Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde

Transkript

1 Nämndkansliet Erica Hult Tfn E-post Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 8 maj 2017, kl. 11:00-16:00 Hålltider: Kl. 10:00-11:00 Kl. 11: Gruppmöten Sammanträdet börjar Redovisning av pågående fastighetsprojekt Transport och logistik Rehabilitering och tidig återgång Namnbyte för Landstingets resurscentrum Kl.13:00 Fortsatt sammanträde Plats: Landstingsservice, ingång 15/13 1 trappa, Akademiska sjukhuset, Uppsala (Lokal: Munin) Välkomna! Johan Edstav Ordförande fastighets- och servicenämnden Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Val av justerare Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden utser Stefan Olsson (M) att jämte ordföranden Johan Edstav (MP) justera dagens protokoll. Tid för justering: x-xx 39 Fastställelse av föredragningslista Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden fastställer förslag till föredragningslista. Ärendet Föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet har utsänts till ledamöter och ersättare. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

3 Nr FÖREDRAGNINGSLISTA Fastighets- och servicenämndens sammanträde den 8 maj 2017 Kl Landstingsservice, ing 15/13 Akademiska sjukhuset Ärenden Val av justerare: Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 40 Miljöredovisning 2016 FSN Förstudie kringinvesteringar Neonatal/Kvinna & barn FSN Programarbete Hälsoäventyret FSN Investeringsplan FSN Initiering av upphandling av hyreskontrakt närvårdsplatser FSN Initiering upphandling ramavtal byggentreprenörer FSN Initiering upphandling ramavtal fastighetsunderhåll (undertaksentreprenad) 47 Initiering upphandling ramavtal fastighetsunderhåll (rivnings- och fuktsaneringsentreprenad) 48 Initiering upphandling ramavtal fastighetsunderhåll (elentreprenad) 49 Initiering upphandling ramavtal fastighetsunderhåll (byggentreprenad) FSN FSN FSN FSN Uppföljning investeringsprojekt inom FAS FSN Återrapportering avseende uppföljning privata utförare FSN Revidering Interkontrollplan 2017 FSN Månadsrapporter LRC och LSU FSN Information - Redovisning av pågående fastighetsprojekt - Transport och logistik - Rehabilitering och tidig återgång FSN

4 - Namnbyte för Landstingets resurscentrum - Informationsärenden i pärm 55 Delegationsärenden FSN Anmälan av inkomna skrivelser FSN

5 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Lina Widenmo Dnr FSN Miljöredovisning 2016 Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar: att föreslå Regionstyrelsen lägga Miljöredovisningen 2016 till handlingarna och att åtgärder för att nå miljömålen drivs vidare inom ramen för ordinarie miljöledningsarbete. Ärendet Miljöredovisningen följer upp miljöprogrammets mål En framgångsfaktor för att minska vår miljöpåverkan är Region Uppsalas förebyggande och systematiska miljöarbete. Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen i miljöprogrammet som gäller år Programmet har tre övergripande miljömål; minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. I miljöprogrammet finns också en vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år Resultat per mål Av de totalt 24 detaljerade miljömål som programmet innehåller visar 15 av dem positiva resultat. Exempelvis har kollektivtrafiken högre grad av fossilfria drivmedel, vilket minskar organisationens totala klimatpåverkan. Vissa mål har till redan uppnåtts, till exempel utfasningen av ftalatinnehållande förbrukningsvaror samt energibesparing där målen redan överträffats. Andra framgångar är att vi har certifierat två byggnader enligt Miljöbyggnad Guld och att vårt projekt för rening av läkemedelsrester Åtta mål går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Det finns förbättringsmöjligheter för personalens tjänsteresor och för patienter som reser till vården, avveckling av kemikalier blir en alltmer komplex fråga och vi behöver fortsätta se över vår användning av vissa typer av förbrukningsvaror. Organisationens totala klimatpåverkan Utsläppen av de växthusgaser som vi kan mäta, minskade med ca 11 procent år 2016 jämfört med år Den största utsläppsminskningen under 2016 står kollektivtrafiken för. Kollektivtrafiken har totalt minskat koldioxidutsläppen med över ton. Detta är tack vare att många trafikföretag, framför allt stadstrafiken, ökat sin andel biodrivmedel. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

6 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Under 2016 utfördes jetflyg inte längre i egen regi. Dessa flygresor har fortsatt i något mindre omfattning men mätning av externa utförares utsläpp har inte kunnat göras, vilket påverkar resultatet. Dessa transporter utgör dock en relativt liten del av organisationens totala klimatutsläpp. Helikopterplattan var stängd under första halvåret 2016, vilket innebär att ambulanstransporterna till- och från Akademiska från andra landningsplatser har ökat något. Lustgasreningsanläggningen vid Akademiska sjukhuset har varit ur funktion en stor del av året vilket gjort att utsläppen från lustgas har ökat. Bilagor 40 Miljöredovisning 2016 Kopia till: Regionstyrelsen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

7 . Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år

8 Inledning Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen i miljöprogrammet som gäller år Programmet har tre övergripande miljömål; minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. I miljöprogrammet finns också en vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år Av de totalt 24 detaljerade miljömål som programmet innehåller visar flertalet av dem positiva resultat. Exempelvis har kollektivtrafiken högre grad av fossilfria drivmedel, vilket minskar organisationens totala klimatpåverkan. Vissa mål har till redan uppnåtts, till exempel utfasningen av ftalatinnehållande förbrukningsvaror samt energibesparing där målen redan överträffats. Andra framgångar är att vi har certifierat två byggnader enligt Miljöbyggnad Guld och att vårt projekt för rening av läkemedelsrester i avloppsvatten fått pris för Årets hållbarbara sjukvårdsinnovation. Det är glädjande och visar att strukturen med ett övergripande internt miljöprogram ger oss förutsättningar för att styra och driva arbetet i rätt riktning. Det ger oss också möjligheter att skruva på våra kommande målsättningar och höja ribban ytterligare där vi redan nått goda resultat. Resultatet visar förstås även på att vi fortfarande har vissa utmaningar för miljöarbetet. Det finns förbättringsmöjligheter för personalens tjänsteresor och för patienter som reser till vården, avveckling av kemikalier blir en alltmer komplex fråga och vi behöver fortsätta se över vår användning av vissa typer av förbrukningsvaror. En framgångsfaktor för att minska vår miljöpåverkan är Region Uppsalas förebyggande och systematiska miljöarbete. Att vi har varit miljöcertifierade i över tio år är en avgörande faktor för att få genomslag för våra målsättningar och aktiviteterna som leder oss dit. Det goda arbete vi har idag ser jag att vi verkligen bör värna om. Vi ska fortsätta ligga i framkant bland landsting och regioner och vi ska fortsätta skapa förutsättningar för ett stolt internt miljöarbete! Johan Edstav Ordförande Fastighets- och servicenämnden 2

9 Innehåll INLEDNING 2 INNEHÅLL 3 LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN 4 LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET 5 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS MILJÖPROGRAM MINSKAD KLIMATPÅVERKAN 6 TRANSPORTER 8 ENERGI 13 FÖRBRUKNINGSVAROR 15 HÄLSOSAM OCH GIFTFRI MILJÖ 16 KEMIKALIER 16 LÄKEMEDEL 17 LIVSMEDEL OCH TEXTILIER 20 HÅLLBAR OCH EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 23 MILJÖANPASSADE FASTIGHETER 23 AVFALL 23 BIOLOGISK MÅNGFALD 25 EN MILJÖCERTIFIERAD ORGANISATION 27 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN GENOM HÅLLBAR UPPHANDLING 28 SOCIALT ANSVAR I SAMBAND MED UPPHANDLING 29 3

10 Landstingets miljöpåverkan Från och med 1 januari 2017 har Landstinget i Uppsala Län gått över till att vara Region Uppsala. Då denna redovisning avser år 2016 så benämns organisationen vid samma namn som den hade under året som avses Landstinget i Uppsala län. Landstinget med cirka anställda år 2016 har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de drygt människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård bedriver landstinget kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och är huvudman för kollektivtrafiken i länet. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ effekt på människors hälsa. Under delar av 2016 har tyvärr Akademiska sjukhusets anläggning för destruering av lustgas inte varit i drift på grund av tekniskt fel. Detta har inneburit att en större andel av lustgasen släppts ut i atmosfären än tidigare år. Under 2016 kom även nya riktlinjer för periodiska utsläpp av kemikalier till avloppsledningsnätet i Uppsala kommun. Efter en inventering visade det sig att utsläppen från våra verksamheter låg under gränsvärdena för alla ämnen utom formaldehyd på en verksamhet där åtgärder kommer att vidtas. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter. Miljöpåverkande Miljöpåverkan Aktiviteter Transporter Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Byggnationer El, värme och kyla Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Avfall Beroende på materialval, konstruktion och arkitektur kan byggnationer bland annat bidra till att tillföra farliga ämnen och påverka energiförbrukning, såväl under byggnadsskede som under resten av byggnadens livslängd Ökad växthuseffekt, försurning. Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön. Ökad växthuseffekt av anestesigaser. Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten. Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel. Ökad växthuseffekt, övergödning och försurning om avfallet inte hanteras rätt. Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion. Rätt planerat leder byggnationen till en god innemiljö. Fel planering kan bidra till negativa hälsoeffekter. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar. T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar. Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande. Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar. 4

11 Landstingets policy och vision för miljöarbetet Nedan redovisas landstingets policy och vision för miljöarbetet år Denna miljöpolicy började gälla 1 januari 2015 och fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Landstinget i Uppsala län till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Landstingets verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning: Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 5

12 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram I följande kapitel redovisas resultaten för de detaljerade miljömålen som ska leda till att de övergripande miljömålen uppnås. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltningsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningsledningarnas genomgångar av miljöarbetet. Minskad klimatpåverkan Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med ca 11 procent år 2016 jämfört med år Den största utsläppsminskningen under 2016 står kollektivtrafiken för. Kollektivtrafiken har totalt minskat koldioxidutsläppen med över ton. Detta är tack vare att många trafikföretag, framför allt stadstrafiken, ökat sin andel biodrivmedel. Under 2016 utfördes jetflyg inte längre i egen regi. Flygresorna har fortsatt i något mindre omfattning men mätning av externa utförares utsläpp har inte kunnat göras vilket påverkar resultatet. Helikopterplattan var stängd under första halvåret 2016, vilket innebär att ambulanstransporterna till- och från Akademiska från andra landningsplatser har ökat. I Figur 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2016 och i Figur 2 jämförs utsläppen mellan åren som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 1. Figur 1: Totala utsläpp av koldioxid 2016 fördelat på olika utsläppskällor. Följande antaganden gjorts: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el och utan denna skulle koldioxidutsläppen från el istället motsvara ca ton. Sedan år 2012 köper landstinget koldioxidneutral fjärrvärme. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen vara ton. Ett kilo lustgas motsvarar 298 kg koldioxid. Ett kilo av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 216 och kg koldioxid. Övriga anestesigaser; 132; Betalda patientresor; 1 0% 158; 2% Varutransporter; 253; 1% Lustgas; 1589; 3% Resor till och från arbetet; 4503; 9% Förbrukningsvaror; 7 079; Tjänsteresor; 2 173; 4% 14% El ; 485; 1% Kollektivtrafik (Tåg); 0; 0% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik); 3 268; 7% Kollektivtrafik (Regiontrafik); ; 43% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala); 5 796; 12% Värme; 462; 1% Ånga; 0; 0% Fjärrkyla; 226; 0% Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta); 768; 2% 1 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 6

13 Figur 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser omräknat till koldioxidekvivalenter ton koldioxidekvivalenter Betalda patientresor Resor till och från arbetet El (Bra Miljöval-el) Ånga Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Tåg) Lustgas Varutransporter Tjänsteresor Värme Fjärrkyla Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Förbrukningsvaror Övriga anestesigaser 2 Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i Figur 2 är inte graddagskorrigerad. I figur 1 och 2 redovisas endast patientresor betalda av landstinget, vilket motsvarar cirka 11 procent. De varutransporter som redovisas är de tre största direkttransporterna till landstinget transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är intensivvårdshelikoptern, flygresor och ambulanser. För kollektivtrafiken redovisas 2012 års statistik även i staplarna för år 2010 och Statistiken för förbrukningsvaror utgår från en utredning genomförd år Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc.) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. 7

14 Transporter Miljömål Fossilfri busstrafik År 2018 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med fossilfria bränslen. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Under år 2016 utfördes drygt 32 procent av UL:s busstrafiks kilometerproduktion med fossilfria bränslen jämfört med 22 procent år 2015, se Figur 3. Figur 3: Andel fossilfri kilometerproduktion hos UL under åren % % 21 % Den huvudsakliga anledningen till att en större andel kilometerproduktion blivit fossilfri under 2016 är att biodiesel används i allt högre utsträckning. Samtliga trafikoperatörer bidrog till detta. De två första helt eldrivna bussarna togs in i ULs trafik under Under året har arbetet dessutom fortsatt för att möjliggöra komplettering av bussdepån i Fyrislund för mottagande och tankning av biogas i regiontrafikens gasbussar. Ett uppdrag för att elektrifiera en av stadsbusslinjerna i Uppsala från sommaren 2018 har också inletts. Miljömål Utsläpp av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken År 2018 ska utsläppen av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken ha minskat i jämförelse med år Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Utsläppen av kväveoxider från kollektivtrafiken har minskat under 2016 och utsläppen av partiklar är oförändrat jämfört med tidigare år. Utsläppen av kväveoxider minskade mellan åren från 1,85 g/kwh till 1,66 g/kwh. Utsläppen av partiklar från kollektivtrafiken låg stadigt på 0,01 g/kwh både år 2015 och Det var framförallt en bättre prestanda hos fordonsflottans dieselbussar som bidrog till minskningen av kväveoxider. Utsläpp av partiklar och kväveoxider beror i stort sett uteslutande på motorteknik. Att byta ut fordon till nyare miljöklass (Euro 6), eller att byta ut förbränningsmotorer till elmotorer, driver denna utveckling. 8

15 Miljömål Energieffektivitet i busstrafiken År 2018 ska busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer i jämförelse med år Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Energianvändningen i busstrafiken ökade visserligen mellan år , från MWh till MWh. Men bussarna körde också längre sträcka, antalet kwh/fordonskilometer minskade därför med en knapp procent under Energianvändningen per personkilometer busstrafik för år 2016 är 0,46 kwh. 3 Miljömål Resor till och från arbetet År 2018 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Antalet kilo koldioxidutsläpp per årsarbetare har minskat till 531 kilo år 2016, i jämförelse med 571 kilo per årsarbetare år Det motsvarar en minskning med sju procent. Hur fördelningen ser ut för olika transportslag finns i Figur 4 och 5 visas fördelningen mellan de transportslag som bidrar till respektive inte bidrar till koldioxidutsläpp. Den huvudsakliga anledningen till att målet går åt rätt håll är att antalet anställda som kör bil till arbetet har minskat och fler åker buss och tåg till arbetet. Det har blivit ca fyra procent fler som åker buss och tåg till arbetet 2016 jämfört med 2014, se Figur 4. Under 2016 är det 27 procent av de anställda som cyklar året runt till och från arbetet. För att bidra till minskade koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fortsätter arbetet med stimulansprojekt med möjlighet att testa att åka kollektivt och cykla. Stimulansprojekt för att få fler att cykla och åka kollektivt till arbetet har genomförts under både vår och höst 2016 i samarbete med Friskhuset. Under vintern genomfördes även projektet Vintercyklisten i samarbete med Uppsala kommun. Anställda inom Uppsala läns landsting erbjuds dessutom möjligheten att köpa årskort på kollektivtrafiken via nettolöneväxling. Det är ca 800 personer inom landstinget som har antagit erbjudandet under Möjligheter kring infrastrukturåtgärder som underlättar för miljöanpassat resande till och från arbetet kommer också att utredas framöver 4. Under 2016 har bland annat en slutrapport redovisats av kollektivförvaltningen, UL, med förslag på åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken till Akademiska sjukhuset. 3 Denna siffra är dock inte helt jämförbar med siffran från 2015 då en annan metod använts för uträkning under Mer yteffektiva och användarvänliga cykelställ, cykelpumpar med mera. 9

16 Figur 4: Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag för hela landstinget Uppsala län. % EJ ANG INGET EL- CYKEL TÅG GÅR CYKEL SAMÅ KER BUSS BIL Figur 5: Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag som bidrar till ökade koldioxidutsläpp (rött) och transportslag som inte ger koldioxidutsläpp (grönt) under år

17 Miljömål Patientresor År 2018 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor 5 till och från vården vara 5 procent lägre, i jämförelse med år Resultat: Målet har gått rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2016 hade koldioxidutsläppen från patientresor minskat med 6,5 procent till ton koldioxid, att jämföra med ton år Den största orsaken till minskningen är att färre tar egen bil till vårdbesök. Jämfört med år 2014 har koldioxidutsläppen ökat med 18 procent år Den huvudsakliga orsaken är en ökning av antal mil taxiresor med 31 procent år 2016 jämfört med år Koldioxidutsläppen från olika typer av patientresor presenteras i Figur 6. Under år 2017 kommer kollektivförvaltningen, UL, att presentera utredning för att effektivisera, samordna de resor som sker via sjukresor och färdtjänst. För att minska utsläppen från patientresor med bil fortsätter även utredningen om möjligheter att använda kallelse via en app som bussbiljett. Lasarettet i Enköping skickar redan nu ut bussbiljetter när patienter kallas. Region Uppsala har tagit fram en strategi för digital utveckling och e-hälsa. I strategin finns ett målområde som handlar om att invånare/patienter ska kunna erbjudas digitala vårdmöten, egenmonitorering i hemmet och utveckling av teknikstöd för egenvård i hemmet. Alla dessa kommande digitala lösningar kan leda till minskade patientresor. Figur 6: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget ton CO Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Totalt Miljömål Tjänsteresor År 2018 ska koldioxidutsläppen från tjänsteresor vara minst 10 procent mindre per anställd jämfört med år I målet räknas endast de patientresor som betalas av landstinget: taxi, flyg kollektivtrafik och ersättning för egen bil. 11

18 Resultat: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2016 hade koldioxidutsläppen från tjänsteresor minskat med 6,5 procent per årsarbetare jämfört med Jämförs däremot 2016 med 2014 är det däremot en ökning av tjänsteresorna med 1,9 procent per årsarbetare, se tabell 2. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll 2016 är att utsläppen från flyget minskat med 6,6 procent jämfört med år Flygresorna har dock ökat med 13 procent per årsarbetare 2016 i jämförelse med Se Figur 7 för koldioxidutsläpp per årsarbetare för åren De mobila teamen inom organisationen blir allt fler och därmed kommer även tjänsteresorna i länet med största sannolikhet att fortsätta öka. Förhoppningsvis leder ökningen av de mobila teamens verksamhet till att patientresorna till och från vården minskar. För personbilar och lätta lastbilar kunde ca 70 procent av dem köras på förnyelsebara bränslen under Under 2016 har ett arbete initierats med att se över landstingets resepolicy, med tillhörande riktlinjer. Under år 2017 kommer möjligheten till intern klimatkompensation utredas och om möjligt införas för kortare inrikes flygresor. Figur 7: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, fördelat per årsarbetare för Landstinget i Uppsala län. kg CO2/årsarbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten 2 Tabell 2: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län, fördelade på årsarbetare. per årsarbetare %- förändring %- förändring Landstinget i Uppsala län mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 (CO 2 ), (CO 2 ), Tjänstebilar ,7% 3,3% Hyrbilar ,0% -53,6% Egen bil i tjänsten ,9% -35,0% Tåg 28 0, , ,004 12,0% 20,4% Flyg ,6% 13,1% Totalt ,5% 1,9% 0 0 Tåg Flyg

19 Miljömål Transportfordon År 2018 ska minst 70 procent av de transportfordon 6 landstinget leasar eller köper drivas med fossilfria bränslen. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet år 2016 drevs 25 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se Figur 8. Det finns ett tiotal biogasfordon och fyra elfordon. Sedan 2016 finns det möjlighet att tanka HVO (biodiesel) i Uppsala. Blodbussen och två lastbilar från landstingsservice tankar nu framförallt HVO 100. För de tyngre fordonen/lastbilar finns garantier från fordonstillverkare att fordonen är anpassade för HVO 100. Sådana garantier finns inte från fordonstillverkarna för personbilar eller ambulanser. Förhoppningsvis kommer sådana garantier kunna ges under 2017 för ambulanser och som då skulle kunna börja tankas med HVO 100. Figur 8: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län för åren % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 23,1% 22,4% 24,6% Andel transportfordon drivna på ickeförnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen Energi Miljömål Energianvändning År 2018 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 har den totala energiförbrukningen per kvadratmeter minskat med cirka 10 procent jämfört med år Den 6 Med transportfordon avses minibuss, ambulanser, lastbilar och skåpbilar. 7 HVO= Vätebehandlad Vegetabilisk Olja (engelska: Hydrogenated Vegetable Oil). HVO kan produceras från olika typer av oljor och fetter som genom en hydreringsprocess skapar en syntetisk diesel som har samma kemiska egenskaper som en diesel av fossilt ursprung. 13

20 huvudsakliga anledningen till att målet går åt rätt håll är att olika aktiviteter inom energisparprojektet har genomförts enligt plan, där främst driftoptimering har gett betydande resultat. Figur 9 visar att den totala energiförbrukningen har reducerats med preliminärt tio procent per kvadratmeter (BRA-yta) och minskat CO 2 -utsläppen med ton mellan åren Resultatet tyder på att de genomförda åtgärderna har gett resultat trots flertalet byggprojekt genomförts fastighetsbeståndet under målperioden. Figur 9: Energianvändning för Region Uppsalas fastigheter kwh/bra 8 Miljömål Förnybar elenergi År 2018 ska den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 hade landstinget driftsatt 400 kvadratmeter solceller, vilket motsvarar 13 villors årsförbrukning. Omkring kvm solceller ska placeras på landstingets hus till utgången av Det är en stor utmaning att lyckas med detta då bland annat entreprenörer för uppsättning av solceller är en bristvara. Vissa tak behöver även åtgärdas innan uppsättning av solceller kan bli aktuell. Landstinget i Uppsala län har fram sista december 2016: Genomfört en kartläggning av samtliga tak och dess förutsättningar. Ansökt om bygglov samt genomfört konstruktionsberäkningar på samtliga tak. Genomfört en upphandling av ramavtalsentreprenörer för kostnadseffektivt genomförande. Påbörjat solcellsinstallationer på Enköping lasarett och Akademiska sjukhuset. 8 All energiförbrukningsstatistik utgår från inköpt energi, kompletterat med inköpt volym pellets. Med yta avses BRA/bruksarea, all area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. Byggnader som hyrs ingår inte heller i statistiken. 14

21 Landstinget i Uppsala län hade under 2016 ett samarbete med Uppsala universitet för att bidra med högupplöst drifts-, väder- och elnätsinformation från verkliga installationer. Detta för att främja forskning och företagande som stödjer utvecklingen av decentraliserad energiproduktion, såväl nationellt som internationellt och samarbetet fortsätter. Förbrukningsvaror Miljömål minska användningen av förbrukningsvaror År 2018 ska användningen av förbrukningsvaror på landstingets minskningslista minskat med 15 procent, i jämförelse med år Resultat: Målet har gått åt rätt håll. På minskningslistan finns tio produkter och för sex av dessa har inköpen minskat med mellan 3 och 33 procent under år 2016 jämfört med år De produkter som har minskat är engångsmuggar av plast, 30 liters soppåsar, medicinbägare av plast, britspapper, kaffeskedar och tvättlappar i skumplast. Se resultat i tabell 3. Trots att beställningen av de flesta artiklarna på minskningslistan har gått ned i antal har tyvärr koldioxidutsläppen från produkterna på minskningslistan ökat från 306 ton till 340 ton koldioxid under år 2016 jämfört med Detta beror till största delen på en ökad användning av undersökningshandskar. Undersökningshandskar står för en stor andel av koldioxidutsläppen eftersom antalet handskar som används är mycket stort. En förändring med några få procent ger därför en stor effekt. En handskdag genomfördes i slutet av 2016 för att uppmärksamma den ökade handskanvändningen. Handskdagen riktade sig till alla anställda inom landstinget och hade fokus på alla delar som berör handskanvändning; hygien, miljö, dermatologi och upphandling för att kunna ge en helhetsbild utifrån alla perspektiv kring handskar. Under 2016 har miljömålet om förbrukningsvaror varit fokus på flertalet miljöombudsträffar, miljönätverksträffar, utbildningar och informationsmaterial. Tabell 3: Förändring i inköpsstatistik av produkterna på minskningslistan mellan åren 2014 och Förändring mellan år 2014 och Produkt på minskningslistan 2016 (%) Engångsmuggar av plast -33 % Soppåsar 30 l -3 % Sopsäckar 70 l 5 % Medicinbägare av plast -4 % Kompressuppsamlare 13 % Britspapper -7 % Undersökningshandskar 6 % Kaffeskedar -25 % Matskedar 4 % Tvättlappar i skumplast -8 % 15

22 Hälsosam och giftfri miljö Vår hälsa är beroende av en robust och anpassningsbar miljö med bland annat frisk luft och rent vatten. Landstinget arbetar kontinuerligt vidare med att minska utsläppen genom hela livscykeln, från upphandlingsfasen genom användarfasen och när produkter ska avyttras. Miljökemister ställer krav vid prioriterade upphandlingar och det genomförs ett gediget arbete för att minska arbetsmiljö- och miljöeffekter vid hantering av läkemedel, andra kemiska ämnen och förbrukningsvaror. Kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2018 ska minst 10 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut 9. Resultat: ut. Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 har ett antal kemikalier fasats Landstingets avvecklingslista kommer att revideras då ett nytt kemikaliehanteringssystem är infört. Under 2016 har ett nytt kemikaliehanteringssystem upphandlats och detta system kommer att implementeras under Parallellt fortsätter landstinget att arbeta aktivt med kemikaliefrågorna inom olika områden. Exempel på åtgärder som genomförts under 2016 är följande: reviderade landstingsövergripande riktlinjer för kemikaliehantering har tagits fram centrala riskbedömningar har genomförts för särskilt farliga kemikalier nya rutiner vid upphandling av analysutrustning har införts, med anledning av nya riktlinjer från Uppsala Vatten gällande utsläpp till avloppsnätet. Miljömål Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2018 ska användningen av ftalatinnehållande 10 förbrukningsartiklar ha minskat med 20 procent jämfört med år Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 41 procent jämfört med år 2014, se tabell 4 nedan. Anledningen till att målet går åt rätt håll är att Varuförsörjningen under 2016 lyckades upphandla 9 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 10 Ftalater är en grupp ämnen som används som mjukgörare i plaster och gummi. Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Några ftalater är bland annat misstänkt hormonstörande och kan göra det svårare att få barn. 16

23 ftalatfria alternativ vid flera upphandlingar av storvolymsprodukter, till exempel ving-kanyler och tryckplåster. För 2016 har miljöinformation om 99,6 procent av lagerlagda 11 förbrukningsartiklar kunnat hämtas ur Varuförsörjningens databaser. Det är tack vare denna, för Sverige unika, ftalat-statistik som Varuförsörjningens personal har kunnat identifiera särskilt viktiga produktgrupper att fokusera på i arbetet med att hitta fungerande ftalatfria alternativ 12. Tabell 4: Ftalater i förbrukningsartiklar, förbrukning inom Landstinget i Uppsala län per år. Statistikuppgifter förbrukning inom LUL helår Förändring Totalt antal förbrukade artiklar % Antal artiklar fria från ftalater % Ftalatinnehållande artiklar % Antal artiklar utan uppgifter % Miljömål Byggmaterial År 2018 ska andelen A- och B-klassade byggmaterial per projekt vara minst 90 procent. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Antalet byggmaterial som är A- och B-klassade enligt Sunda hus ökar kontinuerligt. Vid utgången av år 2016 var 68 procent av byggmaterialen B- klassade och 18 procent A-klassade, se Figur 10. Summan av A och B-klassade byggmaterial är 86 procent. Jämförs siffrorna med år 2015 var även då 86 procent av materialen A och B-klassade men med en annan fördelning, 69 procent B-klassade och 17 procent A-klassade. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att målet följs upp kontinuerligt med respektive projektledare och att utbildningar och informationsinsatser genomförs för projektledare och entreprenörer. Läkemedel Miljömål Läkemedel med stor risk för miljöpåverkan År 2018 ska utsläpp av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan ha minskat jämfört med Resultat: Målet har gått åt rätt håll för de läkemedelssubstanser/läkemedelsgrupper som finns på listan över läkemedel med stor risk för miljöpåverkan, sett till hela länets användning i 11 Detta gäller de förbrukningsartiklar som levereras via Mediq. För de artiklar som beställs direkt från leverantörer finns i dagsläget inga sådana uppgifter registrerade. 12 Detta sker alltid i avvägning mot andra krav som till exempel patientsäkerhet. 17

24 relation till antal invånare 13. Vid utgången av 2016 hade antalet definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag för de målsatta substanserna minskat. I Uppsala län är förskrivningen av dessa substanser lägre än genomsnittet i riket. Se tabell 5 nedan. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att arbetet med målsatta substanser är väl inarbetat i befintliga läkemedelsrekommendationer och verksamhetsuppdrag samt att informationsinsatser har genomförts till förskrivare. Utifrån resultaten av 2015 års miljörapportering har det under 2016 genomförts punktinsatser på de enheter där det har förskrivits mer eller i ökande grad av de målsatta substanserna. Sett enbart till antal dygnsdoser på enskilda förvaltningar så har användningen i vissa fall ökat något när det gäller fluorokinoloner, se tabell 6, vilket skulle kunna förklaras av t ex ökad produktion. Andelen fluorokinoloner av den totala mängden antibiotika är dock oförändrad förutom på Lasarettet i Enköping där den ökar. Tabell 5: Förskrivning av definierade dygnsdoser per 1000 invånare och dag av målsatta substanser, Uppsala län och riket. Diklofenak Fluorokinoloner 2015 (DDD/TIND) 2016 (DDD/TIND) Förändring 2015 (DDD/TIND) 2016 (DDD/TIND) Förändring Uppsala län 3,96 3,18-0,78 0,64 0,63-0,01 Hela riket 4,35 3,52-0,83 0,68 0,68 0 Tabell 6: Förskrivning av definierade dygnsdoser av målsatta substanser på förvaltningsnivå. Diklofenak Fluorokinoloner Förändring (antal DDD) (antal DDD) (%) (antal DDD) (antal DDD) Förändring (%) Akademiska Lasarettet i Enköping Primärvården Miljömål Antibiotikarecept År 2018 ska antalet uthämtade antibiotikarecept inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år Identifierade läkemedel där utsläpp kan minskas med hjälp av minskad förskrivning är diklofenak (smärtstillande) och fluorokinoloner (bredspektrumantibiotika). 14 Nationellt miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner. 18

25 Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Antalet uthämtade antibiotikarecept har minskat med drygt två procent under 2016 till 324 antibiotikarecept per 1000 invånare, se tabell 7. Jämfört med riket i stort ligger Uppsala läns landsting något över genomsnittet som är 318 recept per 1000 invånare, men minskningen går fortare i vårt län än i hela riket. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att det nationella arbetet för att minska antibiotikaförskrivningen samt att landstinget Uppsala län har ett mål om att minska förskrivningen av en viss typ av antibiotika kinoloner i det miljöprogram som infördes I Sverige bedrivs idag även mycket arbete med STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) för att minska antibiotikaförskrivningen och det har blivit mer uppmärksammat med resistensproblematik och läkemedels negativa effekter i miljön. Under 2015 påbörjades ett projekt på Akademiska sjukhuset för att undersöka möjligheterna till lokal rening av antibiotika och resistenta bakterier på sjukhuset. Projektet har emottagits positivt och fått mycket uppmärksamhet. Uppsala ligger som nummer fem i listan över landsting/regioner i Sverige som skriver ut flest antibiotikarecept per 1000 invånare. Närheten till specialiserad vård bidrar troligtvis till att förskrivningen ligger relativt högt. Mycket av den sjukvård som alltid kräver behandling med antibiotika bedrivs i landstinget Uppsala län. Tabell 7: Antal uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare, Uppsala län och riket (recept/1000 invånare och år ) 2016 (recept/1000 invånare och år) Förändring (%) Uppsala Län 330,6 323,8-2,1 Riket 322,8 317,7-1,6 Miljömål Medicinska gaser År 2018 ska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser vara 50 procent lägre än Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2016 hade utsläppen av klimatpåverkande sövningsgaser ökat med 24 procent jämfört med Se Figur 10 för jämförelse mellan åren Sedan 2009 finns en reningsanläggning som till stor del renar lustgasen vid Akademiska sjukhusets förlossningsavdelning. Under 2016 har dock anläggningen varit ur funktion en stor del av året vilket gjort att utsläppen ökat dramatiskt och detta är den huvudsakliga anledningen till att målet har gått åt fel håll. Utrustningen är nu lagad och fungerar igen. Förbättringar i flödesmätning kommer att göras under 2017 för att förbättra statistikunderlaget, som i dagsläget 15 Lustgas och sövningsgaserna sevofluran, isofluran och desfluran. 19

26 bygger på inköpta mängder. En annan orsak till att vi inte närmar oss målet är att den teknik för rening av anestesigaser som förväntats komma ut på marknaden under innevarande miljöprogram dröjer, men förberedelser görs vid bygget av nya J-huset på Akademiskas sjukhusområde för att kunna koppla in anestesigasrening när möjlighet ges. De olika anestesigaserna har olika stor klimatpåverkan och resultatet har därför räknats om till koldioxidekvivalenter. Det har under 2016 kommit en ny internationell modell för att beräkna antalet koldioxidekvivalenter per kg gas, vilket har påverkat resultatet något. Figur 10: Utsläpp av koldioxidekvivalenter från medicinska gaser Ton koldioxidekvivalenter Isofluran Sevofluran Desfluran Lustgas Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2018 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 50 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 var 51 procent av livsmedlen ekologiska, se Figur 11. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen ekologiska livsmedel från Västmanlands läns landsting (där den största delen patientmat kommer ifrån) har ökat med fem procent. Andelen ekologiska livsmedel vid Lasarettet i Enköping var 32 procent år Wik folkhögskola och slott/konferens hade 47 procent ekologiska livsmedel år

27 Figur 11: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. 60% 50% 40% 44 % 45 % 51 % 30% 20% 10% 18 % 20 % 22 % 0% ekologiskt producerade och rättvisemärkta ekologiskt producerade Miljömål Etiska/sociala krav livsmedel År 2018 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara minst 20 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 var 22 procent av livsmedlen producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara krav, se Figur 11. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen Fairtrade-kaffe från kaffeleverantör har ökat, vilket var ett krav vid upphandlingen av kaffeautomater. Miljömål Textilier År 2018 ska andelen ekologiskt producerade textilier 16 vara minst 20 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Resultat: Målet har gått åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2016 var andelen ekologiska textilier 16,6 procent av den totala textilstocken, se Figur 12. Mängden ekologiska textilier har inte minskat jämfört med år 2015 men däremot har andelen minskat något jämfört med konventionella textilier på grund av ökat inköp av personalkläder under året. Tillskott av andelen ekologiska textilier sker i takt med att uttjänta textilier kasseras och byts ut mot ett ekologiskt alternativ. 16 De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion (färgning med mera). 21

28 Åtgärder för att öka andelen ekologiska textilier kunde starta först 2012 då ett nytt avtal för tvätteritjänster trädde i kraft. Andelen ekologiska textilier har sedan dess i stort ökat. Andelen ekologiska textilier förutspås öka kommande år. I ett nytt avtal för tvätt- och textilservice har krav ställts så att målet för ekologiska textiler kommer nås. För vissa textilslag som draglakan, handdukar och babykläder uppgår redan den ekologiska andelen till 100 procent. Det innebär att om en fortsatt ökning av andelen ekologiska textilier ska vara möjlig så behöver fler textilprodukter ersättas med ekologiska alternativ. Möjliga tillskott till det ekologiska sortimentet är påslakan, täcken och patientkläder, men tillgången på marknaden är begränsad. Figur 12: Andelen ekologiska textilier i Landstinget Uppsala län under åren , ,5 17,2% 16,6% procent 16 15, ,9% 14, ,

29 Hållbar och effektiv resursanvändning Under åren byggs en betydande del av Akademiska sjukhusområdet om och det finns stora möjligheter att göra rätt från början, så att byggnaderna och omgivningarna skapar läkande miljöer och bidrar till biologisk mångfald. Att landstinget under 2016 påbörjade arbetet med att bli en region öppnar också upp för att skapa en hållbar utveckling med ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i fokus. Miljöanpassade fastigheter Miljömål klassning enligt miljöbyggnad År 2018 ska nyproducerade och större ombyggnationer av landstingets fastigheter som sker mellan åren vara klassade enligt Miljöbyggnad eller motsvarande. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2016 har två nybyggnationer certifierats enligt Miljöbyggnad Guld samt en större ombyggnation enligt Miljöbyggnad Silver 17. Avfall Miljömål Materialåtervinning År 2018 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2016 hade andelen materialåtervunnet avfall minskat till 30,7 procent jämfört med 31,9 procent år 2015, se Figur 13. En stor anledning till att siffrorna inte följer den positiva trenden från föregående år är att matavfallet från Akademiska sjukhuset reducerats betydligt under Eftersom matavfallet räknas som återvinningsbart innebär en procentuellt snabbare minskning av denna fraktion i förhållande till övriga fraktioner en lägre andel återvinningsbart avfall (om antalet kg matavfall hade varit oförändrat från föregående år skulle totala andelen återvunnet avfall varit 32,2 procent och därmed ökat jämfört med 2015). Det ser alltså ut som att målet går åt fel håll trots att det i grunden är positivt med minskat matsvinn. Anledningen till det kraftigt minskade matsvinnet är att köket övergått från varierande matsedel till en fast meny där patienterna beställer dagen innan och därmed underlättas inköpsplaneringen. Det bör också noteras att 2016 års statistik för både Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping innehåller en större andel faktiska vikter och färre schablonberäkningar jämfört med föregående år. I slutet av 2015 implementerades ett samlat ramavtal för hämtning och behandling av källsorterat avfall inom landstinget för alla arbetsplatser i länet. Detta innebar att landstinget reducerade antalet tjänsteleverantörer och kunde ställa större krav på statistik över insamlade 17 Certifierat enligt miljöbyggnad guld är Rudbeck, R3 och R4 vid Akademiska sjukhuset. Certifierad enligt miljöbyggnad silver är ingång 85-huset och B14 vid Akademiska sjukhuset. 23

30 avfallsfraktioner vilket ger bättre förutsättningar att följa upp och agera på trender under kommande år. Det är dock endast vid två förvaltningar som noggrann avfallsstatistik förs. Mängden brännbart avfall har ökat något jämfört med föregående år. Eventuellt kan detta bero på att trenden med ökad användning av engångsprodukter fortsätter, alternativt en ökad produktion. Akademiska sjukhusets nya miljöstation bidrar till att en mer noggrann slutsortering kan genomföras innan materialen lämnar sjukhusområdet. Vidare genomförs också plockanalyser två gånger om året på Akademiska sjukhuset för att analysera förbättringsmöjligheter i avfallssorteringen och synliggöra var det finns behov av informationsinsatser gällande källsortering. Arbetet med att planera avfallslogistiken inom FAS-projektet fortgår. Figur 13: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för åren % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 31,1% 31,9% 30,7% 0% Miljömål Avfallsminskning År 2018 ska den totala mängden avfall vara lägre än år Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. På de två förvaltningar där avfallsstatistik förs har totala mängden avfall ökat med en procent jämfört med Dock ligger fortfarande totala mängden avfall under nivåerna från 2014, se Figur 14. En bidragande orsak till ökningen jämfört med 2015 är ökade avfallsmängder av den brännbara fraktionen, vilket eventuellt kan härledas till ökad användning av engångsprodukter alternativt en ökad produktion. Positiva trender att lyfta fram är en rejäl minskning av matavfallet samt en minskning av tidningar och returpapper. Minskningen av returpapper på cirka 7 ton beror troligen på ett mer digitalt arbetssätt med mindre pappersanvändning bland de anställda. Bland de fraktioner som ökat i vikt jämfört med 2015 finns förpackningar av plast, papper, glas och metall. Till viss del kan detta bero på att vi har faktiska siffror 2016 jämfört med 24

31 schablonberäkningar Det kan också bero på att den nya avfallsstationen ger bättre förutsättningar att sortera ut dessa fraktioner från det brännbara avfallet. Dock reflekteras detta inte i statistiken för brännbart avfall som också ökat under Åtgärder bör därför ses över för att utreda möjliga sätt att reducera dessa avfallsfraktioner. Figur 14: Total generad avfallsmängd för åren vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping kg kg kg kg kg kg kg kg kg kg 0 kg Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkade huvudmännen landstinget och uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. För mer information, se Miljömål Biologisk mångfald År 2018 ska Upplandsstiftelsen bidra till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. För att uppnå målet till år 2018 har åtgärdsområden fastställts och dessa samt en beskrivning av vad som uppnåtts under år 2016 finns beskrivet nedan: Ytterligare fyra naturområden med höga naturvärden och rekreationsvärden ska fredas långsiktigt. Under 2016 har ett område köpts in och därmed fått ett långsiktigt skydd; Högmokällan (Älvkarleby kommun) som är ett öppet rikkärr med omgivande sumpskog. Högmokällan är tillgänglig för besökare genom en stig och en spång. Under åren har därmed tre områden med höga naturvärden långsiktigt fredats (Grönlundsbacken, Ekeby-Ånge och Högmokällan). Målet bedöms kunna uppfyllas till Ytterligare 400 hektar biologiskt värdefull ängs- och hagmark ska ställas i ordning. 25

32 Under 2016 har ca 130 hektar hagmarker restaurerats och ställts iordning i länet, och fått återupptaget bete. Största delen av arealen finns i kommunerna Östhammar, Tierp och Älvkarleby. Under året har även 26 hektar slåtteräng/rikkärr restaurerats vid Dalälven. Under åren har därmed 274 hektar ängs- och hagmarker ställts iordning. Målet bedöms kunna uppfyllas till Miljömål Friluftsliv År 2018 ska Upplandsstiftelsen stimulera allmänhetens friluftsliv, tillgängliggöra natur och verka för ett förebyggande folkhälsoarbete. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort för alla åtgärdsområden. För att uppnå målet till år 2018 har åtgärdsområden fastställts, se dessa samt en beskrivning av vad som uppnåtts under år 2016 nedan: ytterligare fem särskilt intressanta besöksmål (så kallade Smultronställen) ska ställas i ordning eller vidareutvecklas för till exempel funktionshindrade. Under 2016 har Vällenbadet i Östhammars kommun ställts i ordning för personer med funktionsnedsättning. Under åren har därmed två besöksmål ställts i ordning, Krutudden och Vällenbadet. Målet bedöms kunna uppfyllas till ytterligare 25 kilometer vandringsleder och naturstigar ska göras tillgängliga. Under 2016 har två kilometer naturstig anlagts på Söderön utanför Östhammar. Under åren har därmed sex kilometer vandringsled gjorts tillgänglig. Målet kommer troligtvis kunna uppfyllas till i samarbete med länets kommuner fastställa vilka naturområden som ska prioriteras i arbetet med att skydda natur och ta fram nya stigar, information och Smultronställen. Under 2016 har planering och prioriteringar inom arbetet med Smultronställen i naturen skett i samverkan med kommunerna. Upplandsstiftelsen har även medverkat i planeringen av nya naturreservat i flertalet av länets kommuner. Genom flera olika LONA-projekt 18 har lokal information tagits fram liksom underlag för nya sträckningar av Upplandsleden. Målet bedöms kunna uppfyllas till Wiks naturpark ska utvecklas ytterligare genom samarbete mellan Upplandsstiftelsen, landstinget (Kultur och bildning) och Uppsala kommun. Området lyfts fram som ett gott exempel på ett lättillgängligt naturområde för både biologisk mångfald och folkhälsa. Under 2016 har en skötselplan för Wiks naturpark arbetats fram. Skötselplanens syfte är främst att översiktligt beskriva de värdefulla naturmarkerna kring Wiks slott och ge 18 LONA-projekt står för den lokala naturvårdssatsningen och ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. 26

33 förslag till skötsel och åtgärder för att bevara och utveckla områdets natur-, kulturmiljöoch friluftsvärden. Målet bedöms kunna uppfyllas till genom Upplandsstiftelsen bidra till att långsiktigt säkerställa naturskoleverksamheten i kommunerna. Under 2016 har naturskoleverksamhet funnits i sex av länets kommuner. I fem (Uppsala, Enköping, Håbo, Tierp och Knivsta) är naturskolan ordinarie verksamhet och väl integrerad i kommunens skolverksamhet. I Heby drevs verksamheten i form av ett treårigt LONA-projekt som avslutades i slutet av I Älvkarleby och Östhammar har det tidigare funnits väl fungerande naturskoleverksamhet, som nu tyvärr ligger nere på grund av ekonomiska skäl. I Älvkarleby pågår dock LONA-projektet utomhuspedagogik/fältstudier i Älvkarleby kommun, där stiftelsen aktivt bidrar till mer utomhuspedagogisk verksamhet vid skolorna. Målet har gått åt fel håll för vissa av kommunerna. genom Upplandsstiftelsen verka för att fler kommuner utvecklar naturskoleverksamhet för äldre elever, till exempel gymnasieelever. Högstadieelever i alla kommuner deltar i naturskolans ordinarie verksamhet. Gröna kunskapshuset i Heby kommun, som drev naturskoleverksamhet i form av ett LONAprojekt fram till och med 2016, har tagit emot gymnasieklasser från närliggande kommuner. Naturskolorna i Tierp och Uppsala har under åren tagit emot en del gymnasieklasser men mer som tillägg till den ordinarie verksamheten. Till Rävsten i Östhammars kommun, som har lägerskoleverksamhet, kommer ett antal gymnasieklasser varje år för att ha biologiundervisning med fältstudier och laborationer. Målet kommer delvis kunna uppfyllas till En miljöcertifierad organisation Hela organisationen är sedan 2005 certifierad enligt ISO 14001: Ett miljöledningssystem ställer krav på att miljöarbetet hela tiden ska minska verksamhetens miljöpåverkan på ett så effektivt som möjligt. Det innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och 19 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 27

34 att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom landstingets policy, vision och miljömål. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Miljöcertifieringen innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. Miljöledningssystemet gäller hela tjänstemannaorganisationen. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. I Figur 15 visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur 15: Landstingets organisation av miljöarbetet under år Miljö- och kemienheten (från : Enheten för hållbar utveckling) Landstingsdirektör Ledningskontor (från Regionkontor) Miljösamordnare (förvaltning) (avdelningar/enheter) Miljöombud Akademiska sjukhuset Folktandvården Hälsa och habilitering Lasarettet i Enköping Landstingsservice Landstingets Resurscentrum Primärvården Kollektivtrafikförvaltningen Patientnämndens kansli Kultur och bildning Varuförsörjningen Teckenförklaring: Tjänstemannaorganisation Miljönätverk Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Landstinget upphandlar årligen varor och tjänster för cirka fyra miljarder kronor. Alla upphandlingar bedöms utifrån miljömässiga och sociala kriterier. I många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid upphandlingar där varan eller tjänsten har en stor miljöpåverkan eller tydlig koppling till socialt ansvar ställs fördjupade krav. De fördjupade miljökrav som ställs utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln och kan exempelvis reglera att vissa kemikalier inte får ingå i produkten, att produkten ska vara ekologiskt producerad, ge upphov till lite och ofarligt avfall, en god djurhållning eller att fordon ska vara miljöklassade. De fördjupade miljökraven i 28

35 upphandlingarna resulterar ofta i vinster för både miljö och ekonomi. Som stor kund kan landstinget påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i landstingets upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Under 2016 har fördjupade miljökrav ställts i upphandling av bland annat datorer, kaffe, tvätt- och textilservice, möbler och avancerad medicinteknisk utrustning. Socialt ansvar i samband med upphandling Landstinget i Uppsala län verkar även för att de produkter och tjänster som köps in är framställda under socialt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Många av de produkter som upphandlas framställs hos underleverantörer i fattiga länder där det finns risk att mänskliga rättigheter och trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Landstinget i Uppsala län samarbetar med övriga regioner och landsting för hållbar upphandling. Arbetet utgår från en gemensam uppförandekod samt kontroll av efterlevnad, där en expertgrupp och styrgrupp årligen beslutar vilka avtal/avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för uppföljningen. Under 2016 har en ny vägledning, sammanställd av det nationella kansliet, om sociala krav i upphandling lanserats som vänder sig både till leverantörer och upphandlande regioner/landsting. Vägledningen innehåller förslag på kontraktsvillkor för sociala krav som kan användas i upphandling istället för att enbart bifoga en uppförandekod samt hur avtalsuppföljning inom området ska genomföras. I de produktionsområden där störst risk identifieras för överträdelser mot sociala krav sker urvalet för avtalsuppföljning och revisioner. Eftersom många leverantörer levererar varor och tjänster till samtliga regioner och landsting blir detta arbete både effektivt och kostnadsbesparande jämfört med om varje landsting/region skulle genomföra egna uppföljningar. Uppsala tillhör grupp B som tillsammans med Region Gävleborg, Landstinget Dalarna och Landstinget Västmanland ansvarar för uppföljning av livsmedelsavtal. Under 2016 har grupp B påbörjat en revison av fyra gemensamma frukt- och grönt leverantörer. Revisionerna genomförs under år Ett axplock av de punkter som genomförts i det nationella samarbetet för socialt ansvar under år 2016: Region B har tagit fram en nationell handlingsplan för uppföljning av de sociala kraven i livsmedelsupphandlingar. Region B har tillsammans med SKL Kommentus genomfört uppföljningar av två stora livsmedelsgrossister i Sverige. Uppföljning av fyra IT-leverantörer har genomförts. Åtgärder krävdes på samtliga och arbetet fortsätter under En revision hos en underleverantör för textilier gjordes på plats i Bosninen-Hercegovina. Avvikelser i form av arbetsmiljörisker med den fysiska miljön samt kemikaliehantering upptäcktes. Avvikelserna åtgärdades inom den angivna tiden. Personal från det nationella kansliet har genomfört en studieresa till Centralamerika för att besöka leverantörer och undersöka hur de jobbar med frågor kring socialt ansvar. Den utökade och mer uppdaterade hemsidan lanserades. 29

36 Vill du veta mer om Region Uppsalas miljöarbete? Vi berättar på Hela Region Uppsala är miljöcertifierat sedan

37 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Tommy Leck Dnr FSN Sido och följdprojekt för ny neonatal avdelning vid Akademiska sjukhuset Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar att investeringsprojektet går till förstudie till en kostnad av tkr. Den totala investeringskostnaden och den ökade hyreskostnaden för Akademiska Sjukhuset kommer att redovisas efter avslutad förstudie. Ärendet Intensivvårdsavdelningen för nyfödda, 95F, vårdar nyfödda barn som föds för tidigt eller på annat sätt är sjuka och behöver behandling efter födseln. Verksamheten bedriver högspecialiserad regionvård och basal nyföddhetsvård för länsborna. Vården bedrivs dygnet runt hela året och vårdtiderna varierar från enstaka timmar till flera månader. Stor samverkan finns med luftburen intensivvård, barnoperation, barnintensivvård och övriga avdelningar på barnsjukhuset. Totalt antal personal är ca 130. Läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, barnsköterskor samt övriga kringresurser. Under 2015 föddes barn i sjukvårdsregionen och i Uppsala län. Cirka sex procent av de nyfödda i länet behöver neonatalvård och rikssnittet är 10 procent. Beläggningen 2015 avseende intensivvård var 110 %. En återbesöksmottagning finns i anslutning till avdelningen. Antal årliga besök är Akademiska Sjukhuset har idag behov av att utöka dagens neonatalavdelning med en större yta som möjliggör vård på ett modernare sätt. För att en ny neonatalavdelning ska kunna byggas krävs investeringar i nya lokaler för de verksamheter som idag befinner sig i de tänkta lokalerna för en ny neonatal avdelning. Bedömda åtgärder i ett mycket tidigt skede: Ny luftbro/förbindelse mellan Kvinno barnsjukhuset och centralblocket och nya J huset samt nya hissar för person och sängtransport. Påbyggnad för administrativa lokaler för ca 150 arbetsplatser Ombyggnad /anpassning för barnspecialist mottagningar Forskningslokaler utlokaliseras till Science Park Plan 6. Klinisk kemi laboratorier, flyttas och samlokaliseras inom Kvinno och barnsjukhuset. Tillkommande behov av media försörjning. Ovan beskrivna åtgärder ligger med i investeringsplanen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

38 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden LSU har emottagit beställning från Akademiska sjukhuset för en förstudie avseende sido och följdprojekt för ny neonatal avdelning. Kostnaden för förstudien läggs till den totala kostnaden för projektet. Om projektet går vidare till ett investeringsprojekt ingår den i den hyresgrundande kostnaden. Om projektet avbryts faktureras nedlagd kostnad och betalas kontant av den som avbryter. Investeringsprojektets nästa fas är förstudie och beräknade kostnader för denna fas uppgår till tkr Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

39 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Investeringsskede Upparbetat Totalt investeringsbelopp Förstudie Program Genomförande Summa Investeringskostnad Kommentar Fattade beslut Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för verksamheten och Landstingsservice 1 och 2. redovisas efter genomförd förstudie. Typ av kostnad Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga investering 1 Belopp Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering 2 0 Summa ökad kostnad 0 Finansiering redovisas efter genomförd förstudie. Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Fastighetsägarinitierad investering Sätt kryss Motivera Övriga kostnadseffekter på grund av investeringen Får utredas vidare i kommande förstudie. 1 Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. 2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar (FI). Kostnaden för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

40 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Utrangering Får utredas vidare i kommande förstudie. Samråd och godkännande Samråd har skett med beställande förvaltning. Årlig kostnadsökning samt finansiering redovisas efter genomförd förstudie. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet har berett investeringsprojektet den 18 april 2017 och rekommenderade att förslag om förstudie går vidare till FSN för beslut och att förstudien ska av Landstingsservice, i samråd med Akademiska sjukhuset, kompletteras med en alternativ ombyggnationsplan. Kopia till: Landstingsdirektören Förvaltningsdirektören Landstingsservice Sjukhusdirektören Akademiska sjukhuset Fastighetschef Landstingsservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

41 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Annika Nordberg Dnr FSN Programarbete Hälsoäventyret Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar att gå vidare till programarbete. att programarbetet får uppgå till en kostnad av 520 tkr. att den totala investeringskostnaden får uppgå till tkr, fördelat enligt nedan. För HI tkr För FI tkr (finansieras av Landstingsservice via avkastningskravet). Ärendet Hälsoäventyret startade 2001 och är en länsövergripande, hälsopedagogisk verksamhet inom landstinget i Uppsala län. Hälsoäventyret är en fysisk mötesplats för lärande, hälsa och upplevelser för länets skolungdomar. Idag finns fyra permanenta hälsoäventyr, ett i Uppsala och tre lokala där kommunerna Håbo, Tierp och Älvkarleby är medfinansiärer. Förslaget är att bygga om tomställd lokal på Kungsgärdet (tidigare Postens lokal) enligt alternativ 3 i Förstudierapporten. Något nollalternativ finns inte. Verksamheten är uppsagda och utflyttade ifrån tidigare externa inhyrda lokaler på Svartbäcksgatan i Uppsala. Landstingsservice har under en längre tid letat andra lokaler för verksamheten men alternativen har inte passat för verksamhetens behov. Ärendet har samverkats inom Hälsa & Habilitering december Vårdstyrelsen har behandlat ärendet Investeringskostnad Upparbetade utredningskostnader i investeringsprojektet för förstudien uppgår till 300 tkr. Tilldelade medel för förstudien uppgår till 300 tkr. Investeringsprojektets nästa fas är programarbete och beräknade kostnader för denna fas uppgår till 520 tkr. Totalt tilldelade medel för förstudie och programarbete uppgår till 820 tkr. Totalkostnaden för investeringen beräknas uppgå till tkr. Fördelat på HI investering och FI investering Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

42 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Kalkylen är beräknad på 15 års avskrivning utifrån bedömd livslängd på lokalen, utifrån Fastigutvecklingsplanen. Investeringsskede Upparbetat Totalt investeringsbelopp Kommentar Fattade beslut Förstudie Förvaltningschef Program 520 Genomförande Summa Investeringskostnad Årlig kostnadsökning Årlig kostnadsökning som uppkommer, med anledning av investeringen, för verksamheten och Landstingsservice 2 och Den ökade hyreskostnaden är beräknad på bashyra plus investeringskostnad. Typ av kostnad Belopp Ökad hyreskostnad för verksamheten pga investering 882 Ökad kostnad Landstingsservice pga investering Ökad kostnad Landstingsservice pga FI investering Summa ökad kostnad Finansiering av årlig kostnadsökning Hur finansieras hyreskostnaden? Verksamheten kan finansiera hela investeringen själv Verksamheten kan finansiera del av investeringen själv samt äskar tillskott av ägaren Verksamheten kan inte finansiera investeringen själv, utan äskar tillskott av ägaren Övrig finansiering (ex extern) Fastighetsägarinitierad investering Sätt kryss X X Motivera Hyran för tidigare lokaler uppgick till 680 tkr 2 Den årliga kostnadsökning för Landstingsservice uppkommer vid hyresgästinitierade investeringar där landstinget tillämpar en annuitetshyresmodell. Underskottet regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. 2 Den årliga kostnadsökningen för Landstingsservice uppkommer vid fastighetägarinitierade investeringar (FI). Kostnaden för investeringen regleras mot finansförvaltningen genom Landstingsservice avkastningskrav. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

43 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Samråd och godkännande Samråd har skett med beställande förvaltning. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet har berett investeringsprojektet den 18 april 2017 och rekommenderade att förslag om programarbete går vidare till FSN för beslut och att hyresökningen om får beaktas i kommande budgetprocess. Bilagor 42 Förstudierapport Programavtal Kopia till: Förvaltningsdirektör Hälsa och habilitering Ekonomichef Hälsa och Habilitering Förvaltningsdirektör Landstingsservice Fastighetschef Landstingservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Thomas L Thunblom FSN Investeringsplan för 2018 till och med 2023 Förslag till beslut Fastighet och servicenämnden beslutar föreslå Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige följande investeringsutrymme för Sjukhusstyrelsen 2018: tkr 2019: tkr 2020: tkr 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr Vårdstyrelsen 2018: tkr 2019: tkr 2020: tkr 2021: 0 tkr 2022: 0 tkr 2023: 0 tkr Kulturnämnden 2018: 0 tkr 2019: 0 tkr 2020: 0 tkr 2021: 0 tkr 2022: 0 tkr 2023: 0 tkr Kollektivtrafiknämnden 2018: tkr 2019: tkr 2020: tkr 2021: 0 tkr 2022: 0 tkr 2023: 0 tkr Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

104 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Fastighet och servicenämnden 2018: tkr 2019: tkr 2020: tkr 2021: tkr 2022: tkr 2023: tkr att att föreslå Regionfullmäktige att uppdra till samtliga nämnder och styrelser inom Region Uppsala att inför tilläggsbudgeten hösten 2017 redovisa vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel under perioden 2018 till och med föreslå Regionfullmäktige att uppdra till samtliga nämnder och styrelser inom Region Uppsala att inför tilläggsbudgeten hösten 2017 redovisa alternativa lösningar för verksamheter som under perioden 2018 till och med 2023 inte erhåller fastighetsinvesteringar. att föreslå Regionfullmäktige att under perioden 2018 till och med 2023 årligen avsätta tkr för oförutsett och uppdra till Fastighet och servicenämnden att prioritera dessa investeringsmedel mellan fastighetsinitierade och hyresgästinitierade investeringar. Ärendet Fastighet och servicenämnden har i sitt uppdrag ansvar för samordningen av fastighetsinvesteringsbehovet från respektive nämnd och styrelse inom Region Uppsala. Ansvaret för att prioritera fastighetsinvesteringsbehovet utifrån egna behov har respektive styrelse och nämnd. Samtliga nämnder och styrelser har inkommit med sina önskemål om fastighetsinvesteringar. Fastighet och servicenämnden noterar att ansvariga nämnders och styrelsers önskade behov av fastighetsinvesteringar för perioden 2018 till och med 2023 överstiger den tidigare beslutade Regionplan med budget för perioden samt det tillgängliga investeringsutrymmet under 2020 till och med Önskemål i respektive diagram representerar nämnder och styrelsers nivå på önskade fastighetsinvesteringar under perioden 2018 till och med Efter prioritering i respektive diagram representerar Fastighet och servicenämndens prioritering för att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling. Prioritering sker utifrån redan påbörjade och planerade investeringsprojekt inom FAS, anslutande projekt som en följd av FAS, anläggandet av ny stadsbussdepå i Fyrislund, ny vårdcentral i Almunge mm. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

105 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Sjukhusstyrelsen Sjukhusstyrelsen Önskemål Efter prioritering Önskemål Efter prioritering Vårdstyrelsen Vårdstyrelsen Önskemål Efter prioritering Önskemål Efter prioritering Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

106 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafiknämnden Önskemål Efter prioritering Önskemål Efter prioritering Kulturnämnden Kulturnämnden Önskemål Efter prioritering Önskemål Efter prioritering Kulturnämnden har fortfarande kvar 1% målet avseende del av investering som ska avsättas för konst i investeringsprojekt. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

107 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Fastighet och servicenämnden Fastighet och servicenämnden Önskemål Efter prioritering Önskemål Efter prioritering Sammanställning: Fastighetsinvesteringar för samtliga nämnder och styrelser inom Region Uppsala under perioden 2018 till och med 2023 inklusive redovisning om tillgängligt investeringsutrymme. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

108 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Den övre kurvan Önskemål i diagrammet illustrerar nämnder och styrelsers samlade önskemål av fastighetsinvesteringar under perioden 2018 till och med Den nedre kurvan Beslutad nivå i diagrammet illustrerar tidigare beslutade Regionplan med budget för perioden samt det tillgängliga investeringsutrymmet under perioden 2020 till och med Den mellersta kurvan Efter prioritering i diagrammet illustrerar redan påbörjade och planerade investeringsprojekt inom FAS, anslutande projekt som en följd av FAS, anläggandet av ny stadsbussdepå i Fyrislund, ny vårdcentral i Almunge mm. Plan för ekonomisk hållbar utveckling Det är av yttersta vikt för en hållbar ekonomisk utveckling inom Region Uppsala att fastighetsinvesteringarna anpassas till det tillgängliga investeringsutrymmet. För att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling för Region Uppsala, så behöver flera av de investeringsbehov respektive nämnder och styrelser anger skjutas framåt i tid till efter För att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling under perioden 2018 till och med 2023 behöver Region Uppsala kraftsamla för att avsluta och genomföra planerade projekt inom FAS, anslutande projekt som en följd av FAS, slutföra genomförandet av ny Stadsbussdepå i Fyrislund, ny vårdcentral i Almunge mm och investeringar som en följd av myndighetsbeslut. Investeringsrådets bedömning Investeringsrådet föreslår att Fastighet och servicenämnden föreslår Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att uppdra till samtliga nämnder och styrelser inom Region Uppsala att inför tilläggsbudgeten hösten 2017 redovisa vilka investeringsprojekt som ska fullföljas inom ramen för tillgängliga investeringsmedel under perioden 2018 till och med Investeringsrådet föreslår även att Fastighet och servicenämnden föreslår Regionstyrelsen att föreslå Regionfullmäktige att uppdra till samtliga nämnder och styrelser inom Region Uppsala att inför tilläggsbudgeten hösten 2017 redovisa alternativa lösningar för verksamheter som under perioden 2018 till och med 2023 inte erhåller fastighetsinvesteringar. Under perioden 2018 till och med 2023 uppkommer krav på förändringar i lokaler som beror på myndighetsbeslut. Det förekommer även variationer inom pågående investeringsprojekt som är svåra att förutsäga under investeringsplaneringen. Investeringsrådet föreslår därför Fastighet och servicenämnden att föreslå Regionstyrelsen att föreslå att Regionfullmäktige avsätter tkr årligen under perioden 2018 till och med 2023 för oförutsett och att Fastighet och servicenämnden Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

109 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden uppdras prioritera dessa investeringsmedel mellan fastighetsinitierade och hyresgästinitierade investeringar. Kopia till: Regionstyrelsen Ekonomidirektören Förvaltningsdirektören för Landstingsservice Sjukhusstyrelsen Vårdstyrelsen Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

110 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Sören Hill Dnr FSN Initiering av upphandling av hyreskontrakt för närvårdsplatser Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar att uppdra till förvaltningsdirektören Landstingsservice att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av hyreskontrakt för 2 vårdavdelningar om vardera 24 platser Det sammanlagda kontraktsvärdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca SEK. Ärendet Upphandlingen avser en upphandling för närvårdsplatser med placering centralt i Uppsala för 2 avdelningar om vardera 24 platser. Hyreskontraktstid 15 år. Hälsa och Habilitering är ansvarig för verksamheten. Idag finns närvårdsplatserna i Kronparken Ulleråker. Kopia till: Förvaltningsdirektören Landstingsservice Upphandlingschefen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

111 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Eva Anderling Dnr FSN Initiering av upphandling av ramavtal för om- och tillbyggnadsentreprenader Förslag till beslut Fastighets och servicenämnden beslutar att uppdra till förvaltningsdirektören Landstingsservice att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av ramavtal omfattande byggentreprenadtjänster för om- och tillbyggnad av befintliga fastigheter tillhörande Region Uppsala Ärendet Befintligt ramavtal för om- och tillbyggnadsentreprenader löper ut varför ny upphandling måste startas snarast. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca 50 MSEK per år. Avtalstiden föreslås vara 2 år med möjlighet till 2 års förlängning. Krav enligt Region Uppsalas styrande dokument ska ställas vid upphandlingen. Kopia till: Förvaltningsdirektören Landstingsservice Upphandlingschefen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

112 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Jonas Eriksson Dnr FSN Initiering av upphandling av Undertaks-entreprenad för fastighetsunderhåll Förslag till beslut Fastighets- och Servicenämnden beslutar att uppdra till förvaltningsdirektören Landstingsservice att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av ramavtal omfattande undertaksentreprenadtjänster för nybyggnation eller ombyggnation av befintliga fastigheter tillhörande Region Uppsala. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca SEK. Ärendet Upphandlingen avser ett förnyat ramavtal avseende undertaks-entreprenadtjänster inom Fastighetsinvesteringsprojekt, Planerat underhållsprojekt samt som resursförstärkning till fastighetsdriften. Kopia till: Förvaltningsdirektören Landstingsservice Upphandlingschefen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

113 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Jonas Eriksson Dnr FSN Initiering av upphandling av rivning och fuktsaneringsentreprenad för fastighetsunderhåll Förslag till beslut Fastighet och servicenämnden beslutar att uppdra till förvaltningsdirektören Landstingsservice att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av ramavtal omfattande rivnings och fuktsaneringsentreprenadtjänster för nybyggnation eller ombyggnation av befintliga fastigheter tillhörande Region Uppsala. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca SEK. Ärendet Upphandlingen avser ett förnyat ramavtal avseende rivnings och fuktsaneringsentreprenadtjänster inom Fastighetsinvesteringsprojekt, Planerat underhållsprojekt samt som resursförstärkning till fastighetsdriften. Kopia till: Förvaltningsdirektören Landstingsservice Upphandlingschefen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

114 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Jonas Eriksson Dnr FSN Initiering av upphandling av El-entreprenad för fastighetsunderhåll Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar att uppdra till förvaltningsdirektören Landstingsservice att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av ramavtal omfattande nybyggnation eller ombyggnation av befintliga fastigheter tillhörande Region Uppsala. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca SEK. Ärendet/investeringen Upphandlingen avser ett förnyat ramavtal avseende el-entreprenadtjänster inom Fastighetsinvesteringsprojekt, Planerat underhållsprojekt samt som resursförstärkning till fastighetsdriften. Kopia till: Förvaltningsdirektören Landstingsservice Upphandlingschefen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

115 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Jonas Eriksson Dnr FSN Initiering av upphandling av byggentreprenad för fastighetsunderhåll Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar att uppdra till förvaltningsdirektören Landstingsservice att i samråd med upphandlingsenheten genomföra en upphandling av ramavtal omfattande byggentreprenadtjänster för nybyggnation eller ombyggnation av befintliga fastigheter tillhörande Region Uppsala. Värdet på upphandlingen beräknas uppgå till ca SEK. Ärendet Upphandlingen avser ett förnyat ramavtal avseende bygg-entreprenadtjänster inom Fastighetsinvesteringsprojekt, Planerat underhållsprojekt samt som resursförstärkning till fastighetsdriften. Kopia till: Förvaltningsdirektören Landstingsservice Upphandlingschefen Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

116 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Thomas L Thunblom Dnr FSN Uppföljning av investeringsprojekt inom Framtidens akademiska sjukhus Förslag till beslut Fastighet och servicenämnden beslutar att uppdra till fastighet och servicenämndens arbetsutskott att utgöra politisk styrgrupp för investeringsprojekt inom framtidens akademiska sjukhus. att uppdra till projektchefen för framtidens akademiska sjukhus att tillsammans med förvaltningsdirektören för Landstingsservice löpande redovisa uppföljning av projektets status, ekonomi och tidplan för fastighet och servicenämndens arbetsutskott. Ärendet I revisionsskrivelse Granskning av landstingets investeringar vid akademiska sjukhuset med dnr REV redogör landstingets revisorer för sin granskning av landstingets investeringar vid Akademiska sjukhuset. Landstingets revisorer sammanfattande bedömning är att Landstingsstyrelsen och Fastighet och servicenämnden vidtagit åtgärder för ändamålsenlig styrning av investeringar inom FAS, Framtidens akademiska sjukhus. För att uppnå tydligare styrning så föreslår Fastighet och servicenämnden att dess arbetsutskott övertar rollen som politisk styrgrupp från fastighet och servicenämnden samt att Projektchefen för Framtidens akademiska tillsammans med förvaltningsdirektören för Landstingsservice löpande redovisar projektets status, ekonomi och tidplan för fastighet och servicenämndens arbetsutskott. Kopia till: Förvaltningsdirektören Landstingsservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

117 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Jan Asklöf Dnr FSN Återrapportering avseende uppföljning av privata utförare inom Fastighets- och servicenämndens område Förslag till beslut Fastighets och servicenämnden beslutar att föreslå Regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att godkänna återrapporteringen avseende uppföljning av privata utförare inom Fastighets- och servicenämndens område. Ärendet Landstingsfullmäktige antog i november 2015 ( , 135, dnr CK ) ett program för uppföljning av privata utförare för perioden Uppdraget baserar sig på att regionen är huvudman för all landstingsfinansierad verksamhet, oavsett om den drivs i egen regi eller om den genom avtal har överlämnats till en privat utförare. Regionen är därmed skyldig att följa upp och kontrollera, inte enbart sina egna verksamheter, utan även verksamheter som bedrivs i privat regi enligt de krav som anges i kommunallagen (1991:900), 3 kap., 16a-18b. Dessutom framgår av kommunallagen, 6 kap., 7, att varje nämnd ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt respektive område. Återrapportering om hur uppföljningsarbetet fortlöpt under året ska ske årligen i särskild ordning till regionstyrelsen och regionfullmäktige. I återrapporteringen redogörs för genomförda granskningar och utvärderingar, uppföljnings- och utvärderingsarbetets resultat, registrerade avvikelser och vidtagna åtgärder samt planerade uppföljningar och utvärderingar Bilagor 51 Rapport Kopia till: Regionstyrelsen Henrik Andreasson Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

118 Återrapportering - uppföljning av privata utförare inom Landstingsservice Landstingsservice har för Region Uppsalas räkning ansvaret för upphandlade avtal med ett antal privata utförare. Uppföljning av avtalen sker på likartat sätt löpande av våra servicecontrollers. Redovisning av genomförda granskningar Löpande uppföljningar har under 2016 genomförts inom följande avtalsområden: Telefonistservice Telefoni Textilförsörjning Avfallshantering Lokalvård och vaktmästeri Parkeringstjänster Restauranger och caféer Patientkost Uppföljningsarbetets resultat Resultaten av uppföljningarna visar att avtalen i huvudsak fungerar väl vad avser kvalitet och ekonomi i leveranser. Brister i leverans har snabbt åtgärdats och bedöms inte ha påverkat verksamheten eller allmänheten i nämnvärd omfattning. Registrerade avvikelser som uppkommit och eventuella vidtagna åtgärder. Avvikelser som anmäls i Medcontrol åtgärdas löpande. De flesta avvikelserna finns inom lokalvård men förekommer i liten omfattning även på övriga avtalsområden. Några av avvikelserna har lett till handlingsplaner och i enstaka fall till viten. I övrigt följer servicecontroller månadsvis upp olika leverans- och kvalitetsparametrar i avtalen. Avvikelser hanteras direkt med leverantör enligt avtal.. 1 (2)

119 Redogörelse för planerade uppföljningar Uppföljningen planeras fortsätta på samma sätt under Nytt avtal kommer att tecknas på leveranser av skyltar under 2017 och även det avtalet kommer att följas upp löpande. 2 (2)

120 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Handläggare: Anne-Marie Gullman Dnr FSN Revidering av rapporteringsfrekvens i Interkontrollplan 2017 Förslag till beslut Fastighets och Servicenämnden beslutar att göra tre revideringar av rapporteringsfrekvens i Landstingsservice interna kontrollplan för Revideringarna som föreslås är att för nedan angivna kontrollmål ändra återrapportering från månadsvis till tertial. Ändringen som föreslås ligger i linje med den av Region Uppsala anvisade tertialvisa återrapporteringen och passar bättre med den verksamhetsoperativa uppföljningen av nämnda mål. 1. kontrollmål 4 (Tekniska installationer) 2. kontrollmål 5 (Miljö) 3. kontrollmål 7 (Ekonomi i projekt) Ärendet Fastighets- & servicenämnden beslutade i februari 2017 (Dnr FSN bilaga 8) att godkänna den föreslagna internkontrollplanen för Landstingsservice I denna plan finns angivet rapporteringsfrekvens för kontrollmål 4 (Tekniska installationer), kontrollmål 5 (Miljö) till månadsvis samt för kontrollmål 7 (Ekonomi i projekt) månads/ tertialvis. Landstingsservice föreslår nu att tiden för återrapportering för de tre nämnda kontrollmålen ändras, från månadsvis till tertialvis, för att bättre överensstämma med annan rapporteringsfrekvens inom Region Uppsala och då det bättre stämmer med den verksamhetsoperativa återrapporteringen inom Landstingsservice. Det bör noteras att respektive mål följs upp internt inom Landstingsservice månadsvis varför det inte bedöms föreligga risk för att kontrollerna uteblir om tiden för återrapportering ändras. För kontrollmål 7 (Ekonomi i projekt) redovisas utfall och eventuella risker för eller verkliga avvikelser mot tilldelade medel på månadsvisa möten med Fastighets- & servicenämnden men att en extra kontroll görs per tertial mht till två nya kontrollmoment. Med den förslagna revideringen av rapporteringsfrekvens bedöms det att återrapportering till Fastighets- & servicenämnden blir en enhetligare och mera ändamålsenlig återrapportering om den görs tertialvis för de tre aktuella målen. En revidering av rapporteringsfrekvens medför inga kostnader. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

121 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden Bilagor 52 Föregående beslut inklusive internkontrollplan 2017 Kopia till: Region Uppsalas redovisningschef Förvaltningsdirektör Landstingsservice Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

122

123

124 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden FSN Månadsrapporter LRC och LSU Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärendet Landstingets resurscentrum och landstingsservice har att avge månadsrapporter till Fastighets- och servicenämnden Bilagor 53 Månadsrapport för LRC och LSU Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

125 Månadsrapport mars 2017 Landstingets resurscentrum SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Förvaltningen gör bedömningen att prognosen för helåret är fem miljoner sämre än budget (-5 Mkr). Det prognostiserade underskottet på helår förklaras främst av vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslös samt kommer från ett land utanför EU). Övrig verksamhet bedöms i dagsläget leverera ett resultat som ligger i linje med budget. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budget-avvikelse årsprog Summa intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers S:a övriga kostnader Resultat Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring (antal) Antal årsarbetare, genomsnitt 156,8 152,4 4,4 Procentuell förändring Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 6,18 4,29 1,89 Ekonomi Det ackumulerade resultatet t.o.m. mars är 4,1 mkr bättre än budget. De avvikelser som finns för perioden förklaras till största delen av periodiseringsavvikelser som jämnar ut sig på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter (vård för patienter som ej är asylsökande eller tillståndslös samt kommer från ett land utanför EU) förväntas dock visa underskott för helår. Nedan redovisas de större avvikelserna: *Patientadministration är det som bidrar mest till överskottet för perioden. Verksamheten kopplat till Asyl har ett ackumulerat överskott på 4,5 mkr. Utfallet för Asyl är dock en periodiseringseffekt som utifrån kända förutsättningar förväntas vara i nivå med budget på helår. Vårdkostnader för egenbetalande patienter visar ett underskott på -2,5 mkr. Bedömningen är att underskottet för egenbetalande patienter, på helår, kommer att landa på ca -5 mkr jämfört med budget. *ABIS visar för perioden ett överskott (+1,4 Mkr). För helåret förväntas högre kostnader, varför prognosen förväntas bli något bättre än budget. *EPJ visar underskott för perioden (-2,5 Mkr), det är främst periodiseringsförklaringar. Merparten av underskottet går att härleda till att personalkostnad för projektarbete inte är aktiverat fullt ut.

126 2 (2) Samtliga övriga verksamheter levererar för perioden till och med mars månad mindre överskott som till största delen förklaras av periodiseringsavvikelser som förväntas jämnas ut under året Bedömningen är att verksamheten för helåret kommer att leverera en prognos som är fem miljoner sämre än budget (-5 Mkr). Avvikelsen förklaras av ökade vårdkostnader för egenbetalande patienter. Övrig verksamhet bedöms i dagsläget leverera ett resultat som ligger i linje med budget. Medarbetare: Sjukfrånvaron har ökat jämfört med föregående år. Det är sjukfrånvaron > 60 dagar som står för den största delen av ökningen. Merparten av långtidssjukfrånvaron är inte arbetsrelaterad. I och med pågående rehabiliteringsarbete förväntas sjukfrånvaro minska under året. Årsprognosen för sjukfrånvaron uppskattas till 5 procent. Förvaltningens närvarotid har i jämförelse med samma period 2016 ökat med 4 årsarbetare. Orsaken är att Elektronisk patientjournal har nyrekryterat och ökat med 8 årsarbetare. Under 2017 kommer de gör ytterligare nyrekryteringar och antalet årsarbetare förväntas därmed öka. Årsprognosen bedöms till 158 årsarbetare.

127 Månadsrapport mars 2017 Landstingsservice SAMMANFATTANDE ANALYS OCH FRAMTIDSBEDÖMNING Landstingsservice utfall i perioden januari-mars 2017 fortlöper som tidigare med; hög produktionstakt inom byggprojekt, hög beläggningsgrad på driftssidan, något högre volymer inom transportenheten men i övrigt relativt oförändrad verksamhet. Den förvaltade egna ytan ligger i nivå med budgeterad yta men är ca kvm högre än samma period föregående år, främst beroende på en tidsförskjutning i avyttring av en fastighet. Det ekonomiska utfallet är fortsatt positivt och bättre än budget, främst beroende pga. högre intäkter än budgeterat samt lägre kostnader där en del dock tros komma upp i budgeterad nivå under året. En prognos för helåret kommer göras till kommande tertial, med eventuella justeringar. REDOVISNING AV NULÄGET OCH ÅRSPROGNOS Ekonomi Årsprognos, tkr Ack utfall 2017 Ack budget 2017 Ack utfall 2016 Bokslut 2016 Det ekonomiska utfallet är ca 15 mnkr bättre än budget främst beroende på ökade intäkter och lägre kostnader. Personalkostnader fortsätter vara lägre än budget tills vakanta tjänster har återbesatts. Avskrivningar är lägre än budget framförallt i väntan på besked om nytt timpris. Övriga kostnader är lägre än budget främst pga. lägre energikostnader. Medarbetare Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring Antal årsarbetare, genomsnitt 229,29 242,90-13,61 Procentuell förändring Ack utfall 2017 Ack utfall 2016 Förändring, % enheter Total sjukfrånvaro, procent 5,68 4,75 +1,05 Flertalet vakanser kommer fyllas genom pågående rekryteringar med tillträde under våren, varvid antalet årsarbetare kommer öka Sjukfrånvaro över 60 dagar eller mer har minskat jämfört med årets första månader och är lägre än tidigare år. Den långa sjukfrånvaron är i de flesta fall inte arbetsrelaterad men rehabiliteringsärenden pågår och följs nog och följs noga. Målsättningen är att sjukfrånvaron skall fortsätta minska till en nivå om max 4%. Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog S:a intäkter Personalkostnader inkl inhyrd pers Lokal- och fastighetskostn Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar S:a övriga kostnader Resultat

128 Produktion Landstingsservice: Mar 2017 Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Utfall jmf budget, % Utfall jmf budget, antal 2 (3) Utfall jmf föreg. år, % Utfall jmf föreg. år, antal Total fastighetskostnad/kvm % -20,0 108% 42,0 Mediaförbruk. egna fastigheter FJV kwh/kvm 32,9 43,4 43,6 76% -10,5 75% -10,7 Mediaförbruk. egna fastigheter EL, kwh/kvm 29,1 30,9 30,5 94% -1,8 95% -1,4 Media förb. egna fastigheter KYLA kwh/kvm 0,8 0,9 1,1 89% -0,1 73% -0,3 Mediakostnader egna fastigheter kr/kvm 49,2 58,6 55,7 84% -9,4 88% -6,5 Driftkostnader kr/kvm 25,5 27,9 26,2 91% -2,4 97% -0,7 Mån vis Budget år Vakansgrad egna fastigheter 5,70% 3% Samtliga nyckeltal avseende produktion uppvisar ett positivt utfall förutom total fastighetskostnad per kvm som ökat i perioden jämfört med föregående år. Avvikelsen beror på att kostnaderna för värdeminskning och finansiella poster ökat jämfört med föregående år. Den förvaltade egna ytan uppgår till kvm och är i linje med budget. Vakanta ytor återfinns främst ute i Länet vilket gör att vakansgraden i mars 2017 uppgår till 5,7 % och är över målet om 3 %. Inom Akademiska sjukhusområdet uppgår den vakanta ytan till kvm eller 2,3% medan motsvarande siffror för Länet uppgår till kvm eller 13,6%. Arbetet med att i möjligaste mån nyttja vakanta ytor pågår fortlöpande men att flytta verksamheter från centralorten ut i Länet är förenat med svårigheter. Vädret är en påverkansfaktor avseende förbrukning av media och därtill hörande kostnader men energisparprogrammet fortsätter och har gett mycket goda resultat vilket bevisas av ovanstående siffror. BILAGOR 1. Årsprognos Årsprognos, tkr Utfall Budget Utfall Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprog 2017 Budgetavvikelse årsprog Not Övriga intäkter Summa intäkter Lönekostnader inkl inhyrd personal Övriga personalkostnader Medicinsk service Medicinskt material Lokal- och fastighetskostnader Övriga kostnader Finansiell nettokostnad Avskrivningar/nedskrivningar Summa kostnader RESULTAT Intäkter är 5 mnkr högre än budget främst beroende på externa avtalsarbeten som uppgår till 3,5 mnkr samt ökade hyresintäkter om 1 mnkr jämfört budget och högre parkeringsintäkter än budgeterat med 1,1 mnkr. 2 Antalet vakanta tjänster har varit runt 10 stycken en tid och i mars 2017 har de reducerats till 6 stycken. På årsbasis beräknas vakanserna plana ut. 3 Lokal- & fastighetskostnader har minskat jämfört budget med 0,9 mnkr totalt. Det är främst lägre kostnader för planerat underhåll på 2,9 mnkr samt för reparationer & underhåll på 1,1 mnkr men ökade kostnader för externa avtalsarbeten om 2,2 mnkr och ökade kostnader för externa inhyrningar om ca 1,8 mnkr som ger en nettoeffekt om 0,9 mnkr. 4 Under övriga kostnader är det främst lägre energikostnader för el, fjärrvärme och vatten som förklarar avvikelsen mot budget

129 3 (3) 5 Avskrivningar uppvisare en lägre kostnad i väntan på beslut om att införa ett nytt lägre timpris, vilket kommer medföra en omräkning av alla avslutade projekt. 2. Redovisning och kommentarer till prognos avseende investeringsverksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET (Tkr) Utfall ackum. Budget ackum. Utfall föreg. år ackum. Bokslut 2016 Årsbudget 2017 Årsprognos 2017 Budgetavvikelse årsprogn Fastighetsinvesteringar Immateriella investeringar Övriga materiella investeringar Årsbudgeten för 2017 har ändrats med 97,8 mnkr jämfört med rapporten i februari. Prognosen har justerats i motsvarande grad. Den totala avvikelsen jämfört budget kan indelas i: 1. HI-investeringar Ackumuleratutfall per mars understiger budget med 170,6 mnkr. Budgeten är jämnt fördelad under året varför avvikelser i tid förekommer jämfört med verkligt utfall. De största avvikelserna rör följande projekt: Stadsbussdepå 40,4 mnkr. Markköp ingår i budgeten men är ännu inte genomfört. B11 24,4 mnkr. Budget baseras på en start av genomförande under 2017 men har inte kommit i gång ännu då ny upphandling ska ske. Byggstart tidigast i höst. J-huset 106,5 mnkr. Byggnationen fortskrider men då budgeten är jämnt fördelad över året och inte i enlighet med projektets utfall, uppstår avvikelser. 2. FI-investeringar Ackumulerat utfall per mars understiger budget med 10,6 mnkr. Budgeten är jämnt fördelad under året varför avvikelser i tid förekommer jämfört med verkligt utfall. Avvikelserna fördelas på många projekt och beror i många fall på att projekten ännu inte startat.

130 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden FSN Informationsärenden Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna Ärendet Redovisning av pågående fastighetsprojekt Transport och logistik Rehabilitering och tidig återgång Namnbyte för Landstingets resurscentrum Informationsärenden i pärm för cirkulation Bilagor 54 Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

131

132 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden FSN Delegationsärenden Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att godkänna redovisningen av delegationsbeslut enligt bilaga. Ärendet I enlighet med gällande delegationsbestämmelser inom fastighets- och servicenämndens ansvarsområde anmäls beslut enligt lämnad delegation. Bilagor 55 Anmälda redovisningar enligt delegation Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

133 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighets- och servicenämnden Region Uppsala Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Konferenser Kurser och konferenser Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott Förfrågningsunderlag Godkännande av förfrågningsunderlag ombyggnation av ingång 70 (B11) Fastighets- och servicenämndens arbetsutskott 1 (2)

134

135

136 Anmälan av delegationsbeslut till Fastighet och Servicenämden, Landstinget i Uppsala län Datum för beslut Diarienummer eller löpnummer Beslutskategori med ärendegrupp Ärenderubrik Beslutsfattare med namn och befattning Avtalsteckning löpande Ramavtal fönsterputs städ & fönsterputslyft Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder Initiering Upphandling Ramavtal, Låsmaterial tjänster & låst tjänster Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Initiering Upphandling Ramavtal Skadedjursbekämpning Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Initiering Upphandling Ramavtal injustering av värmesystem Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Genomförande Biogasanläggning Bussdepå Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Genomförande Biogasanläggning Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Initiering Upphandling Lastbil transport & logistik Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU Avtalsteckning löpande Garanti avtal Kone Thomas Thunblom, Förvaltningsdirektör LSU åtgärder Inskickat till FSN

137 Föredragningspromemoria Fastighets- och servicenämnden FSN Anmälan av inkomna skrivelser Förslag till beslut Fastighets- och servicenämnden beslutar att godkänna redovisningen av inkomna skrivelser. Ärendet Fastighets- och servicenämnden godkänner redovisningen av följande skrivelser. 1. Nacka tingsrätt, Mark och miljödomstolen beslut återkallande av tillståndsansökan (akvifer). 2. Sjukhusstyrelsens protokoll /17 Fastighetsinvesteringsbehov inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområde med bilagor. 3. Vårdstyrelsens protokoll /17 Fastighetsinvesteringsbehov för vårdstyrelsens verksamhetsområde - underlag till investeringsplan med bilaga. 4. Kulturnämndens protokoll Prioriteringar för fastighetsinvesteringar med bilaga. Justerandes sign Sign Utdragsbestyrkande Utdrag till

138 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen SLUTLIGT BESLUT Meddelat i Nacka strand 1 Mål nr M SÖKANDE Uppsala läns Landsting, Slottsgränd Uppsala Ombud: Advokat Magnus Berg Advokataktiebolaget Nordic Law Skeppsbron 11, 4 tr Malmö MOTPARTER 1. Havs- och vattenmyndigheten Box Göteborg 2. Kammarkollegiet Box Stockholm 3. Länsstyrelsen i Uppsala län Uppsala 4. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Uppsala kommun Uppsala 5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad 6. Naturvårdsverket Stockholm 7. Uppsala kommun Uppsala 8. Uppsala Vatten och Avfall Box Uppsala SAKEN Tillstånd till vattenverksamhet på fastigheten Uppsala Fjärdingen 32:1; nu fråga om avskrivning. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1104 Augustendalsvägen måndag fredag Nacka strand 20 E-post: mmd.nacka.avdelning3@dom.se 08:00-16:30

139 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen SLUTLIGT BESLUT M Uppsala läns Landsting har återkallat sin ansökan och yrkat att mark- och miljödomstolen ska efterskänka eller sätta ned prövningsavgiften med stöd av 9 kap. 3 förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. Mark- och miljödomstolen fattar följande beslut. 1. Målet avskrivs från vidare handläggning. 2. Prövningsavgiften bestäms slutligt till skäliga kr med stöd av 9 kap. 3 förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (DV 428) Överklagande senast den 28 april Prövningstillstånd krävs. Peter Winge

140 Bilaga 1 ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR SLUTLIGT BESLUT I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS Den som vill överklaga mark- och miljödomstolens beslut ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt. Överklagandet ska ha kommit in till mark- och miljödomstolen inom tre veckor från beslutets datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i beslutet. För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om: 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som mark- och miljödomstolen har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som markoch miljödomstolen har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd inte meddelas står mark- och miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om: 1. det beslut som överklagas med angivande av mark- och miljödomstolens namn samt datum för beslutet och målnummer, 2. den ändring av mark- och miljödomstolens beslut som klaganden vill få till stånd, 3. grunderna (skälen) för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden personligen eller genom ombud. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit. Ytterligare upplysningar lämnas av mark- och miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på första sidan av beslutet. DV 428 Producerat av Domstolsverket

141 Sjukhusstyrelsen Protokoll 41 (42) Sammanträdesdatum: /17 Dnr SHS Fastighetsinvesteringsbehov inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområde Beslut Sjukhusstyrelsens beslut 1. Ställa sig bakom förvaltningarnas behov och prioriteringsordning exklusive produktionskök Akademiska som hanteras av fastighets- och servicenämnden. 2. Överlämna prioriteringsordningen för sjukhusstyrelsens förvaltningar till fastighets och servicenämnden med nedanstående utlåtanden Förvaltningsdirektörerna uppdras att återkomma med en konsekvensanalys utifrån ett verksamhetsperspektiv av att tillkommande hyreskostnader, eller delar därav, finansieras inom ram. Bilagor 48 a Särskilt yttrande Lennart Hedquist (M) inkommer med särskilt yttrande. Bilaga 48 b. Reservationer Lina Nordquist (L), Stefan Olsson (M) och Helena Busch Christensen (KD) reserverar sig mot beslutssats nummer 1 till förmån för utsänt förslag. Helena Busch Christensen (KD) inkommer med egen reservation. Bilaga 48c. Ärendebeskrivning I Region Uppsalas process för fastighetsinvesteringar har respektive styrelse/nämnd ett ansvar för att värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med Region Uppsalas mål och strategier samt att prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Processen ska säkerställa att en dialog kring regionens investeringar äger rum och med utgångspunkt från denna dialog görs nödvändiga prioriteringar inför beredning och beslut i fastighets- och servicenämnden, regionstyrelsen och regionfullmäktige. Sjukhusstyrelsen avger följande utlåtanden gällande prioriterade investeringsbehov Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

142 Sjukhusstyrelsen Protokoll 42 (42) Sammanträdesdatum: Sjukhusstyrelsens arbetsutskott har berett ärendet inför sjukhusstyrelsens sammanträde. I genomgången har representanter från Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Landstingsservice deltagit. Prioriteringar har diskuterats och utifrån genomgången har sjukhusstyrelsens arbetsutskott föreslagit ett utlåtande kring behoven. Akademiska sjukhuset För behov på Akademiska sjukhuset som är prioriterade mellan 1 och 3 finns det till stor del kopplingar till ombyggnationer som redan utförs på sjukhusområdet. Sjukhusstyrelsen har svårt att göra någon annan bedömning än att dessa behöver gå vidare till förstudiefasen. Undantag från detta är nya lokaler för Rättspsykiatri. Investeringskostnaden för nya lokaler är väldigt höga i förhållande till antalet rättspsykiatriplatser. Arbetsutskottets förslag är därför att det ska utredas vidare om all rättspsykiatri kan köpas från andra landsting/regioner och kostnadskonsekvenserna av detta. Lasarettet i Enköping De behov som Lasarettet i Enköping har inkommit med föreslår arbetsutskottet ska gå vidare till förstudie. De kostnadsökningar som planerade fastighetsinvesteringar kommer medföra innebär en stor kostnadspåverkan för Region Uppsala. Intäkterna som Region Uppsala har kommer inte öka i motsvarande takt. Detta innebär att kostnadsökningarna måste rymmas inom verksamheternas kostnadsramar. Detta kan medföra konsekvenser på verksamheten. Dessa konsekvenser måste utredas vidare. Konstnärlig utsmyckning År 1999 antog landstingsfullmäktige nya regler för konstnärlig utsmyckning av Region Uppsalas lokaler. Konstnärlig utsmyckningsnivå motsvarande 1 procent av nybyggnadskostnaden ska eftersträvas i alla Region Uppsalas lokaler. Uteslutande tekniska byggnader och lokaler som uppförts för uthyrning ska dock undantas från utsmyckning. Med tanke på de stora belopp som investeringar i byggnader och utrustning med mera medför föreslår sjukhusstyrelsens arbetsutskott att 1-procentsregeln ses över. Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuset har kommit in med 12 nya behov. Totalt genererar dessa 263 miljoner kronor i investeringsutgifter under planperioden och fram till 2027 innebär det 778 miljoner kronor. De största investeringarna är ny lokal för rättspsykiatri och ombyggnation av husen. Investeringskostnaden för nya lokaler för rättspsykiatri är väldigt höga i förhållande till antalet vårdplatser. Sjukhusstyrelsen föreslår att det ska utredas vidare för att hitta alternativa lokaliseringar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

143 Sjukhusstyrelsen Protokoll 43 (42) Sammanträdesdatum: Av de 12 behoven har Akademiska sjukhuset angett att de kan finansiera ett av projekten inom ram. Tio stycken kan inte finansieras inom ram och ett projekt kan delvis finansieras inom ram. Totalt innebär behoven en driftskostnadsökning år 2027 på cirka 66 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 54 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för Akademiska sjukhuset. Vid slutet av planperioden (2020) är driftskostnadsökningen 3,4 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 2,6 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för Akademiska sjukhuset. Lasarettet i Enköping Lasarettet i Enköping har angett nio nya behov. Totalt genererar dessa 27 miljoner kronor i investeringsutgifter under planperioden och fram till 2027 innebär det 88 miljoner kronor. De största investeringarna är byggnation av enpatientrum med toalett på olika vårdavdelningar och ny huvudentré. Av de 9 behoven har Lasarettet i Enköping angett att man kan finansiera fyra av projekteten inom ram (detta är dock mindre projekt). Fyra projekt kan inte finansieras inom befintlig anslagsram och ett projekt kan finansieras delvis inom ram. Totalt innebär behoven en driftskostnadsökning år 2027 på cirka 7,4 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 6 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för Lasarettet i Enköping. Vid slutet av planperioden (2020) är kostnadsökningen 2,7 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 2 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för Lasarettet i Enköping. Objekt i förstudie- till genomförandefas I investeringsplanen finns det även objekt som redan är i förstudiefas, programfas eller genomförandefas. Totalt för Akademiska sjukhusområdet och Lasarettet i Enköping så genererar dessa cirka 1,9 miljarder kronor i investeringsutgifter under planperioden och totalt fram till 2027 innebär det cirka 6,8 miljarder kronor inklusive redan upparbetade investeringar. Dessa investeringar innebär en kostnadsökning år 2027 på cirka 569 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 467 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för Akademiska sjukhuset. Vid slutet av planperioden (2020) är kostnadsökningen 313 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 232 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för Akademiska sjukhuset. Total investeringsplan för sjukhusstyrelsen Genomförs alla fastighetsinvesteringar i investeringsplanen för sjukhusstyrelsens förvaltningar så innebär det 2,2 miljarder kronor i investeringsutgifter under planperioden och totalt cirka 7,7 miljarder kronor fram till 2027 inklusive redan upparbetade investeringar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

144 Sjukhusstyrelsen Protokoll 44 (42) Sammanträdesdatum: Genomförs alla fastighetsinvesteringar i investeringsplanen så innebär det totalt en kostnadsökning år 2027 på cirka 642 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 527 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för sjukhusen. Vid slutet av planperioden (2020) är kostnadsökningen 319 miljoner kronor för Region Uppsala, varav 237 miljoner kronor avser hyreskostnadsökning för sjukhusen. Sjukhusstyrelsen har inte inom sin befintliga ram finansiering för den kostnadsökning som fastighetsinvesteringarna medför. Det innebär att det krävs effektiviseringar/kostnadsminskningar och/eller ökad extern finansiering. Under överläggningen enas ledamöterna om att beslutssats nummer tre ska lyda 4. - Förvaltningsdirektörerna uppdras att återkomma med en konsekvensanalys utifrån ett verksamhetsperspektiv av att tillkommande hyreskostnader, eller delar därav, finansieras inom ram. Ledamöterna enas också om en ändring i bilagan. Yrkande Sören Bergqvist (V) yrkar att sjukhusstyrelsen ska 1 Ställa sig bakom förvaltningarnas behov och prioriteringsordning exklusive produktionskök Akademiska som hanteras av fastighets- och servicenämnden. 2 Infoga ny skrivning i utlåtandet Sid 2, Akademiska sjukhuset: Investeringskostnaden för nya lokaler för rättspsykiatri är väldigt höga i förhållande till antalet vårdplatser. Sjukhusstyrelsen föreslår att det ska utredas vidare för att hitta alternativa lokaliseringar. Ordföranden Vivianne Macdisi (S), med instämmande av Erik Hemmingsson (MP) och Sara Sjödahl (C), yrkar bifall till yrkande nummer 1 från Sören Bergqvist (V). Lina Nordquist (L), Stefan Olsson (M) och Helena Busch Christensen (KD) yrkar avslag till yrkande nummer 1 från Sören Bergquist (V). Ordföranden ställer de båda yrkandena mot varandra och finner att sjukhusstyrelsen beslutar enligt yrkande från Sören Bergqvist (V). Ordföranden yrkar bifall till beslutssats nummer två i utsänt förslag, med ändring av texten i utlåtandet, och finner bifall. Ordföranden yrkar bifall till reviderad beslutssats nummer tre och finner bifall. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

145 Sjukhusstyrelsen Protokoll 45 (42) Sammanträdesdatum: Kopia till Fastighets- och servicenämnden Registrator Akademiska sjukhuset Förvaltningsdirektör Eva Telne Lasarettet i Enköping Exp Sign Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

146 Investeringsplan utkast Akademiska sjukhuset Bil SHS a Projektnamn Projektnummer Projekt beskrivning Prio FI/HI proj Skede Tilldel. medel Upparbet tom 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Finansiär Akademiska sjukhuset Omb vårdavd/adm pga av investeringar AS området nya operationssalar för evakuering för B9/B12 operation Ombyggnad 30D återställande av vårdavdelningar ny Kan avse ombyggnationer på hela AS omr 0 HI behov X X X ägartillskott kvm a 40 tkr* kvm = tkr. Effekt J-huset?, placering okänd, ej möjligt att prissätta i dagsläget 1 HI behov X X X ägartillskott ny lokaler för hudmottag måste tillskapas innan denna omb görs 1 HI behov ägartillskott Arytmilab B3 samt flytta PCI-lab från B9 till B2 ny nya lab 1 HI behov 950 ombyggnation av D1 för rättspsyk och äldrepsyk. Ligger kvar på Anpassning lokal för Rättspsyk Ulleråker tills D1 klart 1 HI behov X X X ägartillskott samlingsprojekt för byggåt. som utförs pga av ny utr ex kameror, lab, enl underlag fr AS (MRT, datortomografi, Rtg apparater, Enköping. 0 HI behov X X X inom ram del inom ram, del ägartillskott Fastighetsinv i samband med nyinvestering i utrustning Ombyggnation och renovering 30- behov av reinvestering i byggnaden 50 husen (B17, B19) samt verksamhetsåtgärder 3 HI/FI behov ägartillskott extern byggherre. Inv avser Ambulansstaiton Gränby anpassningsåtg 3 HI behov X ägartillskott Ny luftbro förbindelse F-B blocket och J-husen utmed fasad F- förstudie 2107, program 2018, blocket samt nytt hisschakt för 2 ny genomförande HI behov X X X ägartillskott Påbyggnad adm lokaler ca150 förstudie 2107, program 2018, platser ny genomförande HI behov X X X ägartillskott Barnspecmottagning flytt fr plan lokal dag består av adm lokaler, 5 till plan 6 ny anpassning av WC, handfat osv 4 HI behov X X ägartillskott oförutsett KB ombyggnation ny 0 4 HI behov X X ägartillskott Ny Cyklotron ombyggnation av PET-centrum 2 HI förstudie X X del inom ram, del ägartillskott Dialysavdelning Flytt av Dialys fr 70 huset till ing 65 eller annan plats pga FAS. Är beroende på tidplan B11, utförs i etapp 2. klar Q HI förstudie X X ägartillskott Produktionskök Akademiska , Kvinna & Barn ny neonatalavd beslut ny förstudie 3 mnkr FSN 1609 utförs påbörjat prg Beslut taget i SHS att prod. Köket hanteras och beslutas av FSN 5 HI förstudie X X ej känt förstudien klar under höst 2016, program under HI förstudie X x ägartillskott

147 Projektnamn Kvinna & Barn utredning Projekt- Tilldel. Upparbet Budget Budget Budget nummer Projekt beskrivning Prio FI/HI proj Skede medel tom Finansiär utredning för ombyggnation av F- blocket inkl. Ambulanshall + arbetsmiljöåtg Barnakuten 4 HI förstudie X X X ägartillskott Tillnyktringsenhet avser tillbyggnad på Psykiatrinshus kvm a 30 tkr/kvm = 10 mnkr 3 HI ny smågodstransportör med större diameter som kan ta fler typer av rörpost/smågods transportör gods. 0 HI Hissar som ska fungera som förråd för verksamheten. B förstudie/p rogram X ägartillskott 33 % inom ram genom 67 % förande X X X ägartillskott Förrådshissar B konsekvensanalys pågår 0 HI program X inom ram AS har efter utredning beslutat att inte sätta in någon förrrådshiss i J- huset. Förrådshanteringen ska lösas Förrådshissar J-huset på annat sätt. 0 HI program X inom ram Huvudentré AS Koppling till tidplan B11, B12?! 5 HI program ägartillskott korridorer inkl hisshöjning, Anpassningar B9 och B12 till ing omklädning, nya 100 förbindelsekorridorer mot luftbroar 0 HI program X ägartillskott Behandlingsbyggnad B9 Centralblocket Behandlingsbyggnad B12 Centralblocket inkl prg arbet ,178. program,+ systemhandl proj 2018, bygghandl proj 2019, rest. bygghandling 2021, anpass, provis 2022, prod HI program X X ägartillskott inkl prg arbete , 178. k- upphand 2017, program,+ systemhand proj 2018, bygghand proj 2019, förb. arb provis. höst mån, produktion 2 år HI program X X X ägartillskott avser anpassningar flr ing i B9/B12 index B9/B12 samt omb av B9 och B12 1 HI program X X X ägartillskott Vårdbyggnad B11 inklusive inkl prg arbete Teknik (inkl index) inkl Periodisering enl alt 1. dvs byggstart programändring läkarskeppet, efter sommaren Ny genom IMA BIVA upphandling 0 HI förande X X X ägartillskott Nybyggnation ingång 100 (J genom huset) inkl kulvert. Inkl index inkl prg arbete ,552 0 HI förande X ägartillskott Summa Akademiska sjukhuset

148 Investeringsplan utkast Lasarettet i Enköping Projektnamn Lasarettet i Enköping Projektnummer Projekt beskrivning Prio FI/HI proj Skede Tilldel. medel Upparbet tom 2017 Budget 2018 Budget 2019 utflytt av Soc. Tjänsten omb/renovering för lasarettets adm lokaler. FI medel 4 mnkr 2017 i FI plan 1 HI, FI behov X X Budget 2020 Finansiär del inom ram, del ägartillskott Hus B (5112) renovering Hus A öppna upp mellan bättre flöden, nytt kök med avd 1 o 2 + kök ny försörjning båda avd 2 HI behov X inom ram Bygga enpatientrum med toalett på vårdavdelningar ny 25 mnkr/plan, 2 etapper 4 HI behov ägartillskott ev nybyggnation/utbyggnad Utökad verksamhet på sterilenheten ny för att möjliggöra utökad verksamhet på sterilen 1 HI behov X ägartillskott Förbättra flöden på operation fr preop till postop ny 1 HI behov X ägartillskott Utöka kyla till hus A ny 2 HI behov X inom ram Behov av adm lokaler för kirurgiskt centrum ny 2 HI behov X inom ram Ny och större huvudentré Lasarettet ny 2 HI behov ägartillskott Större väntrum Radiologi ny bef väntrum delas med lab, räcker ej till 2 HI behov inom ram Summa Lasarettet i Enköping

149 L andstingsservice Fastigheter och Service Sonja Ekström Boström Tfn E - post sonja.ekstrom.bostrom@lul.se Förvaltningschefer Anvisningar fast ighet sinvesteringsprocessen En fastighetsinvesteringsplan ska tas fram och finnas med i Region plan och budget Planen ska vara 10 - årig. Landstingsservice ansvarar för att instruktioner går ut till förvaltningarna angående hur processen ska gå till och vilka tider som material ska levereras från förva ltningarna till Landstingsservice alternativt styrelse/nämnd. Efter att Landstingsservice har fått in behov från förvaltningarna sammanställs dessa och kompletteras med investeringar som har kommit längre i processen. Sammanställningen skickas till ledni ngskontoret enligt den tidplan som finns nedan. Behov/p lan bereds a v investeringsrådet, ansvarig styrelse/nämnd och FSN. Bild 1: Beskrivning fastighetsinvesteringsprocessen och Landstingsplan och budget Förvaltningarnas ansvar i fastighetsinvesteringsprocessen Förvaltningarna ansvarar för att: ta fram investeringsbehov och för att motivera dessa, Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

150 2 (3) tillhandahålla motivering till verksamhetens behov av om-/nybyggnation, inför framskrivning av beslutsunderlag, hantera de kostnadskonsekvenser som investeringen medför, Om det efter utredning visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom beställarens ekonomi måste beställaren gå vidare till styrelse/nämnd för begäran om finansiering av kostnadsökningarna. Detta ska göras redan när behoven anges i investeringsplanen så att de ekonomiska förutsättningarna är klarlagda i RPB. Behov ska tas fram för de kommande tio åren, Behoven ska även rangordnas. Behoven ska beskrivas och motiveras och rangordnas i bifogad lista nya inv behov. Varje investeringsbehov ska rangordnas utifrån en unik siffra (ex 1-10). I samband med att fastighetsinvesteringsplanen tas fram ska förvaltningen även lämna in byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar till LSU. I januari ska förvaltningarna presentera fastighetsinvesteringsbehoven på respektive styrelse/nämnds arbetsutskott. Utifrån arbetsutskottets synpunkter omarbetas fastighetsinvesteringsbehoven. I mars ska ytterligare en dragning göras på ansvarig/styrelse nämnds arbetsutskott. (se tidplan nedan) Landstingsservice ansvar Landstingsservice ska utifrån input från förvaltningar tillsammans med egen kännedom om fastighetsutvecklingsbehov bistå förvaltningarna vid sammanställandet av en fastighetsinvesteringsplan. Landstingsservice har en uppgift att utifrån ett helhetsperspektiv bedöma investeringsbehoven från förvaltningarna. Utifrån förvaltningarnas behov ska Landstingsservice sammanställa ett förslag till en fastighetsinvesteringsplan. Landstingsservice ska även sammanställa behoven av fastighetägarinitierade investeringar. Landstingsservice har huvudansvaret för att justera fastighetsinvesteringsplanen utifrån förändringar som uppkommer efter beslut i styrelse/nämnd. En kontinuerlig dialog ska ske med ledningskontoret och fastighetsinvesteringsplanen ska levereras enligt tidplan (se nedan). Investeringsrådets ansvar Investeringsrådets ansvar är att utifrån landstingets ekonomiska utrymme beskriva ekonomiska konsekvenser såsom kostnads- och likviditetpåverkan för landstinget samt att bereda och kvalitetssäkra investeringsplanen innan överlämnande till FSN. Ansvarig styrelse/nämnds ansvar Ansvarig styrelse/nämnd ansvarar för att värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med landstingets långsiktiga mål och strategier,

151 3 (3) prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Fastighets- och servicenämndens ansvar Efter att behov har beretts, prioriterats och beslutats av ansvarig styrelse/nämnd och investeringsrådet har berett de samlade behoven erhåller FSN investeringsplanen. FSN ansvarar för att prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen, göra en sammanfattad bedömning och prioritering av landstingets totala fastighetsinvesteringsbehov, föreslå LS föreslå LF att besluta om investeringsplan Driftskonsekvenser för verksamheten Konsekvenser för drift ska finnas med som ett underlag till investeringsplanen. Det ska anges om investeringen kan finansieras med egna medel eller inte. Tidplan Händelse Datum Byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar från förvaltningar till LSU 15/12 Behov fastighetsinvesteringar från förvaltningar till LSU 13/1 Dragning 1 av behov från förvaltning till ansvarig styrelse/nämnd Resp. AU i jan Återkoppling från LSU till förvaltningar angående uppskattad hyreskostnad för byggnadspåverkande utrustningsinv. 31/1 Dialog prioriteringar förvaltning och ansvarig styrelse/nämnd Jan-mars Preliminär investeringsram från LSU till investeringsråd 13/2 Dragning investeringsplan på investeringsråd 14/2 Utskick av inv. plan till ansvarig styrelse/nämnd (plus FSN för kännedom) 22/2 Dragning 2 av resp. del i inv. plan för förvaltningar till ansvarig styrelse/nämnd Resp. AU i mars Eventuella justeringar i inv. plan utifrån synpunkter i AU Mars inför Beslut av resp. del i inv. plan från förvaltningarna i ansvarig styrelse/nämnd Resp. styrelse/nämnd i mars Utskick inv. plan till FSN (efter beslut i ansvarig styrelse/nämnd) 31/3 Dragning av inv. plan på FSN AU 12/4 Eventuella justeringar och inlämning av investeringsplan 17/4 Dragning investeringsplan på investeringsråd 18/4 Beslut investeringsplan på FSN 4/5 Beslut investeringsplan i RPB i RS 30/5 Beslut investeringsplan i RPB i RF 19-20/6 Bilaga: Sammanställning investeringsbehov till investeringsplan Bilaga: Sammanställning byggnadspåverkande utrustningsinvesteringar till inv. plan Delges: Förvaltningschefer Landstinget Ekonomichefer Landstinget

152 Sammanställning nya investeringsbehov till investeringsplan Förvaltning: Datum: Sammanställd av: Underskrift Förvaltningsdirektör: Fylls i av beställande förvaltning Fylls i av Landstingsservice Förvaltning: Beställare och hyresgäst: Kontaktperson beställare: Kontaktperson LSU: Byggnad: Önskad byggstart: år Önskat färdigställande: år Beskrivning av investeringsbehov Rangordn. av inv. behov Motiv till investering Motivering till investeringen i text Drift konsekvenser Kommentar till driftkonsekvens Beräknat investeringsbelopp, tkr Bedömd noggranhet yta omb/nybygg kvm

153 Bil SHS b Särskilt yttrande av Lennart Hedquist till 48 Sjukhusstyrelsen; Fastighetsinvesteringsbehov Jag noterar att det i styrelsen råder enighet om att - även efter det att majoriteten ändrat lydelsen av beslutet- också ev investering i ett nytt tillagningskök ska till helt eller till delar inrymmas i sjukhusstyrelsens budgetram. Detta innebär att om den investeringen kommer tillstånd kommer den att på ett negativt sätt påverka utrymmet för sjukhusstyrelsens andra angelägna behov inom kärnområdet.

154 Bil SHS c Sjukhusstyrelsen Reservation 48/17 Fastighetsinvesteringsbehov inom sjukhusstyrelsens verksamhetsområde Sjukhusstyrelsen har till uppgift att göra en behovsanalys över sjukhusens investeringsbehov. Vi anser att det inte är rimligt att göra detta utan att känna till kostnaderna för de olika behoven så att de kan vägas mot varandra. Det är inte rimligt att fatta beslut på ett underlag som innehåller en summerad slutsumma utan att känna till delsummorna. Antingen bör beslutsunderlagen innehålla såväl delsumma som slutsumma eller så bör det vara sifferlöst. I det senare fallet överlämnar vi åt någon annan att göra de ekonomiska konsekvensanalyserna. Vi anser att det första alternativet är att föredra. Helena Busch-Christensen (KD)

155 Vårdstyrelsen Protokoll 25 (25) Sammanträdesdatum: /17 Dnr VS Fastighetsinvesteringsbehov för vårdstyrelsens verksamhetsområde underlag till investeringsplan Beslut Vårdstyrelsens beslut 1. Ställa sig bakom förvaltningarnas behov och prioriteringar samt överlämna prioriterade fastighetsinvesteringsbehov för vårdstyrelsens förvaltningar till fastighets- och servicenämnden enligt bilaga. 2. Uppmärksamma regionstyrelsen på att Region Uppsala behöver se över hur investeringar i nya fastigheter kan genomföras utan att riskera att kostnaderna går ut över medicinsk kvalité och tillgänglighet. Bilaga 36 Ärendebeskrivning I Region Uppsalas process för fastighetsinvesteringar har respektive styrelse/nämnd ett ansvar för att värdera om förvaltningarnas behov ligger i linje med Region Uppsalas långsiktiga mål och strategier samt att prioritera de behov som styrelsen/nämnden anser ska gå vidare till investeringsplanen. Processen ska säkerställa att en dialog kring regionens investeringar äger rum och att det med utgångspunkt från denna dialog görs nödvändiga prioriteringar inför beredning och beslut i fastighets- och servicenämnden, regionstyrelsen och regionfullmäktige. Förvaltningarna tar tillsammans med Landstingsservice fram sina investeringsbehov. När behoven tas fram ska de prioriteras enligt anvisningarna från Landstingsservice, det vill säga förvaltningarna ska prioritera i rangordning från 1 och uppåt där 1 är viktigast att genomföra Förvaltningarna ska även ange hur kostnadseffekten av investeringen ska finansieras. Utgångspunkten är att förvaltningarna ska finansiera alla investeringar inom befintlig ram. Om det efter utredning visar sig att kostnaderna inte kan hanteras inom förvaltningens ekonomi så anges det i de underlag som delges ansvarig styrelse/nämnd. Förvaltningarna presenterar investeringsbehoven för ansvarig styrelse/nämnd. Styrelse/nämnds uppgift är att utifrån politisk viljeinriktning i RPB prioritera investeringsbehoven samt att gå igenom det kostnadsfinansieringsförslag som förvaltningen angivit och göra ett utlåtande. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

156 Vårdstyrelsen Protokoll 26 (25) Sammanträdesdatum: För de behov som i slutändan går vidare till investeringsplanen så innebär det att en förstudie genomförs för dessa objekt. I behovsfasen är det ännu inte helt känt vilka de avgående kostnaderna är (exempelvis avskrivningskostnader för befintliga lokaler som utgår). När förstudien är genomförd är omfattningen av investeringen och framtida hyreskostnader mer känd och därmed tydliggörs även kostnadsbilden för ett objekt. Efter förstudien tas ett nytt beslut och först då beslutas om en investering ska genomföras eller inte. Kostnader och finansiering Totalt har styrelsens tre förvaltningar inkommit med 18 nya behov. Primärvården har identifierat 13 projekt som rangordnats mellan Motiveringen till investeringarna är antingen att skicket är så dåligt så investering krävs alternativt att lokalen inte är ändamålsenlig för verksamheten. Dessutom finns ett behov av att bygga helt nya vårdcentraler för att möta den växande befolkningen. Primärvården verkar på en konkurrensutsatt marknad och har ingen möjlighet att i likhet med anslagsfinansierad verksamhet, t.ex. Akademiska sjukhuset, få tillskott i anslaget för att täcka ökade hyreskostnader. Förvaltningen har därför angett att samtliga investeringarna finansieras inom ram. Ökade hyreskostnader med befintliga ersättningsnivåer kommer då sannolikt innebära att hyrans andel av förvaltningens totala kostnader ökar och att besparingar måste genomföras inom andra områden vilket kan påverka den medicinska kvalitén och tillgängligheten. Folktandvården har identifierat 4 projekt som rangordnats mellan 1-4. Motiveringen till investeringarna är antingen att skicket är så dåligt så investering krävs alternativt anpassningar och utökningar av lokaler för att anpassa sig till vad verksamheten kräver och den kommande befolkningstillväxten. Folktandvården är till största delen finansierad med intäkter från tandvårdstaxan och andra ersättningar t.ex. tandvårdspeng för barn. Inte heller Folktandvården har möjlighet att få ett ökat anslag för ökade hyreskostnader utan anger att samtliga investeringar finansieras inom befintlig ram. Primärvården och Folktandvården finns i på vissa orter i gemensamma lokaler och investeringskostnader och hyreskostnader anges därför för dessa objekt gemensamt i investeringsplanen. Folktandvården och Primärvården verkar inom den konkurrensutsatta marknaden och befintlig hyresmodell är inte anpassad till detta. För att ha samma Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

157 Vårdstyrelsen Protokoll 27 (25) Sammanträdesdatum: förutsättningar som privata aktörer behöver Region Uppsala på sikt se över hur investeringar i nya fastigheter kan göras utan att kostnaderna för detta går ut över den medicinska kvalitén och tillgängligheten. Hälsa och habilitering har identifierat 3 behov. Närvårdsenheten och Hälsoäventyret står inför att tvingas flytta och saknar nya lokaler. På Kungsgärdet bedöms lokalerna vara i dåligt skick. Innan förstudier är genomförda kan Hälsa och habilitering inte avgöra hur stor andel av den ökade hyreskostnaden som ryms inom befintlig anslagsram och hur stort ägartillskott som efterfrågas. Prioriteringar Bifogad investeringsplan innehåller förvaltningarnas rangordning/prioritering av förvaltningens behov av fastighetsinvesteringar. Ingen sammanvägning mellan förvaltningarna är genomförd. Prioritet 0 är i genomförandefas och de högsta prioriteringarna är gjorda utifrån att lokalerna är dåliga och ej ändamålsenliga för verksamheten. De lägst prioriterade investeringarna är nybyggnationer utifrån en växande befolkning. I regionplan och budget framgår att regionen ska arbeta för en långsiktig förändring där primärvården får en större roll vad gäller första linjens vård. För att kunna ta det ansvaret krävs funktionsdugliga och ändamålsenliga lokaler. Under överläggningarna enas vårdstyrelsen om vissa redaktionella ändringar under ärendebeskrivning samt i bilagd fastighetsinvesteringsplan för vårdstyrelsen. Yrkande Ordförande Malena Ranch (MP) yrkar bifall till utsänt förslag med redaktionella ändringar och finner bifall. Vårdstyrelsen beslutar enligt reviderat förslag. Kopia till Landstingsservice förvaltningschef och registrator T f Primärvårdsdirektören Förvaltningsdirektören, Hälsa och habilitering Tandvårdsdirektören Exp Sign. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

158 Investeringsplan Projektnamn Projektnummer Projekt beskrivning Prio FI/HI proj Skede Tilldel. medel Upparbet tom 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Finansiär Övrigt Almunge ny VC ersätter PV i Knutby och Länna 0 HI genomförande x x X X inom ram Kungsgärdet nybyggnation Hälsoäventryret Närvårdsavdelning nybyggnation ersätt för befintliga byggnader i dåligt skick. utökad behovsanalys och förstudie under 2018, program HI behov x X X X behov av nya lokaler pga tvingande flytt, tänkt flytt till Kungsgärdet. Utredning får visa på inv storlek 1 HI förstudie x behov av nya lokaler pga tvingande flytt fr Ulleråker fr feb 2019: LSU utreder möjliga lösningar 1 HI behov x x del inom ram, del ägartillskott del inom ram, del ägartillskott del inom ram, del ägartillskott Tierp rivning och nybyggnation Rivning, avstyckning tomt samt nybyggnation för PV, FTV 3, 1 HI behov inom ram Nybyggnation Östervåla - FTV, PV, apotek nybyggnation för ersättning av vattenskadad fastighet i dåligt skick 2, 3 HI förstudie x x X X inom ram Fler FTV behandlingsrumpå Lasarettet i Enköping behov fler behandl rum, ge vård till patienter med särskilda behov. Om LE släpper rum 1 mnkr, ny placering 10 mnkr 3 HI behov x x X inom ram PV vill flytta samman sin verksamhet i Enköping till ett primärvårdcentrum på lasarettområdet 4 HI behov X X inom ram omb flytt av spec tandläkare fr Vretgränd 4 HI behov x x X inom ram PV Enköping Hus C lasarettet, renovering Folktandvården Vretgränd Primärvården Alunda omb alt flytt nya lokaler 5 HI behov X inom ram inhyrd lokal. ers av Primärvården Knivsta nuvarandelokal för VC 6 HI behov X inom ram Primärvården ombygg för verksamhet fr CD Samariterhemmet huset som LUL lämnar HI behov X X inom ram Primärvården Flogsta ers för nuvarande lokal i Flogsta 8 HI behov X inom ram Primärvården inhyrd lokal, omb alt flytt nya Fjärdhundra lokaler 9 HI behov X inom ram Primärvården Storvreta inhyrd lokal, omb flytt nya lokaler 10 HI behov X inom ram Primärvården Södra staden nyetablering/inhyrning 11 HI behov inom ram Primärvården Centrala staden nyetablering/inhyrning 12 HI behov X inom ram Primärvården Gimo inhyrd lokal. omb alt flytt nya lokaler 13 HI behov X inom ram

159