Landstingets miljöredovisning 2011

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landstingets miljöredovisning 2011"

Transkript

1 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen (40) Dnr CK Landstingets miljöredovisning 2011 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att godkänna miljöredovisning 2011 för Landstinget i Uppsala län: Bilaga 51 Ärendet Miljöredovisning 2011 för Landstinget i Uppsala län följer upp målen i landstingets miljöprogram och landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget, samt inte minst till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Delges: Chefen för miljö- och kemienheten Exp Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Dnr CK Miljö- och kemienheten Marta Fallgren Tfn E-post Landstingets miljöredovisning 2011 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner Miljöredovisning 2011 för Landstinget i Uppsala län. Ärendet Miljöredovisning 2011 för Landstinget i Uppsala län följer upp målen i landstingets miljöprogram och landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget samt inte minst till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstingsdirektören föreslår landstingsstyrelsen att godkänna Miljöredovisning 2011 för Landstinget i Uppsala län. Bilaga Miljöredovisning 2011 Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box Uppsala tfn vx fax org nr

3 Reg nr S Miljöredovisningen är granskad och godkänd av miljökontrollant Intertek Semko-Certification AB. Ackrediteringsnummer Miljöredovisning 2011 Landstinget i Uppsala län

4 Inledning Miljöredovisningen för 2011 följer upp målen i landstingets nya miljöprogram för perioden och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Dessutom vänder den sig till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Utformningen av miljöredovisningen följer också EMAS 1 riktlinjer. Det nya miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en giftfri miljö. Det har också en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år Sammantaget minskade landstingets miljöpåverkan under 2011 och flertalet miljömål går åt rätt håll. Det gäller exempelvis minskade utsläpp av växthusgaser från patientresor och från personalens resor till och från arbetet, utfasning av PVC-användning, ökad användning av ekologiska livsmedel, ökad materialåtervinning från avfall samt mål för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns också undantag där landstinget behöver ta krafttag de kommande åren för att minska miljöpåverkan. Exempel på detta är energianvändingen och läkemedlens miljöpåverkan. När det gäller klimatpåverkan tecknade landstinget under 2011 ett avtal med Vattenfall om koldioxidneutral fjärrvärme. Det kommer kraftigt att minska utsläppen av koldioxid och är ett viktigt steg för att nå ett fossilbränslefritt landsting till år Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme. 2

5 Innehåll Landstingets miljöarbete 2011 en sammanfattning...4 Landstingets miljöpåverkan...8 Påverkan på klimatet...10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling...12 Ett miljöcertifierat landsting...12 Landstingets policy och vision för miljöarbetet...14 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram Transporter...15 Energi...23 Kemikalier...24 Livsmedel och textilier...27 Avfall...30 Biologisk mångfald...32 Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö Miljömål - Fluorokinoloner...34 Miljömål - Sertralin...34 Miljömål - Diklofenak

6 Landstingets miljöarbete 2011 en sammanfattning Nedan följer en sammanfattning av resultatet för de miljömål som finns i landstingets miljöprogram Dessutom redovisas målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år Transporter Miljömål - Transportfordon: År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 5 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen. Miljömål - Tjänsteresor: År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Det är osäkert om målet kommer att uppnås. Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor per anställd ökat med 3,6 procent. Miljömål - Arbetsresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i december 2011 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 5,5 procent. Miljömål - Patientresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården minskat med 1,1 procent. Miljömål Resenärer inom kollektivtrafik: År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år Prognos 2014: med 3,5 procent. Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Under år 2011 ökade antalet passagerare Miljömål Busstrafiken: År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Upplands lokaltrafik arbetar för att nå målet om en bussproduktion där 80 procent är fossilbränslefri. Det är dock något osäkert om målet kommer att uppnås till

7 Energi Miljömål - Energi: År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Det är osäkert om målet kommer att uppnås. Den sammanlagda energianvändningen har ökat med 0,27 % per kvadratmeter. Miljömål Ny- och ombyggnation: År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m2 och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Inga nybyggnationer eller större ombyggnationer färdigställdes under Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till 2014 Kemikalier Miljömål - Avvecklingslista: År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. Prognos 2014: Arbetet med att fasa ut farliga kemikalier påbörjas först Under 2011 har avvecklingslistan arbetas fram. Miljömål Ftalat- och PVC-fria golvmattor: År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 procent av golvmattorna vid ny- och ombyggnation ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Miljömål ftalat- och PVC-fria VA-rör: År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalatoch PVC-fria.. Prognos 2014: och PVC-fria. Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- Miljömål ftalatfria förbrukningsartiklar: År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar minskade under 2011 med 5,7 procent. Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. 5

8 Prognos 2014: år Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var 29 procent vid utgången av Miljömål Etiska/sociala krav - livsmedel: År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel var 15 procent vid utgången av år Miljömål textilier: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 tecknades ett avtal för tvätteritjänster som börjar gälla 1 april Avtalet innebär att andelen ekologiska textilier kommer att uppgå till cirka 20 procent. Avfall Miljömål - Materialåtervinning: År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden Prognos 2014: av år Målet ser ut att uppnås. Andelen materialåtervunnet avfall var 32 procent vid utgången Miljömål - Avfallsminskning: År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Mängden avfall per DRG 2011 minskade med 0,65 procent jämfört med Biologisk mångfald Miljömål Ängs- och hagmarker: År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Ytterligare 2,9 procent (86 hektar) ängs- och hagmark har iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. 6

9 Miljömål - Naturområden: År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 har inga nya naturområden fredats, men arbetet pågår kring två till tre nya objekt. Miljömål - Naturskoleverksamhet: År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet utom Heby. Miljömål - Smultronställen: År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål så kallade Smultronställen ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Ett nytt smultronställe har invigts och två befintliga har iordningsställts för funktionshindrade. Miljömål - Naturstigar: År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år Prognos 2014: Målet är redan uppnått. Under 2011 har det iordningsställts ytterligare 17 km naturstigar/vandringsleder: Torslundaslingan, Bredsandsslingan och Filmspången. Läkemedel Miljömål - Fluorokinoloner: Användningen av fluorokinoloner ska minska till 0,76 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2010 års nivå, 0,78 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,78). Resultat 2011: Målet är inte uppnått, men utvecklingen gick åt rätt håll. Under 2011 var användningen av fluorokinoloner 0,77 DDD per 1000 invånare och dag. Miljömål Sertralin: Användningen av sertralin ska minska till 15,5 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2010 års nivå, 16,0 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 16,8). Resultat 2011: Målet är inte uppnått. Under 2011 låg användningen av sertralin kvar på samma nivå som år ,0 DDD per 1000 invånare och dag. Miljömål Diklofenak: Användningen av diklofenak ska minska till 10,0 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2010 års nivå, 10,9 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 10,8). Resultat 2011: Målet är inte uppnått, men utvecklingen gick åt rätt håll. Användningen av diklofenak minskade till 10,2 DDD per 1000 invånare och dag. 7

10 Landstingets miljöpåverkan Landstinget med cirka anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och svarar för allmänna kommunikationer inom länet tillsammans med kommunerna. Landstingets ekonomiska resultat för år 2011 blev ett underskott på miljoner kronor 2 och landstingets omsättning var 11,2 miljarder kronor. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 och 3 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall vi har statistik redovisas även den. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Miljöpåverkan Aktiviteter Transporter Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon El och värme Ökad växthuseffekt, Försurning Läkemedel Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras av bekämpningsmedel Avfall Ökad växthuseffekt Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 2 År 2011 skrivs samtliga landstings resultat med RIPS Diskonteringsränta för pensioner. Diskonteringsräntan har sänkts med 0,75 procentenheter. Det betyder att pensionsskulden har ökat för alla landsting i Sverige. Det här betraktas som en extraordinärhändelse år 2011 och mo diskonteringsräntan inte sänktes hade landstingets resultat istället blivit ett överskott med 167,1 miljoner kronor. 8

11 Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan och flöden år 2011 Flöde till landstinget (ett urval) Elanvändning: MWh 100 % förnybar produktion (Bra Miljövalel) Energi för uppvärmning (graddagskorrigerad): MWh 37 % förnybar produktion Vattenförbrukning: m 3 Förbrukningsvaror, bland annat: sprutor, liter handdesinfektion km toalettpapper Drivmedel: liter bensin, liter diesel, liter etanol, m 3 biogas samt liter jetbränsle Lustgasanvändning: kg Läkemedel Markanvändning m 2 Utsläpp från landstinget Klimatpåverkande gaser (i koldioxid-ekvivalenter) ton, fördelade på: Värmeförbrukning: ton UL: ton Arbetsresor: ton Tjänsteresor: ton Lustgas: ton Ånga: 694 ton Kyla: 360 ton El (Bra miljöval) 165 ton SO2-utsläpp (luft) kg, fördelade på: Värme kg Ånga 88 kg Kyla 45 kg Ambulans bensin 0,2 kg Ambulans diesel 0,6 kg Personbil bensin 0,2 kg Personbil diesel 0,2 kg Personbil etanol 0,1 kg Flygresor (i tjänsten) - Ingen uppgift Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan ingen uppgift NOx-utsläpp (luft) kg, fördelade på: Värme kg Flygresor (i tjänsten) kg Ånga kg Kyla 881 kg Ambulans bensin 259 kg Ambulans diesel 988 kg Personbil bensin 111kg Personbil diesel 352 kg Personbil etanol 162 kg Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan ingen uppgift PM (Luft) 423 kg, fördelade på: Värme 408 kg Ambulans bensin 4 kg Ambulans diesel 75 kg Personbil etanol 3 kg Personbil bensin 1 kg Personbil diesel 11 kg Utsläpp av läkemedel (vatten) Utsläpp av kemikalier (ff. allt till vatten) Avfall: ton (från sjukhusen inom landstinget) 9

12 Tabell 3: Nyckeltal landstingets miljöpåverkan per årsarbetare 3 per årsarbetare Elförbrukning (kwh) Värmeförbrukning (graddagskorrigerad - kwh) Vattenförbrukning (m 3 ) Sprutor (antal) Flytande tvål (liter) 1,8 - Handdesinfektion (liter) - 6,0 Toapapper (km) 1,4 1,8 Bensin (liter) Diesel (liter) Etanol (liter) Biogas (NM3) 0 0,6 Jetbränsle (liter) Lustgasanvändning (kg) 0,7 0,5 Markanvändning (m 2 ) Klimatpåverkande gaser (CO 2 -ekvivalenter i kg) Svaveldioxidutsläpp (kg) 2,1 1,8 Käveoxidutsläpp (kg) 2,3 2,0 Partiklar (g) 3,3 1,7 Avfall (kg) Påverkan på klimatet Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 13,6 procent år 2011 jämfört med år Värmeanvändningen är den största posten och står också för den största minskningen på 27 procent. Att utsläppen minskade från värmeanvändningen beror endast på den varma vintern. Graddagskorrigeras värmeanvändningen har det istället skett en ökning av energiåtgången för uppvärmning med 0,9 procent. Utsläppen från lokaltrafiken ligger kvar på ungefär samma värde som föregående år medan utsläppen från resor till och från arbetet minskar med 6 procent. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2011 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 4. 3 Om inget annat anges redovisas miljöpåverkan per årsarbetare fördelat på hela landstingets personal. Undantag finns dock då grundstatistiken enbart berör några förvaltningar, såsom sprutor (fördelat på Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping och Primärvården), jetbränsle (Akademiska sjukhuset), Lustgasanvändning (Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping) och Avfall (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping) 4 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 10

13 Diagram 1: Totala utsläpp av koldioxid 2010 fördelat på olika utsläppskällor. Upplands lokaltrafik, ton, 29% Fjärrkyla, 368 ton, 1% Totala utsläpp av koldioxidekvivalenter fördelat på olika utsläppskällor 2011 Övriga anestesigaser, 281 ton, 1% Lustgas, ton, 3% Ånga; 694; 2% Betalda patientresor, 911 ton, 2% Varutransporter, 457 ton, 1% Värme, ton, 39% Resor till och från arbetet, ton, 14% Tjänsteresor, ton, 8% El (Bra Miljöval-el), 165 ton, 0% Betalda patientresor Varutransporter Resor till och från arbetet Tjänsteresor El (Bra Miljöval-el) Värme Ånga Fjärrkyla UL Lustgas Övriga anestesigaser Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser Totala utsläpp av klimatpåverkande aktiviteter ton koldioxidekvivalenter Övriga anestesigaser Lustgas UL Fjärrkyla Ånga Värme El (Bra Miljöval-el) Tjänsteresor Resor till och från arbetet Varutransporter Betalda patientresor I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca ton. 11

14 1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. 1 kg av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och 1526 kg koldioxid. Landstinget står för hälften ( ton) av utsläppen från Upplands lokaltrafik baserat på ägarstruktur. Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammet redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning står dessa resor för ca 11 procent av patientresorna. De varutransporter som redovisas är de fyra största direkttransporterna till landstinget transporter av förbrukningsvaror, tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är följande: Intensivvårdshelikoptern ca 26 %, ambulans ca 23 % och flygresor ca 20 %. Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Vid alla upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar och förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. I så kallade miljöprioriterade upphandlingar ställs utöver detta fördjupade miljökrav. Under 2011 har fördjupade miljökrav ställts och utvärderats i följande upphandlingar: Analyskemikalier Inkontinensmaterial samt Resebyråtjänster distribution Apotekstjänster Kirurgiska instrument Tandvårdskemikalier Avfallstjänster Lasarettet i Livsmedel Textilier Enköping Batteri- och belysningsprodukter Möbler Tryckeritjänst Endoskopidiskmaskiner Patologikemikalier Tvätteri 2011 deltog Miljö- och kemienheten vid framtagandet av nationella riktlinjer gällande miljöanpassad upphandling inom områdena vård- och omsorgstjänster, kemisk-tekniska produkter samt laboratoriekemikalier. Ett miljöcertifierat landsting Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001: och EMAS-registrerat 6 sedan år Ett miljöledningssystem ställer krav på hur man ska lägga upp miljöarbetet för att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstingsfullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. 5 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 6 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme. Förordningen har nummer 761/

15 Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2011 Landstingsfullmäktige Revisorer Revision Landstingsstyrelse Hälso- och sjukvårdsstyrelse Kollektivtrafik -nämnd Kulturnämnd Kostnämnd Miljö- och kemienheten Ledningskontor Landstingsdirektör Produktionsstyrelse Patientnämnd Varuförsörjningsnämnd Miljösamordnare (förvaltning/ division) Miljöombud (kliniker/avdelningar/ enheter) Akademiska sjukhuset Folktandvården Habilitering och hjälpmedel Lasarettet i Enköping Landstingsservice Lt Resurscentrum Primärvården Patientnämndens kansli Kultur i Länet Varuförsörjningen Teckenförklaring: Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk. 13

16 Landstingets policy och vision för miljöarbetet Landstinget i Uppsala län med drygt anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet följa miljölagstiftning ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är: Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara bränslen Vi hushåller med energi och ändliga resurser Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn till miljön Vi källsorterar allt vårt avfall Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december

17 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram De övergripande målen i miljöprogrammet gäller för hela programperioden och ska uppnås till sista december år Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet och övrig verksamhetsuppföljning. I samband med att resultaten för miljömålen presenteras redovisas även övrig miljöprestanda inom målområdena i vissa fall. Målen för läkemedel uppdateras årligen och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs i landstingsstyrelsen. I tabeller hänvisas ibland till förkortningar för landstingets förvaltningar, enligt följande: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, Hoh = Habilitering och hjälpmedel, KiL = Kultur i Länet, LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LSU = Landstingsservice, PV = Primärvården, VF = Varuförsörjningen, LUL = Landstinget i Uppsala län Transporter Miljömål Transportfordon År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 5 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen. Måluppfyllelsen på detta mål är beroende av hur många transportfordon som kommer att drivas i landstingets regi framöver och om konverteringen av ambulanser till biogasdrift kommer att fungera som planerat. Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. Transportfordon i Landstinget i Uppsala län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen 15

18 Tabell 4: Andelen transportfordon fördelat per förvaltning. Med transportfordon menas minibussar, ambulanser och skåpbilar. Diesel/ bensin Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen % Förnyelsebara LSU ,0 % ,3 % KiL 2 0 0,0 % 2 0 0,0 % HoH 5 0 0,0 % 6 0 0,0 % PV 3 0 0,0 % ,0 % DAT 2 0 0,0 % 2 0 0,0 % Ambulansen ,0 % ,0 % LUL ,0 % ,1 % Andelen personbilar 7 som drivs med förnyelsebara bränslen är 92 procent eller 139 fordon av totalt 151 fordon, se diagram 4. Diagram 4: Andelen bilar drivna på förnyelsebara bränslen, totalt för Landstinget i Uppsala län. Andel bilar drivna på icke-fossila drivmedel, Landstinget i Uppsala län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel bilar drivna på bensin/diesel Andel bilar drivna på etanol 7 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerarplatser. 16

19 Miljömål Tjänsteresor År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt fel håll. För att målet ska kunna uppnås krävs att utsläppen från flyget fortsätter att minska som tidigare år. Halvårsrapporten för 2011 indikerade en fortsatt minskning av flyget, ändå blev det en ökning för helåret på cirka 10 procent. Andelen inrikesflyg av totala andelen flygresor ökade från drygt 15 procent till drygt 19 procent, se tabell 8. Under år 2011 ökade utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per årsarbetare med 3,6 procent, eller till 148 kilo CO 2 /årsarbetare jämfört med 144 kilo CO 2 /årsarbetare år Utsläppen från tjänstebilar minskade med 12 procent, 19,5 procent från hyrbilar och med 8 procent från tåg. Egen bil i tjänsten samt flyget har ökat. Utsläppen av koldioxid och mil från tjänsteresor per årsarbetare redovisas i diagram 5 och 6 nedan. En jämförelse mellan totala utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och utsläpp av koldioxid per årsarbetare visas i tabell 5. En uppdelning av koldioxidutsläpp fördelat på landstingets förvaltningar presenteras i tabell 6 och tabell 7. Diagram 5: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, totalt för Landstinget i Uppsala län. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län kg CO2/årsarbetare ,0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Diagram 6: Antalet mil fördelat på olika färdsätt, totalt för Landstinget i Uppsala län. Antal resta mil, landstinget i Uppsala län mil/årsarbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten 2 2 Tåg Flyg 17

20 Tabell 6: En jämförelse av utsläpp av koldioxid fördelat per årsarbetare och totala utsläpp koldioxid, totalt för Landstinget i Uppsala län. Utsläpp CO 2 (kg per årsarbetare) Minskning/ ökning i procent Totalt utsläpp CO 2 (kg) Minskning/ ökning i procent Tjänstebilar ,8% ,7% Hyrbilar ,5% ,4% Egen bil i tjänsten ,6% ,7% Tåg 0 0-8,2% 0 0-8,1% Flyg ,9% ,0% Totala utsläpp ,6% ,6% Tabell 7: Utsläpp koldioxid och mil per årsarbetare fördelat på landstingets förvaltningar per Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Totalt Tjänsteresor årsarbetare kg LLK CO ,1 6,3 5, ,00 0, mil ,3 3,8 5, FTV kg CO ,5 1,2 0, ,00 0, mil ,8 0,7 0, PV kg CO ,4 1,8 1, ,00 0, mil ,6 1,2 1, AS kg CO ,0 2,3 1, ,00 0, mil ,5 1,6 1, LE kg CO ,0 0,0 0, ,00 0, mil ,0 0,0 0, Hoh kg CO ,8 3,8 4, ,00 0, mil ,7 2,5 5, LSU kg CO ,6 21,4 15, ,00 0, mil ,7 13,7 13, VF kg CO ,1 7,1 0, ,02 0, mil ,3 5,1 0, KiL kg CO ,2 1,1 13, ,01 0, mil ,5 0,7 5, kg CO ,1 2,8 2, ,003 0,00 0, LUL mil ,7 1,9 2,

21 Tabell 8: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor fördelat mellan landstingets förvaltningar. kg CO 2 /årsarbetare inrikes utrikes % inrikes av totalen inrikes utrikes % inrikes av totalen inrikes utrikes % inrikes av totalen inrikes utrikes % inrikes av totalen Landstingets ledningskontor 197,1 91,0 68,4% 57,7 188,0 23,5% 31,4 145,7 17,7% 33,3 62,4 34,8% Folktandvården 24,0 13,7 63,7% 14,5 9,6 60,0% 14,2 17,5 44,8% 22,9 22,3 50,7% Primärvården 8,7 8,8 49,7% 6,9 4,8 58,9% 7,4 7,5 49,5% 10,8 2,0 84,1% Akademiska sjukhuset 36,5 98,6 27,0% 13,1 89,4 12,8% 10,9 73,9 12,9% 14,3 78,9 15,4% Lasarettet i Enköping 1,6 28,3 5,3% 10,1 33,7 23,0% 7,6 17,5 30,2% 6,1 49,8 10,9% Habilitering och Hjälpmedel 35,1 51,7 40,4% 22,9 10,7 68,1% 12,4 25,8 32,5% 26,4 21,5 55,1% Landstingsservice 34,3 6,4 84,3% 7,0 2,4 74,7% 11,8 15,7 43,0% 18,8 3,1 86,0% Varuförsörjningen 2,1 0,0 100,0% 6,6 0,0 100,0% 0,0 0,0-48,0 0,0 100,0% Kultur i länet 13,0 90,2 12,6% 7,7 36,3 17,5% 8,2 59,1 12,2% 38,7 30,4 56,0% Totalt, landstinget 34,5 76,9 31,0% 13,7 72,7 15,9% 11,2 61,1 15,5% 15,4 63,9 19,4% 19

22 Miljömål Resor till och från arbetet År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i december 2011 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 5,6 procent. Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen i månadsskiftet november/december till ett tillräckligt stort urval av de anställda inom landstinget fördelat på förvaltningar, för att vara statistiskt säkerställt. Resultatet i enkäten redovisas i tabell 9 nedanför. Minskningen av koldioxidutsläpp beror på att andelen som cyklar till arbetet hela året har ökat från 22 procent 2010 till 28 procent år Enkäten skickas ut i november/december och resultatet kan till del påverkas av vädret. Tabell 9: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat per förvaltning. CO 2 per årsarbetare (kg) Förändring % 1. Akademiska sjukhuset 730,56 636,48-12,88 2. Folktandvården 840,45 727,47-13,44 3. Habilitering och hjälpmedel 518,10 625,68 20,76 4. Kultur i länet 1 154, ,64 42,79 5. Landstingets ledningskontor 1 032,05 733,77-28,90 6. Landstingsservice 604,34 984,10 62,84 7. Lasarettet i Enköping 1 035,31 807,56-22,00 8. Primärvården 797,45 808,25 1,35 9. Varuförsörjningen 463,32 587,74 26,85 Totalt 746,89 705,19-5,58 20

23 Miljömål - Patientresor År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet 2011 hade koldioxidutsläppen från patientresor till och från vården som betalats av landstinget minskat med 1,1 procent, se diagram 7. Minskningen beror på att användandet av egen bil har minskat under året. Taxiresorna har ökat med mil men koldioxidutsläppen har inte ökat i samma utsträckning eftersom taxibolagen har en ökad andel biogasbilar. Observera att uppföljningen endast är på patientresor som betalas av landstinget. Enligt landstingets transportutredning från år 2002 står dessa resor för cirka 11 procent av de totala patientresorna. Diagram 7: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. Totala koldioxidutsläpp från patientresor ton koldioxid Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Totalt Miljömål Resenärer inom kollektivtrafik År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Under år 2011 ökade antalet passagerare med 3,5 procent. För de enskilda trafikslagen var förändringen följande: Regionbuss -1,6 procent Stadsbuss (Enköping och Bålsta) 10,9 procent Upptåget +12,6 procent 21

24 Miljömål Busstrafiken År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med ickefossila bränslen Prognos 2014: Upplands lokaltrafik arbetar för att nå målet om en bussproduktion där 80 procent är fossilbränslefri. Det är dock något osäkert om målet kommer att uppnås till Under 2011 pågick arbete med att färdigställa den regionbussdepå i Fyrislund som kommer att kunna hantera fossilfria drivmedel. 22

25 Energi Miljömål - Energianvändning År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har ökat med 0,27 procent. Aktiviteter för energieffektivisering påbörjades i slutet av år Exempelvis gav driftoptimering endast under november och december en besparing på motsvarande kwh. Det är därför rimligt att anta att energianvändningen kommer att minska betydligt under Diagram 8: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kwh/bta 8 Energiförbrukning, Landstinget i Uppsala län ,6 135, ,8 109,7 kwh/bta ,1 26,2 21,1 20,7 0 Elanvändning Värmeanvändning (graddagskorrigerad) Kyla Ånga Miljömål Ny- och ombyggnation År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m2 och högst 70 kwh/m2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Inga nybyggnationer eller större ombyggnationer färdigställdes under Det är därför svårt att göra en prognos om målet kommer att uppnås till Bruttototalarea i kvadratmeter 23

26 Kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut 9. Prognos 2014: Det är oklart om målet uppnås, eftersom avvecklingsåtgärder kommer att vidtas först Under 2011 genomfördes bland annat följande åtgärder: Inventering och registrering av farliga kemikalier i landstingets kemikaliedatabas Kemia slutfördes En kemikaliegrupp med syfte att arbeta med kemikalieavveckling startades Flera kemikalieupphandlingar genomfördes, där miljökrav ställdes En avvecklingslista för särskilt farliga kemikalier utarbetades. Miljömål Ftalat- och PVC-fria golvmattor År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 % av golvmattorna vid ny- och ombyggnation ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Miljömål ftalat- och PVC-fria VA-rör År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria.. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 var 100 % av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Miljömål ftalatfria förbrukningsartiklar År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 % jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar minskade under 2011 med 5,7 %, se tabell 10. Arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar fortsätter under Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 24

27 Tabell 10: PVC och ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län. Förbrukning inom LUL Förändring Totalt antal förbrukade artiklar: Antal förbrukade artiklar fria från ftalater Ökning med 1,6 % Antal förbrukade ftalatinnehållande artiklar Minskning med 5,7 % Antal förbrukade artiklar utan uppgifter Minskning med 28,4 % Kemikalier övrig miljöpåverkan Utöver kemikaliemålen finns miljöpåverkan även från bland annat landstingets anestesigashantering. Klimatpåverkan från lustgashanteringen har varit väl känd under en längre tid. På senare år har även klimatpåverkan från andra anestesigaser diskuterats. I klimatsammanhang omräknas ofta ämnens klimatpåverkan till koldioxidekvivalenter 10, se tabell 11. Tabell 11: klimatpåverkan från anestesigaser Förbrukning 11 Faktor koldioxidekvivalent Klimatpåverkan (kilo koldioxidekvivalenter) Förbrukning Faktor koldioxidekvivalent Klimatpåverkan (kilo koldioxidekvivalenter) Lustgas (Kilo) Desfluran (liter) Isofluran (liter) Sevofluran (liter) Totalt Lustgasutsläppen kommer ifrån Akademiska sjukhuset och till viss del Folktandvården (52,5 kg). Lasarettet i Enköping fattade beslut om att upphöra med användningen av lustgas under år 2010 och Primärvården slutade använda lustgas år År 2009 installerades en lustgasreningsanläggning på förlossningsavdelningen vid Akademiska sjukhuset vilket har minskat landstingets lustgasutsläpp avsevärt, se diagram Det innebär en omräkning till hur många kilo koldioxid motsvarar ett kilo av det valda ämnet i klimatpåverkan. 11 Förbrukningen av lustgas anges efter att den lustgas som renats vid förlossningen på Akademiska sjukhuset räknats bort. 25

28 Diagram 9: Lustgasutsläpp från landstinget i Uppsala län. Lustgasutsläpp från Landstinget i Uppsala län kilolustgas Landstinget i Uppsala län Mängden fotokemikalier presenteras i tabell 12. Äldre tekniker för bildframställning vid framför allt röntgenavdelningar genererar miljöfarligt avfall som bland annat innehåller silver och hydrokinon. I och med att röntgenutrustningarna digitaliserats har mängderna av fotoavfall minskat avsevärt. En utrensning av fotografisk film gör dock att mängderna för 2011 ökat jämfört med föregående år. Tabell 12: Fotokemikalier - avfall. Film - avfall (kg) Fix - avfall (kg) Framkallare - avfall (kg) Akademiska sjukhuset Folktandvården Totalt Landstinget

29 Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var ca 29 procent vid utgången av år Ökningen beror främst på att andelen ekologiska livsmedel i patientmaten ökat från 1,36 procent år 2010 till 9,64 procent år Det är främst mejeriprodukter och närproducerat kött som ökat. Wiks folkhögskola och slott har ökat sin andel ekologiska livsmedel från 26 procent år 2010 till 37 procent år Miljömål Etiska/ sociala krav livsmedel År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och rättvisemärkta livsmedel var 15 procent vid utgången av år Detta mål uppnås för att kaffet till största delen är rättvisemärkt, se diagram 10. Diagram 10: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. Andelen ekologiska livsmedel, Landstinget i Uppsala län 35% 30% 25% 20% 15% 10% ekologiskt producerade ekologiskt producerade och rättvisemärkta 5% 0%

30 Miljöpåverkan från livsmedel Landstinget har 28,9 procent ekologiska livsmedel varav kaffe står för 17 procent. I och med att landstinget valt att till viss del upphandla ekologiska livsmedel minskar landstingets miljöpåverkan, bland annat genom de effekter som redovisas i tabell 12 på nästa sida 12. Utöver den minskade miljöpåverkan som redovisas i tabell 13, är det inte tillåtet med användning av genmodifierade organismer vid produktion av ekologiska livsmedel. Energianvändningen i samband med livsmedelsproduktionen är också lägre jämfört med konventionell produktion, bland annat på grund av att handelsgödsel inte används. Kaffe Den biologiska mångfalden påverkas inte negativt i samma utsträckning vid ekologisk odling som vid konventionell, vilket bland annat medför att ekologiska kaffeodlingar kan ha upp till 10 gånger fler fågelarter än konventionella monokulturella odlingar. En ekologisk produktion av kaffe kan också leda till minskad skövling av känsliga naturområden jämfört med konventionell odling, vilket i sin tur kan leda till minskad jorderosion och utarmning av marker. Tabell 13 Minskad miljöpåverkan från landstingets inköp av vissa ekologiska livsmedel Kaffe Landstingets konsumtion (kg) Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel (kg) 940 Minskad användning av handelsgödsel (kg) Återanvändning av organiskt avfall (kg) Omställd mark till ekoproduktion (ha) 63 Följande förklaringar finns till posterna: Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel ger ökad biologisk mångfald, det vill säga fler insekter, fåglar och andra djur i närheten av odlingarna. Det ger också en mindre risk för förorening av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag. Den minskade användningen för kaffe bidrar också till en minskning av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige eller som svenska myndigheter vill förbjuda, samt en minskad pesticidresistens. Produktion av handelsgödsel kräver stora insatser av energi. Handelsgödsel kan bidra till övergödning. Organiskt avfall från kaffe kan, utöver kväve och fosfor, bidra till övergödning och annan miljöpåverkan om det hamnar i vattendrag. I ekologisk odling används avfallet som gödsel och tas därmed omhand. 12 Uppgifterna är framtagna från Landstingets Ekokvitto utvecklat av U & W. Jordbruksverket och Konsumentverket är huvudfinansiärer för projektet. 28

31 Miljömål Textilier År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Från och med den 1 april 2012 kommer det nya avtalet för tvätteritjänst att börja gälla. Avtalet innebär att andelen ekologiska textilier kommer att uppgå till cirka 20 procent. Under 2011 gällde fortfarande det gamla avtalet som innebar att inga ekologiska textilier användes. 29

32 Avfall Miljömål - Materialåtervinning År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2011 ökade den sammanlagda andelen materialåtervunnet avfall vid sjukhusen från 31,1 procent till 32 procent, se diagram 11. Vid Akademiska sjukhuset anställdes under hösten en person för att utveckla källsorteringsarbetet. Inventering av källsorteringsmöjligheterna på sjukhusets arbetsplatser samt genomförande av förbättringar har påbörjats. Nytt för 2011 vid Lasarettet i Enköping är att allt sekretesspapper skickas till återvinning, i stället för till förbränning. Från och med 2011 redovisas både mängderna sekretesspapper och tonerkassetter som materialåtervunnet avfall. Diagram 11: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. Andel materialåtervunnet material 40% 37,4% 35% 30% 31,2% 31,6% 30,0% 31,1% 32,0% 25% 20% 15% % 5% 0% Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Totalt Sjukhusen 30

33 Tabell 14: Mängder källsorterat avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping 13. Akademiska sjukhuset Lasarettet i Enköping Matavfall (tidigare kallat komposterbart) * Metallförpackningar * Metallskrot * Glasförpackningar (färgade, ofärgade) * Plastförpackningar * Pappersförpackningar * Finpapper * Sekretesspapper * Wellpapp * Träavfall * Elektronikavfall + Ljuskällor * Tonerkassetter * Brännbart avfall Restavfall* (från småbyggen, ombyggnationer, drift och underhåll, t ex gipsskivor och porslin) Smittförande avfall Batterier (småbatterier, bilbatterier) Kemiskt avfall övrigt Oljeavfall Materialåtervunnet (kg): Totalt (kg): Miljömål - Avfallsminskning År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Mängden avfall per DRG-poäng 15 vid Akademiska sjukhuset (AS) och Lasarettet i Enköping (LE) minskade med 0,65 procent, se tabell 15. Tabell 15: Total avfallsmängd per DRG för sjukhusen vid landstinget i Uppsala län Avfallsmängd totalt DRG totalt Avfall / DRG 28,81 28,62 Skillnad i procent -0,65 % 13 Mängden matavfall vid Lasarettet i Enköping är uppskattad, eftersom avfallsentreprenörer inte kunnat leverera tillförlitlig statistik. Fraktionerna markerade med en asterisk går till materialåtervinning. 14 Inklusive sekretesspapper som gick till materialåtervinning år DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion. 31

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2012 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2012 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2011 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2011 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2013 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2013 en sammanfattning 4 Landstingets miljöpåverkan 7 Påverkan på klimatet 9 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06 Miljöprogram Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06 Innehåll Satsningar för klimatet och en giftfri miljö 1 År 2020

Läs mer

Miljöbokslut 2007. Bil och transport

Miljöbokslut 2007. Bil och transport Miljöbokslut 2007 I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt till allmänheten via internet Landstingets övergripande

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen

Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala län svar till revisionen LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 18 (40) Dnr CK 2011-0489 56 Granskning av implementering av förbättringsarbetet i landstinget i Uppsala

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län . Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län 1 2 Inledning Miljöredovisningen för år 2015 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden 2015-2018. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda

Läs mer

Miljörapport. - en förkortad version

Miljörapport. - en förkortad version Miljörapport - en förkortad version Verksamhet Universitetssjukhuset i Lund (USiL) ingår i Region Skåne och är regionsjukhus i södra sjukvårdsregionen med cirka 1,6 miljoner innevånare. År 2007 fanns på

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden Sammanfattning

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012

Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 14 (24) Dnr CK 2012-0050 82 Handlingsplan Läkemedel och miljö 2012 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Läs mer

Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016

Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016 . Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016 1 Inledning Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen i miljöprogrammet som gäller år 2015-2018. Programmet

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan 2014. Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av prefekten 2014 02 17 2 Miljöhandlingsplan 2014 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2016 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Fastställd av DSV:s styrelse 2016 02 23 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2016 Miljöhandlingsplan 2016 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Mål Målvärde 2007 2009 Målvärde 2008-2010 Koldioxidutsläppen från Jämtlands läns landstings fordonstrafik ska minska

Mål Målvärde 2007 2009 Målvärde 2008-2010 Koldioxidutsläppen från Jämtlands läns landstings fordonstrafik ska minska Upprättad av Åsa Paletun 2009-09-21 reviderad 2009-12-07 Miljöbokslut för 2008 I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde

Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde 2017-04-27 Nämndkansliet Erica Hult Tfn 018-611 61 19 E-post erica.hult@regionuppsala.se Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 8 maj 2017,

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign

Läs mer

Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden

Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden Miljöprogram för Region Skåne 2017 2020 - En offensiv satsning på framtiden Region Skånes verksamhet ska främja hållbarhet. Medvetenheten om vikten av att använda resurser mer effektivt ökar i samhället

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp Västra Götalandsregionen Viveca Reimers Hå lbar upphandling och inköp 8 septcsr Västsverige Två stora ansvarsområden 90% 90% Hälso- och och Sjukvård 17 17 sjukhus 140 140 vårdcentraler 170 170 folktandvårdskliniker

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016

Indikatorer Miljöprogram 2013 2016 Datum 2012-09-06 Version 12-09-06 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef er Miljöprogram 2013 2016 Landstinget Gävleborg har antagit ett miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg för åren 2013-2016

Läs mer

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007

Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 1(7) Fastställd av rektor Kåre Bremer 2008-02-28 Dnr: 83-0334-08 Uppföljning och bedömning av miljöarbetet vid Stockholms universitet 2007 Inledning Detta dokument avser miljörådets uppföljning och bedömning

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Datum: 2008-04-05 Utarbetad av L-Å Andersson i samråd med prefekt Lars Förlin 1. Forskning och utbildning Universitetsgemensamt

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009

Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Läkemedelsverkets miljöarbete 2009 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax:

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2012-2016

Miljöpolitiskt program 2012-2016 LK/111831 Miljöpolitiskt program 2012-2016 Vi fortsätter Landstinget i Värmland har under flera decennier prioriterat miljöarbetet. Målsättningen i det senaste miljöpolitiska programmet, halvering av klimatavtrycket,

Läs mer

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010 Sida 1 av 11 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Uppföljningen av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2010 består av två delar; 1) Uppföljning av KIs handlingsplan 2010 2) Uppföljning

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge 1 Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi och socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Landstingsstyrelsen 10 nov 2014 Annika

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Vision Det goda livet Människa Miljö Ekonomi Västra Götalandsregionen Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Två stora ansvarsområden

Läs mer

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2

Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2 1(6) Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2 Bakgrund och omfattning Landstinget i Uppsala län är certifierat enligt ISO 14001 och arbetar systematiskt med miljöfrågor. I

Läs mer

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN 212 Skärmbild från utbildning i resfria möten 212-11-27 Denna redovisning ger en översikt över vad som har gjorts inom miljöarbetet under 212 och sammanfattar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Hur mycket handlar vi per vecka? 1500 liter mjölk 700 kg potatis 180 kg morötter 100+ kg frukt 110+ kg blandfärs för att servera

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Örebro universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav

Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav Riktlinjer Miljöarbete Gäller för Stockholms läns landsting Antaget av landstingsfullmäktige 2016-11-15 Dokumenttyp Fastställd Giltig till och med Styrande - Krav 2016-12-01 2017-12-01 Dokumentnummer Fastställd

Läs mer

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus 1 Miljömål för 2008 Naturvetenskapliga fakulteten Fastställda av dekanus 2008-03-18 Forskning och utbildning Universitetsgemensamt miljömål 2007-2010: Universitetet skall öka forskningen inom hållbar utveckling.

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet 2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04

Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04 Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04 Miljöprogram 2015-2018 2 (30) 1. Med sikte på en hållbar framtid Enligt landstingets verksamhetsidé hjälper landstinget alla i länet att vara friska och må bra. En grundförutsättning

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå 1(5) Handlingsplan Miljöstrategi snivå Landstingets övergripande handlingsplan 2015 2017 inom miljöområdet Miljö- och hållbarhetsarbetet är ett långsiktigt arbete. Landstinget ska i sin verksamhet bidra

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2009-2015 Mätning budgetår 14-15 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras.

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 2009-2015 1 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej 1(6) Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting

Yttrande över förslag till miljöpolitiskt program för Stockholms läns landsting I OC U m..:yäj!ysn FÖR VÅRDEN Vice verkställande direktör Per-Inge Buskas '2016-06-03 - ÄRENDE 10 BESLUT 1(1) 2016-05-04 Diarienummer LOC 1605-0654 Informationssäkerhetsklass Öppen Styrelsen för Locum

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE Triolabs HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE 212-215 Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling Handlingsplanen beskriver de övergripande målen och hur de skall genomföras. Dessa kan brytas ned för respektive

Läs mer

ÄRENDEN till KOMMUNSTYRELSEN. 25 mars 2014

ÄRENDEN till KOMMUNSTYRELSEN. 25 mars 2014 ÄRENDEN till KOMMUNSTYRELSEN 25 mars 2014 TIERPS KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTO Kommunstyrelsen 2014-03-25 3 (47) Dnr Ks 2014.111 1.4.1 Remiss Miljöprogram för perioden 2015 2018 för Landstinget i Uppsala län

Läs mer

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2015 2018. Antaget av landstingsfullmäktige 2014-06-17

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2015 2018. Antaget av landstingsfullmäktige 2014-06-17 Miljöprogram Landstinget i Uppsala län 205 208 Antaget av landstingsfullmäktige 204-06-7 Innehåll Med sikte på en hållbar framtid Landstingets miljöpolicy 2 Minskad klimatpåverkan 4 Transporter 5 Energi

Läs mer