Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06"

Transkript

1 Miljöprogram Landstinget i Uppsala län Satsningar för klimatet och en giftfri miljö Antaget av landstingsfullmäktige

2 Innehåll Satsningar för klimatet och en giftfri miljö 1 År 2020 använder landstinget inga fossila bränslen 2 Koppling till EU:s och Sveriges miljömål 3 Transporter 4 Energi 6 Läkemedel 8 Kemikalier 10 Livsmedel och textilier 12 Avfall 14 Biologisk mångfald 16 Hur arbetar landstinget för att nå miljömålen? 18 Vad kostar det att uppnå miljömålen? 19 Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Bilden sidan 6: Örsundsbro vårdcentral en av landstingets mest energieffektiva lokaler (60 kwh/m 2 ) Bilden sidan 14: Källsorteringsstation på elevhemmet vid Wiks folkhögskola Fotografer: Staffan Claesson och Berndt Godin (bilden sid 17). Produktion: Byrå4, Uppsala 2011

3 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö Vi lever i en tid med enorma utmaningar kopplade till vår yttre miljö. Att begränsa klimatpåverkan och skapa en giftfri miljö har identifierats som två av de största utmaningarna inom såväl EU som Sverige. Problemen är globala, men många av lösningarna vinner på att hanteras lokalt. Eftersom Landstinget i Uppsala läns miljöarbete har utvecklats i en positiv riktning under de senaste åren, finns idag goda möjligheter att möta dessa utmaningar. Målet på europeisk nivå är att minska vår klimatpåverkan så att den globala medeltemperaturen inte ökar mer än två grader. För Sveriges del innebär det att utsläppen måste minska med mellan procent fram till år Landstinget har en stor påverkan på klimatet, framför allt från transporter och energianvändning. Därför antar landstinget i detta miljöprogram en vision att vara fossilbränslefritt senast Kemikalieanvändningen har ökat dramatiskt under de senaste årtiondena och allt fler farliga kemikalier finns i de varor som används. Läkemedels negativa miljöpåverkan uppmärksammas också alltmer. Genom ändrad förskrivning av läkemedel har landstinget en viktig roll i arbetet med att förhindra att läkemedelsrester hamnar i naturen. Med tydliga miljömål för kemikalier och läkemedel i detta miljöprogram tar landstinget krafttag för att bidra till en giftfri och hälsosam miljö. Som första landsting i Sverige finns i miljöprogrammet mål för biologisk mångfald. Målen är framtagna av Upplandsstiftelsen och ligger väl i tiden för beslutet att anta detta miljöprogram 2010, det år som av FN har utsetts till det internationella året för biologisk mångfald. Miljöarbetet kräver många och omfattande åtgärder och leder till både bättre miljö och förbättrad hälsa. Samtidigt kan noteras att åtgärderna ofta innebär att man hushåller med resurser vilket många gånger leder till minskade kostnader. Med detta miljöprogram för perioden väntas landstinget minska sina kostnader med cirka 11,2 miljoner kronor. Landstingets miljöpolicy Landstinget i Uppsala län med drygt anställda bedriver förebyggande sjukvård, bassjukvård, högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet följa miljölagstiftningen ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål 1

4 År 2020 använder landstinget inga fossila bränslen Landstinget i Uppsala län ska bidra till att skapa ett hållbart samhälle, där en av våra största utmaningar är att minska vår klimatpåverkan. Därför är landstingets vision att användningen av fossila bränslen ska upphöra till år Genom visionen om att bli fossilbränslefritt går landstinget före det nationella målet om att vara oberoende av fossila bränslen år 2030 och ligger i fas med det nationella målet att uppvärmningen av fastigheter ska vara fossilbränslefri år Landstingets miljöprogram är ett viktigt steg på vägen mot ett fossilbränslefritt landsting. Kollektivtrafiken (UL), ton, 30 % Tjänsteresor, ton, 9 % Varutransporter, 411 ton, 1 % Patientresor, 800 ton, 2 % El, 165 ton, 0 % Värme (inkl kyla och ånga), ton, 58% Landstingets utsläppskällor av koldioxid från fossila bränslen år El Landstinget använder sig redan idag av el som producerats enligt Naturskyddsföreningens kriterier för Bra miljöval. Detta reducerar våra utsläpp av fossilt koldioxid med cirka ton per år. Kollektivtrafik Utifrån ägarstruktur står landstinget för hälften ( ton) av utsläppen från länstrafiken. Fram till år 2014 planeras att 80 procent av länsbussarna ska byta drivmedel till biogas. Till dess ska också en infrastruktur ha byggts upp som gör det möjligt att driva bussarna på biogas. Tjänsteresor Mer än 90 procent av de personbilar som landstinget leasar drivs med förnyelsebart bränsle. Fram till 2014 ska också 70 procent av landstingets transportfordon 1 drivas med ickefossila bränslen. Via upphandling kan landstinget även påverka utvecklingen av förnyelsebara drivmedel för landstingets helikopter och flygplan. Genom ändrade resvanor är målet att de fossila koldioxidutsläppen ska minska ytterligare under programperioden. Patientresor Utsläppen av klimatpåverkande gaser från patienters resor, som landstinget betalar i samband med vårdbesök, ska minska med 10 procent till år Det ska dels ske genom incitament som uppmuntrar patienter att använda sjukresebussar och kollektivtrafik till vårdinrättningar, dels genom att utveckla distansmöten. Värme Varutransporter I detta miljöprogram sätts målet att landstinget ska minska de fossila koldioxidutsläppen från värmeanvändningen med 25 procent till Samtidigt påbörjas ett arbete med att försöka hitta förnyelsebara alternativ för värmeproduktion. Dessutom ska landstinget vara pådrivande för att påskynda Genom att ställa miljökrav vid upphandling kan utsläppen av fossil koldioxid från varutransporterna minska. En utmaning till år 2020 är att kunna mäta och vidta åtgärder för att minska utsläppen av fossil koldioxid från tillverkning och transporter av förbrukningsartiklar som landstinget använder. utfasningen av fossila bränslen i fjärrvärmeverket som utlovats först till år Exempelvis minibussar, ambulanser, skåpbilar 2

5 Koppling till EU:s och Sveriges miljömål Landstingets miljöprogram utgår från den europeiska gemenskapens miljöhandlingsprogram och Sveriges miljökvalitetsmål. Kopplingen mellan de prioriterade områdena i EU:s sjätte miljöhandlingsprogram, som gäller fram till juni 2012, och landstingets miljömål presenteras i tabellen nedan: EU:s målområden Klimatförändringar Naturskydd och biologisk mångfald Hälsa och livskvalitet Naturresurser och avfall Landstingets miljömålsområden Transporter, energi Livsmedel/textilier, biologisk mångfald Läkemedel, kemikalier, livsmedel/textilier Transporter, energi, läkemedel, kemikalier, livsmedel/textilier, avfall, biologisk mångfald I tabellen nedan visas kopplingen mellan de nationella miljökvalitetsmålen och landstingets miljömål: Nationella miljökvalitetsmål Landstingets miljömålsområden 1. Begränsad klimatpåverkan Transporter, energi 2. Frisk luft Transporter, energi 3. Bara naturlig försurning Transporter, energi 4. Giftfri miljö Läkemedel, kemikalier, livsmedel 5. Skyddande ozonskikt Kemikalier 6. Säker strålmiljö Riktlinjer för miljöanpassat byggande 7. Ingen övergödning Transporter 8. Levande sjöar och vattendrag Biologisk mångfald, läkemedel 9. Grundvatten av god kvalitet Transporter, kemikalier, livsmedel, läkemedel 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård Transporter, läkemedel 11. Myllrande våtmarker Biologisk mångfald 12. Levande skogar Biologisk mångfald 13. Ett rikt odlingslandskap Biologisk mångfald, livsmedel 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö Transporter, energi, avfall 16. Ett rikt växt- och djurliv Livsmedel, biologisk mångfald 3

6 Transporter Vision När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel. Mål År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med ickefossila bränslen. 1 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år ska utsläppen av fossil koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år ska utsläppen av fossil koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år ska antalet resenärer som åker med Upplands Lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år ska 80 procent av Upplands Lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke- fossila bränslen. Åtgärder Köpa eller leasa transportfordon som drivs med biogas. 3 Skapa förutsättningar för anställda att genomföra distansmöten. Fortsätta med projekt som uppmuntrar anställda att cykla till arbetsplatsen. Genom ekonomiska incitament få patienter att i ökad utsträckning använda sjukresebussar och kollektivtrafik istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar. 4 Utveckla telemedicin och distansmöten så att patienten i ökad utsträckning kan få vård nära hemorten. Öka turtätheten och förbättra framkomligheten för kollektivtrafiken. Upphandla bussar som drivs med biogas samt bygga upp infrastruktur för biogasanvändning. Miljö Transporter är en av landstingets största miljöpåverkande aktiviteter. Landstingets transporter motsvarar en sträcka som är längre än ett varv runt jorden varje dag och då är inte Upplands Lokaltrafiks länsbussar medräknade. Utsläppen av fossil koldioxid är den viktigaste orsaken till ökad växthuseffekt som resulterar i att jorden blir varmare. Förutom en ökad växthuseffekt bidrar utsläppen från transporterna till övergödning, försurning och ökade halter marknära ozon. Hälsa Landstingets transporter bidrar till luftföroreningar och buller som påverkar människors hälsa negativt. Halterna av vissa luftföroreningar från trafiken i de centrala delarna av Uppsala överstiger EU:s gränsvärden. Redan vid lägre nivåer ger utsläpp av kväveoxider, kolväten, partiklar och buller upphov till luftvägsinfektioner, astma, sömnstörningar och högt blodtryck. Varje år vårdas länsinvånare på sjukhus på grund av luftvägs- eller hjärt-kärlsjukdomar som orsakas av luftförore- 1 Med tjänsteresor menas tåg, flyg, personbilar leasade av landstinget, egen bil i tjänsten och hyrbil. 2 I målet räknas endast in de patientresor som betalas av landstinget: taxi, kollektivtrafik och ersättning för egen bil. 3 Möten med tekniska hjälpmedel som gör att mötesdeltagarna kan befinna sig på olika geografiska platser. 4 Vårdinsats eller rådgivning på distans med hjälp av tekniska hjälpmedel för informationsöverföring. 4

7 ningar från trafiken och i hela Sverige beräknas fler människor dö av dessa luftföroreningar än antalet personer som dör i trafikolyckor 5. Ekonomi Transportfordon som drivs med biogas istället för diesel är inte dyrare i inköp och drift. För ambulansverksamheten innebär det en ökad kostnad för konvertering till biogas med cirka kronor per år för att fasa in sex ambulanser som drivs med biogas under perioden. Att använda tele- och videomöten och telefonkonferenser innebär minskade kostnader för landstinget. Under förra miljöprogramsperioden genomfördes projektet Hälsocyklister vilket innebar att bilister började cykla till arbetet istället för att åka bil. Utvärderingar visade på minskad sjukfrånvaro för de deltagande. Målet är nu att 80 personer byter från bil till cykel. Det skulle innebära en besparing på cirka kronor i minskad sjukfrånvaro per år. Att få fler patienter att använda sjukresebussar och kollektivtrafik istället för egen bil och taxi till vårdinrättningar, beräknas ge minskade kostnader med cirka kronor per år. Genom projektet Health Optimum, slipper patienter med hudförändringar åka till Akademiska sjukhuset. Bedömningen kan istället göras direkt på vårdcentralerna. Detta innebär, framför allt genom minskade administrativa kostnader, en årlig kostnadsminskning på cirka kronor. 6 Att byta ut bussar som drivs med diesel mot biogasdrivna bussar bedöms inledningsvis leda till ökade kostnader. Men på längre sikt är bedömningen att biogasen ska vara konkurrenskraftig med tanke på att priset för olja beräknas stiga. 5 Socialstyrelsens miljöhälsorapport Denna beräkning bygger på oförändrat vårdtryck. 5

8 6

9 Energi Vision Landstinget hushåller med energi och ändliga resurser. Mål År ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 vid nybyggnation och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Åtgärder Hårdare krav ska ställas på energieffektivitet vid nybyggnation och renoveringar. Äldre byggnader med ineffektiva energisystem ska säljas. Driftorganisationen ska förstärkas. Värme- och ventilationssystem i befintliga byggnader ska effektiviseras. 3 Energiskalet i befintligt fastighetsbestånd ska förbättras. Miljö Den värmeenergi som Landstinget i Uppsala län förbrukar produceras av torv, avfall, biobränslen och mindre mängder olja. Användningen av olja och torv, så kallade fossila bränslen, bidrar till utsläpp av fossilt koldioxid, stoft, svaveldioxid och kväveoxider. Det samma gäller för den fossila delen av det avfall som förbränns (exempelvis plast). Samtliga fossila bränslen ökar växthuseffekten, försurar skog och mark, samt bidrar till bildandet av marknära ozon. Genom att minska energianvändningen med 20 procent kommer mängden utsläppt fossilt koldioxid att minska med 25 procent. Det beror på att utsläppen från fossil koldioxid proportionellt sett är större när energin används för uppvärmningen jämfört med när den används för elanvändningen. Hälsa Luftföroreningar såsom partiklar och kväveoxider som uppstår vid fjärrvärmeproduktion ökar risken både att drabbas av och dö i sjukdomar i hjärta, kärl och luftvägar. Föroreningarna kan också bidra till att den som redan är sjuk blir sjukare 4. Ekonomi För att genomföra de åtgärder som behövs för att nå energimålet till år 2014 bedöms investeringsbehovet vara cirka 180 miljoner kronor under åren De minskade kostnader som energibesparingarna leder till beräknas vara cirka 12 miljoner kronor större än räntekostnaderna under perioden. Dessutom beräknas de energieffektiviserande åtgärder som görs under denna programperiod ge en total resultatförbättring på 155 miljoner kronor under åren Landstinget i Uppsala län har även beviljats 1,925 miljoner kronor i bidrag för energieffektiviseringar av Statens energimyndighet under programperioden. De insatser som görs för att effektivisera energianvändningen ska samordnas med övriga byggnations- och renoveringsprojekt som sker inom landstinget. Eventuellt kan detta leda till att de pengar som avsätts för energieffektiviseringar får större effekt och att målet på 20 procents reduktion av energianvändningen kan höjas. 1 Värme, el, ånga och kyla 2 Fastighetselen är inkluderad men inte verksamhetselen. 3 Tak, väggar, fönster och dörrar 4 Socialstyrelsens miljöhälsorapport

10 8

11 Läkemedel Vision Landstinget sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten. Mål Eftersom det sker omfattande forskning om läkemedel och miljö uppdateras läkemedelsmålen årligen. Läkemedelsmålen fastställs av landstingsstyrelsen i en handlingsplan. I handlingsplanen identifieras läkemedel som kan innebära en risk för miljön och åtgärder föreslås för att minimera dessa risker. Bland annat sätts mätbara mål för att minska förskrivningen av flera vanliga läkemedel som visats ha negativa egenskaper ur miljösynpunkt, exempelvis vissa typer av antibiotika som bryts ner väldigt långsamt i miljön. Åtgärder Öka kunskapen hos förskrivare om läkemedel med stor risk för miljöpåverkan. Öka förskrivning av startförpackningar för att minska mängden läkemedel som kasseras. Öka kunskap om och tillgång till alternativ till läkemedelsbehandling. Samarbeta i nationella nätverk för gemensamma strategier kring mål, utbildning, information och upphandling. Sprida information till allmänheten om miljöpåverkan från receptfria läkemedel och läkemedelsavfall. Miljö Läkemedel har uppmärksammats som ett miljöproblem eftersom de är biologiskt aktiva och används i stor omfattning. Eftersom läkemedel till stor del utsöndras ur kroppen utan att brytas ner så kan läkemedlen nå vattenmiljön via avloppssystemet. Därför finns risk för påverkan på djur och växter som lever hela sina liv i vattnet, eftersom läkemedelssubstanserna är biologiskt aktiva ämnen som kan ge effekt vid låga halter. De kan också anrikas i levande vävnad, så att koncentrationen blir högre än i det omgivande vattnet. I Fyrisån har flera mätningar visat att det förekommer läkemedelsrester i vattnet. Hälsa Det har uppmätts rester av läkemedel i grund- och dricksvattnet i Uppsala men halterna är så låga att det inte är troligt att det är någon akut risk för hälsoproblem. De långsiktiga effekterna är dock inte studerade och själva förekomsten av läkemedel i grundvatten väcker farhågor om möjliga problem i framtiden. Spridning av antibiotika till miljön riskerar att främja utveckling av resistenta mikroorganismer. Detta är ett allvarligt hot mot människors hälsa eftersom infektionssjukdomar blir svårare att bota. Ekonomi I Uppsala län kasseras läkemedel för uppskattningsvis miljoner kronor per år. En minskad mängd kasserade läkemedel skulle innebära en minskad risk för miljöpåverkan och minskade kostnader. 9

12 10

13 Kemikalier Vision Landstinget använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas. Mål År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 1 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år Åtgärder Inrätta en landstingsövergripande kemikaliegrupp som arbetar med landstingets avvecklingslista för farliga produkter och utreder miljöanpassade alternativ. Ställa krav vid ny- och ombyggnation så att golvmattor och VA-rör blir PVC-fria och/eller ftalatfria. Ställa krav vid ny- och ombyggnation på att allt byggmaterial registreras och klassificeras. Ställa miljökrav vid alla miljöprioriterade upphandlingar. Dessa ska också följas upp och organisationen ska informeras. Delta i innovationsupphandlingsprojekt för utveckling av ftalatfria blodpåsar. Miljö Tiotusentals olika kemikalier tillverkas, används och sprids idag i vårt samhälle. Vissa av dessa räknas som miljöfarliga eftersom de är svårnedbrytbara, giftiga och kan lagras upp i naturen. Dessa kemikalier förekommer i landstinget, dels som kemiska produkter, dels som tillsatser i förbrukningsmaterial, inredning och utrustning. Genom att undvika farliga kemikalier vid upphandlingar och genom att ha säkra rutiner för avfallshantering minskas landstingets spridning av farliga kemikalier till naturen. Hälsa Många kemikalier är inte bara skadliga för miljön utan även för människors hälsa genom att de är giftiga, frätande eller brandfarliga. Ett vanligt exempel på hälsofarliga kemikalier inom landstinget är ftalater som ingår i produkter av mjukgjord PVC-plast, till exempel slangar och golv. För vissa kemikalier och produkter saknas fungerande alternativ på marknaden idag. Landstinget deltar därför aktivt i nationella och lokala utbytesprojekt för att hitta ersättare till dessa farliga kemikalier. Ekonomi För att ersätta farliga kemikalier på laboratorier måste alternativa kemikalier och metoder testas och kvalitetssäkras. Personalkostnaden för metodutveckling beräknas till cirka kronor per år. Investeringskostnaden för att byta till ftalat- och PVC-fria mattor i torra utrymmen beräknas till cirka 1,5 miljoner kronor per år. Eftersom underhålls- och avfallskostnader samtidigt minskar, väntas bytet inte medföra någon kostnadsökning totalt sett. För byte till ftalat-fria PVC-mattor i våtutrymmen förväntas kostnaderna vara av samma storleksordning som idag. Detsamma gäller för PVC-fria VA-rör och förbrukningsartiklar utan ftalater. 1 Ftalater är vanliga som mjukgörare i PVC-plast. Ftalater är hälso- och/eller miljöfarliga. Som ftalater ovan avses DEHP, DBP, BBP, DIDP, DINP och DNOP. Som särskilt farliga ftalater avses DEHP, DBP, BBP och DIDP. 11

14 Livsmedel och textilier Vision Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerade och transporterade med hänsyn till miljön. Mål År ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. 2 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden, vara minst 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. 3 Åtgärder Upphandling av livsmedel sker via en gemensam nämnd för Landstinget Västmanland och Landstinget i Uppsala län med ansvar för produktion och leverans av patientmat. I upphandling av livsmedel ställs krav att en viss andel av livsmedlen ska vara ekologiskt producerade. Det kaffe som landstinget upphandlar ska vara ekologiskt producerat och Rättvisemärkt. Krav ställs vid tvättupphandling att en andel av textilierna ska vara tillverkade enligt kriterier för ekologisk produktion 4. Vid inköp av möbler och övriga textilier ska produkter som är miljömärkta, ekologiska och rättvisemärkta eller producerade under liknande socialt godtagbara förhållanden prioriteras. Miljö Efterfrågan på billiga livsmedel leder till storskaliga och ensidiga jordbruk. Det leder i sin tur till föroreningar, markförstörelse och hotar många arters livsmiljöer. Användningen av bekämpningsmedel leder till minskad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Bekämpningsmedel sprids vidare i ekosystemen via vatten, jord, luft och i näringskedjorna och kan i vissa fall få effekter långt efter spridningen och långväga från de åkrar där de sprids. 1 För att en vara ska få kallas ekologisk måste den produceras enligt regler som bestäms av EU. 2 Rättvisemärkt innebär en rättvis handel med tredje världen, att fattiga bönder i tredje världen får skäligt betalt för sitt arbete, motverkar slav- och barnarbete och diskriminering på grund av kön, hudfärg och tro. 3 Andelen räknas i kronor. Landstinget köper inte egna textilier utan upphandlar en tvätteritjänst där användning av textilier ingår. 4 Enligt EU-förordning 2092/91/EEG för textilier, GOTS (Global Organic Textile Standard), Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval för textilier eller likvärdig märkning. 12

15 Hälsa Världshälsoorganisationen uppskattar att 25 miljoner bönder och lantarbetare förgiftas av kemiska bekämpningsmedel årligen i världen och att minst dör. 99 procent av dödsfallen sker i utvecklingsländer. Särskilt till exportgrödor som bananer, kaffe och bomull används stora mängder bekämpningsmedel. Exempelvis besprutas bananplantorna på en normal plantage i Costa Rica upp till 40 gånger under de drygt nio månader som det tar för plantan att bära mogen frukt. Användningen drabbar miljön, ekosystem och människor i dessa länder, men små giftrester kommer även till Sverige genom importen av produkterna. Ekonomi Merkostnaden för inköp av ekologiskt producerade livsmedel beräknas till cirka kronor per år. För inköp av Rättvisemärkt eller produkter som är producerade under liknande etiska och socialt godtagbara förhållanden, beräknas merkostnaden till cirka kronor per år. Om minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst ska vara producerade av ekologiskt odlad bomull, beräknas merkostnaden till cirka kronor per år. 13

16 14

17 Avfall Vision Landstinget källsorterar allt avfall för att återanvända material och energi. Mål År ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden 2. 3 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med Åtgärder Avfallsdepån på Akademiska sjukhuset bemannas och funktionsanpassas genom ombyggnation. Landstingets samtliga avfallsflöden kartläggs och optimeras genom riktade avfallsrevisioner. Vid upphandling ställs krav för att minska mängden förpackningar och för att underlätta materialåtervinning. Miljö Den totala avfallsmängden i Landstinget är ca ton per år. Över hälften av avfallet sorteras som brännbart och skickas till förbränning. Vid förbränning bildas koldioxid som medför en ökad växthuseffekt om fossila material såsom plaster ingår i avfallet. Det bildas även kväveoxid som bidrar till både övergödning och försurning av mark och sjöar. Genom att sortera ut det avfall som går att materialåtervinna ur den brännbara fraktionen, blir landstingets miljöpåverkan mindre. Matavfallet som sorteras ut kan efter rötning användas som fordonsbränsle i form av biogas och jordförbättringsmedel. I avfallshanteringen förekommer en stor mängd miljö- och hälsofarliga ämnen. Ämnena hanteras dels separat som farligt avfall, dels som föroreningar i annat avfall. Vissa farliga ämnen som exempelvis dioxiner, bildas oavsiktligt vid förbränning av avfall. Hälsa Vid förbränning av avfall bildas ämnen som påverkar människors hälsa negativt. Kväveoxid kan ge nedsatt lungfunktion och irritation av luftvägar. Dioxiner är en grupp av mycket giftiga cancerframkallande och reproduktionsstörande ämnen. Ekonomi Att bemanna avfallsdepån vid Akademiska sjukhuset och stärka informationsinsatserna beräknas kosta cirka kronor per år. En ökad materialåtervinning medför samtidigt en årlig besparing på cirka kronor genom minskade avfallskostnader och ökade intäkter från vissa materialslag. 1 Med materialåtervunnet avfall menas att avfall återvinns genom materialutnyttjande, återanvändning, regenerering eller andra processer som syftar till att utvinna sekundära råvaror, exempelvis plast, kompost, trä, metall, glas, elektronik och papper. 2 I snitt materialåtervinns 25 procent av det avfall som landstingen i Sverige producerar. 3 Mätt per DRG, Diagnosrelaterade grupper, som är ett system för att dela in patienter i likartade grupper (patientklassificeringssystem) och används för verksamhetsbeskrivning i sjukvården. 15

18 Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen landstinget och Uppsala läns kommuner för bevarande och vård av den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. Särskilt prioriteras barn och ungdomars möj lig het till naturupplevelse och rörelse. För mer information, se Vision Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län. Mål År 2014 ska ytterligare 12 procent biologiskt värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande tre av länets kommuner. ska ytterligare 12 särskilt intressanta besöksmål - så kallade Smultronställen - ha ställts i ordning jämfört med 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med Åtgärder I samarbete med mark- och djurägare och organisationer som till exempel Världsnaturfonden iordningställa områden. Fortsatt skötsel av marken möjliggörs ofta genom EU:s miljöstöd. Erbjuda resurser i ett uppbyggnadsskede vid införande av naturskoleverksamhet. Lärare utbildas så att de själva kan införliva metodiken i skolarbetet. Förutom att antalet Smultronställen ökas sker en informationssatsning. Miljö Biologisk mångfald innebär en rikedom av arter i olika livsmiljöer. Vi är helt beroende av naturen och ekosystem som fungerar. Naturen ger oss råmaterial bland annat till läkemedel och födoämnen. Ekosystemen förser oss med tjänster som pollinering av växter, fröspridning och omsättning av näringsämnen. Genom att bevara och återskapa miljöer där det finns en stor biologisk mångfald, ger vi kommande generationer en slags försäkring, eftersom vi inte kan veta vad som behövs för överlevnaden i framtiden. Hälsa Att vistas utomhus i naturen ger goda hälsoeffekter. Undersökningar visar att vi trivs bäst i en vacker miljö som innehåller olika lövträd, blommande vilda växter och fåglar. Naturen är också en källa till läkemedel. Cirka en tredjedel av de läkemedel som säljs kommer direkt från naturen eller är delvis kemiskt ändrade naturprodukter. Exempelvis är taxol en cancermedicin mot lung-, bröst- och äggstockscancer som utvinns ur barken från idegran. 16

19 Ekonomi Åtgärder för att nå målen finansieras inom ramen för Upplandsstiftelsens budget. Åtgärderna kan ses som en samhällsekonomisk investering, inte minst för landstinget genom att flera insatser befrämjar en god folkhälsa. Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive från bland annat landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Ur SÖ 1993:7, Artikel 2 i Riokonventionen om biologisk mångfald. 17

20 Hur arbetar landstinget för att nå miljömålen? Miljöledningssystem Sedan 2005 är hela landstinget miljöcertifierat enligt ISO 14001: och EMAS-registrerade 2. Detta ställer krav på utformningen och uppföljning av miljöprogrammet. Bland annat har landstinget förbundit sig att nå satta miljömål och ständigt minska de utsläpp som har negativ påverkan på miljö och hälsa. Landstingets förvaltningar ska bidra till att miljömålen i miljöprogrammet nås genom att bryta ner dem i egna handlingsplaner med detaljerade miljömål och åtgärder. Uppföljning I landstingets årliga miljöredovisning följs miljöprogrammets miljömål upp. Dessutom redovisas utvecklingen av miljömålen minst två gånger per år för ledningsgrupperna inom landstinget. I samband med det analyseras om föreslagna åtgärder är tillräckliga för att målen ska uppnås. Utöver detta granskar externa miljörevisorer årligen landstingets miljöarbete och kontrollerar att miljömålen uppnås för att säkerställa att landstinget ständigt minskar utsläpp som har negativ påverkan på miljön. Miljöorganisation Inom landstinget finns ett miljönätverk bestående av minst en miljösamordnare per förvaltning/division och drygt 400 miljöombud spridda inom verksamheterna. Ansvaret för miljöarbetet följer linjeorganisationen men miljöarbetet är beroende av miljönätverket. Det finns också en Miljö- och kemienhet som bistår förvaltningarna i miljöfrågor. Utbildning och information En förutsättning för att nå miljömålen är att personalen har kunskap om miljö och miljöfrågor. Alla anställda har därför tillgång till aktuella rutiner, utbildningsmaterial och annan information på landstingets intranät. Miljönätverket med sina miljöombud sprider informationen och nyheter. Information för länsinvånare och andra finns på landstingets hemsidor. Hållbar upphandling År 2009 upphandlade landstinget varor och tjänster för cirka 1,25 miljarder kronor. Vid alla upphandlingar ställs miljökrav utifrån antagna riktlinjer för hållbar upphandling. Som stor kund kan landstinget dessutom påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i landstingets upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Miljöanpassat byggande Landstingsservice har antagit ett program för miljöanpassat byggande och förvaltning där krav ställs på bland annat byggmaterial, energiprestanda och grönområden. Under programperioden kommer kraven i miljöprogrammet för byggnation och förvaltning att skärpas. Samarbete och nätverkande Genom ägardirektiv till Upplands Lokaltrafik och Upplandsstiftelsen medverkar landstinget till att miljömålen nås. Landstinget samarbetar med andra landsting och regioner i frågor som till exempel rör lustgas, kemikaliesubstitution, upphandling och miljöpåverkan av läkemedel. Landstinget samverkar också med andra externa parter, till exempel om användning av kemikaliedatabasen Kemia och forskningsprojektet MistraPharma. Landstinget är också medlem i Sveriges ekokommuner, en organisation där medlemmarna kan ta del av varandras erfarenheter. Forskning Landstinget bedriver även forskning på miljöområdet. Enheten för Arbets- och miljömedicin på Akademiska sjukhuset är ett kunskapscentrum och har en expertfunktion för aktörer inom Uppsala-, Gävleborgs- och Dalaregionen i arbetet med att förebygga ohälsa som orsakas av arbetsmiljö och miljö inom- eller utomhus. Bland annat bedrivs forskning om inomhusmiljöns betydelse för hälsan relaterad till buller, luftföroreningar från vägtrafiken och hormonstörande miljögifters hälsoeffekter. 1 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem 2 Europeiska Unionens standard för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme 18

21 Vad kostar det att uppnå miljömålen? Miljöarbete har ett värde i sig eftersom det leder till en bättre miljö och hälsa. Men ett aktivt miljöarbete innebär ofta att man hushåller med resurser vilket i många fall leder till minskade kostnader omräknat i kronor och ören. Det gäller inte bara på lång sikt utan även med ett så pass kort tidsperspektiv som detta miljöprogram sträcker sig. Åtgärderna för att uppnå miljömålen i detta miljöprogram beräknas minska landstingets kostnader för perioden med cirka 2,8 miljoner kronor per år. Se tabell på nästa sida. 19

22 Miljömålsområde Åtgärder Ökade kostnader/år Minskade kostnader/år Transporter Inköp av transportfordon och ambulanser kr som drivs med biogas. Ersätta resor med distansmöten Minskade kostnader Projekt Hälsocyklister kr Få patienter att åka kollektivtrafik istället kr för egen bil och taxi till vården. Utveckla telemedicin och distansmöten kr för patienten Biogasdrivna bussar Initialt ökade kostnader. Inom ramen för Upplands Lokaltrafiks budget Energi Energioptimering och energiinvesteringar kr Förstärkning av driftsorganisation kr Läkemedel Genomföra åtgärderna i handlingsplan Minskade kostnader för kassering av läkemedel Kemikalier Testa alternativa kemikalier och metoder kr Ftalat- och PVC-fria golvmattor i torra Ingen ökning utrymmen Ftalat-fria PVC-mattor i våta utrymmen Ingen ökning Ftalat- och PVC-fria VA-rör Ingen ökning Minska antalet ftalatinnehållande Ingen ökning förbrukningsartiklar Livsmedel och textilier Inköp av ekologiska livsmedel kr Inköp av Rättvisemärkta livsmedel kr Inköp av textilier gjorda av ekologisk odlad kr bomull Avfall Ombyggnation av avfallsdepå Bemanning av avfallsdepån kr Ökad materialåtervinning kr Biologisk mångfald Åtgärder för främjande av biologisk mångfald Inom ramen för Upplandsstiftelsens budget Totalt per år kr kr 20

23 Som ett led i landstingets miljöarbete är denna broschyr tryckt på Balance från Papyrus. Gloss på omslaget och Silk i inlagan. Papperet är FSC-certifierat, märkt med EU Ecolabel och godkänt för Svanen-märkt produktion. Det tillverkas av Arjowiggins med låg miljöpåverkan; låg energiåtgång, låga utsläpp och låg vatten förbrukning, enligt receptet 60% returfiber/40% nyfiber. Åtta.45 Tryckeri AB uppfyller nordiska kriterier för miljömärkning av tryckerier, licens nr

24

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2012 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2012 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2013 2017

Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöarbetet i Landstinget Västmanland ska bidra till en minskad klimatpåverkan och en bättre folkhälsa Världens länder fick 1992 ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04

Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04 Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04 Miljöprogram 2015-2018 2 (30) 1. Med sikte på en hållbar framtid Enligt landstingets verksamhetsidé hjälper landstinget alla i länet att vara friska och må bra. En grundförutsättning

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Vision Det goda livet Människa Miljö Ekonomi Västra Götalandsregionen Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Två stora ansvarsområden

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande

Klimateffektivt Resurseffektivt Hälsofrämjande Ansvarstagande 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Miljö FÖRSLAG MÅLOMRÅDEN MILJÖ STEG 6 2010-01-26 Bilaga 2 1. Förslag Det här dokumentet innehåller ett förslag på målområden till ett kommande program för Stockholms

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MIL JÖPOLITISK T PROGR AM FÖR STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING 20 07 2011

MIL JÖPOLITISK T PROGR AM FÖR STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING 20 07 2011 MILJÖ STEG 5 MIL JÖPOLITISK T PROGR AM FÖR STOCKHOLMS L ÄNS L ANDSTING 20 07 2011 www.sll.se M I L J Ö S T E G 5 1 INNEHÅLL Produkter Transporter Kemikalier Energi Miljöprogrammets målgrupp och struktur

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar

KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015. Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar KOMMUNNÄTVERKET FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Uppföljning av kommunalt miljöarbete 2015 Miljömålsillustrationer illustratör Tobias Flygar Inledning I den här rapporten redovisas inrapporterade indikatorer från

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto

Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete. istockphoto Karolinska Institutets miljö- och hållbarhetsarbete Universiteten har en nyckelroll KI har tillsammans med andra universitet och lärosäten världen över en nyckelroll i arbetet att nå en hållbar utveckling.

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Norrbottens läns landstings miljöpolicy

Norrbottens läns landstings miljöpolicy Norrbottens läns landstings miljöpolicy Miljöpolicyn anger färdriktningen för landstingets miljöarbete 2 Varje generation är skyldig att vårda jordens naturresurser och livsmiljöer så att kommande släkten

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Goda exempel på miljöledning

Goda exempel på miljöledning Goda exempel på miljöledning Nedan har vi tagit fram några goda exempel på miljöpolicy, miljömål och miljöuppfyllelse från redovisningen Miljöledning i staten. Exemplen är hämtade från Försvarets materielverk,

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen

Polisens miljöarbete. Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Polisens miljöarbete Planering av miljöförbättrande aktiviteter inom arbetet med verksamhetsplanen Inledning Polismyndigheten ska sträva efter att bidra till ett långsiktigt hållbart samhälle. Begreppet

Läs mer

ÄRENDEN till KOMMUNSTYRELSEN. 25 mars 2014

ÄRENDEN till KOMMUNSTYRELSEN. 25 mars 2014 ÄRENDEN till KOMMUNSTYRELSEN 25 mars 2014 TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTO Kommunstyrelsen 2014-03-25 3 (47) Dnr Ks 2014.111 1.4.1 Remiss Miljöprogram för perioden 2015 2018 för Landstinget i Uppsala län

Läs mer

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB 2008-01-01, reviderad 2011-08-01 Miljöledningssystem FC. AB Organisation och ansvar Ledningsgrupp Verkställande direktör Dan-Henrik Eriksson Ekonomi/ administration

Läs mer

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg

MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg MILJÖPROGRAM 2014-2018 i Landstinget Kronoberg Inledning Landstingets miljöprogram är ambitiöst och visar vägen för ett offensivt miljöarbete. Det är en stor utmaning att uppnå nationella miljömål och

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Att satsa på miljön är att satsa på livet

Att satsa på miljön är att satsa på livet SATSA PÅ MILJÖN! Att satsa på miljön är att satsa på livet JMS Mediasystem satsar stora resurser på sitt miljöarbete. Genom en öppen dialog med samarbetspartners, kunder, allmänhet, leverantörer, miljöorganisationer,

Läs mer

Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002

Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2002 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 22 Meddelande 23:9 Angående frågor och synpunkter på rapporten, kontakta Stefan Lundvall Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping Telefon direkt:

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet.

Punkter ur SFV s miljöpolicy som påverkar Kastellet. Beskrivning av miljöarbetet på Vaxholms Kastell Vaxholms Kastell, nedan kallat Kastellet är ett resultatområde inom Strömma Turism och Sjöfart AB, nedan kallat Strömma. Strömmas miljöpolicy är övergripande

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Hjälp oss att få renare vatten!

Hjälp oss att få renare vatten! Hjälp oss att få renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att dina barns leksaker, dina lakan och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

Miljöprogram. Miljöprogram

Miljöprogram. Miljöprogram Miljöprogram Miljöprogram för Skellefteå kommunkoncern för Skellefteå kommunkoncern INLEDNING Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer