*+ ",-.+/,-01 )2/3)(4! " # $%%&'((%)) '

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "*+ ",-.+/,-01 )2/3)(4! " # $%%&'((%)) '"

Transkript

1 *+",-.+/,-01)2/3)(4! " #$%%&'((%))'

2

3 ! iii

4 Föreliggande licentiatavhandling utgör en delrapport från projektet "Direkt och indirekt laststyrning i byggnader" (projektnr 4184) pågående vid Avdelningen för Energihushållning, Institutionen för Värme- och Kraftteknik, Lunds Universitet LTH. Docent Jurek Pyrko har varit projektledare och huvudhandledare. Docent Mikael Klintman vid Sociologiska Institutionen, Lunds Universitet, har varit biträdande handledare. Projektet har utförts inom ELAN-programmet, ett forskningsprogram kring elanvändning och beteenden på en avreglerad elmarknad. ELANs huvudfinansiärer är energiföretagen Eskilstuna Energi & Miljö, Fortum, Göteborg Energi AB, Göteborg Energis forskningsstiftelse, Jämtkraft AB, Skellefteå Kraft AB, Skånska Energi AB, Sydkraft AB och Vattenfall AB via Elforsk (Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings AB) samt Statens Energimyndighet och Formas. Licentiatavhandling ISRN LUTMDN/TMHP--04/7025--SE ISSN Kerstin Sernhed Institutionen för Värme- och Kraftteknik Lunds Universitet Box 118, Lund, Sverige iv

5 Sammanfattning Elektricitet måste produceras samtidigt som den används. Detta ställer naturligtvis stora krav på produktion och på överföring i elnätet. Tidigare har ett ökande el- och effektbehov tillgodosetts med en utbyggnad på produktionssidan. Då produktionskapaciteten idag snarare minskar än ökar ligger det ett nationellt intresse i att undersöka lösningar även på användarsidan; det vill säga att på behovsbasis få elanvändare att minska eller flytta sitt effektuttag. För lokala aktörer på elmarknaden kan det finnas varierande tekniska och ekonomiska skäl till att utveckla metoder för att kunna påverka kunders elanvändningsmönster. I denna undersökning är tio hushåll som bor i elvärmda hus satta under lupp. Hushållen är alla kunder till elbolaget Skånska Energi AB. Detta elbolag har sedan 1999 utrustat sina kunder med ett fjärravläst mätarsystem (CustCom) som även innefattar en funktion med lastbortkopplingsmöjligheter. Det finns en hel del studier, både i Sverige och i andra länder, som undersöker vanors inverkan på energianvändningen i ett hushåll. Något som inte har problematiseras tidigare är dock vanornas betydelse för den momentana elanvändningen, det vill säga hushållens effektbeteende. I delstudie 1 i föreliggande avhandling undersöks de tio hushållens effektbeteende genom att hushållsmedlemmarna får föra energidagbok under en fyradagarsperiod i januari Samtidigt som hushållen noterar tidpunkter, aktiviteter och utrustning som rör deras energianvändning, mäts hushållens elanvändning för värme, varmvatten och hushållsel per fem minuter. Genom att jämföra hushållsmedlemmarnas dagboksanteckningar med lastkurvorna som fås från mätningarna kan utrustning och aktiviteters inverkan på effektuttaget fastställas för varje hushåll under perioden. En analys av hushållens allra högsta effekttoppar ger vid handen att det är användning av utrustning som innebär hastig uppvärmning av värmeelement i utrustningen som ger upphov till de största effektuttagen, till exempel bastu, tvättmaskin och torkutrustning, matlagning (ugn, spis, vattenkokare och mikrovågsugn), diskmaskin och extra elelement. Att sätta på bastun samtidigt som man tar en dusch ger till exempel upphov till en effekttopp på 7-9 kw. Tillsammans med effektbehovet för uppvärmning, belysning och den autonoma energianvändningen för till exempel kyl och frys når vissa hushåll upp till huvudsäkringsnivån (ca 13,8 kw vid en huvudsäkring på 20 A). Detta betyder att hushållselen står för en betydande del av de högsta effekttopparna, men att det framförallt är i samband med stora effektuttag för värme och varmvatten som de allra högsta effektuttagen uppstår. I Delstudie 2 utsätts hushållen under tre veckor för ett laststyrningsexperiment, där hushållens värme eller varmvattenberedare stängs av med hjälp av en lastbortkopplingsfunktion i Cust- Comsystemet som styrs från nätbolaget. Värme och varmvatten stängs av under perioder på 1-4 timmar (vid ett tillfälle stängs varmvattenberedarna av i 16 timmar) utan att hushållen vet när eller hur länge styrningarna genomförs. Hushållens värme- och varmvattenkomfort och upplevelse av att bli styrda utifrån undersöks genom en kombination av metoder. Under laststyrningsperioden mäts hushållens inomhustemperatur för att kunna fastställa sänkningar av inomhustemperaturen under styrningarna. Hushållen får fylla i ett komfortblad där de på daglig basis får anteckna om de upplever något speciellt som har med deras värme- och varmvattenkomfort att göra, samt anteckna vid vilka tider som de är borta från hushållet. Detta för att kunna avgöra om hushållet har missat några styrningstillfällen. iii v

6 Efter laststyrningsperioden utförs samtalsintervjuer med hushållen, som bandas och transkriberas i sin helhet. Syftet med intervjuerna är att ta reda på hur hushållen har upplevt laststyrningen, att få inblick i hushållens tankar om energianvändning, att få ta del av hur hushållen tycker att laststyrning bör vara utformad för att passa kundernas önskemål och förutsättningar. I intervjuerna diskuteras även indirekt laststyrning i form av två olika prissättningar: En klassisk tidstariff där priset för elen går ner mellan vissa klockslag och en effekttariff där en faktor av nätavgiften baseras på ett medelvärde av kundens tre högsta effekttoppar under en månad. Vid analys av intervjuer, komfortblad och temperaturmätningar visas att hushållen har upptäckt vissa styrningstillfällen och missat andra. Som mest gick inomhustemperaturen ner med 2,5ºC. De längre styrningarna på tre och fyra timmar gav naturligtvis upphov till de största sänkningarna, men samtidigt visar sig solinstrålning påverka temperatursänkningen mycket varför styrningar på morgnar verkar känsligare att utföra än styrningar på kvällar då solinstrålning kan kompensera för värmebortfallet. Hushållen håller sinsemellan olika inomhustemperatur, vissa hushåll håller runt 18,5ºC och andra är vana vid temperaturer runt 24ºC. Ett hushåll som håller lägre inomhustemperatur i normalfallet torde vara känsligare för temperatursänkningar på ett par grader. I undersökningen visade sig dock hushåll med högre medeltemperatur känna av sänkningarna i minst lika hög grad. Detta kan bero på att dessa hushåll har anpassat sin klädsel till sin höga inomhustemperatur och går barfota och lättklädda även vintertid. En annan faktor som också spelar roll för upplevelsen av värmebortkopplingen är hur fort temperatursänkningen sker. Hushåll med direktverkande el har ingen värmelagring i radiatorerna och därför blir det snabbt kallras från fönster. När det gäller styrning av varmvatten har detta knappt uppmärksammats av hushållen. I ett hushåll har man sett att vattentemperaturen i elpannan sjönk vid ett tillfälle. I ett annat hushåll fick man under en 16-timmarsstyrning helt slut på varmvattnet. Inget annat hushåll märkte av styrningen. Detta skulle kunna förklaras med att alla hushåll i undersökningen har relativt stora varmvattenberedare i förhållande till sitt varmvattenuttag. Nio av de tio hushållen säger sig kunna acceptera laststyrning i den form som har skett i undersökningen. Styrningslängden av värme tycker man dock bör begränsas till 2-3 timmar eller anpassas till utomhustemperaturen. Hälften av hushållen skulle vilja att det fanns en slags anordning som visar att nätbolaget styr för att man då kan vidta åtgärder, till exempel elda i brasa eller klä på sig extra eller för att man tycker att det är rimligt att få veta när bolaget styr. Den andra hälften tycker att det är onödigt att få veta så länge som styrningarna inte sker för ofta eller under för lång tid. I sju av de tio hushållen är kompensation på elräkningen i någon form en självklarhet för att man skall ställa upp på laststyrning. I de tre andra hushållen diskuteras snarare nyttan för alla kunder om bolaget kan hålla lägre priser genom att använda laststyrning. Hushållens förhållningssätt till tidstariff och effekttariff diskuteras i samtalsintervjuerna. Hushållen tycker att tidstariffen verkar enkel att förstå och man har redan vissa erfarenheter till exempel från telefonitaxor. Effekttariffen ter sig svår att förstå och framförallt tycker hushållen att det är svårt att veta när effekttoppar uppträder i hushållet eftersom man inte vet exakt hur mycket olika apparater drar och för att viss elanvänding beror på andra saker än på beteende, till exempel uppvärmning. iv vi

7 Vid en effekttariff finns det därför ett behov av en effektmätare eller en effektvakt i hushållet, eller möjligtvis att hushållet får lära sig vilken utrustning och vilka aktiviteter det är som ger upphov till höga effekttoppar. De elanvändande aktiviteter som hushållen säger sig kunna flytta på är framförallt användning av tvättmaskin, torkutrustning och diskmaskin. Matlagning och personlig hygien vill man helst inte behöva flytta på i tiden. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att både direkt och indirekt laststyrning är, från hushållens perspektiv, möjliga åtgärder som skulle kunna flytta elanvändning från kritiska tidpunkter. v vii

8 The users beyond the peak loads Electricity use and load management in electric heated houses. A customer-utility perspective. Case Studies. Summary Electricity must be produced at the same time as it is used. This necessitates flexibility in the electricity production and electricity networks. Until recently, the increase in electricity demand and peak power demand has been met by expansion of the electricity production. Today, due to the deregulation of the electricity market, the production capacity is decreasing. Therefore, there is a national interest in finding solutions to peak problems also on the demand side, i.e. enabling electricity users to decrease or shift load when needed. For local players in the electricity market, there are various technical and economic motives for developing methods to influence or control customers usage patterns. In the studies described here (Study 1 and Study 2) ten households in electrically heated houses, were examined. The households were all customers of the electric utility Skånska Energi AB. In 1999 the utility equipped their customers with a remote metering system (CustCom) that has an in-built load control component. A large number of studies, in Sweden as well as in other countries, investigate the impact of habits on energy use within a home. A hitherto not investigated area is the effect of habits on the load pattern. In Study 1 (of this licentiate thesis), the load pattern of ten households was examined by using energy diaries combined with frequent meter readings (every five minutes) of the load demand for heating, hot water service and domestic electricity use. Household members kept energy diaries over a four-day period in January 2004, noting time, activities and the use of household appliances that run on electricity. Comparison of the data from these two sources provided an estimate of the impact of various activities and the use of electrical appliances on load demand. The analysis showed that the use of heat-producing household appliances, e.g. sauna, washing machine and dryer, appliances used for cooking (oven, kitchen range-hob, electric kettle and microwave oven), dishwasher and extra electric heaters, contribute to the household s highest peaks. Turning on the sauna and at the same time using the shower equates to a peak load of 7-9 kw. This, in addition to the use of electricity for heating and lighting along alongside electricity use for refrigerators and freezers, results in some households reaching their main fuse level (roughly 13,8 kw for a main fuse of 20 A). This means that the domestic use of electricity makes up a considerable part of the highest peak loads in a household, but the highest peaks occur together with the use of electricity for heating and hot water. vi viii

9 In the second study, Study 2, the households participated in a load control experiment, in which the utility was able to turn on and switch off the heating and hot water systems remotely, using the CustCom system. Heating and water heaters were switched off for periods of 1-4 hours (except for one occasion during which the water heater was switched off for 16 hours) without letting the households know when the control periods would take place or how long they would last. Household heating and hot water comfort as well as the households attitudes towards and experiences of being controlled were investigated using a combination of methods. During the experiment period, which lasted three weeks, the household indoor temperature was measured to establish the temperature drops caused by switching off the heating system. The households were asked to make notes of their experiences of thermal comfort and hot water comfort on a specified comfort sheet. In order to be able to ascertain whether the households had missed out on any of the control periods, the household members had to keep a record of when they were away from home. Following the test period, interviews were carried out in order to establish the household experiences of the load control experiment, to gain insight into the household members views of their energy use and energy habits, and to gain an understanding of the requirements that customers have regarding load control measures. Issues such as limitations of control time, compensation and feedback were discussed. Also, a more indirect form of load control - tariffs - were discussed, namely classical time tariffs and tariffs using a peak load component where the grid fee is based on an average of the customer's three highest hourly peaks during one month. Interview data, records of thermal and hot water comfort and indoor temperature readings showed that the households noticed some of the control periods but that equally some went unnoticed. At its lowest, the indoor temperature went down by 2,5ºC. Obviously, longer control periods of three or four hours contributed to larger temperature drops, but at the same time sun radiation through windows affected the indoor temperature. Hence, the households seemed to be more sensitive to load controls in the mornings than in the evenings when the sun had had the chance to heat up the house. The households under investigation kept different indoor temperature levels; the average temperature ranged from 18,5ºC to 24ºC. Intuitively, a household that normally keeps a lower indoor temperature should be more sensitive to a temperature drop of a couple of degrees. In this study, however, the households with a higher average indoor temperature tended to sense the temperature drops to the same extent as those with lower average indoor temperatures. This may be a result of these households adapting their clothing to the high indoor temperature by for instance wearing T- shirts or walking around barefoot even in wintertime. Another factor impacting on the thermal experience is the speed of the temperature drop. Houses equipped with direct resistive electric radiators and light frameworks lack the capacity to store heat and as such the indoor climate will be affected more easily. Load control of the hot water systems went unnoticed. Only one household experienced a shortage of hot water when the water heater had been switched off for several hours (during the 16-hour long control period). The other households did not notice the switch-off period at all. This may however be a result of the fact that the households participating in this study did have big water heaters in relation to their hot water needs. vii ix

10 Nine out of the ten households said that they would accept load control in the form that had been used throughout the experiment. The length of the control periods for heating, however, should be limited to 2-3 hours maximum or be adjusted to correspond with the outdoor temperature. Half of the households would like to have a device that signals when the utility is controlling the load in order to compensate for these periods, for example by lighting a fire or putting on an extra sweater. These households also suggested that it would simply be fair if the utility made them aware of when they were exerting load control. The other half thought that it was unnecessary to know exactly when their heating and water heaters were controlled as long as it was not done too often or for too long periods. For seven out of the ten households, electricity discounts as a result of load control were perceived to be a matter of course, i.e. if not offered the customers would not be interested in participating in this kind of load control measures. For the other three households, individual compensation was not perceived to be the main driver of participation. Instead it was argued that if the utility were able to offer competitive energy prices to all its customers, both the customers and the utility would benefit from load control. The households attitudes to time-differentiated tariffs and peak load tariffs were discussed in the interviews. The respondents found the time-of-use tariffs easy to understand and some of the households had already experienced this type of tariff, for example telephone tariffs. The peak load tariff seemed harder to understand and the respondents found it difficult to know when peak loads had been reached because they did not know how much power different appliances use and some electricity use is dependent on other factors over and above behavior, for example heating. To introduce a peak load tariff to the customers, a device for load readings or a load guard would be required in the households. Another possibility would be for the household to learn about load patterns and the appliances and activities that give rise to peak loads. When households were asked which load demanding activities they would consider shifting to a different time of day according to a tariff, the most frequent answer was the use of washing machines, dryers and dishwashers. Cooking and personal care however, were examples of activities that households were reluctant to shift. It could be concluded from the results of study 1 and 2, that both direct and indirect load control are, from the household perspective, possible measures to shift load demand from critical time periods. viii x

11 Erkännande För att denna licentiatavhandling skulle kunna komma till har många personer bidragit med hjälp och stöd på ett eller annat sätt. Tack till Elforsk, Formas och Energimyndigheten som har finansierat vårt projekt. Tack till Monika Adsten på Elforsk för din positiva uppmuntran. Jag skulle vilja rikta ett varmt tack till dem som hjälpt till i det dagliga forskningsarbetet: till min huvudhandledare docent Jurek Pyrko för handledning och din insikt om tvärvetenskapens umbäranden och till min biträdande handledare docent Mikael Klintman för att du hjälper mig att inte villa bort mig i teknikens värld. Tack också till professor Lennart Thörnqvist för att du delar med dig av dina erfarenheter och för att du tar dig tid när man knackar på din dörr. Tack till Mikael Näslund för alla tankar och tips och för värdefull korrekturläsning. Tack till min närmsta kollega, Juozas Abaravicius, för din vänskap, ett gott samarbete och för trevligt sällskap på konferenser. I vårt forskningsarbete har vi haft nära kontakt och samarbete med nätbolaget Skånska Energi AB. Lars-Erik Dahlström, Morris Bratt, Bengt Andersson och Mats Sjöström har ställt upp med tid, erfarenhet och ansträngningar. Framförallt har Bengt varit en klippa när det gäller att säkra mätvärden. Tack till er alla! Tack till de tio hushåll som har ställt upp i den här studien, sammanlagt 24 personer. Ni har varit väldigt tålmodiga och samarbetsvilliga. Utan er hade det inte blivit någon studie! Tack till alla kollegor på institutionen, som gör detta till en positiv och trevlig arbetsplats. Till alla i fikarummet på fjärde våningen som har bidragit till nya ord i min vokabulär och till många goda skratt. Ingen nämnd och ingen glömd! Tack till Tommy Persson och Peter Matsson för många trevliga luncher och för att ni är the Good Guys. Jag värdesätter er vänskap... Att skriva avhandling innebär framför allt mycket träning av en kroppsdel, rumpan. Jag skulle därför vilja tacka alla arbetskompisar som har sett till att även övriga kroppen har fått jobba. Tack till Peter, Gunilla, Pernilla och Uffe för badmintonmatcherna. OK Ulf, du vinner i badminton, men vem vinner i pingis? Tack till Fredrik Hermann för att jag har fått slå dig i magen så hårt jag kan på boxningen. Det är alltid bra att få ut alla aggressioner innan man kommer hem. Och samma sak till alla på innebandyn: Tack för rugbymatcherna! Och tack min röda cykel som så många gånger har burit mig sträckan Södra Sandby Lund och tillbaka. Tack mamma och pappa för att ni finns och bryr er om mig; för att ni skrattar med mig när jag skrattar, och gråter med mig när jag gråter. Detsamma gäller mina bröder Björn och Göran. Tack alla kompisar som betyder mycket för mig även när det går långt emellan träffarna: Johanna, Marie, Cilla, Nina, Helena, Jenny, Béa, Isabel, Anette, Sara, Lina, Elizabet... jag skulle önska mig mer tid tillsammans med varenda en av er och era familjer. ix xi

12 Slutligen, till min egen lilla familj: Oscar och Johanna ni är min stolthet och mina ögonstenar! Era foton blickar alltid ner på mig från bokhyllan på jobbet och påminner mig om att jag borde gå hem. Till Patrik, som jag har valt att dela mitt liv med, tack min vän för att du finns och för att du stöttar mig i det jag gör... x xii

13 Innehållsförteckning! "# "$%%& ''()*+,-(.')/)) +"$!!! +"$!00!$!!&./1213)4 5$%!6%%774!"## $ 88.$%6 8 98,.(2).)):8& (";<7 =% %= 8& )>! 8? '!7 =!"7!7 xi xiii

14 7! $%68 '/)) 6!=!., %%&'( )&"'"(* ) ,:4 2 4 $%70!!% %= - +""&,, +"!",-. ", $% /&0&#!"## /!" # /! +&&!".!""&&&"!"* - & 1'"&*, 2"'"*, &&**!"&#** 1&** )"*- xii xiv

15 "7!7 00!&4 #&#* 3!"##"'"- 4"&"5-7!7?? " 7 % %="7 5$% 7!7 4D )!!67 <7 4 1 %="! 48 6'"#!7"7( )"!", 8" && 6&&'"-!&#&!;% %=!7 DD 9$$ 9##$$ 3$ +$( (2+D& 3&#&$* 3&#!"$ 6"#'" /!'":, &&'"" '&,.+8 )";+""& ( )";1&&## * )"(;&&(( )",;1"(* xiii xv

16 xiv xvi

17 Inledning Sverige är ett land med hög elkonsumtion. Vi har världens fjärde högsta elanvändning per capita. Endast Norge, Island och Kanada har en högre elanvändning per invånare. Den höga elanvändningen i dessa länder brukar förklaras med att länderna har god tillgång till billig vattenkraft, ett kallt klimat, samt att det finns en stor andel elintensiv industri (Energimyndigheten, 2003a). I och med att Sverige har haft goda förutsättningar för och således god tillgång till vattenkraft och att vi på 50- och 60-talet valde att göra stora satsningar på uppbyggnad av kärnkraftverk, fick vi så småningom ett produktionsöverskott av el. Elvärme marknadsfördes då som ett mycket bra alternativ för uppvärmning i småhus. För hus som är byggda efter 1960 är el det dominerande uppvärmningssättet och aktuell statistisk över uppvärmningsformer i småhus visar att el alltjämt idag är det vanligaste uppvärmningsalternativet. Mer än en tredjedel av alla småhus i Sverige idag använder el till uppvärmning antingen i form av direktverkande el (17,2 %) eller vattenburen el (15,6 %). Kombipanna är det näst vanligaste alternativet där det finns möjlighet att alternera mellan el, olja eller biobränsle (SCB, 2003). I dagens energipolitiska debatt framhålls inte längre elen som en given energikälla för uppvärmning. Den rådande fokuseringen på avveckling av kärnkraft gör att den kärnkraftsbaserade elproduktion som läggs ner, antingen måste kunna ersättas med annan elproduktion, elimport eller måste kunna sparas bort. Då bostads- och servicesektorn utgör ungefär hälften av den totala elanvändningen i Sverige är detta en viktig sektor att påverka för förändringar i elanvändningen. Elektricitet måste produceras samtidigt som den används. Därför kan vi i elförsörjningssammanhang inte bara tala energianvändning, utan även om ett momentant effektbehov där efterfrågan måste mötas i varje stund. Detta ställer naturligtvis stora krav på produktion och på överföring i elnätet. Sverige är ett land med stor del elintensiv industri, till exempel pappers- och massaindustri, stålindustri och kemisk industri. Ett driftsäkert elsystem är av stor betydelse för dessa branschers tillverkningsprocesser, liksom för IT-industri och kontorsverksamhet. Svenska Kraftnät har i uppdrag att bibehålla balansen i elnätet och att upprätthålla en effektreserv för de extrema situationer då det finns risk för effektbrist. Som en följd av avregleringen av elmarknaden 1996 har reservkapaciteten minskat. De anläggningar som fanns för reservkraft före avregleringen, framförallt oljekondenskraft och gasturbiner, ansågs inte längre kunna motivera sina kostnader då de användes alltför sällan (Energimyndigheten, 2003a). Elanvändningen i Sverige har haft en uppåtgående trend sedan 1970-talet. Mellan 1970 och 1987 ökade elanvändningen med i genomsnitt 5 % per år. Därefter har den årliga ökningen dämpats och de senaste åren har ökningen legat på ungefär 0,5 % per år. (Energimyndigheten, 2003b). Summa summarum över elförsörjningssituationen blir alltså att ett fortsatt stigande elbehov möts med nedläggning av basproduktion (kärnkraften) och en minskad effektreserv. 1

18 Tidigare har vi tillgodosett ett ökande el- och effektbehov med en utbyggnad på produktionssidan. Då produktionskapaciteten idag snarare minskar än ökar ligger det ett nationellt intresse i att undersöka lösningar även på användarsidan; det vill säga att på behovsbasis få elanvändare att minska eller flytta sitt effektuttag. För lokala aktörer på elmarknaden kan det finnas varierande tekniska och ekonomiska skäl till att utveckla metoder för att kunna påverka kunders elanvändningsmönster. I litteraturen benämns sådana här metoder för direkt och indirekt laststyrning. Direkt laststyrning är: en medveten begränsning av eleffektuttaget genomförd av Elanvändaren själv eller av energiföretaget, exempelvis genom fjärrstyrning. (Pyrko, 2004) Indirekt laststyrning anges som en: riktad inverkan på effektbehovet genom antingen prissättning (tariffer, rabatter, kontrakt), regelverk (lagar, regler, incitament) eller information. (Pyrko, 2004) Med andra ord modifieras kundens effektuttag här antingen per automatik genom tekniska styrfunktioner eller genom att kunden genom olika incitament förmås förändra sitt energibeteende genom att använda energi på ett annat sätt eller vid andra tillfällen. Både indirekt och direkt laststyrning har förekommit och förekommer fortfarande i olika nätområden i Sverige och i andra länder. I ett underlag till Svenska Kraftnäts utredning om effektbalansen diskuteras flexibiliteten på elmarknadens efterfrågesida, det vill säga huruvida påverkan på elanvändarna kan vara ett led i att hantera effektbalansen. I rapporten framkommer att: Konkurrensutsättningen av elmarknaderna och det faktum att man skiljer mellan nätverksamhet och elförsäljning har i praktiken gjort det mer komplicerat att utnyttja flexibiliteten på efterfrågesidan. (Svenska Kraftnät, 2002) I många fall har utrustning för rundstyrning - lastbortkoppling som skiftas mellan olika användare - monterats ned och i de fall där kontrakt med kunder fortfarande är i laga kraft ligger rätten att koppla bort last oftast på nätägaren. För elleverantörer är det därför bara de bolag som tillhör samma koncern som nätföretaget som kan utnyttja sådana möjligheter genom en form av trepartskontrakt. Antalet gällande avtal med kunder sjunker alltså samtidigt som behovet av lösningar på användarsidan förefaller öka. Direkt laststyrning är således inget nytt fenomen i Sverige. Laststyrning har använts och används fortfarande på sina ställen. Sydkraft och Vattenfall har inom ramen för större projekt som Mintop och Toppkap (Sydkraft), respektive Uppdrag 2000 (Vattenfall) gjort en del försök och studier av laststyrning av elvärmekunder där värme och/eller varmvattenberedare har styrts hos ett stort antal kunder (Sydkraft, 1988 och 1989, Vattenfall i Levin & Wesslén, 1993). Studierna har framförallt varit inriktade på att utvärdera teknisk styrutrustning och vilken effektreduceringspotential som finns i utförandet. Vilka konsekvenser som laststyrning har för de boende begränsas till att handla om mätningar av temperatursänkningar under bortkoppling av värme och om kundernas upplevelse av installationsfasen. Hur kunderna själva ser på sin värme- och varmvattenkomfort tas inte upp i rapporterna. Inte heller diskuteras kundernas inställning och acceptans av att bli styrda utifrån mer än som siffror på hur många hushåll som har valt att ställa upp i laststyrningsförsöken. 2

19 Indirekt laststyrning har också tidigare använts genom att tariffer har tillämpats för olika kundkategorier. För elvärmekunder har tariffernas syfte varit att anpassa förbrukarmönstret till elproduktionens variationer. Men även användandet av tariffer har minskat under senare år. Ett exempel på elbolag som idag försöker använda och utveckla en tariff för att påverka hushållskunders elanvändningsmönster genom en tariff som inkluderar en effektkomponent som en faktor i kundens nätavgift är Sollentuna Energi AB. Effektkomponenten baseras på ett medelvärde av kundernas tre högsta effekttoppar under en månad (Pérez Mies, 2002). Sollentuna Energis nya tariff har stundvis blivit hårt ansatt av kunderna och resulterat i att bolaget har blivit anmälda till Energimyndigheten, som har som ansvar att övervaka nätverksamheten då den är en monopolverksamhet. Därför är det av stort intresse att närmare undersöka kunders inställningar till olika typer av tariffer och förändringsbenägenhet av elanvändningsmönster utifrån påverkan av tariffer. Genom att svenska elbolag numera är ålagda att göra fyra avläsningar av kundernas elmätare per år, har allt fler bolag börjat investera i fjärravläsningssystem där också laststyrningsfunktioner ingår. Detta borde bidra till ett nyväckt intresse för laststyrningsmöjligheter av kunderna framför allt hos olika nätbolag. Övergripande syfte Den momentana elanvändningen i hushåll, det man skulle kunna kalla för hushållens effektbeteende har inte problematiserats i beteendevetenskapliga studier av energianvändning tidigare. Ett syfte i denna rapport är att undersöka el- och effektanvändning i hushåll i elvärmda villor. Eftersom hushållskunder är slutanvändare i elsystemet är den tidsmässiga elanvändningen i hushållet intressant för effektproblematiken. Värmesystem, annan elektrisk utrustning och de boendes aktiviteter undersöks här i en studie som kombinerar de två metoderna energidagbok och energimätningar. I undersökningen kopplas aktiviteter, utrustning och elanvändning ihop för att se vilka aktiviteter och vilken utrustning som bidrar till effekttoppar i hushållen elanvändningskurva. Denna studie kallas Delstudie 1: Energidagbok kombinerat med energimätningar". Studien utförs på tio hushåll som alla bor i elvärmda villor eller radhus. Delstudie 1 kan ses som en förstudie till Delstudie 2. Delstudie 2 kallas Laststyrning och intervjuer och handlar om ett laststyrningsexperiment som har utförts i de tio hushållen. Hushållen är el- och nätkunder till energibolaget Skånska Energi AB (SENAB). Bolaget installerade under 1998 och 1999 ett nytt fjärravläst mätsystem, CustCom, för alla sina kunder inom koncessionsområdet. Det nya systemet medger laststyrningsmöjligheter, vilket gör att endast enklare installationer krävs ute hos kunderna för att laststyrningsmöjligheterna skall kunna tas i bruk. I projektet undersöks laststyrningsmöjligheter med CustComsystemet, med avseende på effektbesparingspotential, storlek på återvändande last (den effekt som uppstår när ett bortstyrt system sätts på igen), sänkning av inomhustemperatur vid bortkoppling av värme med mera. Dessa tekniska faktorer, samt vissa miljömässiga faktorer, redovisas framförallt i Juozas Abaravicius licentiatavhandling Load Management in Residential Buildings. Considering Techno-Economic and Environmental Aspects. 3

20 I föreliggande rapport, i Delstudie 2, utgår perspektivet på laststyrning framförallt från kundernas sida. För att energibolaget skall kunna implementera laststyrningsåtgärder hos kunder i framtiden krävs kunskap om vilka konsekvenser som laststyrningen har för kunderna i praktiken och vad kunderna tycker och tänker om olika effektstyrande åtgärder. Därför är syftet med denna del i projektet att undersöka hushållens upplevelser av laststyrningsförsöket; deras värme- och varmvattenkomfort under laststyrningsförsöket, deras upplevelser av att låta bolaget styra värme och varmvattenberedare utifrån och på så vis släppa kontrollen över komforten i hemmet, vilka erfarenheter som hushållen har gjort som kan bidra till att utforma en laststyrning med hänsyn till kundernas behov och önskemål. Då det finns ett intresse från SENAB:s sida att kombinera direkta laststyrningsåtgärder med indirekta laststyrningsåtgärder i form av någon slags prissättning i syfte att påverka kundernas el- och effektanvändning, undersöks även hushållens inställning och tankar till två olika typer av tariffer. Hushållens upplevelser och tankar kring direkt och indirekt laststyrning behandlas i Delstudie 2. Föreliggande rapport baseras på ett projektsamarbete mellan forskningsgruppen för Effekthushållning i byggnader vid Lunds Tekniska Högskola och Skånska Energi AB. Forskningsgruppen arbetar tvärvetenskapligt med frågor som rör energi- och effekthushållning utifrån tekniska, ekonomiska, beteendemässiga och miljömässiga perspektiv. Rapportens disposition Först ges en kortfattad introduktion av det svenska elsystemet: produktion, elanvändning, handel och marknad tas upp för att ge en bakgrund till de effektproblem som kan uppstå. Sedan följer ett ganska ingående avsnitt av effektproblematiken i elsystemet. Vilka problem kan uppstå och vilka är aktörerna som drabbas? De empiriska studierna presenteras sedan som två delstudier. Som bakgrund till de båda empiriska studierna presenteras först fältet, det vill säga hushållen och energibolaget Skånska Energi AB och bolagets behov av laststyrning. Delstudie 1 behandlar en undersökning om el- och effektanvändning i de tio hushållen, där hushållens energirelaterade aktiviteter och användning av elektrisk utrustning kartläggs för att se vilka beteenden i hushållet som bidrar till störst effekttoppar. Undersökningen är baserad på en energidagbok som är kombinerad med täta energimätningar på värme, varmvatten och hushållsel. Delstudie 2 behandlar hushållens upplevelser av ett laststyrningsexperiment som har företagits under tre veckor i februari-mars Här undersöks först hushållens värme- och varmvattenkomfort under experimentet och deras upplevelser och tankar kring att få värme och varmvatten styrt utifrån. Hushållens inställning och tankar kring indirekt laststyrning, i form av två olika prissättningar på el och effekt undersöks också. Till sist följer en avslutande diskussion där de två delstudierna diskuteras i relation till varandra med avseende på de resultat som har kommit fram. 4

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Hållbart Energisystem Smarta Elnät

Hållbart Energisystem Smarta Elnät Hållbart Energisystem Smarta Elnät Energinätverk 21 Mars 2013 Bo Normark Ett nytt energilandskap formas Demand response Reliability and efficiency Integration of renewables Integration of electric vehicles

Läs mer

Energiforskning i Södra Sandby

Energiforskning i Södra Sandby ISRN LUTMDN/TMHP--07/3030--SE Energiforskning i Södra Sandby Samarbete med Skånska Energi AB 2000-2005 Jurek Pyrko Projektsammanfattning Energihushållning Institutionen för Energivetenskaper Lunds Universitet

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar?

Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? Fungerar elmarknaden? Är höga priser ett exempel på att den inte fungerar? SEEF Handelshögskolan 18 Februari Gunnar Lundberg Situationsbeskrivning Kärnkraftverk ur drift: 17/12: R1, R2, R3, F2 och O3,

Läs mer

Frågor och svar om el

Frågor och svar om el Frågor och svar om el Fråga: Varför ser fakturan annorlunda ut nu? Istället för en räkning från Söderhamn NÄRA så har jag fått två? Du som har Källmärkt el från Söderhamn NÄRA elhandel undrar kanske varför

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt

Läs mer

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02

Elpris för småhusägare. En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 En promemoria till Villaägarnas Riksförbund 2012-03-02 2012-03-02 2 Disclaimer Även om Sweco Energuide AB ("Sweco") anser att den information och synpunkter som ges i detta arbete är riktiga och väl underbyggda,

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen

Elområden i Sverige. -ny marknadsdelning från 1 november 2011. Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige -ny marknadsdelning från 1 november 2011 Håkan Östberg Energimarknadsinspektionen Elområden i Sverige Bakgrund Möjliga konsekvenser av förändringen Vilka förändringar kan tänkas på

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset

SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl som en del av det Smarta Elnätet och det Aktiva huset SolEl-seminarium den 10 november 2010 Christer Bergerland, Manager R&D, Sweden - New Business Fortum Power & Heat, ESD 1 Organisationen för den

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion

Investeringar på elmarknaden - fyra förslag för förbättrad funktion - fyra förslag för förbättrad funktion Expertgruppen för miljöstudier den 11 november 2011 Sven-Olof Fridolfsson, fil dr Thomas P. Tangerås, docent www.ifn.se/forskningsprogrammet_elmarknadens_ekonomi

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51

Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA

INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-6 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 34, EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009

Den svenska kraftbalansen vintrarna 2007/2008 och 2008/2009 Avdelning och verksamhetsområde Marknad RAPPORT Datum 2008-04-29 Beteckning/Dnr 455/2008/PL10 Den svenska kraftbalansen RAPPORT TILL NÄRINGSDEPARTEMENTET Redovisning av hur kraftbalansen på den svenska

Läs mer

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15 Energieffektivisering Peter Silverhjärta 2013-05 15 Timmätningsreformen När lagstiftaren rättar saker kan det bli märkligt! Hur har det gått? Timmätningsreformen ca 43 000 kunder har bytt leverantör per

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Hur kan elmarknaden komma att utvecklas? Elforskdagen 3 december 2013 Tomas Wall, Desiderate AB 1 Utbuds- och efterfrågekurva i Norden (normalår) CO2 kostnad 10-30 /ton CO 2 Rörlig prod.kostnad (exkl.

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-9-7 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 37 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 16,3 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE

William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse REDOGÖRELSE FÖR EFTERLEVNAD STATEMENT OF COMPLIANCE N.B. The English text is an in-house translation. William J. Clinton Foundation Insamlingsstiftelse (organisationsnummer 802426-5756) (Registration Number 802426-5756) lämnar härmed följande hereby submits

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet

En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet En elmarknad i förändring - Efterfrågeflexibilitet Thomas Broberg Centrum för miljö och naturresursekonomi www.cere.se Centre for Environmental and natural Resource Economics. Umeå Universitet och Svenska

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Behovet av snabbreglerad elkraft

Behovet av snabbreglerad elkraft Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet

Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de

Läs mer

Analys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder

Analys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder ISRN LUTMN/TMHP--4/54--SE nalys av en ny prissättning med effektkomponent för elkunder Fallstudie på Skånska Energi Mattias von Knorring Examensarbete vdelningen för Energihushållning Institutionen för

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-1-5 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 41 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 14,4 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-1-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 4 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har försämrats med,6 TWh sedan förra veckan och uppgår nu till

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Elsamarbetet i Europa

Elsamarbetet i Europa Elsamarbetet i Europa med fokus på Norden 2008 12 01 Peter Johansson Björn Lagergréen Mattias Höjman Innehållsförteckning Inledning... 3 Elsamarbete i Europa... 4 Bakgrund... 4 Regionala europeiska TSO

Läs mer

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden:

Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Vikten av en vertikal separation på elmarknaden: Åtskillnad mellan handel och produktion av el Sammanfattning Arbetet inom EU har under de senaste åren fokuserat på att separera nätägande från elproduktion

Läs mer

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36

Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel

Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel EN 16 SM 0701 Energistatistik för småhus 2006 Energy statistics for one- and two-dwelling buildings in 2006 I korta drag Oljeanvändningen har minskat med en tredjedel Användningen av olja för varmvatten

Läs mer

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge

Hydrologiskt läge i Sverige och Norge 213-11-25 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 48 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Uppdaterade siffror visar att det hydrologiska läget har förbättrats med 3,2 TWh sedan föregående rapport och

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN

När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN När priset får råda EFFEKTSTYRNING I PRAKTIKEN Min vision om en effektiv elanvändning Forskningsprogrammet Market Design har i fältförsök visat att det finns stora möjligheter för hushåll med elvärme att

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi 2014. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX Energi 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Maria Söder, telefon: 070 220 89

Läs mer

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID

TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID TOUCH POINTS AND PRACTICES IN THE SMART GRID EGRD Workshop, Oslo 2015-06-03 CECILIA KATZEFF, ADJ. PROFESSOR IN SUSTAINABLE INTERACTION DESIGN INTERACTIVE SWEDISH ICT AND CESC, KTH SOME FACTS Founded in1998.

Läs mer

PM - Hur mycket baskraft behövs?

PM - Hur mycket baskraft behövs? PM - Hur mycket baskraft behövs? Harald Klomp Uppsala Engineering Partner Utgåva 2014-07-01 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och slutsatser. Behovet av baskraft 2-9 gigawatt...3 2. Inledning...4

Läs mer

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003

Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Lägre elpris 2004 jämfört med 2003 Marknadsmakt eller fundamenta? Bo Andersson Analyschef, Graninge Trading AB Systempris Nord Pool 800 700 600 500 400 300 NOK/MWh 200 100 1996 1997 1998 1999 2000 2001

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Forskningsprogrammet ELAN

Forskningsprogrammet ELAN Forskningsprogrammet ELAN -hur människans beteende och värderingar påverkar elanvändningen Programmet utgör ett centralt kunskapsnav för energiföretag forskarvärlden, myndigheter och konsumenter Behandlar

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Enskilt projekt Forskningsprogram, ange vilket: EFFSYS 2. Datum 2 (6) Sammanfattning på engelska enligt ovan (max 250 ord).

Enskilt projekt Forskningsprogram, ange vilket: EFFSYS 2. Datum 2 (6) Sammanfattning på engelska enligt ovan (max 250 ord). ANSÖKAN OM FORSKNINGSSTÖD Datum Dnr 1 (6) Projektnr Sökande Företag/organisation Organisationsnummer KTH, Kungliga Tekniska Högskolan 202100-3054 Institution/avdelning Postgiro/Bankgiro/Bankkonto Energiteknik,

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-22 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 52 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 3,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD. www.svebio.se Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g 2012-11-29 Gustav Melin, VD Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Växternas

Läs mer

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030

Energiledarkonferensen 2009. Så här ser elproduktionen ut 2030 Energiledarkonferensen 2009 Så här ser elproduktionen ut 2030 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Faktorer som påverkar framtidens elproduktion Politiska styrmedel Kärnkraft Infasningen av all förnybar

Läs mer

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund

Sveriges nätpriser 2006-2007. Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund Sveriges nätpriser 2006-2007 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. SAMMANFATTNING 3 3. METOD OCH AVGRÄNSNINGAR 4 4. De högsta och lägsta nätpriserna 2007 4 5. Vanliga argument

Läs mer