Kursplan. Kriminologi II, 30 högskolepoäng Criminology II, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Transkript

1 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2019 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Kriminologi II, 30 högskolepoäng Criminology II, 30 Credits Kurskod: KR701G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Kriminologi Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Kriminologi Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2015 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Delkurs 1: Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 hp: Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - Beskriva vad ett integrativt förhållningssätt innebär för att förklara varför personer begår brott eller blir brottslingar. - Förklara förutsättningarna för integrativa teoriers framväxt och fokus. - Exemplifiera betydelsen av kön, klass, etnicitet och ålder i relation till kriminalitet och integrativa kriminologiska teorier. - Förklara hur integrativa kriminologiska teorier kan tillämpas i brottsprevention. Färdighet och förmåga - Söka aktuell och relevant integrativ forskning om orsaker till att personer begår brott. - Tillämpa integrativa kriminologiska teorier på verklighetstrogna fall och situationer för att förklara varför personer begår brott eller blir brottslingar. Värderingsförmåga och förhållningssätt - Kritiskt förhålla sig till integrativa teorier samt kunna värdera olika integrativa teorier mot varandra.

2 2(6) - Reflektera över relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter som påverkat utvecklingen av integrativa teorier. Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 hp Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - Beskriva centrala kvalitativa såväl som kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder inom det - Förklara relationen mellan vetenskapsteoretiska utgångspunkter och valet av datakälla. Färdighet och förmåga - Använda centrala kvalitativa såväl som kvantitativa datainsamlings- och analysmetoder inom det - Planera, förbereda samt genomföra kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga arbeten inom det - Skriftligt och muntligt sammanställa och presentera vetenskapliga arbeten inom det kriminologiska fältet som uppfyller krav på akademisk framställning inkluderande språklig kompetens, disposition och saklighet. - Söka aktuell och relevant kunskap på vetenskaplig nivå inom det kriminologiska fältet samt identifiera behov av ytterligare kompetens inom området. Värderingsförmåga och förhållningssätt - Kritisera och värdera egna såväl som andras vetenskapliga arbeten inom det kriminologiska fältet. - Förhålla sig till olika etiska överväganden vid genomförandet av vetenskapliga studier inom det Delkurs 3: Viktimologi, 7,5 hp Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - Beskriva och tillämpa centrala viktimologiska teorier och problemområden på olika grupper av brottsoffer. - Förklara hur viktimologisk kunskap kan användas i brottsprevention och trygghetsskapande arbete. Färdighet och förmåga - Planera en brottsofferundersökning samt reflektera kring olika för- och nackdelar med olika sätt att mäta utsatthet för brott. - Reflektera över hur risken för och tidigare utsatthet för brott är relaterat till trygghet. - Reflektera över vilken roll klass, kön, ålder och etnicitet har för risken att utsättas för olika typer av brott och vilken roll dessa faktorer spelar för vilka konsekvenser brott kan få för olika grupper av brottsoffer. Värderingsförmåga och förhållningssätt - Identifiera och föreslå olika former av emotionellt och juridiskt stöd som olika grupper av brottsoffer har. - Identifiera och kritiskt granska olika samhälleliga framställningar av brottsoffer. - Kritiskt värdera viktimologiska teorier och viktimologisk forskning. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen syftar till att studenten ska förvärva sig fördjupade kunskaper om integrativa teorier, viktimologi (brottsoffer) samt olika vetenskapliga metoder inom det Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och situationer. Delkurs 1: Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 7,5 hp Kursen ger fördjupade kunskap om integrativa teorier och forskning om orsaker till brott. I kursen beskrivs ledande integrativa teorier. Delkurs 2: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 15 hp Kursen ger fördjupade kunskaper om vanligt förekommande forskningsmetoder inom kriminologin,

3 3(6) både kvalitativa och kvantitativa. Delkurs 3: Viktimologi, 7,5 hp Kursen ger fördjupade kunskaper om viktimologi med fokus på vilka konsekvenser olika typer av brott kan få, hur olika grupper av människor drabbas av brott, innebörden av föreställningar om offer och offerskap samt vilka behov och rättigheter brottsoffer har. Studieformer Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier, grupparbeten, praktiska övningar i datasal, grupphandledning och självständigt arbete. Vissa moment är obligatoriska och specificeras i början av respektive kurs. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare kurstillfälle. Hela eller delar av kursen kan komma att ges på engelska. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Integrativ teori och forskning om orsaker till brott, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Skriftlig salstentamen. Integrativ teori och forskning, gruppuppgift, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0110) Muntligt vid obligatoriska seminarier och skriftligt PM. Informationssökning, 1 högskolepoäng. (Provkod: 0200) Praktisk övning i datasal samt muntlig presentation av sökningen. Vetenskapsteori, 0,5 högskolepoäng. (Provkod: 0210) Deltagande i seminarium. Kvalitativ metod I, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0220) Muntlig presentation samt skriftlig uppgift. Kvalitativ metod II, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0230) Deltagande i seminarium. Grundläggande statistik I, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0240) Praktisk övning i datasal samt skriftlig uppgift. Grundläggande statistik II, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0250) Praktisk övning i datasal samt skriftlig uppgift. Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0260) PM och muntlig ventilering. Viktimologi, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0300) Skriftlig salstentamen. Viktimologi, gruppuppgift, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0310) Muntligt vid obligatoriska seminarier och skriftligt PM. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl.

4 4(6) Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Integrativ teori och forskning om orsaker till brott Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Integrativ teori och forskning, gruppuppgift Informationssökning Vetenskapsteori Kvalitativ metod I Kvalitativ metod II Grundläggande statistik I Grundläggande statistik II Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning II Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Viktimologi Som betyg används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Viktimologi, gruppuppgift För betyget VG på hela kursen krävs betyget VG i totalt 17,5 hp av kursens examinationer samt betyget G på samtliga andra examinationer. För betyget G på hela kursen krävs betyget G i samtliga examinationer och att alla obligatoriska moment genomförts. Betyget U innebär att en eller flera examinationer bedömts med U och/eller att alla obligatoriska moment ej genomförts. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Kriminologi A eller Kriminologi I om minst 22,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

5 Övriga föreskrifter Rätten till förnyat prov 1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle i augusti. 2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts. 3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekt begära att en annan lärare utses att bestämma betyg. 4. Den som fått betyget Godkänd på visst prov får inte tentera om för att få betyget Väl godkänd. 5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges. 5(6) Övergångsbestämmelser Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyat prov. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber, 690 sidor McLaughlin, Eugene, & Muncie, John (2013)/3:e upplagan The SAGE dictionary of criminology London: SAGE, 510 sidor Språkrådet (2008) Svenska skrivregler Stockholm: Liber, 263 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Farrington, David P (2005) Integrated developmental & life-course theories of offending New Brunswick, N.J: Transaction Publishers, 270 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Djurfeldt, Göran & Barmark, Mimmi (2015) Statistisk verktygslåda 0: att förstår och förändra världen med siffror Lund: Studentlitteratur, 198 sidor Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007) Samhällsvetenskapernas förutsättningar Göteborg: Daidalos, 336 sidor Silverman, David (2015) Interpreting Qualitative Data London: Sage Publications, 500 sidor Vetenskapsrådet (2011) God forskningssed Vetenskapsrådets rapportserie, 1:2011, 129 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Heber, Anita, Tiby, Eva och Wikman, Sofia (2012) Viktimologisk forskning - brottsoffer i teori och metod Lund: Studentlitteratur, 401 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1: Artiklar och annat material, max 1000 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur. Delkurs 2: Artiklar och annat material, max 200 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur.

6 Delkurs 3: Artiklar och annat material, max 500 sidor, tillkommer som obligatorisk litteratur. 6(6)