SBAR-muntlig rapport

Transkript

1 SBAR-muntlig rapport

2 SBAR: Situation Bakgrund Aktuellt Rekommendation

3 Situation Geriatrikavdelningarna 8 och 9 började 16jan med muntlig rapport enligt SBAR Ssk och usk rapporterar tillsammans från dagpasskvällspass på givna klockslag Säkerställer att alla får samma information Syftet är att frigöra patienttid då avdelningen är välbemannad

4 Bakgrund SBAR standardiserat kommunikationssätt Genom att rapportera enligt SBAR förbättras informationen genom att den förblir relevant, koncist samt minskar risken för missförstånd och förbättrar således samarbetet mellan vårdpersonalen vilket följaktligen förbättrar och bidrar till ökad patientsäkerhet (Becket & Kipnis, 2009; Velji, Baker, Fancott, Andreoli, Boaro, Tardif, Aimone & Sinclair, 2008) Brister i kommunikationen har kommit att bli en av de vanligast bakomliggande orsakerna till vårdskador vilket medfört att WHO har lyft kommunikationen inom hälso- och sjukvård som en prioriterad säkerhetsåtgärd där SBAR rekommenderas. (WHO 2009) SBAR rekommenderas av Inspektionen för vård och omsorg och SKL. Redan 2010 tog LIV beslut om att jobba efter metoden SBAR, dock har vi på medicinkliniken endast jobbat med SBAR i vissa situationer. Personalen anser sig inte ha tillräckligt mycket patienttid Personalen visar sig ha olika bild av patienterna vi vårdar, vi har fokus på olika saker Enligt gamla vanor har olika yrkesgrupper rapporterat var för sig Läsrapport 45-60min plus muntlig avstämning 15-30min tog mycket lång tid: 60-90min. Ineffektiv arbetstid mellan då avdelningarna är som mest bemannade

5 Rapport pågår!

6 Aktuellt Rapporterna tar minuter (ssk+usk från dagen, ssk+usk från kvällen) Alla medarbetare får samma bild av patienten Under tiden rapporten ges finns 1usk från varje grupp kvar hos patienterna Receptionisten ser till att grupperna får rapportera i lugn och ro, inkommande samtal stoppas hos denne

7 Situation Under S:et rapporterar du: när och varför patienten kom in finns det en klar inläggningsdiagnos så rapporterar du den Bakgrund Under B:et rapporterar du: tidigare och nuvarande sjukdomar som är av betydelse för den aktuella vården vad patienten har för tidigare ADL-status och sociala insatser. Aktuellt Under A:et rapporterar du: relevanta undersökningar som gjorts aktuellt omvårdnadsstatus ADL-behov gjorda riskbedömningar och insatta åtgärder (tex ej HLR) Rekommendation Under R:et rapporterar du: planerade undersökningar planerade observationer/omvårdnad under kommande pass speciella läkemedel/administreringstider, t ex insulin, intravenöst antibiotika, waran utskrivningsplanering

8

9 Frigör patienttid Arbetsuppgifter som kan göras i överlappningstiden Uppgifter att utföra under den tid som frigörs: Ev komplettera rapporten (läkemedelstider mm) Såromläggningar Riskbedömningar och sätta in omvårdnadsåtgärder (Senior Alert) Förbereda för hemgångar, t ex dusch, rapport till distriktsköterska, dela läkemedel, skriva omvårdnadsepikriser Mobilisera patienter (vid behov i samarbete med rehabpersonal) Eventuella kontroller, t ex bladderscan, blodtryckskontroller etc som man behöver ha koll på inför eftermiddagsronden

10 Rekommendation Fortsätta förbättringsarbetet Avstämningar på APT, andra mötesformer Vecka 12, utvärdering via enkät

11 Personalens upplevelse - hittills Bra att alla får höra samma information om patienten! Dokumenterar vi mindre? Svårt att sammanfatta en lång vårdtid på några få minuter Personalen har svårt att förlägga vissa arbetsuppgifter till eftermiddagen, vill gärna göra arbetsuppgifterna på förmiddagen Fika Prata Flex? Ovana att prata inför andra Missar att kolla av journaltabeller Bra att muntlig rapport sker strukturerat Mer tid för riskbedömningar Får jag verkligen veta allt om patienten?

12 Elin Eldh avdelning 9 elin.eldh@liv.se Jenny Mattsson avdelning 8 jenny.mattsson@liv.se