Introduktion till journalistiken 3 sp (JOURN G1) 71727

Transkript

1 Kontaktperson för biämneshelheten på soc&kom är Bo-Erik Mannerström tel: och e-post: bo-erik.mannerstromathelsinki.fi Följande kurser på SocKom ingår i biämneshelheten för tv-journalistik avsedda för studerande från Arcada. På grund av att en del av kurserna börjar vid terminstarten skall anmälan om deltagandet i biämnesstudierna på Soc&Kom göras senast den 3. september till studiebyrån. Närmare information fås också av Bo-Erik Mannerström. (se ovan) Nedanstående förteckning av kurserna innehåller preliminärt schema med datum och klockslag. Mera detaljerad information om de enskilda föreläsningarnas innehåll samt slutgiltigt schema ges i kursens detaljprogram som publiceras i webb-oodi när kursen börjar. Studieperioderna läsåret på Soc&Kom går enligt följande: I II III IV Introduktion till journalistiken 3 sp (JOURN G1) Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Ht, period , tv-studion (sal 306), vissa övningar i redaktionen Hålls tillsammans med Mediespråk 1, Språkriktighet och skrivövningar Studieperioden tar upp grundläggande frågor om kommunikationens och journalistikens roll i samhället med målet att de studerande skall få grundläggande kunskaper om journalistiken och dess roll i samhället, förstå vad det innebär att arbeta som journalist, och kunna analysera journalistiska produkter. Studieperioden består av föreläsningar, övningar i form av produktion och analys av korta texter, studiebesök samt kursessä. Kursen undervisas parallellt med MS1. Enligt anvisning. 1. Andersson-Ek, P., Andréasson, K. & Edwardson, Å. Göra tidning. Stockholm 1995 (de inledande kapitlen, enligt anvisning). 2. Nygren, G. Yrke på glid: om journalistrollens de-professionalisering. Stockholm Journalistreglerna 4. Yttrandefrihetslagen Bredvidläsning: 1. Fichtelius, E. Nyhetsjournalistik. Tio gyllene regler. Stockholm Burns, L. S. Understanding Journalism. London Föreläsningar 20 h, övningar 16 h, skrivuppgifter För huvudämnesstuderande och studerande inom biämneshelheten praktisk journalistik: Obligatoriskt deltagande i undervisningen och övningarna samt kursessä. Övriga biämnesstuderande kan avklara studieperioden som litteraturtentamen varvid punkterna 1-5 ovan tenteras. OBS. Studieperioden undervisas tillsammans med Mediespråk 1 (se Mediespråk) som är obligatorisk kurs för huvudämnesstuderande i journalistik och rekommenderad kurs för studerande inom biämneshelheten praktisk journalistik.

2 OBS. Kursens deltagarantal är begränsat till 25 studenter. Rätten att delta i undervisning definieras närmare ovan (se Studiegången). Professorn i kommunikationslära, särskilt journalistik Språkriktighet och skrivövningar 3 sp (MS 1) Kursen är avsedd för huvud- och biämnesstuderande. Maxantal deltagare: 25. Anmälan i Weboodi. Ht, period , tv-studion (sal 306), vissa övningar i redaktionen Hålls tillsammans med Journ G1, Introduktion till journalistiken Målet med studieperioden är att de studerande uppövar ett korrekt och ledigt språk genom olika slag av skrivövningar. Studieperioden ger grundläggande insikter i talspråkets och skriftspråkets särdrag, språkvård och språkriktighet. Föreläsningar, övningar, diskussioner och tentamen. 1. Hanson, Håkan 2001: Talspråkslära för journalister och andra. Studentlitteratur. 2. Webbplatsen och språkliga hjälpmedel på webben. 3. Reuter, Mikael 2006: Översättning och språkriktighet. Svensk språktjänst. Helsingfors. 4. Röst och språk [2006]. Svenska Yle. 5. Språkriktighetsboken (2005) utgiven av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag. 6. Svenska skrivregler (2008 eller senare) utgivna av Svenska språknämnden. Stockholm. Deltagande i undervisningen och grupparbetena samt skriftlig kurstentamen. Föreläsningar 18 h, övningar 30 h. Universitetslektorn i svenska, särskilt mediespråk.

3 Mediejuridik 5 sp (RV 4a) Studieperioden är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Obligatorisk studieperiod för dem som studerar journalistik. Vt, period 1 och Under kursen behandlas sådan lagstiftning som ligger till grund för det journalistiska arbetet: straffrättens allmänna läror, yttrandefrihetslagen, hemfrids- och ärekränkningsbrotten, hets mot folkgrupp och andra brott. Genomgång av rättegångsförfarandet i ett brottmål. Dessutom behandlas offentlighetslagstiftningen och arbetsrättens grunder ur journalistens synvinkel. Kursen består av föreläsningar, rättfallsövningar och avslutas med kurstentamen. I anslutning till föreläsningarna analyserar studerandena enligt eget val tidskrifter ur ett rättsligt och pressetiskt perspektiv. Utöver litteraturstudier är aktivt deltagande i föreläsningarna och i rättsfallsövningarna i praktiken förutsättningen för ratt studeranden ska kunna bli godkänd i tentamen. Litteratur: Enligt anvisning. För svenskspråkig litteratur kontakta läraren. 1. Ahvenainen, T., & Räty, T., Offentlighetslagstiftningen. Finlands Kommunförbund s. 2. Vuortama, T. & Kerosuo, L. Viestinnän lait ja säännöt (6 p.) Karkkila Lagstiftning: Lag om yttrandefrihet i masskommunikationer 460/2003. Strafflagen Rättegångsbalk , 17 kap. Lag om rättegång i brottmål 689/1997. Lag om offentlighet i myndigheters verksamhet 621/1999. Personuppgiftslag 523/99. Skadeståndslag 412/1974. Deltagande i undervisningen och godkänd tentamen. Föreläsningar och övningar, 36 h. Timläraren i rättsvetenskap Klas Weckman. Övrig information: OBS. Kursens deltagarantal är begränsat till 25 studenter. Rätten att delta i undervisning definieras närmare ovan (se Studiegången).

4 Kommunikationsteori 3 sp (JOURN G5) Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Maxantal deltagare: 25 Åk II, ht Period Studieperioden utgör en introduktion till kommunikationsteorins grunder. Studieperioden består av föreläsningar och kurstentamen. 1. Fiske, J. Kommunikationsteorier. En introduktion. Stockholm Johansson, M. & Malmsten, P. Om kommunikation, en introduktion till kommunikationssamhället, Stockholm Lowery, S. & De Fleur, M. Milestones in Mass Communication Research. Third Edition. New York Bredvidläsning: McQuail, D. McQuail s Mass Communication Theory. Fourth Edition (eller nyare). London Morgan, G. Images of Organization. San Francisco 1998 eller Morgan, G. Organisationsmetaforer. Lund De som deltar i undervisningen skriver föreläsningsdagbok och tenterar Fiske och föreläsningsanteckningar. De som avlägger studieperioden genom litteraturtentamen tenterar 1-3 ovan. Universitetslektorn i journalistik. Medieforskning och mediekritik 5 sp (JOURN G6) Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Ht period 1 och

5 Det övergripande målet för kursen är att studenterna lär sig hur olika forskningsansatser kan användas för att förstå, utvärdera och utveckla olika moment i den journalistiska processen. Efter avslutad kurs har studenterna insikter i deskriptiva, normativa och analytiska forskningsansatser kring journalistik samt i kontextuella, funktionella och historiska forskningsansatser kring journalistiska institutioner. Studieperioden består av föreläsningar och mediekritikdiskussioner, essä med muntlig presentation samt hemtentamen. Tentamenslitteratur: 1. Deuze, M. MediaWork. Cambridge. Polity Press Ekecrantz, J. & Olsson, T. Det redigerade samhället. Stockholm Stocchetti,M. & Kukkonen, K. Critical Media Analysis. An Introduction for Media professionals. Peter Lang Couldry, N. et al. (ed.) Media Events in a Global Age. Routledge, London Thussu, D.K. News as Entertainment. The Rise of Global Infotainment. Los Angeles & al. Sage Fördjupande litteratur (för essäuppgifter), t.ex. följande: 6. Bourdieu, P. Om televisionen/journalistikens herravälde (Stockholm: Symposion, 1998). 7. Boczkowski, P. J. Digitizing the News. Innovation in Online Newspapers. MIT Press de Burgh, H. (ed.) Investigative Journalism. Context and Practice. London Fowler, R. (1991) Language in the News. Discourse and Ideology in the Press. Routledge, London, Gripsrud, Jostein, Mediekultur mediesamhälle. Daidalos, Göteborg Hjarvard, S. (ed.) News in a Globalized Society. Göteborg Kempf, W. & Luostarinen, H. (eds.) Journalism and the New World Order. Vol. 2. Göteborg Lidskog, R., Nohrstedt, S. & Warg, L-E (red.) Risker, kommunikation och medier. Lund Lowe, G. & Bardoel, J. (eds.) From public service broadcasting to public service media. Göteborg Machin, D. & van Leeuwen, T. Global Media Discourse. A Critical Introduction. Routledge, London Nohrstedt, S. A. & Ottosen, R. (eds.) Journalism and the New World Order. Vol 1. Göteborg Nohrstedt, S.A. & Ottosen, R. (eds) Global War Local Views. Media imaes of the Iraq War. Nordicom, Göteborg Norris, P. A Virtuous Circle. Political Communications in Postindustrial Societies. Cambridge Rosen, J. What are Journalists For? London Schudson, M. The Power of News. Cambridge Seppänen, J. Visuaalinen kulttuuri: teoriaa ja metodeja kuvien tulkitsijalle. Vastapaino. Tampere Tumber, H. (ed.) Media Power, Professionals and Policies. London Vetenskapliga artiklar, t.ex. ur Northern Lights, Nordicom Review eller Journalismikritiikin vuosikirja (sex artiklar motsvarar en bok). Föreläsningar, självstudier, presentation av essäer. Kursen avläggs antingen genom deltagande i föreläsningar och diskussioner samt godkänd hemtentamen och essäuppgift med presentation eller genom litteraturtentamen av verken 1-5. Professorn i journalistik. Nyhetsjournalistik 5 sp (Ä3) Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande och biämnesstuderande med journalistik som stort biämne. Åk I, ht, period II Kursen börjar kl

6 Tidigare avlagda studier: JOURN G1 och MEDIESPRÅK 1. Syftet med studieperioden är att de studerande skall lära sig arbetet på en nyhetsredaktion. Studieperioden behandlar den journalistiska metodik som är gemensam för alla medier: nyhetsvärdering, research, intervju, källkritik och pressetik. Studieperioden genomförs som blockundervisning och består av föreläsningar, redaktionsövningar och arbetsuppgifter. 1. Nygren, G. Nyhetsfabriken : journalistiska yrkesroller i en förändrad medievärld. Lund Thurén, T. Källkritik. 2. uppl. Stockholm Bredvidläsning: Fichtelius, E. Nyhetsjournalistik. Tio gyllene regler. Stockholm Obligatoriskt deltagande i undervisning, övningar och tentamen. Obligatorisk närvaro gäller skilt för kursens teoretiska och kursens praktiska del (se detaljerat kursprogram). På basis av föreläsningarna, övningarna och kurslitteraturen skrivs en kursessä som bedöms utifrån såväl praktiska som teoretiska kriterier. Professorn i kommunikationslära, särskilt journalistik Skapande framställning och reportagespråk 5 sp (MS 3) Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande och biämnesstuderande med journalistik som stort biämne. Ht, årskurs III, period I och II I fria skrivuppgifter övar de studerande upp sin personliga stil och uttrycksförmåga. Kursen fokuserar på övningar i att berätta och beskriva, gestalta scener, miljöer och personer. Studieperioden ger grundläggande insikter i reportaget som genre, bland annat genom analys av reportageböcker. Studieperioden består av föreläsningar, skrivuppgifter och diskussion.

7 1 Reportageböcker enligt anvisningar. 2 Hultén, Lars J. 1990: Reportaget som kom av sig. JMK Skriftserie. Stockholm. 3 Larsson, Sören 1994: Berättande journalistik. Natur och kultur. Stockholm. 4 Thurén, Torsten 1992: Reportagets rika repertoar. JMK. Stockholm. Föreläsningar 2 h, övningar 42 h. Skrivövningar, aktivt deltagande i kursen och analyser av reportageböcker. Obligatorisk närvaro gäller separat för kursens teoretiska och kursens praktiska del (se detaljerat kursprogram). Universitetslektorn i svenska, särskilt mediespråk. JOURN Ä7 Reportage 5 sp Kursen är avsedd för huvudämnesstuderande och studerande med biämneshelheten praktisk journalistik. Åk III, ht, period I och II Tidigare avlagda studier: JOURN Ä 1, MEDIESPRÅK 1 De studerande skall under studieperioden lära sig att arbeta med ett större reportage under en längre tidsperiod. Kursen går in på avancerade journalistiska arbetsmetoder som research och grävande journalistik. Speciell vikt läggs vid den textuella och formmässiga gestaltningen. Studieperioden består av föreläsningar, arbetsuppgifter, reportageskrivande och litteraturtentamen. 1. Bech-Karlsen, J. Reportasjen. Oslo Hansen, S. & Thor, C. Att skriva reportage. Stockholm Löwenberg, A. Undersökande journalistik. Södertälje Hanson, Nils, Grävande journalistik, Stockholm Föreläsningar, övningar, tentamen, eget arbete Obligatoriskt deltagande i undervisningen och övningarna samt godkänd tentamen. Universitetslektorn i journalistik

8 Webb-Tv 2 sp (JOURN Ä6b) Kursen är avsedd för huvudämnes- och biämnesstuderande. Vt, period 3. 1 kalendervecka under perioden till 1.3. Att genom produktion av webb-inslag under övningsperioden Ä1 fördjupa tänkandet i mångmedialitet i det redaktionella arbetet. Produktion av korta TV-inslag samt diskussioner och utvärdering av resultatet ur ett redaktionellt helhetsperspektiv. Produktion av 1-2 TV-nyhetsinslag för webben samt deltagande i redaktionens utvärderingsmöten. Universitetsläraren i medieteknik