Ja just det. Så det var en lite obehaglig överraskning? Man: Ja, det...som sagt, man blev lite överraskad. Och vet man då hur en varmvattenberedare arbetar så...förstår man också att man kan inte stänga av den så många timmar på raken. Kortare stunder, det är helt OK, det märks inte. Men så långa intervall fungerar inte. Intervjuare: Så det...vad hände...ni skulle duscha eller diska? Man: Det var väl disken här på kvällen som, där vi upptäckte det, för vi hade duschat på morgonen. Kvinna: Ja, och då var där ju varmt vatten... Intervjuare: Ja, just det. Den är ju varm tills man stänger av så att säga. 88

105 Man: ja, precis va...och sen hann den ju inte fylla på efter det. För vi duschade ju vid sjusnåret och då bröt ni strömmen, och sen fylls det ju på kallt då...så står det ju och svalnar under dagen. Intervjuare: Just det. Var ni hemma alla fyra eller? Man: Nej, vi var bara två...just den perioden. Kvinna: Jag tror X (dotterns namn) var hemma och hon lagade...hon skulle väl diska undan, så det var väl hon som sa att...först att det var kallt...där kom inget varmvatten, sa hon. Man: Ja. Kvinna: Sen var jag och kände också, men då skulle jag iväg på kurs...som sagt, så att det var inte liksom tid till att göra någonting åt det då, utan: låt disken stå, så...så får vi ta det sen. Man: Ja, så det är väl det enda vi har märkt med varmvattnet... Intervjuare: Det är den gången, ni har märkt av det? Man: Ja, just det. Ja. K10 är det hushåll med flest boende: två vuxna och två tonårsbarn. Hushållet har en 200-liters varmvattenberedare och kan i normala fall få problem med att varmvattnet inte räcker om alla hushållets medlemmar behöver duscha efter varandra. Det är därför kanske inte så konstigt att det var just hushåll K10 som fick problem med varmvattnet vid den längsta styrningen. Övriga hushåll har inte haft några problem med varmvattenkomforten vid 16-timmarsstyrningen. Alla hushåll har antingen varit hemma under dagen eller varit hemma på morgon och kväll under styrningen. Endast ett hushåll, K6, har helt missat denna styrning på grund av att de varit bortresta. Att övriga hushåll inte har upptäckt 16-timmarsstyrningen är därför anmärkningsvärt. Förklaringen kan ligga i en ovanligt låg varmvattenförbrukning just den dagen eller att varmvattenberedarna i hushållen är så väl tilltagna att det räcker med det vatten som redan finns uppvärmt i beredaren när bortkopplingen sker och att vattnet inte svalnar av allt för mycket under dagen. Med bara ett testtillfälle av en sådan lång styrning är det svårt att säkert säga vad som är förklaringen till att bara ett hushåll har upptäckt bortkopplingen. 16- timmarsstyrning skulle enligt vår planering ha testats i två dagar, men med hänsyn till klagomål från hushåll K10, skedde detta bara en dag. I övrigt har inte styrningarna av hushållens varmvattenberedare lett till att hushållen har blivit utan varmvatten. Hushåll K2 (som har en integrerad varmvattenberedare i pannan) har vid ett tillfälle antecknat i komfortbladet att de har sett på pannan att temperaturen på varmvattnet har sjunkit med fem grader. Detta var dock inget som upptäcktes vid själva användandet av varmvattnet. I intervjuerna framkom att flera hushåll trodde att vi inte hade gjort någon styrning av varmvattenberedaren alls eftersom de överhuvudtaget inte hade märkt något. 89

106 Resultatet är alltså att styrningar på 1-4 timmar överhuvudtaget inte märkts i hushållen. Inte ens styrningen på 16 timmar har upptäckts av de flesta hushåll, vilket antyder att även längre styrningar än fyra timmar kan passera smärtfritt hos de flesta hushållen. Men det är inte bara upplevelsen av varmvattenkomfort som spelar roll för hur länge en varmvattenberedare kan stängas av. En annan sak som kan diskuteras är hur långt ner i temperatur som varmvattnet i beredaren kan tillåtas sjunka med risk för tillväxt av legionellabakterier. Legionellabakterier finns naturligt i sjöar, vattendrag och grundvatten, men kan i höga koncentrationer orsaka sjukdomen legionärssjuka som är en form av lunginflammation. Enligt Boverkets rekommendationer ska temperaturen på varmvattnet vara lägst 50ºC vid varje tappställe, vilket innebär att vattnet i varmvattenberedaren måste vara ännu högre (Boverket, 2001). Hur länge man kan styra varmvattenberedarna avgörs därför också av hur snabbt vattnet kyls av och vilken temperatur beredaren är inställd på. Det tillfälle då hushåll K2 lade märke till en styrning av varmvattenberedaren visar att laststyrning skulle kunna orsaka vattentemperaturer som understiger Boverkets rekommendationer: Intervjuare: Men då...var det när ni skulle duscha eller något när ni märkte det, eller? Man: Nej, nej, det passade...vi duschade inte just då alltså, så på det viset...jag bara kollade temperaturen på pannan. Intervjuare: Jaha, OK. Och då såg du att den hade sjunkit? Man: Mm Intervjuare: Men hade det fortfarande gått att få ut varmvatten ur kranen? Man: Jo, det gör det...men det är ju klart, värmepumpen ger ju 50 grader va? Intervjuare: Ja Man:...så att det var nere på 45, kan man säga. Frågan om temperatursänkningar i varmvattenberedaren orsakat av laststyrning bör undersökas vidare för att fastställa maxgräns för hur länge varmvattenberedare kan kopplas bort utan risk för stor legionellatillväxt. Värdering av resultaten om hushållens värme- och varmvattenkomfort Utomhustemperaturen är en faktor som vi inte har kunnat råda över under laststyrningsförsöken. Tyvärr kan det bara konstateras att utomhustemperaturen vid laststyrningstillfällena var förhållandevis hög för årstiden. Temperaturen gick aldrig under -0.8 ºC vid någon styrning, trots att laststyrningsperioden hade förlagts till februari på grund av att vi hade hoppats på temperaturer ner till flera minusgrader. En kallare utomhustemperatur hade bidragit till större sänkningar av inomhustemperaturen. Hur hushållen skulle ha upplevt värmekomforten vid kallare temperaturer får vi alltså inte reda på i denna studie. Sannolikt hade de längre styrningarna upptäckts i högre grad och varit mer kännbara för hushållen. Det hade då varit lättare att komma fram till en rimlig begränsning för hur länge värmen kan stängas av i hushållen utan att värmekomforten upplevs som dålig i hushållen. Möjlighet finns naturligtvis att extrapolera fram hur fort inomhustemperaturen sänks vid olika utomhustemperaturer och sedan använda som tumregel att temperatursänkningar på mer än 1.5 ºC bör undvikas, varför styrningar vid extremt kall väderlek bör hållas tämligen korta. 90

107 En annan sak som kan diskuteras när det gäller att värdera resultaten i laststyrningsstudien är huruvida urvalet av hushåll i denna studie är sådant att resultaten kan vidare generaliseras att gälla svenska hushåll i allmänhet. När det gäller värmekomforten vid laststyrning finns några faktorer som bör tas upp och som manar till försiktighet när det gäller vidare generaliseringar av varmvattenkomforten vid laststyrningsförsöket. I åtta av de tio hushållen har antalet boende reducerats under det senaste årtiondet. Det handlar om att barn har blivit vuxna och flyttat hemifrån. I flertalet hushåll bor det nu bara två eller tre personer, vilket gör att varmvattenanvändning för personlig hygien och disk inte längre är lika stor. Hushållsmedlemmarna är medelålders till äldre, de flesta mellan 50 och 70 år, vilket antagligen betyder att de inte duschar och badar lika flitigt som hushåll med tonårsbarn eller småbarn gör (se till exempel Vattenfall, 1991). Varmvattenanvändningen hos våra testhushåll är därför kanske mindre än för ett genomsnittligt svenskt hushåll. I och med att varmvattenbehovet tidigare har varit större i familjerna under den tid då barnen fortfarande bodde hemma är dimensioneringen på varmvattenberedaren ganska väl tilltagen i husen. Av de åtta hushåll med utflyttade barn har fyra hushåll 300-liters och två hushåll 200- liters varmvattenberedare. De två återstående hushållen har en 120-liters beredare integrerad i värmepannan. Att hushållen inte har märkt av styrningarna inte ens vid det tillfälle som varmvattenberedaren styrdes i 16 timmar, kan därför indikera att varmvattenberedarna i dagsläget är överdimensionerade för hushållens behov. I hushåll där det föreligger ett större varmvattenbehov eller som har mindre varmvattenberedare skulle upplevelserna av varmvattenkomforten ha kunnat bli annorlunda. Tekniska problem under laststyrningsexperimentet Laststyrningsexperimentet har givit Skånska Energi möjlighet att utvärdera laststyrningsfunktionen i CustComsystemet, samt att upptäcka tekniska problem som hushållen relaterade till laststyrningen. Några tekniska problem som kan hänföra sig till laststyrning eller mätapparatur har varit: Signalproblem: Problem med överföringar av styrsignaler. Stopp på cirkulationspump: I ett hushåll (K2) startade inte cirkulationspumpen till det husinterna uppvärmningssystemet igen efter en styrning av värmepannan. Tydligen bryts även strömmen till pumpen vi bortkoppling. Det går förstås inte att med 100 % säkerhet säga att stoppet i cirkulationspumpen är betingat av styrningen, men problemet sammanfaller väldigt väl tidsmässigt med styrningen och hushållet har aldrig tidigare haft några problem med cirkulationspumpen. Driftstoppet av cirkulationspumpen fick till följd att hushållets inomhustemperatur föll ner till 14,5ºC, något som naturligtvis upplevdes som obehagligt av hushållsmedlemmarna. Huvudsäkring som utlöste: För ett hushåll (K5) utlöste en fas på huvudsäkringen i samband med styrningen. När felet upptäcktes av hushållet och säkringen hade bytts utlöste strax en annan fas. Då K5 är det hushåll som har den högsta återvändande lasten efter styrningarna av alla hushåll (se Abaravicius, 2004) kan denna eventuellt orsaka en överbelastning på hushållets säkringar. I analysen av de högsta effekttopparna under dagboksperioden redovisades att K5 också hade de högsta effekttopparna av alla hushållen och att hushållet ibland uppnår effektnivåer som ger högre strömförbrukning än säkringen är dimensionerad för. Detta sammantaget ökar risken för att säkringar går i hushållet när det utsätts för laststyrning. 91

108 Några hushåll reste frågan om hur uppvärmningssystem och hus mår vid laststyrning. Det är uppenbart att det finns en del tekniska problem som måste undersökas närmare om laststyrningsfunktionen skall installeras hos kunder. En sak som borde kontrolleras är hur elpannornas kontaktorer slits vid laststyrning. En misstanke är att de inte är dimensionerade för att stängas av och sättas på väldigt frekvent. Hushållens inställning till direkt laststyrning Om laststyrning av värme och varmvatten hade varit ett faktum för hushållskunderna idag, vad hade hushållen velat se för utformning på kontraktet mellan nätbolag och kund då? De faktorer som diskuteras i intervjuerna med hushållen rör framförallt: Begränsningar: Hur och när får bolaget styra, antal gånger per år som bolaget får styra etc. Behov av information: Vet hushållen varför Skånska Energi är intresserade av laststyrning? Signal: Behöver hushållet bli förvarnat innan bolaget styr deras värme eller varmvatten? Kompensation: Känner hushåll att de skulle behöva någon kompensation för att gå med på att bli laststyrda? Hushållen intervjuades inom två veckor efter laststyrningsperiodens slut. Hushållen hade då fått uppleva hur det är att överlåta kontroll av värme och varmvatten till nätbolaget och vad styrningen kan få för konsekvenser för hushållets värme- och varmvattenkomfort. I analysen av intervjuerna får man ha i åtanke att hushållens inställning och attityder till laststyrning till stor del har formats utav de upplevelser som hushållen har haft från laststyrningsförsöket. På vissa punkter har laststyrningsexperimentet utformats för att testa känsligheten i hushållens värme- och varmvattenkomfort. Några styrningar har gjorts extra långa. Därför är det inte säkert att laststyrning i energibolagets regi skulle se likadan ut i laststyrningsexperimentet. Andra viktiga faktorer som kan spela roll för hushållens inställning till laststyrning är vilken relation man har till sitt energibolag idag. Som Nyberg (2002) beskriver relationen mellan energibolag och kund, präglas denna av ett lågt engagemang från kundens sida. Relationen anses vara god så länge som den normala distributionen av el och fakturering av el i allt väsentligt fungerar. Det är först när det blir problem som kunderna brukar vända sig till sitt energibolag. Då är hanteringen av kunden av yttersta vikt för kundens fortsatta inställning till bolaget. Därför får man ha i bakhuvudet att bolagets problem med till exempel effektsituationen eller med ekonomin inte behöver vara något som berör kunden särskilt mycket. Motivet bakom laststyrningen behöver med andra ord inte vara någonting som kunden känner sig speciellt engagerad i. 92

109 Om laststyrning hade använts på riktigt Nå, vad tycker då hushållen om laststyrning? Hade de gått med på att bli laststyrda om det hade varit på riktigt? Tabell P är ett referat av vad hushållen har uttryckt om sin inställning till laststyrning. K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Tabell P: Hushållens inställning till laststyrning Mannen och kvinnan i hushållet är inte helt eniga. Mannen är mer positiv till laststyrning än kvinnan. Diskussionen går dock mest i termer av vad folk i allmänhet kan ha för invändningar till laststyrning. Säger att laststyrning inte skulle upplevas negativt. Hushållet har tidigare bott i ett hus där de hade laststyrning med två styrningar om dagen. Tycker att laststyrning hade varit OK om det hade rört sig inom samma ramar som i experimentet. Laststyrning skulle kunna vara OK. Hushållet tycker att det är viktigt att hjälpa det lokala nätbolaget. Mannen är lite rädd för styrning av värme vid lägre temperaturer. Tror att on/offstyrning skulle kunna fungera, men hushållet tyckte det var mindre lustigt att upptäcka att elementen inte gav någon värme medan inomhustemperaturen sjönk. Hushållet tycker att det skulle vara helt möjligt att ha laststyrning. De har inte upplevt det som särskilt besvärande. Om sedan laststyrningen skulle inträffa ännu mer sällan än i experimentet så hade det inte varit någon fara alls. Tycker att laststyrning hade varit möjligt. Tror att det är kanske lättare att någon annan går in och styr elanvändning (som vid laststyrning) än att hushållet gör förändringar i sitt eget effektbeteende. Tycker att man skulle få acceptera laststyrning och lära sig att leva med det. (Verkar se det som ett möjligt scenario för att behålla säkerhet i elsystemet). Tror inte att hushållet hade reagerat om det bara hade gällt några få gånger, men tycker annars att hushållet hade kunnat ange tider för när det är OK att styra. Tycker att laststyrning är ganska ointressant för hushållet. Tror inte att frun skulle vilja gå med på det. Då man betalar för sin el, skall man också kunna få ha vilken temperatur man vill i sitt hus. Å andra sidan skulle laststyrning kanske kunna vara aktuellt om det hade rört sig om ganska korta styrningar. Mannen uttrycker också att det är svårt att veta hur han skulle ha reagerat om han hade blivit arg om bolaget stängde av eftersom han är van vid att komforten alltid ska finnas. Tycker att laststyrning är helt möjligt att införa på regelbunden basis med kortare styrningar. Eventuellt kunde hushållet ha fått säga till om när varmvattenberedaren fick styras. Men generellt tror man inte att laststyrningen skulle märkas. De flesta hushållen är ganska eniga om att det skulle vara helt möjligt för energibolaget att genomföra laststyrning i deras hem. Vissa tycker att det inte skulle vara något som helst problem, medan andra framför vissa förbehåll. 93

110 Begränsningar De allra flesta av hushållen tycker att en begränsning på styrning av värme bör ligga på två, absolut maximalt tre timmar. Styrningslängden bör anpassas till utomhustemperaturen. Är det väldigt kallt ute bör styrningarna vara kortare, för hushållen vill att det skall märkas så lite som möjligt på inomhusklimatet. Någon begränsning av styrningslängd på varmvattenberedaren har de flesta av hushållen ingen uppfattning om eftersom de ju inte alls märkte av styrningarna. Bara det hushåll som fick slut på varmvatten vid 16-timmarsstyrningen tycker att tre timmar nog är maximal styrningslängd för en varmvattenberedare. Flera hushåll kommer med idén att anpassa styrningarna enligt sina egna tider. De tycker att de skulle kunna lämna in ett schema där de sätter ut vilka tider som är lämpliga för just deras hushåll. Är man t.ex. på jobbet hela dagen och ingen är hemma går det bra att styra dagtid för då kommer ändå ingen att märka det. En annan idé är att energibolaget får komma med förslag när de har sina högsta toppar och sedan se om kunden accepterar de föreslagna tiderna. De här idéerna utgår ifrån att energibolaget vet eller kan förutsäga när effekttoppar uppkommer. Hushållen är då inte medvetna om att behovet att styra el-lasten kan uppstå hastigt och oväntat. De har en föreställning om att laststyrningsbehovet är på daglig basis, vilket naturligtvis är en rimlig tanke. En annan begränsning som diskuteras i tre hushåll är huruvida det bör finnas en begränsning för hur många gånger energibolaget får utnyttja laststyrningsmöjligheterna på ett år eller en säsong. Följande tre åsikter framkom här: Hur många gånger som styrningar sker är en överenskommelse mellan kunden och bolaget. Så länge hushållet inte utsätts för styrningar var och varannan dag behövs inte några begränsningar på hur ofta styrningar får göras. Om det rör sig om korta perioder så behövs inga andra begränsningar. En annan sak som diskuteras är också kundens möjlighet att stoppa en laststyrning. Denna möjlighet upplevs av de flesta som något bra, men några hushåll är skeptiska till om det skulle fungera rent praktiskt. Så här säger ett hushåll: Intervjuare: Men om man hade haft möjlighet att själv bryta styrningen...alltså, om man upptäcker då...ja, jag har gått med på att de kan koppla bort min panna, men...så blir det jättekallt, och sen: Nej! Det här går inte! Vad tror ni om det.? Kvinna: Du menar att man själv kunde påverka det... Intervjuare:...stoppa det... Kvinna:...stoppa det då? Ja... Man: Ja, det är naturligtvis bra då, men då...menar då, då får man ju ha en taxa som du säger, som ger en viss sak, men då ska man då liksom ha någonting som talar om att den som bryter då, han får ju betala...och det blir ju ett ganska komplicerat system, med ett antal människor som ska betala...som man plötsligt då ska räkna ut att jaha, nu har de fuskat i fem dagar...nu ska han betala så och så mycket. Funktionen att kunna avstå en styrning upplevs alltså som bra men samtidigt skulle man ju bryta sitt kontrakt med energibolaget och bolaget skulle kanske inte kunna göra den effektbesparing som de behöver. 94

111 Förvarning I intervjun påtalas att laststyrningsbehovet inte behöver vara på daglig basis utan kan uppkomma hastigt och oväntat för bolaget utan att det finns möjlighet att informera kunderna. Denna synpunkt leder fram till nästa fråga: Behöver hushållet få veta när de blir styrda? Behöver de bli förvarnade? Åsikterna om detta går isär bland hushållen: De som vill bli varnade genom en signal eller dylikt anger olika skäl för detta: För att kunna vidta åtgärder, till exempel tända en brasa. För kunna hjälpa energibolaget ytterligare genom att vara försiktig även med annan elanvändning För att kunna planera varmvattenanvändning. Om många behöver duscha inför en fest så är det bra att man kan sprida varmvattenuttaget över dagen så att varmvattnet räcker. Tycker att det är ärligare om energibolaget på detta sätt visar när och att de styr. Detta kan göras genom att en lampa tänds. Skulle vilja att bolaget anpassade styrtiderna lite grann till hushållets tider. Vid ett avtalat schema behövs ingen mer information. Vid speciella tillfällen hade det dock varit bra med information, speciellt för planering av varmvattenanvändning. De som inte vill eller behöver veta: Tycker att det räcker att veta generellt att de kan bli styrda Tycker att det är onödigt att veta så länge som man vet att värmen kommer snart igen. Tycker att det är bättre att man inte vet något om när man blir styrd eftersom man bara går och retar sig då. Om det bara rör sig om några enstaka tillfällen om året tycker hushållet att de själva kan inse när risken är stor att energibolaget styr, det vill säga när det är riktigt kallt ute. Därför behövs ingen varning. Behöver ingen signal eller förvarning för man har redan kommit på ett sätt att se på pannan när den styrs. De som vill veta när de styrs kommer fram till olika motiveringar som kan vara både nyttiga och värdefulla för både hushåll och energibolag. Om hushållen kan anpassa sig så att de inte lider av styrningarna är detta även bra för energibolaget eftersom hushållet då känner sig mer tillfreds och har större kontroll över situationen. Vill hushållet ytterligare hjälpa bolaget med att sänka lasten ännu mer är detta ju bara tacksamt. De som inte vill veta tycker att informationen är onödig. Styrs man inte så väldigt ofta eller bara korta styrningar så spelar det inte så stor roll, tycker dessa hushåll. Kompensation Frågan om eventuell kompensation bör utgå till hushållen för att nätbolaget ska få lov att laststyra togs upp på ett försiktigt sätt för att frågan inte skulle vara ledande. Frågan var ställd ungefär enligt följande formulering: tycker ni att ni skulle behöva någon kompensation för att nätbolaget skall få laststyra? 95

112 I sju av tio hushåll är det ingen tvekan om att en kompensation i form av en lägre elräkning anses nödvändig för att hushållet skall gå med på att laststyras. Vad skulle det annars finnas för anledning med att ställa upp och offra sin värme- och varmvattenkomfort? Vi låter ett hushåll exemplifiera denna ståndpunkt: Intervjuare: Ja. Men hade man liksom varit beredd att göra det, för en sån sak? (Bli laststyrd och samtidigt dra ned på annan elanvändning) Man: För att spara pengar ja... Intervjuare: Eller för att, ja... Man: Ja för det är ju, det man...alltså hela tiden är det ju det det handlar om att om folk ska gå med på sånt här, så måste det finnas en morot. Det är ju det det handlar om alltså, annars går de ju aldrig med på det... Intervjuare: Det måste till...någon slags...kompensation? Man: Ja, det måste ju till en kompensation...elräkningsmässigt, alltså... Kvinna: Ja, det tror jag också att...det såg man ju... Man: För att: så ideella är inte människorna... Kvinna: Nej, det tror inte jag. Det måste till någonting... I de tre andra hushållen är tanken på en kompensation inte lika självklar. En intressant reflektion som kan göras är att det är framförallt de två hushåll som tillhör den äldre generationen, de som är pensionärer, som har ett mer kollektivistiskt sätt att se på nyttan av laststyrningen: Intervjuare: Känner du att...om man nu hade gjort detta då (blivit laststyrd)...att du skulle behöva ha någon, något utbyte då...från energibolaget? Man: Alltså få pengar av dem? Intervjuare: Ja...kompensation på något sätt... Man: Ja, en sån där energikasse? (Menar en gåva som energibolaget delade ut när de bytte mätare för ett antal år sedan) Intervjuare: Ja (skratt) Ja, just det... Man: Na...det vet jag inte. Jag menar det...det kommer ju mig till godo också genom att jag inte använder ström de två timmarna ju... /Efter diskussion om att hushållet inte gör några energibesparingar.../ Man: Nej...inte något...en trisslott? (skratt) Intervjuare: (skratt) Ja, just det! Man: Nej, jag vet inte...jag menar, det kommer ju i kakan i vilket fall som helst, så att det...nej, det...men, man tjänar ändå lite granna på att de stänger av ju, för att... Intervjuare: Mm, kanske lite grann ja. Men det är nog rätt så marginellt. Man: Ja...men, det är klart...tar de sen ut de kostnaderna för oss kunder sen så...kommer det ju sen ju... Mannen i denna intervju tror först och främst att han själv gör en besparing genom att värmeoch varmvatten stängs av och inte drar någon el under den tid som utrustningen styrs. Han vet inte att den återvändande lasten som behövs för återuppvärma vatten, radiatorer och hus i stort sett äter upp besparingen. Men när detta sedan klargörs tycker han ändå inte att en personlig kompensation från energibolaget är nödvändig. Kommer laststyrningen alla kunders elpris till godo är detta fullt tillräckligt. Ett liknande resonemang förs i det andra äldre hushållet. Här tycker man att det är viktigt att värna om sitt eget, lokala energibolag. Mot de stora energibolagen hyser man en viss misstänksamhet: Kvinna: Någon kompensation, ja någonting? Intervjuare: Någonting... Kvinna: Det vet jag inte hur... Man: Ja, alltså hur? 96

113 Kvinna: (skratt) Man: Man vet inte ju hur mycket man tjänar på det, därför vet man inte om man vill...så att säga kräva en ersättning för...det, det...det är inte testat, man vet inte hur mycket man tjänar på det. Intervjuare: Nej, just det. Det beror ju också på hur många det är som... är med... Man:...I projektet, jo, det går ju inte och installera eller ha så på ett fåtal...för då blir det väl rent för dyrt? Intervjuare: Ja...och det blir för lite, när man väl behöver styra bort så...finns det inte tillräckligt mycket att styra bort. Så visst. Men du pratade mycket om att, om det är bra för...det är bra för kunderna på ett mer allmänt plan, att priset kanske blir lägre i slutändan för alla kunder då... Man: Ja, men det...tycker jag är viktigt idag, därför det är sån konkurrens mellan energibolagen om det där priset. Och allt de kan göra då för att hålla priset nere för kunden, det är ju viktigt. Intervjuare: Ja Man: Och jag tycker så mycket att vi skall värna om vårt energibolag, för de där store, de...de känner jag inte mycket för. Intervjuare: Nej. Du tycker det är viktigt att ha det lokalt eller? Man: Ja. I ytterligare ett hushåll är en eventuell kompensation från energibolaget inte det första man tänker på när det gäller laststyrning: K: Det finns väl ingen anledning? Vad skulle den kompensationen vara? Om vi inte märker det så...så har vi ju inte gått miste om något. M: Det är mer...kan de hålla ett lågt kostnadsläge, tvärs över...så kan det ju kompensera det hela va. I: Ja. Du menar att det baserar ett lägre elpris? M: Ja. För det är ju faktiskt mycket värt. I detta hushåll har man inte märkt av laststyrningarna särskilt mycket och tycker därför inte att laststyrningen försämrar värme- och varmvattenkomforten i någon större utsträckning. Om energibolaget kan sänka sina kostnader så kommer det ju säkert också kunderna till godo. Dessa tre hushålls utsagor vittnar om det faktiskt kan förekomma relativt starka bindningar mellan kund och bolag i motsats till den bild av kundrelationen som ges i Nybergs rapport. Kunderna kan av olika anledningar värna om sitt bolag. Kanske beror detta på att Skånska Energi profilerar sig som ett lokalt bolag som har funnits i 90 år och som har djupa rötter i hembygden: Kärleken till vår skånska hembygd är en ledstjärna i allt vi gör och vi är genuint intresserade av att bevara och aktivt bidra till utvecklingen av hembygdsmiljön (Skånska Energis hemsida ( ) Kanske beror det på att misstron mot de större bolagen växer då dessas prissättning och agerande har debatterats livligt i media under senare år. 97

114 Resultatet ovan visar att de flesta hushållen dock är starkt övertygade om att det måste finnas en morot för kunderna ska gå med på att bli laststyrda. Detta ser man gärna i form av en kompensation på elräkningen. Hur stor denna kompensation måste vara för att kunderna skall bli intresserade är då nästa fråga. Kompensationen måste vara tillräckligt stor för att hushållen skall tycka att det är lönt att ställa upp. Men resultatet visar också att det finns andra värden att marknadsföra vid laststyrning. Löftet om att alla kunder får vara med och dela på förtjänsten är också ett gångbart argument där kompensation inte nödvändigtvis måste utgå individuellt utan kan utgå som till exempel en sänkt nätavgift. Skånska Energi måste åtminstone vara beredda att dela med sig av kakan ifall de skall få hushållen att ställa upp. Hur stor kompensationen till kunden måste vara utreds inte i denna studie. När det gäller t.ex. källsortering av sopor har det visat sig att även mindre summor kan få hushåll att acceptera yttre förändringar som påverkar deras vardagsliv och vardagsrutiner. Med tanke på att kostnaderna för att få laststyrningen att fungera genom CustComsystemet uppgår till ca kr per hushåll - då ingår ett styrkort, lite elektronik, samt personalkostnader är det inte säkert att den ekonomiska kalkylen alls går ihop då alla kostnader tillsammans sammanräknas. Oklart motiv bakom laststyrning En sak som tydligt framgår av intervjuerna med hushållen är att de flesta hushållen inte är på det klara med: 1. Att syftet med att laststyra är att tillfälligt reducera kundernas (sammanlagrade) effektbehov. 2. Vad det finns för skäl till att vilja reducera effektbehovet. 3. Vad Skånska Energi har för motiv för att vilja laststyra. Det är bara fyra hushåll som förstår att tanken med laststyrning inte är att spara el utan att spara effekt. Övriga hushåll tror från början att laststyrning är en sorts energieffektiviseringsåtgärd och därför utgår hushållen ifrån att de själva sparar el (och pengar) när deras varmvattenberedare eller värmesystem stängs av. De vet inte att den återvändande lasten som uppkommer då utrustningen sätt igång igen initialt blir mycket högre än tidigare för att kunna återhämta temperaturen i omgivningen. Följande intervjuavsnitt visar när ett hushåll får klarhet i att det är effektbesparing som gäller och inte elbesparing. Hushållet generar då genast en trolig förklaring till att varför energibolaget vill laststyra: Man: Men sen...då är ju följdfrågan: Sparar man någon energi på att stänga? /Intervjuaren förklarar genom att visa hushållets lastkurvor för varmvattenförbrukningen/ Intervjuare: Då ger den (varmvattenberedaren) en sån topp, och jag menar, det är ju bara...20 minuter kanske... Kvinna: Mm, mm Man: Ja, ja. Sen så står den still, ja. Intervjuare: Så jag menar, laststyr man här, så är ju den lilla toppen där... Man: Jo, men om du laststyr just...råkar hamna där, där den skulle värma va, vad gör den? Ja, då väntar den tills du har slutat att laststyra och sen så går den opp en ny topp istället va. Intervjuare: Visst Man:...så du förskjuter ju bara det...energiförbrukningen. Intervjuare: Ja, men det är det... Man: Men det är det som man vill kanske? Intervjuare: Det är det man vill. Det är inte att spara energi, utan att det är flytta... Kvinna: Flytta det ifrån? Ja, ja...ja, ja, just det. Intervjuare: För att det är när det är, så att säga, kris... 98

115 Man: Ja, ja. OK, om industrin behöver elen va, så förskjuter man uppvärmningen av varmvatten ett par timmar, ja. Intervjuare: Eller, av olika anledningar...som man vill flytta lasten, va. Man: Mm Intervjuare: Så det handlar inte alls om att...att spara, detta. Man: Nej, nej, Ok. Energibolagets behov att informera om varför man vill laststyra är tydligt, framför allt för att kunderna inte ska luras att tro att de automatiskt tjänar pengar på bortkopplingen genom att spara ström. I inledningen av denna rapport diskuterades effektproblematiken ganska ingående. Att det kan finnas många olika skäl till att vilja laststyra och spara effekt redovisas där. Vissa motiv kan te sig mer behjärtansvärda än andra ur kundens perspektiv. Till exempel kan en del kunder ha inställningen att det är bra om Sverige inte behöver importera kolbaserad el. Kunderna har dock rätt att få veta vad som är nätbolagets motiv, det vill säga att spara pengar på att sänka effekttariffen mot överliggande nät. Rättvisa och solidaritet I några hushåll ledde diskussionen om laststyrning in på frågor som kan relateras till rättvisa och solidaritet. Att det är just hushållen som skall offra sin komfort och inte industrin som bör göra förändringar var en sak som kom upp i en intervju. Kvinna: Ja, om det...alltså jag kan ju säga det till er andra att om det är av miljöskäl, så kan jag acceptera, men jag kan egentligen inte acceptera det om det är som så att du flyttar över då min el till en... Man: Säljer den till någon som...betalar bättre? Kvinna: Nån väldigt...nej! Nån väldigt smutsig industri, som fortsätter att slösa med energi, därför att man tar ut så stora vinster som möjligt. Det har jag lite svårt för att acceptera...egentligen va... Intervjuare: Ja... Kvinna: Men det hänger väl ihop med att jag tycker att alla ska i så fall ta sitt ansvar...för det här med, med miljön. Så kan jag tycka att...så länge som inte den industrin gör vad den kan, för att sanera...på...i eget bo så att säga, så kan jag inte se varför jag ska dra in på min eventuella bekvämlighet... Intervjuare: Nej... Kvinna:...för att göra det. Det skulle jag kunna tänka mig ett sånt resonemang. Nu kan jag väl...mja... Det framgår inte riktigt i intervjun om åsikten är kvinnans egen eller om hon bara spånar om vilka åsikter som skulle kunna finnas bland kunder rent generellt. Men i vilket fall reses frågan om vem det är som bör göra förändringar. En annan sak som också diskuteras i några intervjuer är det faktum att hushållen tycker att laststyrning skulle kunna fungera i deras hushåll eftersom just de inte är så känsliga för förändringar i värmekomforten. Antingen för att man har tillgång till kompletterande värmekälla eller för att man är frisk och kan klä på sig. De menar att andra hushåll kan vara mer känsliga, såsom småbarnsfamiljer som är hemma om dagarna, eller sjuka och äldre. 99

116 Indirekt laststyrning hushållens tankar om tariffer För att ge en bakgrund till hur hushållet resonerar om olika typer av eltariffer undersöks först hushållens allmänna inställning till att spara energi. Detta på grund av att hushållets energianvändning också påverkar effektuttaget och således potentialen för att spara pengar vid en eltariff. Sedan diskuteras den inställning som hushållen har till att spara effekt idag, när det inte finns några ekonomiska incitament att hushålla med effekt. Därefter diskuteras hushållens inställning och tankar till de två olika typerna av prissättningar som redovisades i början av Delstudie 2. Att spara el De flesta av hushållen säger att de inte tänker särskilt mycket på att spara energi i vardagen. Man använder den energi man tycker att man behöver och slösar inte med onödig energi. Därför finns förstås en marginal att ta av om hushållen av någon anledning skulle behöva spara. Det främsta skälet till att spara mer skulle då vara ekonomi: Man sparar energi för att spara pengar. Enbart ett fåtal hushåll säger att de sparar el på grund av miljöhänsyn. Men även om några hushåll uttrycker att de har miljövänliga värderingar eller åtminstone är väldigt energimedvetna betyder inte detta att dessa hushåll nödvändigtvis har den lägsta årliga energianvändningen. Dessa hushåll har i denna studie jämförelsevis en större energiförbrukning. Men detta beror inte på att de har slösaktigare energivanor än andra hushåll utan på att de har ett stort hus som använder mycket energi till uppvärmning. Dessutom brukar större hus ha mer belysning och fler elektriska apparater. Att hushålla med effekt Hushållen har idag inget ekonomiskt incitament att hushålla med effekt i sina hem. Det finns ingen tids- eller effekttariff i hushållens kontrakt med energibolaget. Därför spelar det i dagsläget ingen roll för elpriset eller nätkostnaden när elen används eller hur mycket el som används på samma gång. I Figur 33 visas vilka skäl hushållen har idag för att begränsa sitt effektuttag i hemmet, samt andelen hushåll som har angett dessa skäl: Tänker inte på effekt Säkring Effektvakt på elpanna Annat 0 Figur 33: Antal hushåll med olika skäl att begränsa sitt effektuttag. Tre hushåll uppger att de inte alls tänker på hur många apparater de har igång samtidigt. I ett av dessa hushåll säger man: Intervjuare: Jaha...jag tänkte på effekt och så där: bryr ni er om när ni använder el eller hur många apparater...? Man: Nej, det gör vi inte...det kan jag säga. När det är dags så är det dags liksom, det är...antingen man ska tvätta sig eller man ska laga mat eller vad det nu blir, det...spelar inte så stor roll. Så jag menar, vi kan mycket väl köra ugnen och diskmaskinen och tvätta samtidigt...det gör vi. 100

117 Intervjuare: Ja...Har ni någon effektvakt eller så? Man: Nej Intervjuare: Nej, det har ni inte? Man: Det är inte mycket vi funderar på det. Fyra hushåll nämner att man är lite försiktig med att använda många apparater samtidigt därför att man inte vill att säkringen skall utlösas. Nedan följer ett resonemang om vilka ramar säkringen sätter för hushållets effektuttag: Intervjuare: Om vi tänker nu på effekt snarare än energi, alltså om man använder många apparater samtidigt, och när man använder el, och så. Är det någonting ni tänker på? Man: Nej, inte så hemskt mycket, för att...vi utgick från att ha en högre säkringsklass här innan, jag tror det var 20 amperes, eller något sånt som var huvudsäkringar. Men vi fick ju bättre taxa på att gå ner till 16...och det har vi inte...då tänker man ibland lite grann på om man, vissa saker kan man inte göra samtidigt som tar mycket ström. Om de råkar gå på samma fas. Det har hänt någon gång att dammsugaren har släckt...en fas när man har startat dammsugaren och tvättmaskinen...och någonting till som har varit på samtidigt. Intervjuare: Så ni har 16 nu? Man: Ja...och då har det blivit en strömtopp, eller ett par strömtoppar när man slår på dammsugaren och så...säkringen har gått, det har hänt ett par gånger. I: Så då har ni...? M: Man har väl tänkt lite grann. Lite grann att man kanske inte ska göra det...starta den i alla fall, när de andra går som värst. Men annars har vi nog inte tänkt på det. Men visst kan man vara öppen för alltså har man...hade man haft andra taxesystem så skulle man mycket väl kunnat tänkt sig att man kunde lagt (det) så att man alltid tvättade på kvällen till exempel och såna saker. Men alltså med det taxesystemet som det är nu med rak, vad heter det? Rak taxa, eller? Så är det ingen skillnad. Hushållet i intervjun menar att en annan prissättning hade gjort dem mer inställda på att spara effekt. Som det är nu finns det ingen anledning att bry sig särskilt mycket. Två hushåll har effektvakt som stänger av elpannan då mycket effekt tas ut i hushållet. Hushållen har därför anpassat sitt effektbeteende för att effektvakten inte skall lösa ut. Speciellt när det är kallt ute är man extra försiktiga: Man: Där är effektvakt på pannan, så tar vi ut för mycket så väntar pannan. Intervjuare: Jaha, så tar ni ut för mycket... hushållsel eller? Man: Ja. Jo, eftersom vi bara har 16 amperes huvudsäkring, så...när det är på vintern och mycket igång överhuvudtaget, så kan den proppen bli rätt varm. Men då väntar pannan. Intervjuare: Då väntar värmen...och sen låter den använda... Man: Så fort att det andra går ner så går den in i stället och, det händer ju att man går in och känner på den proppen, när man har mycket på, på vintern - om den är varm alltså...och då kan den vara riktigt varm ibland. Så vi ligger nära. Och då är det torkskåpet som får gå...stoppa allra först. Det händer ju inte (så ofta) men...man är ju lite observant på vintern. Intervjuare: På vintern ja? Man: Och sen, samma som att är det mycket kallt ute...då säger jag att: Ni får stänga av lite av de andra apparaterna för pannan behöver gå...(behöver) jobba lite nu för att inte proppen skall gå. Intervjuare: Så det är mest när det är väldigt kallt? Kvinna: Ja, riktigt kallt ute ja...men inte i vanliga fall. 101

118 Man: Det var ju någon vinter, det var uppåt en tio, femton, tjugo grader, då får man ju gå och vara försiktig med allting. Jag menar risken på frysning i huset är ju väldigt stor på kort tid då, att något fryser ju. Och då får man ju hela tiden se till att man håller varmt. Intervjuare: Så då har ni anpassat er efter effektvakten lite grann? Man: Ja, jo. Jag får nog säg att när det är riktigt kallt, då är jag observant på det, ja. Vid närmare eftertanke verkar effektvakt på elpannan bidra till exakt det beteende som är bra för Skånska Energis effektproblem att människor blir extra försiktiga med sin elanvändning vid kallt väder då nätbolagets risk för att effekttoppar övergår abonnerad effekt är som störst. I det hushåll som anger annat skäl för att tänka på hushållning av effekt är det så att mannen i hushållet arbetar på ett energibolag och därför är väl medveten om vilka effektproblem som kan uppstå när många hushåll använder mycket effekt samtidigt. Mannen har även överfört sina värderingar till sin fru som också är försiktig med att använda mycket effekt. Tidstariff Vad skulle hushållen tycka om att Skånska Energi införde en tidstariff? Hälften av hushållen menar direkt att de skulle göra förändringar i sin elanvändning för att anpassa sig till tidstariffen. Ett par hushåll gör en jämförelse med en tidigare telefonitaxa där det var billigare att ringa på kvällar och på helger (vid låglasttider för Telia). Då gjorde hushållen vissa anpassningar av ringandet och av nätsurfandet för att spara pengar. Nedan följer ett exempel om hur resonemanget går i ett av hushållen: Man:...För så har det varit när vi har bevakat telefonen, eller telefonerandet ju. Där taxan gick ner efter klockan sex va. Att: Sitt inte och ring rikssamtal klockan halvsex, vänta till klockan är sex, då det är lite billigare. Intervjuare: Ja Man: Och koppla upp sig på nätet och... Kvinna: Har vi varit så snå...ja, det var vi nog. Man: Vad fan, jag blir sur om...om man fem, tio i sex sitter och ringer till Stockholm då när...jag vet inte hur mycket den gick ner (telefonitaxan). Jag vet inte om den går ner fortfarande. Kvinna: Ah, det vet jag inte heller. Hushållet i exemplet vet inte längre om telefonitaxan finns kvar, vilket tyder på att det inte längre tänker på att använda uppkopplingen mot telefonnätet vid vissa tidpunkter. När barnen bodde hemma försökte föräldrarna även att få barnen att anpassa sitt telefonerande till tariffens tider. Alla hushållsmedlemmar måste ju agera efter tariffen om besparingar skall kunna göras. Av citatet i intervjun skulle kanske kunna uttydas att beteendet att bry sig om telefonitaxan samtidigt ses som ett gnidet beteende och sedan hushållet fått större ekonomiska ramar behöver man inte längre bry sig om tariffer och taxor. Det skulle därför ha varit intressant att vidare undersöka om det finns en korrelation mellan hushålls ekonomi och deras anpassningar till tariffer. Detta för att se om metoden har mindre genomslagskraft i områden med hög ekonomisk standard. Tillräckligt incitament? Några hushåll ifrågasätter om det verkligen skulle vara värt besväret att behöva tänka på när elen används. Det skulle behövas en rejäl prisskillnad för att hushållen skulle ändra sitt beteende. 102

119 Man: Det måste ju...vi var inne på detta när ni...presenterade det här en gång också...då vet jag att jag sa: Att det måste vara en rejäl vinst, eller förtjänst ska jag säga för oss som konsumenter för att vi ska vara villiga att göra detta. Det går alltså inte med att sänka från 74 till 72 öre eller 68...det funkar inte. Intervjuare: Det skulle ni inte bry er om? Man: Nej, det gör man inte va, för det ger så litet utslag på ett år. Men hade de sagt att: OK, mellan 16 eller 18 och 06, då är eltariffen 50 % va? Pang! Då hade det fått effekt va? Frågan är dock om hushållen verkligen skulle sätta sig ner och räkna på hur stora besparingarna skulle bli och om det finns någon reell priselasticitet i prissättningen. Troligare är då att hushållen från början, när de initialt utsätts för tariffen, gör ett överslag över vilka besparingar som tariffen kan ge. På detta grundas sedan ett principbeslut på hur man vill agera på tariffen. Direkta erfarenheter av hur mycket hushållet sparar i kronor kan sedan eventuellt förändra hushållets inställning till tariffen om de ser på elräkningen att det inte blir någon större skillnad i pris. Då kan hushållet sluta med att anpassa elanvändningen efter tariffen. Effekttariff Hushållen får förklarat för sig hur en effekttariff liknande den som Sollentuna Energi AB har infört fungerar: Att medelvärdet av hushållens tre högsta effekttoppar i månaden påverkar kostnaden för kundens nätavgift. Vad tror hushållen i studien om denna typ av tariff? Hushållen tycker att tariffen låter besvärlig att efterleva. Hur ska man veta när effekttoppar uppstår? Tre metoder föreslås av hushållen för att gardera sig från höga effekttoppar: 1. Att hushållsmedlemmarna får lära sig vad som drar mycket effekt och vara noga med att inte sätta igång många apparater samtidigt. 2. Att hushållet installerar en effektvakt 3. Att ha någon form av effektmätare som visar effektuttaget i hushållet. Det måste alltså till något som gör att hushållet kan få kontroll över effektuttaget. Det finns också olika invändningar till de tre förslagna metoderna. Att hushållsmedlemmar lär sig vad som drar effekt och att man ska undvika att köra viss utrustning samtidigt är säkert fullt möjligt. Samtidigt finns det ju elanvändning som inte är synlig och uppenbar i hemmet som till exempel värmen som beror på uteklimatet. Här tillkommer en faktor som hushållsmedlemmar ska hålla reda på, nämligen utetemperaturen. Men även temperaturer ner åt +5ºC kan orsaka stora effekttoppar om det förekommer hastiga temperatursänkningar. I hushåll med många medlemmar är effektuttaget svårare att överblicka och ha kontroll över. Några hushåll tar också upp att det kan bli problem om man har gäster, till exempel utflugna barn som kommer på besök som inte vet om tariffen och därför orsakar effekttoppar genom sin elanvändning. Dessutom är det ju så att det är svårare för vissa hushåll att undvika samtidig användning av el av både tidsmässiga och planeringsmässiga skäl. Att tariffen måste var enkel att agera på redovisas i följande intervjucitat: Man: Ja...om det bara är X (hustruns namn) och jag så hade det nog inte varit några som helst problem. Och det är klart. Det beror på hur mycket man hade tjänat, man hade nog kunnat lära ungarna också. 103

120 Kvinna: Ja, det beror ju på...jag menar ungarna idag är det ju inget problem med. För idag betalar de ju elräkningarna själva, så att (skratt) därför är det ju ganska snabbt. Men...ja... Man: Ah! Där går ju helt klart en smärtgräns ju, när det börjar bli...jag menar, det är ju trots allt så att man tjänar pengar för betala de där räkningarna, och blir det för jävligt, då får det väl kosta. Men... Kvinna: Alltså...det är väl samtidigt så att det ska ju...det ska ju fungera på så vis att du gör det med ryggmärgen. Det ska inte vara ständiga överväganden...om du ska... Man: Och börja att rita scheman och sånt. Intervjuare: Ja (skratt) Man: Får inte lov att äta varm mat idag... Kvinna: Nej, men, det är ju lite grann så va... Intervjuare: Ja. Ja, det är ofta en kostnad i såna fall som man...ja man får överväga: Är det lönt? Kvinna: Ja, precis! Är bekvämligheten mera värd än, än den besparingen jag kan göra här? Så det tror jag nog att det är. Två hushåll föreslår en effektmätare som visar det momentana effektuttaget i hushållet. Det ena hushållet utrycker sig så här: Man: Ja, men det är säkert inte så svårt att göra en effektmätare heller egentligen, ja menar, det finns ju många bilmodeller idag som har sån här ekonomimätare...så att tanken finns ju alltså när det gäller bilar, så att...det finns ju inte i alla, men en del bilar har ju en sån där...grön och gul och röd...där man kan köra snällt och mjukt och då är den alltid där nere i det gröna... Intervjuare: Ja. Man:...och då kunde man ju ha något liknande till hushållet när det gäller el. Speciellt kanske om man har elvärme, så är det ju... Intervjuare: Då får man ju tänka att när det blir kallt så får man inte använda allt...på en gång. Man: Nej. Hushållet föreslår en effektmätare som visar grönt när hushållet har ett litet effektuttag och rött när effektuttaget är stort. Det andra hushållet tänker sig en annan variant av mätare: Man: Man måste ju ha någon form utav display då med antingen en analog visare, som går mellan noll och hundra och som visar att nu ligger jag på 70 % uttag, ja OK: Då kan jag gå ut och hyvla, så är jag uppe på 85 va? Så kommer X (kvinnans namn), och så sätter hon på ugnen för hon ska baka, så slår den över hundra, nej då... Vem som skulle betala effektmätaren diskuteras inte i intervjun, men antagligen vill kunden att nätbolaget skall göra det. I sådana fall blir nätbolaget också skyldigt att se till att mätaren fungerar som den ska. Eventuellt skulle det kunna bli problem om kunden hävdar att de omöjligt kan ha haft höga effekttoppar då de har haft koll på effektmätaren hela tiden och då den inte har visat några stora utslag. Tariffen behöver vara enkel för nätbolaget att administrera så att de inte får in en massa klagomål. De flesta av hushållen tror dock att det skulle vara möjligt för dem att försöka jämna ut sin elanvändning. Frågan som tillkommer även här är om besväret är lönt mödan. 104

121 Vill inte, kan inte Ett hushåll har uppfattningen att de vill kunna använda den el som behövs när den behövs. En tidstariff hade inte fått någon genomslagskraft då om inte skillnaden mellan lågpris och högpris hade varit väsentlig. Ett annat hushåll har svårt att se att det skulle finnas så värst mycket elanvändning att flytta på. De jobbar hela dagen, de äter varm mat ute på lunchen och därför tycker de att de inte behöver laga någon mat på kvällen förutom en Varma koppen och en smörgås. Därför skulle en tidstariff inte göra någon större skillnad för hushållet. Förändring av effektbeteende Vilka åtgärder kan hushållen tänka sig att vidta om energibolaget inför en tids- eller effekttariff? De åtgärder som hushållen direkt kommer att tänka på när frågan förs på tal är att flytta användningen av tvättmaskin och diskmaskin. Detta kan jämföras med resultatet i Vattenfalls laststyrningsstudie, där tvätt och disk var de åtgärder som vidtogs i deras försökshushåll när en lampa varnade för en annan prissättning. Även användning av torktumlare och torkskåp uppges som möjligt last att flytta på av hushåll som har denna utrustning. Detta är sådan utrustning som kan arbeta utan att man behöver vara delaktig själv som ett hushåll sa. Tanken i hushållen är att senarelägga användningen till sen kvällstid eller nattetid. Att förskjuta användningen av de här apparaterna till tider då hushållet inte är hemma bör inte göras på grund av brandrisken påpekar ett hushåll mycket riktigt. Som vi såg i Delstudie 1 ger användningen av tvättmaskin och diskmaskin upphov till höga effekttoppar i hushållen. En förskjutning av användandet av dessa apparater skulle därför ha en stor effektbesparingspotential under höglasttider. Men längre än till att flytta användningen av tvättmaskin och diskmaskin kommer inte så många av hushållen i sina tankar. De två hushåll som har bastu säger att de skulle kunna anpassa sina bastubad efter tariffen. Eftersom bastun är den i särklass största effektslukaren i hushållen skulle detta vara bra för effektbegränsningen och för hushållens elnota. Några få hushåll resonerar om att varmvattenberedaren skulle kunna stängas av under stora delar av dygnet och ett hushåll tar upp idén att eventuellt investera i en ackumulatortank till det vattenburna uppvärmningssystemet. Då skulle man kunna ladda tanken på natten och köra runt det förvärmda vattnet i uppvärmningssystemet dagtid. Men investeringen i en ackumulatortank skulle förstås behöva löna sig för att hushållet skall kunna tänka sig en sådan åtgärd. I hushåll med direktverkande el fungerar inte denna typ av åtgärd eftersom det krävs ett vattenburet system för att leda runt vattnet. I vissa hushåll är man mer vanemänniskor än andra. Att flytta på elanvändningen i hushåll med strikta vanor kan vara svårare än i hushåll med flexibla vanor. Ett hushåll det hushåll som badar badkar på morgnarna säger att man inte skulle kunna tänka sig att sluta med denna vana. Morgonbadet är heligt för detta hushåll, det tillhör morgonrutinerna. Denna typ av elanvändning är helt möjlig att flytta, men tillhör de saker som hushållet vill kunna unna sig oavsett om de behöver betala mer för detta med en tidstariff. Detta hushåll har också en idé om att kunna öka viss elanvändning på de tider som priset blir billigare. Till exempel att använda infravärmaren mer. Matlagning är ett exempel på en aktivitet som så gott som alla hushåll vill kunna göra när man behöver det. Ett hushåll funderar dock lite på möjligheten att förrådslaga mat (laga många portioner på en gång och frysa in) och att baka på tidpunkter med lågpris. 105

122 Vilka aktiviteter som hushållen är beredda att flytta på beror naturligtvis på hur tiderna ser ut i tariffen. Börjar lågprisstariffen sent på kvällen finns det mindre möjlighet att flytta på aktiviteter. Likaså begränsas möjligheterna att flytta last till dagtid då många hushåll arbetar eller är borta från hemmet då. 106

123 Diskussion Rapportens två delstudier har handlat om 10 specifika hushålls energivanor, tankar och upplevelser av direkt och indirekt laststyrning. Syftet har varit att undersöka: Vad det är för aktiviteter och utrustning som bidrar mest till hushållen effekttoppar Hushållens energianvändningsmönster för att få en bättre bild av hur direkt och indirekt laststyrning skulle kunna implementeras hos kunder Tekniska faktorer av laststyrning med CustComsystemet (redovisas mer i Abaravicius rapport, 2004) Hushållens komfort under laststyrningsförsöket Hur direkt laststyrning kan utformas efter hushållens önskemål Vad kunder tycker om olika typer av laststyrning Vilka åtgärder som kunderna kan tänkas göra om en tids- eller effekttariff infördes. Flera olika angreppssätt har använts i studien; energidagbok, högupplösta energidata, laststyrningsexperiment, komfortblad, samtal och intervjuer har företagits med hushållen för att uppnå syftena som listats ovan. I denna avslutande del diskuteras flera aspekter på direkta och indirekta metoder (laststyrning) att påverka hushållskunders elanvändningsmönster. Tariffer och effekttoppar En faktor som undersöktes i Delstudie 1 var vilka apparater eller utrustning som användes när hushållen hade de högsta effekttopparna under dagboksperioden. Den utrustning som gav de största utslagen (förutom uppvärmningssystemet) och som ingick i de högsta effekttopparna var bastu, varmvattenberedare, tvättmaskin, torkutrustning, diskmaskin, ugn, spis och el-element eller -värmare. I delstudien visades också hur hushållens högsta individuella effekttopp var sammansatt med avseende på använd utrustning/apparater. I Delstudie 2 undersöktes vilken typ av energianvändning som skulle kunna flyttas i tiden i det fall att energibolaget införde en tidstariff med olika prissättningar för olika tider. De aktiviteter som hushållen sa sig kunna flytta på var tvätt av kläder, användandet av diskmaskin och användandet av bastu. Matlagning ville hushållen ej flytta på, men eventuellt kunde hushållet använda varmvatten vid andra tider. I Figur 34 har ovanstående resultat från Delstudie 1 och 2 kombinerats för att se hur mycket effekt hushållen skulle ha kunnat flytta eller spara vid den högsta effekttoppen om de hade agerat på tariffen i enlighet med vad som sades i intervjuerna (om högpris hade infallit vid tidpunkten för effekttoppen). Användning av torkskåp, tvättmaskin, diskmaskin, extra el-element och bastu har markerats med svart i figuren då denna skulle utgöra last som kan flyttas. Utrustning som används för matlagning har inte tagits bort eftersom hushållen vill kunna laga mat när de behöver det. Dusch har tagits bort för de två hushåll som bastubadar eftersom denna aktivitet har utförts i samband med bastubadandet. För K10 har lasten för extra el-element tagits bort eftersom dessa element står i garaget och hushållet kanske skulle kunna flytta en del av denna användning till låglasttid. 107

124 kw K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 torkskåp tvättmaskin diskmaskin kaffebryggare mikro spis ugn övrig baslast annat uttag av VV påvärmning av VV dusch elelement bastu värme Figur 34: Flyttbar last vid högsta effekttopp. Om hushållen verkligen skulle flytta den energianvändning som har markerats med svart i Figur 34 till en annan tidpunkt skulle de göra effektbesparingar på 0-57 % (medelvärde: 31 %), se Figur % 30 Sparad effekt K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K10 Figur 35: Potentiellt besparad effekt vid tidstariff. 108

125 Vissa hushåll skulle ha gjort en stor effektbesparing, medan andra inte hade gjort någon besparing alls. Ovanstående analys är baserad på den högsta effekttoppen som uppmättes under de fyra dagarna som hushållen skrev dagbok, vilket betyder att effektuttaget vanligen är lägre i hushållen. Dock kan det finnas andra dagar då effektuttaget är ännu större än under den uppmätta tidsperioden. En annan sak man får ha i åtanke är att figuren visar effekttoppar som är ett medelvärde av elanvändningen på fem minuter. Värdena i effekttopparna hade blivit lägre om de hade baserats på medelvärdet på en timme. Skånska Energi och andra nätbolag som har liknande mätutrustning, brukar mäta kundernas elanvändning per timme. Det är på dessa lägre värden som en eventuell tariff hade baserats. Men analysen ger en uppskattning av var potentialen för effektbesparing ligger vid denna typ av indirekt laststyrning. På nationell nivå är dock korta effekttoppar av stort intresse då de kan orsaka effektbrist i elsystemet. För att elanvändningen i ett hushåll skall kunna flyttas, på grund av påverkan från en prissättning, krävs det också att hushållet har möjligheter och handlingsutrymme att agera på tariffen. Effektanvändning och tidsanvändning är tätt sammanknutna. I vardagslivet finns det inte alltid utrymme att flytta på aktiviteter. Vardagslivets restriktioner och vår fysiologiska dygnsrytm, såsom Ellegård uttrycker det, påverkar hur vi använder vår tid. Med följande lilla berättelse om en vanlig svensk småbarnsfamilj vill jag tydliggöra hur dessa faktorer sätter ramar för energianvändningen i hushållet: Tariffer och tidsanvändning En mamma och två barn kommer hem till familjens hus. De har just lämnat arbete, fritids och förskola för dagen. Klockorna har ställts om till vintertid och därför är det redan mörkt ute. Den kalla nordanvinden blåser små virvlar av löv på garageuppfarten. Det skall bli skönt att komma in till ljuset och värmen. Barnen är gnälliga och bråkar. De är både hungriga och trötta efter dagen. Nu gäller det att få middagsmaten på bordet snabbt innan minstingen somnar framför Bollibompa. Det äldre barnet har haft väldigt kul under rasten i skolan och hoppat i vattenpölar så overallen är så smutsig att den måste slängas i tvättmaskinen med en gång. Själv har han gegga ända upp i håret. Tvättmaskinen sätts igång. Bävernylonet i overallen tappar sin vattenavstötande förmåga av sköljmedel varför tvättmaskinen får gå halvfull - annan tvätt blir så sträv utan sköljmedel. Det äldsta barnet sätts i ett bad medan det yngsta sätter sig och ritar till ljudet av en kasettbandssaga. Köttfärs tas fram ur frysen. Det får bli spaghetti och köttfärssås till middag och köttfärsen slängs in i mikrovågsugnen för tining. Gårdagens middagsdisk och frukostdisken står travade på diskbänken. Disken sätts in i en hast i diskmaskinen efter att först ha sköljts av med varmt vatten för att få bort intorkad sås på tallrikar och bestick. Vattenkokaren sätts på till pastavattnet samtidigt som det större barnet ropar att han vill upp ur badet. Barnet har fortfarande schampo kvar i håret varför mamman tar fram duschen och hjälper honom att skölja ur håret. När barnet är färdigtorkat fortsätts matlagningen i köket. Köttfärsen är nu tinad och vattnet till pastan har kokat färdigt och hälls i en stor kastrull. Eftersom vattenkokaren bara rymmer 1,5 liter sätts en ny omgång vatten på och två spisplattor vrids på en för pastakoket och en för pannan där köttfärsen skall lagas. Lök, vitlök och selleri skalas och två konservburkar med krossade tomater öppnas med den elektriska konservöppnaren. Klockan slår sex och barnen springer upp och sätter på TV:n för nu börjar barnprogrammen

126 Jag slutar berättelsen här, berättelsen om familjen Svensson en vanlig tisdagseftermiddag i november. Under en timme hinner familjen sätta på många apparater som drar el; tvättmaskin, diskmaskin, mikrovågsugn, två spisplattor, vattenkokare i två omgångar, elektrisk konservöppnare, varmvatten till bad och sköljning av disk, TV och kassettbandspelare. Till den totala elanvändningen kan också läggas elvärmen i huset och belysning som tänds i olika rum när familjen kommer hem, samt kyl och frys som står på tillsammans med stand-byförbrukningen för diverse olika elektriska apparater. Skulle man fråga mamman i familjen om hon tycker att den energi som har använts under eftermiddagstimmen är onödig skulle man säkert få ett nekande svar. Alla aktiviteter har varit nödvändiga för att familjen skall få mat, hålla sig själva rena, hushållet städat och kläderna rena till morgondagen. Skulle man fråga om familjen kan tänka sig att flytta delar av energianvändningen till andra tider skulle man kanske få ett tveksamt jakande svar. Vad skulle man då kunna flytta? Barnen är hungriga och trötta och middagen måste fram snabbt. Med bättre planering skulle köttfärsen ha kunnat läggas i kylen för att tina över natten. Då hade användningen av mikrovågsugnen kunnat undvikas. Kall mat hade kanske kunnat serveras, men de vuxna har bestämt sig för att äta lagad varm mat tillsammans på kvällen. Detta är ett led i projektet familjesammanhållning och i projektet sund kropp. Tvättningen av overallen hade kanske kunnat senareläggas. Men overallen skall användas nästa dag och den måste hinna torka tills nästa morgon. Disken skulle kanske ha kunnat vänta, men nu var det slut på glasen och de behövdes för att duka fram familjens middag. Dessutom orkar man inte plocka ur diskmaskinen om det blir för sent på kvällen. Familjen upplever att tid är en bristvara. Olika yttre restriktioner i samhället påverkar familjens frihet att utnyttja sin tid; skolschema, arbetstider, busstider, dagistider etc. formar en stor del av familjens vardag. När familjen kommer hem finns det en massa måsten som ska klaras av: disken, maten, tvätten och läxan - många saker som ska göras här och nu. Fysiologiska faktorer som mat och sömn gör sig gällande. Magen kurrar vid fem. Barnen är trötta och hungriga och erfarenheten säger att matlagningen måste gå fort, annars somnar barnen utan mat. Efter läggningen av barnen är klockan nio och de vuxna orkar kanske inte göra något mer hushållsarbete. Tidstariffer och effekttariffer slår naturligtvis hårdare på de hushåll som är begränsade i sin tidsanvändning. Om en tidstariff anger ett billigare elpris efter klockan kanske familjen i exemplet hade kunnat tänka sig att flytta disken och tvätten till senare, men om tiden för det billigare priset hade satts till klockan hade de kanske resonerat att det blir för sent att hänga tvätten klockan 22.00, de är för trötta då. Likaså skulle en effekttariff ha slagit hårt eftersom familjen i sin vardag är begränsade till kanske tre, fyra kvällstimmar där de ska hinna och orka göra allt hushållsarbete. Incitament är ett viktigt ord när det gäller utformning av tariffer - ekonomiska incitament. Det måste gå att spara pengar på tariffen tycker hushållen. Varför skall man annars lägga ned tid och energi på att ändra vanor och beteende? Med ett tillräckligt starkt ekonomiskt incitament kan vissa kunder till och med tänka sig att investera i utrustning som lagrar energi som kan användas senare, till exempel en ackumulatortank. Men då måste kunden kunna få tillbaka sin ekonomiska investering genom besparingar som kan göras på tariffen. 110

127 Det är att veta vilken effekt som uppnås med en tariff. Hur pass priskänsliga är kunderna? Och hur skall man utveckla en tariff som både kund och bolag tjänar på? Om kunden måste kunna spara pengar på tariffen då kunden har rätt beteende, måste samtidigt också energibolaget spara pengar. För varför skall energibolaget annars lägga ner tid och energi på att utveckla en tariff som både ger mer administration och eventuellt fler klagomål från kunder? Kund och bolag måste med andra ord dela på den ekonomiska vinst som (förhoppningsvis) uppstår. Tariffen bör också utformas på ett sätt som ger det beteende hos kunderna som bolaget önskar. Om bolaget till exempel inte har några effektproblem sommartid, varför då ha en tariff som gäller sommartid? Om kostnaden för att överskrida abonnerad last på överliggande nät är större på vardagar än på helger, bör inte tariffen då spegla detta förhållande? Det första som nätbolaget måste ta i tu med är därför att kartlägga var och när de har sina effektproblem. Enkelhet är ett annat ledord när det gäller tariffer. Kunden ska förstå tariffen och ha möjlighet att påverka sin situation. Hushållen i denna undersökning tyckte att effekttariffen verkade krånglig, medan tidstariffen däremot var lätt att förstå. Det som upplevdes som svårast var hur hushållet skulle kunna kontrollera sina effekttoppar när man inte ser hur elanvändningen fluktuerar i hushållet. Uppvärmningen är beroende av klimatet och hur länge varmvattenberedaren arbetar är inte lätt att veta. Det skulle alltså behövas något sätt att synliggöra den momentana elanvändningen i hushållet; till exempel en ekonometer, som finns i vissa bilar, som talar om hur hårt man kör. Inspirerad av Stern & Oskamps modell över olika faktorer som påverkar eller förhindrar ett resursbesparande beteende, har jag utvecklat en liknande teoretisk modell över orsaker som påverkar eller förhindrar människor att agera på indirekt laststyrning. Stern och Oskamp utgick från en rad olika studier om miljövärderingar och resursanvändning. Själv utgår jag ifrån ett betydligt tunnare underlag, det vill säga resultaten i Delstudie 1 och Delstudie 2. Detta betyder att modellen skulle behöva verifieras i framtida forskning. Se Tabell Q. Tabell Q: En orsaksmodell över indirekt laststyrnings påverkan på effekthushållande beteende ORSAKSNIVÅ TYP AV VARIABEL EXEMPEL 6 Kapacitet och resurser Ekonomi, antal boende, tidsmässigt handlingsutrymme 5 Incitament Storlek på besparing 4 Attityder och uppfattningar Det är viktigt att inte importera kolbaserad el, oro för strömavbrott 3 Kunskap, vetande Veta vilken utrustning som drar mycket effekt, förstå tariffen 2 Uppmärksamhet, beteendemässigt åtagande Komma ihåg att inte sätta på många maskiner samtidigt och vara extra försiktig med effekt när det är kallt ute 1 Effektbesparande beteende Att hålla en jämnare effektanvändning i hemmet I likhet med Stern & Oskamps modell har jag satt effektbesparande beteende på den nedersta nivån, och i likhet med deras modell kan vilken variabel som helst på en högre nivå påverka variabler på lägre nivå. Likaså kan det finnas variabler på lägre nivå som kan påverka variabler högre upp i kedjan. 111

128 Nivå 6: Kapacitet och resurser påverkar vilket handlingsutrymme hushållet har. Har hushållet väldigt god ekonomi, är behovet att spara pengar mindre och därför kanske hushållet resonerar att det inte behöver bry sig om att agera på en tariff. Tid som resurs sätter, som vi har sett, ramar för vilka förändringar som hushållet kan göra. Antal boende är också en variabel som påverkar tid eftersom vardagslivet består av en massa kompromisser och löften mellan hushållsmedlemmar. Är man många i hushållet blir det dessutom en större belastning på till exempel vamvattenberedaren. Nivå 5: Tariffen måste ge ett tillräckligt stort incitament för att hushållet skall tycka att det är lönt att agera utifrån tariffen. Nivå 4: Det behöver inte bara vara ekonomiska incitament som påverkar människors vilja att hushålla med effekt. Att Sverige ska slippa kolbaserad smutsig el är en attityd som kan påverka effektanvändningen, likaså oro för ett instabilt elsystem. För dessa attityder krävs dock ett ganska stort medvetande av hur elsystemet fungerar i Sverige (och Norden). Här spelar media en stor roll för folkbildningen. Nivå 3: Att förstå tariffen är viktigt och att förstå vad det är för utrustning som drar mycket effekt, samt vilka åtgärder som kan göras i hemmet för att jämna ut lasten över tiden. Att man själv skulle kunna stänga av varmvattenberedaren på dagen var det inte många hushåll som kom på till exempel. Nivå 2: Man måste komma ihåg att inte många maskiner skall stå samtidigt och att värme och varmvattenberedare också drar el även om det inte är något som syns. Det är inte bara den som betalar räkningen i hushållet som måste agera på tariffen utan även andra hushållsmedlemmar och besökande. Om möjligheter med direkt laststyrning För hushållen innebär direkt laststyrning en stor fördel framför indirekt laststyrning. Denna är att hushållet inte behöver ändra på sina vanor och rutiner. Åtminstone inte om laststyrningen utformas så att det blir minsta möjliga komfortsänkning för hushållen. Det finns förstås, som vi har sett i resultaten från intervjuerna, flera andra invändningar mot direkt laststyrning som kan göras från kundernas sida. Det kan upplevas obehagligt att inte ha kontroll över sitt eget värmesystem eller sin egen varmvattenberedare - att inte veta när funktionen kommer tillbaks igen. Man kan resonera som vi såg i en intervju att: har jag betalat för min el vill jag själv kunna bestämma över hur varmt jag skall ha det hemma eller hur mycket varmvatten jag vill använda. Här skall ingen annan komma och lägga sig i. Att veta i förväg när olika saker styrs kan vara ett sätt för hushållet att få kontroll över situationen. Flera hushåll nämnde tanken att lämna in ett schema till nätbolaget med tider som passar hushållet att bolaget får styra. Eventuellt kan då längre styrningstider medges för tider där hushållet ändå inte är hemma. Problem kan dock uppkomma om hushållet av någon anledning bryter mot rådande rutiner och stannar hemma för att man är sjuk eller ledig. Då måste styrningen kunna brytas eller styrtiderna kunna förändras. För nätbolaget innebär direkt laststyrning en bättre försäkring mot effekttoppar än indirekt laststyrning då bolaget inte är hänvisat till hushållens godtyckliga beteende. En tariff som visar sig fungera väldigt bra på vardagar kan kanske fungera dåligt vid storhelger om hushållen tycker att det är värt att unna sig lite extra då. Bolaget kan inte lita på att kunderna sänker sitt effektuttag i den stund bolaget behöver det som bäst. Vid direkt laststyrning kan effekten förutsägas på ett annat sätt även om skillnader i utetemperatur och dylikt påverkar värmelast, och varmvattenanvändning påverkar lastpotentialen för varmvattenberedaren. 112

129 Kostnaden för extra installationer hos kunderna för att kunna laststyra har Skånska Energi beräknat till ca kr. En ekonomisk översikt kvarstår ännu för bolaget att göra om kalkylen kan gå ihop. Blir vinsterna tillräckligt stora för att täcka installationskostnader, att ge kompensation till kunder och till den extra administration som följer med laststyrningen? Den administrativa kostnaden ska inte underskattas. Bolaget kan behöva nyanställa personal för att ta hand om laststyrningen. Under laststyrningsexperimentet fick Skånska Energis personal göra alla inställningar i CustComsystemet. Detta var ett relativt tidsödande jobb, som skulle behöva effektiviseras betydligt för ett användande i större omfattning. Det kanske till och med skulle behöva automatiseras med hjälp av någon mjukvara. Några tekniska problem med styrningen har också framkommit. Någon säkring har gått och en cirkulationspump har stannat. Detta har dock varit saker som har kunnat åtgärdas av hushållen själva. Det är förstås inte säkert att alla hushåll hade klarat av att hitta felet i värmesystemet och då hade nog ett telefonsamtal från kunden gjort att energibolaget hade fått rycka ut. De tekniska problem som har uppstått har bidragit till en rejäl sänkning av inomhustemperaturen för hushållen - något som har upplevts som mindre lustigt. Det är därför viktigt att närmare undersöka hur styrningen påverkar kundernas utrustning. Hushållen i denna studie har trots allt varit ganska positiva till laststyrningen. De har inte upplevt att laststyrningen har påverkat deras värmekomfort i allt för hög utsträckning och styrningarna av varmvattenberedarna har de knappt alls märkt av. Nio av hushållen säger att de skulle kunna tänka sig gå med på att bli laststyrda om bolaget skulle införa detta i framtiden. Ett hushåll är mera tveksamt, men inte helt motvilligt. Det är förstås svårt att dra några generella slutsatser utifrån detta resultat. Hushållen i undersökningen har ju valt att ställa upp i experimentet och är därför säkert mer öppna för sådana här förändringar än många andra hushåll. Noteras ska dock att hushållen är intresserade även efter att de har provat på laststyrning. Inget av hushållen har så att säga blivit avskräckt under experimentet, trots att vi har testat förhållandevis långa styrningar. Som jämförelse kan Sydkrafts laststyrningsförsök på 450 småhus med direktverkande el tas upp. Där valde 65 % av alla tillfrågade hushåll att ställa upp på att bli laststyrda. Utomhustemperaturen under styrningsperioden har naturligtvis spelat roll för värmekomforten under styrningarna. Hade det varit kallare under styrningsperioden hade inomhustemperaturen sjunkit mer i bostäderna, framförallt vid längre styrningar. Men vid de utomhustemperaturer som förelåg under perioden var värmekomforten relativt god även vid styrningar på tre och fyra timmar. Faktorer som solinstrålning och aktiviteter i hushållen påverkade upplevelserna av värmekomforten och mest känsliga verkade hushållen vara på förmiddagen, framförallt om man ägnade sig åt stillasittande verksamheter såsom att jobba vid datorn. Att använda en hård on/off-reglering när man laststyr tillhör kanske inte den mest sofistikerade tekniken. När all värme stängs av på en gång bildas kallras vid fönster, framförallt om man har direktverkande el-radiatorer som kyls av snabbt. Det finns förstås mycket bättre laststyrningssystem som bättre tillgodoser komfortbehov. För Skånska Energi innebär det dock att de använder en funktion som redan finns i deras mätsystem, vilket underlättar både installation och sänker kostnaderna för en sådan. Laststyrningsexperimentet har visat att det är möjligt att laststyra på det sätt som har gjorts under testperioden. Görs sedan styrningarna ganska korta, blir konsekvenserna för hushållen små. 113

130 För styrning av värme, vill kunderna ha en begränsad styrningstid på 2 timmar och för styrning av varmvatten framfördes bara ett krav på en tretimmarsgräns i ett hushåll. För styrning av varmvattenberedare bör dock styrningslängden även avgöras med avseende på att en temperatursänkning i beredaren kan öka risken för tillväxt av legionella. Vattnet bör inte understiga en temperatur på 50ºC vid tappstället enligt Boverkets rekommendationer. Detta innebär att vattnet i beredaren bör hålla en något högre temperatur, ca 55ºC. Då legionellabakterien dör vid höga temperaturer finns förstås möjligheten att hetta upp vattnet till en högre temperatur efter en styrning. Legionellarisken vid styrning av varmvattenberedare är hursomhelst något som behöver utredas vidare. I intervjuer med hushållen framkom att signal vid laststyrning i form av en lampa som lyste vid styrning var en funktion som hälften av hushållen tyckte skulle vara bra. Lampan redovisar när bolaget styr så att det syns i hushållet. Hushållet kan då vidta vissa åtgärder som att tända en brasa, sätta på sig lite mer kläder eller dylikt. Framförallt vet hushållet varför temperaturen går ner och elementen känns kalla. De får reda på att det inte är pannan som är sönder. Ett hushåll sa att de skulle kunna tänka på att vara extra försiktiga med elanvändningen då lampan lyser. På detta sätt skulle lampan också vara en form av indirekt laststyrning om kunderna vill erbjuda denna typ av goodwill. Det finns ett behov av att förklara motivet till varför man laststyr. Framförallt bör inte kunderna invaggas i tron att de sparar el när deras värme och varmvattenberedare stängs av. Den återvändande lasten som kommer när utrustningen sätts igång igen äter upp den besparingen. Vilka kunder skall Skånska välja ut för laststyrning? Då utrustningen för att styra innebär samma kostnader för bolaget oavsett vilken kund det rör sig om bör Skånska Energi främst inrikta sig på hushåll med hög värmelast. Det finns ett antal faktorer som energibolaget skulle kunna titta på för att få en indikation på att husen drar mycket el för att tillgodose uppvärmningsbehov: Husets storlek: boyta och uppvärmd biyta är goda nyckeltal när det gäller energianvändning för uppvärmning. Energianvändning: En stor total elanvändning i ett elvärmt hushåll tyder på att mycket el går åt till värme, eftersom uppvärmningssystemet är den generellt största energianvändaren i hemmet. Huskonstruktion och byggnadsår: äldre hus med källare har ofta ett större uppvärmningsbehov. Hushåll som håller hög inomhustemperatur. Hus med uppvärmningssystem som inte är begränsade i effektuttag. I hus som håller en hög inomhustemperatur är värmelasten relativt sett större, men dessa hushåll har ofta valt att hålla en hög inomhustemperatur för att man trivs med detta och har därför lagt sig till med beteenden som är anpassade efter inomhustemperaturen, t.ex. att gå i shorts och kortärmat på vintern. Ett sådant här hushåll behöver därför inte vara mindre känsligt för temperatursänkningar utan är snarare mer känsligt eftersom hushållsmedlemmarna inte är vana vid att klä på sig extra, till exempel. 114

131 När det gäller hushållets komfort kan de mest lämpade husen ur perspektivet laststyrningspotential vara de sämsta valen när det gäller komforten för de boende. Därför måste även denna aspekt iakttas i sökandet efter prospekt. Hushåll med kompletterande värmekällor som kamin eller öppen spis har möjligheter att påverka sin värmekomfort även när elpanna eller element är bortkopplade. Dessa hushåll är då inte lika sårbara vid avstängning av värme. För styrning av varmvattenberedare är laststyrningspotentialen större i hushåll med högre varmvattenkonsumtion. Varmvattenberedaren har långa uppehåll mellan påvärmningar när varmvatten inte används och ger därför ingen styrpotential alls under större delen av tiden. Antalet boende i ett hushåll kan här vara en god indikation på en stor varmvattenanvändning. Familjer med barn och speciellt då tonårsbarn använder ofta extra mycket varmvatten till dusch. Men även här gäller en försiktighetsprincip med avseende på komforten. I ett hushåll som använder mycket varmvatten blir laststyrningspotentialen större, samtidigt blir hushållet också känsligare för avstängningar eftersom vattnet skall räcka till fler personer. Därför är det bra att välja hushåll med stora beredare så att det finns en viss marginal. Styrningarna bör inte heller bli för långvariga. Det ska finnas varmvatten när hushållet behöver det. Vid regelbundna styrningar är det lättare för hushållen att planera sitt varmvattenanvändande. Vissa hushåll kan kanske välja att duscha på kvällen istället för på morgonen om de vet om att varmvattenberedaren skall stängas av. Skall man överhuvudtaget styra längre tider så måste hushållen få möjlighet att kunna planera. Kombination av två laststyrningsstrategier Vad händer om energibolaget vill använda sig av både indirekt och direkt laststyrning i hushållen? Åtminstone när det gäller kombinationen lastfrånkoppling och effekttariff bör viss försiktighet iakttas. Laststyrning av värmesystem ger upphov till en återvändande last. Denna last kan vara så mycket som dubbelt så stor som lasten var precis innan styrningen (nästan 7 kw för vissa hushåll, se Abaravicius, 2004). Även styrning av varmvattenberedare ger upphov till en återvändande last. Lasten är dock inte större än effektmärkningen på varmvattenberedaren. Men som vi såg i Delstudie 1 var varmvattenberedaren nästan alltid en del av elanvändningen vid hushållens effekttoppar. Den direkta laststyrningen kan därför orsaka höga effekttoppar i hushållet i form av återvändande last. Om värme och varmvattenberedare styrs vid samma tidpunkt skulle detta kunna ge nästan 10 kw i återvändande last! Om en effekttariff som baserar nätavgiftens storlek på hushållets tre högsta effekttoppar under en månad används samtidigt, blir detta inte särskilt rättvist mot kund. Även vid en tidstariff skulle återvändande last kunna höja elanvändningen vid högpristider, vilket skulle vara ofördelaktigt för kunden. Energibolaget skulle då behöva komma på ett sätt att kompensera kunden, till exempel genom att bortse från effekttoppar orsakade av direkt laststyrning eller, vid en tidstariff, ge kunden det lägre elpriset under ett några timmar efter styrningen. Både kundens och företagets perspektiv bör beaktas vid projektering och implementering av framtida laststyrningsbaserade lösningar i småhus. 115

132 116

133 Referenser Abaraviius, Jouzas (2004) Load Management in Residential Buildings. Considering Techno- Economic and Environmental Aspects. Lund University, Lund. Aune, Margrethe (2001). Energy technology and everyday life The domestication of Ebox in Norwegian households. I Further than ever from Kyoto? Rethinking energy efficiency can get us there. ECEEE Summer Study Proceedings, ADEME Editions, Paris. Bengtsson, Magnus (2003). Brukarens uppfattning av inomhusmiljön. En fältundersökning i en modern kontorsbyggnad. Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Boverket (2001). Har du legionellabakterier i dina vattenledningar? Carlsson-Kanyama, Annika & Lindén, Anna-Lisa (2002). Hushållens energianvändning. Värderingar, beteenden, livsstilar och teknik en litteraturöversikt. Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. Rapport 176. Carlsson-Kanyama, Annika, Lindén, Anna-Lisa & Eriksson, Björn (2003). Hushållskunder på energimarknaden. Värderingar och beteenden. Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier. Rapport 181. Dahlström, Lars-Erik. VD Skånska Energi Nät AB. Personlig kontakt Ellegård, Kajsa & Wihlborg, Elin. (Red). (2001). Fånga vardagen. Ett tvärvetenskapligt perspektiv. Studentlitteratur, Lund. Ellegård, Kajsa (1993). OLIKADANT. Aspekter på tidsanvändningens mångfald. Vardagslivets komposition. Kulturgeografiska Institutionen. Handelshögskolan, Göteborgs Universitet. Occational Papers 1993:4. Ellegård, Kajsa (1993). Tiden bara rinner förbi. Rapport 1992/93:27, Konsumentverket. Energimyndigheten (2004a). Elnätsföretagens kostnadseffektivitet och produktivitetsutredning. Jämförelser av nätföretagens distribution av el år 2002 samt utvecklingen ER 10:2004. Energimyndigheten (2004b). Energiförsörjningen i Sverige. Läget 2003 och prognos för Kortsiktsprognos Rapport ER 24:2004. Energimyndigheten (2004c). Prisområden som flaskhalshantering. Energimyndigheten (2003a). Elmarknaden. Rapport ET 10:2003. Energimyndigheten (2003b). Energiläget Rapport ET 20:2003. Energimyndigheten (2003c). Inför den kommande vintern 2. En lägesrapport med avseende på svensk elproduktion. Den 3 december

134 Energimyndigheten (2003d). Små och medelstora aktörers syn på Nord Pool som marknadsplats. Rapport ER 25:2003 Energimyndigheten (2002). Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras? Underlag för Svenska Kraftnäts utredning om effektbalansen Energimyndigheten (1998). Halvera elnotan i småhuset! Gardner, Gerald T. & Stern, Paul C. (1996). Environmental Problems and Human Behavior. Allyn & Bacon, Needham Heights, USA. IEA (Industriell Elektroteknik och Automation): Bengt Simonsson, personlig kontakt. Johansson, Per-Olof (2003). Laststyrning i småhus. Fallstudier hos Skånska Energi AB. Examensarbete vid Institutionen för Värme- och Kraftteknik, Lunds Universitet. Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Studentlitteratur, Lund. Levin, Per & Wesslén (1993). Laststyrning i nya Småhus med vattenburen elvärme. Projekt Ösbydalen och Sylta. Rapport Vattenfall Energimarknad. Matsson, Peter (2001). Energistatistik som energitjänst. Lunds Universitet, Lund. Nordel (2004). Regler for håndtering av flaskehalser. Vurdering av tilgjenglighet på kapasitet og muligheter for økt mothandel. Rapport fra Nordel ad hoc gruppe. Augusti North, Gregory (2001). Residential Electricity Use and Control. Technical Aspects. Lund University, Lund. Nyberg, Lisa (2002). Dynamik i tjänsterelationer. En studie av faktorer som påverkar kundrelationer i energiföretag. Karlstad University Studies, Karlstad. Pérez Mies, Victoriano (2002). Load Demand Tariff. Indirect Method to Control System Load Demand. Two Case Studies. Examensarbete vid Institutionen för Värme- och Kraftteknik. Lunds Tekniska Högskola. Pyrko, Jurek & Qvistbäck, Per (1990). Belastningsstyrning i bostäder. Datorsimulering. Tekniska Högskolan i Lund. ISRN LUTMDN/TMVK 3167 SE. Pyrko, Jurek (2004). Effekthushållning i byggnader. 11 Föreläsningar.ISBN Saele, Hanne (2004). Presentation vid Lunds Tekniska Högskola den 20 oktober SCB (2003). El-, gas- och fjärrvärmeförsörjningen Statistiskt meddelande: EN 11 SM

135 SCB (2003). Energistatistik för småhus Statistiskt meddelande: EN 16 SM SCB ( ). SCB ( ). Skånska Energi (2004). Årsredovisning Skånska Energi ( ): SINTEF: SMHI/Kundtjänst: , kontakt med Torny Axell. Svensk Energi AB (2000). Elmarknadens utveckling och struktur Fem år med avreglerad elmarknad. Birger Gustafssons AB, Stockholm. Svenska Kraftnät (2004a). Effekttillgång vid höglast. Rapport Svenska Kraftnät (2004b). Den svenska effektbalansen vintrarna 2003/2004 och 2004/2005. Rapport till Näringsdepartementet Svenska Kraftnät (2003b). Den svenska elmarknaden och Svenska Kraftnäts roll. December Svenska Kraftnät (2003a). Elavbrottet 23 september 2003 händelser och åtgärder. Rapport 1:2003. Svenska Kraftnät (2002) Flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida - hur kan potentialen hos små elanvändare aktiveras? Underlag för Svenska Kraftnäts utredning om effektbalansen Svenska Kraftnät (2003c). Förutsättningar för balansansvariga. Arbetsgruppsrapport, Sydkraft (1989). Teknikstyrning av elanvändning. Rapport 1. Sörbom, Adrienne (2003). Den som kan sorterar mer! Några slutsatser baserade på tidigare forskning kring källsortering i hushållen. Forskningsgruppen för Miljöstrategiska Studier. Fms-rapport 180, Stockholm. Wihlborg, Elin (September 2003). Personlig kontakt per telefon och

136 120

137 Bilagor 121

138 122

139 Bilaga 1: Energidagbok Dagboksblad, Instruktioner, Dagboks- och samtalsschema 123

140 Dagboksblad Tid Vad jag gör? Gör jag något mer samtidigt? Teknikstöd/energianvändning: apparater, belysning, varmvatten, temperaturreglering etc. Kommentar

141 Schema över dagboksaktiviteter i januari 2004 K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 K8 K9 K D 9 D D 10 D D 11 D D 12 D 13 S: S: D D D D 16 D D D D 17 D D D D D D 18 D D D D D D 19 D S: S: D 20 S: D D 21 S: S: S: D D 23 D D 24 D D 25 D D 26 S: S: D 30 D 31 D 1 D S:

142 Instruktioner till energidagboken Dagbok: Hushållets energianvändning Varför dagbok? Vi är intresserade av hushållets energianvändning: Vi har mätningar på hushållets uppvärmning, varmvattenanvändning och hushållselanvändning och vill på en mer detaljerad nivå se när olika saker används i hushållet och till vad. När skall man fylla i dagboken? Under fyra sammanföljande dagar, två vardagar och två helgdagar Dagboken fylls i den tid man befinner sig i hemmet under dessa fyra dagar Men, det är då viktigt att ange när man kommer och går, samt när man vaknar och går och lägger sig. Hur skall man föra dagbok? Fylla i dagboksblad med förtryckta kolumner Fylla i alla aktiviteter som man företar sig i hemmet (även de som inte till synes har med energianvändningen att göra). På dagboksbladet finns kolumnerna: o Tid o Vad jag gör? o Gör jag något mer samtidigt? o Teknikstöd/Energianvändning o Var? o Kommentar Dessa kolumner ifylls i varierande grad efter behov. I anslutning till att dagboksskrivandet är färdigt träffas vi och jämför de energianvändningskurvor som finns för hushållet under skrivperioden med anteckningarna i dagboken. 126

143 Bilaga 2: Informationsbrev till hushållen Energistudier i Södra Sandby Schema för forskningsaktiviteter i hushållen Tider för dagboksskrivande och uppföljningssamtal Om laststyrningsförsöket Förvarning om styrning den 6-7 mars 127

144 Institutionen för Värme- och kraftteknik Energistudier i Södra Sandby Lund, december 2003 Under de senaste åren har vi, tillsammans med energiföretaget Skånska Energi AB, genomfört en rad projekt som syftar till ökad effektivisering av elanvändning. Hittills har Ditt hushåll fått tillgång till elstatistik via Internet samt elräkning baserad på aktuella mätaravläsningar varje månad. I vissa hus, bland annat Ditt, har vi installerat extra elmätare för att kunna följa elanvändning för värme, varmvatten och hushållsel. Vårt projekt närmar sig nu sitt avgörande skede då vi ska utföra de avslutande undersökningarna. Men vi behöver Din hjälp i vårt forskningsarbete! Därför skulle vi vilja träffas för att förklara vad vi vill genomföra tillsammans med Dig i Ditt hem under januari och februari nästa år. Vi hoppas innerligt att Ditt hushåll fortfarande vill medverka i våra energistudier. Vi ber om att få kontakta Dig inom kort för att bestämma en lämplig tid för träffen. Det är vi som genomför projektet: Forskargrupp för Effekthushållning i byggnader vid Lunds Tekniska Högskola Jurek Pyrko Kerstin Sernhed Juozas Abaravicius docent, projektledare doktorand doktorand Kontakt: LTH, Värme- och Kraftteknik, Box 118, Lund, hemsida: Jurek Pyrko [email protected] Kerstin Sernhed [email protected] Juozas Abaravicius [email protected] Tack för att Du vill medverka i våra energistudier i Södra Sandby! 128

145 Energistudier i Södra Sandby Lund, december 2003 Tidsschema för de avslutande undersökningarna 15 och 16 december 2003 informationsbesök hos samtliga hushåll Under januari 2004 Dagbok om hushållets energianvändning förs Elanvändningen mäts var 5:e minut under dagboksveckan Skånska Energi installerar signalöverföring till värme och/eller varmvatten Uppföljande samtal om energidagboken Under februari 2004 Inomhustemperaturen mäts automatiskt varje kvart under 3 veckor Energianvändningsutjämnande signaler skickas ut under vissa perioder Under mars 2004 Avslutande samtal med hushållen Under hösten 2004 publiceras två vetenskapliga rapporter om våra studier i Södra Sandby. Kontakt: LTH, Värme- och Kraftteknik, Box 118, Lund, hemsida: Jurek Pyrko [email protected] Kerstin Sernhed [email protected] Juozas Abaravicius [email protected] Tack för att Du vill medverka i våra energistudier i Södra Sandby! 129

146 Lund, 9/ Hej! Här kommer energidagböckerna och de tider för dagboksförande och uppföljningssamtal som vi kom överens om. Tid för dagboksförande Tid för uppföljningssamtal Med vänliga hälsningar Kerstin Sernhed Kontakt: LTH, Värme- och Kraftteknik, Box 118, Lund, hemsida: Jurek Pyrko Kerstin Sernhed Juozas Abaravicius Tack för att Du vill medverka i våra energistudier i Södra Sandby! 130

147 Lund, februari 2004 Laststyrningsförsök Information om värme- och varmvattenstyrning Vi har nu kommit in i nästa fas i forskningsprojektet där det är meningen att vi skall testa laststyrning i ert hushåll. Med det menas att Skånska Energi AB med hjälp av en signal kan stänga av och sätta på er uppvärmning och/eller varmvattenberedare under vissa begränsade perioder. Vi vill framförallt undersöka hur ni i hushållet upplever er värme- och varmvattenkomfort under testperioden, men även hur styrningen fungerar rent praktiskt. Under vecka 8, 9 och 10 (mellan den 16/2 och 7/3) kommer uppvärmning och/eller varmvattenberedare i ert hus att styras av Skånska Energi AB vissa tillfällen, utan att ni vet om när det sker. Under hela testperioden mäts också inomhustemperaturen varje kvart i ert hem med hjälp av en liten temperaturlogger. Efter testperioden vill vi bestämma en tid under mars för ett avslutande samtal/intervju för att fånga in era upplevelser. För att ha något att hänga upp minnet på under de tre veckorna ber vi er att fylla i ett blad med en kort kommentar för varje dag om era upplevelser av inomhustemperaturen eller varmvattenkomforten samt era reflektioner på detta. Kontakt: LTH, Värme- och Kraftteknik, Box 118, Lund, hemsida: Jurek Pyrko [email protected] Kerstin Sernhed [email protected] Juozas Abaravicius [email protected] Tack för att Du vill medverka i våra energistudier i Södra Sandby! 131

148 Lund, Till deltagare i energistudier i Södra Sandby Våra laststyrningsförsök skall avslutas kommande helg. Hittills har vi styrt Er utrustning utan Er vetskap. Den här gången vill vi informera att vi kommer att stänga av Er varmvatten-beredare och värme mellan och under lördagen den 6/3 och söndagen den 7/3. Tack för Ert tålamod med våra studier! Med vänliga hälsningar, Forskargruppen för effekthushållning vid LTH Kontakt: LTH, Värme- och Kraftteknik, Box 118, Lund, hemsida: Jurek Pyrko [email protected] Kerstin Sernhed [email protected] Juozas Abaravicius [email protected] 132

149 Bilaga 3: Komfortblad Design av komfortblad, Instruktioner 133

150 Upplevelser av värme- och varmvattenkomfort VECKA 8 Namn: Dag Måndag 16/2 Kommentar Tisdag 17/2 Ingen hemma mellan: Onsdag 18/2 Ingen hemma mellan: Torsdag 19/2 Ingen hemma mellan: Fredag 20/2 Ingen hemma mellan: Lördag 21/2 Ingen hemma mellan: Söndag 22/2 Ingen hemma mellan: Ingen hemma mellan: 134

151 Instruktioner för anteckningar i komfortblad Anteckningarna är till för att ge stöd för minnet inför det kommande samtal/intervju som görs med er efter laststyrningsperioden där ni får ge synpunkter på era upplevelser om varmvattenoch värmekomfort i ert hus under testperioden. Några korta instruktioner: Kommentera om ni har upplevt något speciellt som rör antingen värmen i huset eller varmvattnet. Beskriv: o Vad det är som känns annorlunda? o Hur har det upplevts av hushållets medlemmar? Om inget ovanligt har upplevts med värme eller varmvatten skriv bara normalt eller som vanligt i kolumnen för den aktuella dagen. Skriv in tidpunkter för då ingen har varit hemma i hushållet. Detta för att vi skall upptäcka om ni har missat laststyrningsperioderna. Skriv helst kommentarerna samma dag eller morgonen efter då ni har dagen i färskt minne. 135

152 136

153 Bilaga 4: Intervjuguide 137

154 Intervjuguide INLEDNING Spridning på åsikter, egen roll som forskare UPPLEVELSER UNDER LASTSTYRNINGSFÖRSÖKET Värme- och varmvattenkomfort under veckorna med laststyrning o Har man märkt något speciellt? VÄRME Upplevt att inomhustemperaturen sjunkit? o När? Se hushållets noteringar. o Hur har inomhustemperaturen upplevts då? Medvetna åtgärder för att få upp temperaturen? Om det har varit kallt har det tagit lång tid att återfå komfort? (Kalla golv, möbler, luft) Har hushållet varit extra vaksamt på inomhustemperatur, värmepanna, radiatorer under testperioden? LITE OM VÄRMEKOMFORTEN I VANLIGA FALL Hur upplever man värmekomforten i huset i vanliga fall? o Vad brukar man vilja hålla som inomhustemperatur? o Hur justerar man temperaturen inomhus för att få den som man vill ha den? o Blir huset fort utkylt? o Kan man få den temperatur man vill ha? (Är reglersystemet tillräckligt känsligt för förändringar i utetemperatur?) 138

155 VARMVATTEN Har man vid något tillfälle under testperioden upplevt att man inte har haft tillräckligt med varmvatten? o När har detta inträffat? (Jämför hushållets noteringar och laststyrningsperiod.) o Vad var det man gjorde när man inte fick tillräckligt med varmvatten (dusch, bad, disk?) o Hur upplevdes varmvattentemperaturen? (Ljummet, alldeles kallt?) LITE OM VARMVATTENKOMFORTEN I VANLIGA FALL Har det hänt att man inte har haft tillräckligt med varmvatten för sitt behov förut (när inte hushållet var laststyrt?) Diskutera aktivitet, upplevelse och dimensionering av varmvattenberedare. TIDEN Hur kändes det då? Hur känns det nu? Diskutera om man har ändrat åsikter i efterhand. Var känslorna starkare under försöket? HUSHÅLLETS ELANVÄNDNING Mer generellt om hushållets elanvändning: Tänker man på hur man använder el i hushållet? SPARA EL Medvetet spara el? Hur? Varför? Potential att spara mer? (Nödvändig/icke nödvändig el) Är det någon i familjen som är mer sparbenägen än någon annan? Tankar om el som värmekälla... o Produktion o Pris o Sårbarhet o Miljöpåverkan Har man tänkt på att byta uppvärmningssystem? SPARA EFFEKT Hur är det idag: Bryr man sig om när man använder el och om man har många apparater igång samtidigt? Har man installerat effektvakt, mjukelvärme, sänkt säkringsnivå? Varför? 139

156 Resonera om... Om energibolaget skulle införa tidstariff olika pris vid olika tidpunkter skulle hushållet var villiga att vänta med viss elanvändning till lågpristider? o I så fall med vad? Prioritetslista Alternativ: Straff i form av ett högre pris över en viss nivå på effekten? UTFORMANDE AV LASTSTYRNINGSKONTRAKT Hushållets tankar om laststyrning idag: Om det skulle vara på riktigt... Begränsning: o Antal gånger per år o Max bortstyrd tid värme/varmvatten När man blir bortkopplad är det då viktigt att veta det? o Hur skulle man då vilja bli informerad? Möjlighet att själv bryta styrningen Känner ni att ni skulle behöva ha något i utbyte för att ställa upp på laststyrning? 140