Journalistikens grunder, språk och regler

Transkript

1 Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå universitet, Umeå Telefon: E-post: Dnr Datum Sid 1 (8) Journalistikens grunder, språk och regler Introduction to Journalism; language, conventions and regulations Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1VJ000 Ansvarig institution: Institutionen för kultur- och medievetenskaper Huvudområde: Vetenskapsjournalistik Nivå: Grundnivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar: Högskoleexamensnivå Utbildningsområde: Övrig (33%), Teknik (67%) Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd och Underkänd Programtillhörighet: Kursen utgör termin 1 på vetenskapsjournalistprogrammet. Fastställande Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen har fastställts att gälla från ht Litteraturlistan har reviderats Kursplanen har reviderats att gälla från ht Kursen behandlar den journalistiska arbetsprocessen, språk och skrivande, redigering och layout, foto, grafik och webbproduktion. Yrkesrollen och de lagar och etiska regler som reglerar journalistiskt arbete och publicering studeras och diskuteras, liksom aktuell forskning och debatt om journalistikens och massmediernas villkor och betydelse i kultur och samhälle. Därutöver belyses likheter och skillnader mellan journalistik och vetenskap samt journalistiskt kunskapssökande i relation till vetenskapligt kunskapssökande. En kort introduktion till arbetsfältet vetenskapsjournalistik ingår också i kursen. I kursen ingår momenten: 1) Journalistikens grunder, 2) Journalistiskt skrivande och textanalys, 3) Journalistikens visuella former, 4) Journalistik och medier i kultur och samhälle. Kunskap och förståelse För godkänt på kursen ska studenten - visa inblick i forskning och teori om mediernas politiska, sociala och ekonomiska villkor, deras historia och betydelse för individ och samhälle, - kunna redogöra för huvuddragen i forskning och debatt om den journalistiska yrkesrollen, samt för de lagar och etiska regler som gäller för journalistyrkets utövande i Sverige, med vissa internationella jämförelser, - visa förståelse för språket som socialt och kulturellt fenomen

2 Sid 2 (8) - visa insikt i språkets och formens betydelse för såväl begriplighet som för journalistikens representation av verkligheten. Färdighet och förmåga För godkänt på kursen ska studenten - på ett grundläggande plan behärska de olika delarna av den journalistiska arbetsprocessen: informationssökning, urval, källkritik samt journalistiskt skrivande, med huvudsaklig inriktning mot olika nyhetsgenrer, - känna till och kunna tillämpa grundläggande metoder för textanalys, och - uppvisa grundläggande färdigheter inom områdena layout, bild, grafik och webb. Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänt på kursen ska studenten - visa förmåga att självständigt söka ny kunskap, - ha utvecklat sin förmåga att både i grupp och självständigt analysera och diskutera problem som rör exempelvis journalistiska yrkesideal, arbetsmetoder, etik och källkritik, och - kunna förhålla sig reflekterande och kritisk till både egna och andras texter, visa förmåga att både ge och ta konstruktiv kritik. Förkunskapskrav För tillträde till kursen gäller som särskild behörighet: SvB/Sv2B samt EnB. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. I de fall närvaro är obligatorisk anges detta särskilt i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 1: Journalistikens grunder (9 hp) Introduction to Journalism Kursmomentet är en introduktion till journalistik som profession. Dels behandlas metoderna för research, skrivande och form, dels de lagar och regler som utgör ramarna för journalistiskt arbete och publicering. För godkänt på momentet ska studenten - vara förtrogen med den journalistiska arbetsprocessen och kunna tillämpa metoder för urval, värdering, kritisk tolkning och presentation, - visa god kunskap om och kunna tillämpa de etiska reglerna för press, radio och teve, - känna till och kunna tillämpa källkritiska principer, - kunna tillämpa olika intervjumetoder, - vara insatt i och kunna tillämpa svensk lag gällande yttrande- och tryckfrihet, offentlighet och sekretess, upphovsrätt och personuppgifter, - visa god inblick i forskning och debatt om den journalistiska yrkesrollen, - ha förståelse för språket som socialt och kulturellt fenomen - känna till den svenska språkvårdsdebatten

3 Sid 3 (8) Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Obligatorisk närvaro anges i schemat. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (6 hp) Journalistic Writing and Text Analysis Detta kursmoment koncentreras på skrivande och analys av journalistiska texter. Det övergripande målet är att skapa medvetenhet om hur nyhetsvärdering, textens innehåll, språk, disposition, skribentröst och läsartilltal samverkar med avseende på hur en artikel/motsvarande kan uppfattas av läsaren och vilka tolkningar som blir möjliga. I momentet ingår övningar i att själv producera väl fungerande text med betoning på nyhetsjournalistikens olika genrer. För godkänt på momentet ska studenten - kunna redogöra för grundläggande principer för språk och disposition i journalistiska texter. - visa grundläggande kunskap om olika journalistiska genrers särdrag, - behärska journalistiska arbetsmetoder - självständigt och inom givna tidsramar kunna producera journalistisk text, framförallt nyhetsartiklar, - i sitt skrivande uppfylla de språkriktighetskrav som ställs på professionella texter, - kunna använda svenska språket på ett korrekt och journalistiskt sätt, - kunna göra enklare analyser av journalistiska texters uppbyggnad, retorik och tematiska innehåll, och - ha utvecklat förmågan att diskutera, analysera och ge konstruktiv kritik på egna och andras texter. Momentet bygger till största delen på eget skrivande av journalistiska texter och arbete med textanalys individuellt och i grupp. Detta arbete ramas in av introducerande föreläsningar och seminarier för textrespons och diskussion. Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp) Visual Expressions of Journalism Kursmomentet består av teori om, praktisk framställning och bearbetning av bilder, webb och tidningssidor. För godkänt på momentet ska studenten kunna - använda layoutprogrammen QuarkXpress och Indesign, - utforma tidningssidor utifrån grafiska och nyhetsvärderingsmässiga principer,

4 Sid 4 (8) - formulera rubriker journalistiskt och grafiskt, - språkligt bearbeta egna och andras texter, - huvuddragen i dagspressens (i första hand) historiska utveckling, - fotografisk teknik och digital bildbehandling, - använda bildbehandlingsprogrammet Photoshop, - självständigt göra ett bildreportage, - publicera text, ljud och bild på webben, - förstå Internets möjligheter och begränsningar, - grunderna för informationssökning på Internet, och - redogöra för och tillämpa grundläggande kunskaper i foto- och bildteori samt bildanalys. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar samt muntliga och skriftliga presentationer. Stora delar av undervisningen kräver närvaro. Frånvaro från obligatorisk sammankomst medför restuppgift. Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp) Journalism and Media in Culture and Society Kursmomentet behandlar journalistik och medier ur ett samhälleligt och kulturellt perspektiv. Momentet ger en översikt över journalistikens och mediernas historia och utveckling samt modern mediestruktur. Utifrån aktuell forskning och debatt studeras och diskuteras mediernas politiska, sociala och ekonomiska villkor och betydelse för individ, kultur och samhälle. Viktiga perspektiv i kursen rör journalistikens och mediernas betydelse när det gäller identitet, makt och demokrati; klass, genus, etnicitet och andra hierarkier, normer och ordningar i kultur och samhälle. Mediernas integritet och nyhetsstyrning behandlas också. För godkänt på kursen ska studenten - visa övergripande kunskaper om svensk mediehistoria och dess utveckling, - vara insatt i och kunna diskutera aktuell svensk mediestruktur och journalistikens politiska, sociala och ekonomiska villkor, - vara insatt i forskning och debatt om nyhetsvärderingens och medieinnehållets betydelse för individ och samhälle med avseende på demokrati och social förändring, identitetsskapande, normer, samt maktrelationer av olika slag - visa medvetenhet om journalistikens betydelse och makt och förhålla sig reflexivt och kritiskt till den journalistiska yrkesrollen och de ideal som förekommer inom yrket. Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, grupparbeten samt muntliga och skriftliga presentationer. Examination Examinationen sker fortlöpande genom obligatorisk närvaro och inlämningsuppgifter, samt vid särskilda hemtentamenstillfällen. Den sker både individuellt och i grupp, muntligt och skriftligt.

5 Sid 5 (8) Hemskrivningsperiodens inlämningsdatum gäller som tentamensdatum. För studerande som inte godkänns vid det ordinarie provtillfället anordnas vid behov ytterligare provtillfälle under terminen. Bedömningen skall enligt högskoleförordningen vara individuell eller utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske för kursen i sin helhet. Examination sker enligt graderna Väl Godkänd, Godkänd eller Underkänd. Får den studerande underkänt på en hemtentamen kan restuppgift ges som alternativ till omprov, t ex i form av att den eller de underkända frågorna kompletteras och bedöms på nytt. I dessa fall kan betyg på tentamen bli högst Godkänd. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. På kursen som helhet ges betygen Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. För Väl godkänd på hel kurs fordras Väl godkänd på 3 av 4 kursmoment. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som antagits till kurs skall kunna examineras på kursen och dess delmoment upp till två år efter första registreringsdatum. Den studerande får tentera högst fem gånger på varje delmoment. Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära annan examinator. Moment 1: Examinationen sker genom dels hemtentamen, dels fortlöpande genom inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 2: Examinationen sker genom inlämning av texter och uppgifter inom givna tidsramar och genom aktivt deltagande vid seminarierna. På momentet ges betygen Väl Godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 3: Examinationen sker fortlöpande genom och inlämningsuppgifter och aktivt deltagande i seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Moment 4: Examinationen sker genom dels hemtentamen, dels fortlöpande genom redovisningar, inlämningsuppgifter och aktivt deltagande vid seminarier. På momentet ges betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Tillgodoräknande Tillgodoräknande prövas enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning fastställd av Rektor Se:

6 Sid 6 (8) Kurslitteratur Moment 1: Journalistikens grunder (9 hp) Ahlberg, Kerstin (2006) Din upphovsrätt och andras. 3:e upplagan. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Allan, Stuart (2004) News Culture, Open University Press, UK, kap och 4 (Boken ingår även i moment 4). Allan, Stuart (2006) Online News: Journalism and the Internet, Open University Press. Hadenius, stig, Wiebull, Lennart & Wadbring, Ingela (2008) Massmedier: press, radio och tv i den digitala tidsåldern, Bonnier Alba (Boken ingår även i moment 4). Häger, Björn (2001) Intervjuteknik. Stockholm: Liber. Lindström, Fredrik (2000) Världens dåligaste språk tankar om språket och människan idag. Stockholm: Bonniers. Olsson, Anders R (2006) Yttrandefrihet och tryckfrihet: handbok för journalister. Lund: Studentlitteratur. Sefastsson, Trond (1999) Offentlighetsprincipen i praktiken. Andra omarbetade upplagan. Stockholm: Arena (eller Dialogos förlag). Thurén, Torsten (2005) Källkritik. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare, Stockholm: Liber. Østlyngen, Trine & Øvrebo, Turid (1998) Journalistikk. Metode og fag. Gyldendal. Spelregler för press, radio och TV. Pressens samarbetsnämnd (senaste upplagan) Stockholm: Tidningsutgivarna. Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma* Referenslitteratur/extraläsning: Gustafsdotter, Jeanette (2004) Murvlarnas lagbok, Kalmar: Fojo. Hansén, Stig & Thor, Clas (1998) Intervjua. En grundbok för media, Ordfront. Melin, Lars & Melin, Martin (2005) Fiint språk. Svenska förlaget. Petterson, Olof & Bertrand, Claude-Jean (red) (2007) Medieetik i Europa. Stockholm: SNS Förlag. Moment 2: Journalistiskt skrivande och textanalys (6 hp) Andersson-Ek, Per m fl (2005) Börja skriva. Stockholm: Ordfronts förlag. Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag, ss (Boken ingår även i moment 3 och 4). Lundgren, Kristina, Birgitta Ney & Torsten Thurén (1999) Nyheter att läsa tidningstext. Stockholm: Ordfronts förlag. Nordenstam, Kerstin (2003) Genusperspektiv på språk. HSV/pdf. Kompendier och andra anvisade texter kan tillkomma*

7 Sid 7 (8) Referenslitteratur/extraläsning/handböcker i svenska språket: Amneståhl, Per (2005) Skrivkänsla. Handbok i redaktionellt språkarbete. Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. Grünbaum, Catharina (2003) Språkbladet. Dagens Nyheter, Månpocket. Kronmarker, Marie & Nygren, Per (red) (2000) Skrivboken från Fojo. Kalmar: Fojo. Larsson, Sören (2001) Att skriva i tidning. Stockholm: Natur och Kultur. Handböcker i svenska språket Språkriktighetsboken. Utarbetad av Svenska språknämnden. Norstedts akademiska förlag, Svenskt språkbruk. Ordbok över konstruktion och fraser. Svenska språknämnden och Norstedts ordbok, Svarta listan. Ord och fraser som kan ersättas i författningsspråket. Regeringskansliet. SB PM 2004:1. Svensk ordbok. Tredje rev. uppl. Norstedts, Svenska Akademiens ordlista. 13:e uppl Svenska språknämndens uttalsordbok (red. Claes Garlén), Norstedts ordbok, Svenska skrivregler. Svenska språknämnden. Almqvist & Wiksell. Uppsala, Ord för ord. Synonymordbok. Norstedts 4:e uppl, Moment 3: Journalistikens visuella former (9 hp) Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson (2005) Börja skriva. Stockholm: Ordfront. Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag,. Holmström, Rosemarie (2004) Där satt den! En bok om att göra rubriker. Kalmar: Fojo. Leth, Göran & Thurén, Torsten (2000) Källkritik för Internet. Rapport 177 Styrelsen för psykologiskt försvar (PDF). Segeholm, Göran (2003) Fånga bilden: handbok i bildjournalistik för skrivare. Kalmar: Fojo. Stenciler och aktuella manualer. Referenslitteratur/extra läsning Eva Jaise-Nielsen, Tidskriftsdesign, Ordfront, senaste upplaga. Bo Berndal, Typiskt typografiskt, T. Fischer & co, senaste upplaga. Moment 4: Journalistik och medier i kultur och samhälle (6 hp) Allan, Stuart (2004) News Culture, Open University Press, UK, kap Gustafsson, Lisbeth & Lönnroth, Ami (2008) Vad säger journalisterna? Om etik, makt och ansvar, Sim(o), Institutet för mediestudier. Gripsrud, Jostein (2002) Mediekultur Mediesamhälle. Daidalos förlag, ss

8 Sid 8 (8) Hadenius, Stig & Weibull, Lennart (2005) Massmedier. En bok om press, radio och TV. Stockholm: Bonnier Alba. Kleberg, Madeleine (2006) Genusperspektiv på medie- och kommunikationsvetenskap, HSV/pdf. Olsson, Anders R (2006) Lögn, förbannad lögn och journalistik. Stockholm: Natur och Kultur. Schudson, Michael (1978) Discovering the News. A Social History of American Newspapers, London: Harvard University Press. Referenslitteratur Petersson, Olof m fl (2005) Mediernas integritet. SNS Demokratiråd, rapport Stockholm: SNS Förlag. Klassamhället i massmedia. LO Idédebatts skriftserie nr 4 (lånas ut av institutionen). NIKK Magasin: Kjønn, makt og media (utlånas av institutionen). Övriga föreskrifter I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studierektor. Umeå universitet, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå Telefon: Telefax: Texttelefon: