Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 Miljöredovisning 2013 Landstinget i Uppsala län

2 Innehåll Landstingets miljöarbete 2013 en sammanfattning 4 Landstingets miljöpåverkan 7 Påverkan på klimatet 9 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling 11 Ett miljöcertifierat landsting 12 Landstingets policy och vision för miljöarbetet 14 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram Transporter 16 Energi 22 Kemikalier 23 Livsmedel och textilier 24 Avfall 26 Biologisk mångfald 29 Uppföljning av miljömålen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö Miljömål Fluorokinoler 30 Miljömål Sertralin 30 Miljömål Diklofenak 30 Landstinget är certifierat enligt ISO14001 och EMAS sedan 2005 Produktion: Byrå4, Uppsala 2014

3 INLEDNING Miljöredovisningen för år 2013 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden och målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö för Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget. Den sig också till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Miljöprogrammet har två fokusområden; minskad klimatpåverkan och en hälsosam och giftfri miljö. Det har även en övergripande vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år Sammantaget går flertalet av landstingets miljömål åt rätt håll, vilket är mycket positivt. Vägen in i landstinget för samtliga produkter är upphandlingen. Genom ett väl fungerande och systematiskt samarbete mellan landstingets upphandlingsorganisationer och miljönätverk ställs högre miljökrav i samband med upphandlingarna hela tiden. Landstinget i Uppsala län är bland de bästa organisationerna inom offentlig sektor med avseende på att upphandla ekologiska livsmedel och har de senaste åren haft bland de högsta andelarna miljöfordon inom organisationen. Genom vårt miljöledningssystem följer vi också upp att de faktiskt tankas fossilfritt i möjligaste mån inom samtliga förvaltningar. Målen om utfasning av kemikalier, användning av vissa läkemedel, materialåtervinning av avfall och fredandet av vissa naturområden uppnås redan med god marginal. År 2013 är första året som landstinget kan redovisa den klimatpåverkan som alstras från användningen av förbrukningsvaror. Därmed förbättras möjligheten att genomföra åtgärder inom de områden som ger bäst effekt för kommande generationer. Vi ser också förbättringsområden i miljöredovisningen. Landstingets utsläpp av klimatpåverkande gaser har ökat, i jämförelse med föregående år. En förklaring är att kollektivtrafikförvaltningen (UL) har fått ett utökat uppdrag samtidigt som tillgången på biogas inte mött förvaltningens behov i samma utsträckning som tidigare år. Kollektivtrafiknämnden har under året fastställt en plan för avveckling av fossila bränslen, ett viktigt steg i arbetet mot att minska landstingets klimatpåverkan. Även utsläppen från betalda patientresor och lustgas ökar, vilket bidrar till den totala ökningen. Under år 2013 har en politisk referensgrupp arbetat fram ett förslag på miljöprogram för landstinget under kommande mandatperiod (åren 2015 till och med 2018). Förslaget har skickats ut på remiss under första kvartalet 2014, innan vidare beredning. 3

4 LANDSTINGETS MILJÖARBETE 2013 EN SAMMANFATTNING Nedan följer en sammanfattning av resultatet för de miljömål som finns i landstingets miljöprogram Dessutom redovisas målen i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö år = Målet kommer att uppnås = Målet kommer delvis uppnås = Målet kommer inte uppnås Transporter Miljömål Transportfordon: År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 20 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården ökat med 2 procent jämfört med Resenärer inom kollektivtrafik: År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Under år 2013 ökade antalet passagerare med 8 procent. De tidigare åren i programperioden var ökningen lägre. Busstrafiken: År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Under år 2013 genomfördes 18 procent av busstrafikens kilometerproduktion med icke-fossila bränslen. Tjänsteresor: År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent lägre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från landstingets tjänsteresor per anställd minskat med 10 procent jämfört med Arbetsresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i november 2013 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet minskat med 18 procent jämfört med Patientresor: År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år Energi Miljömål Energi: År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än Prognos 2014: Målet kommer delvis att uppnås. Minskningen av energiförbrukningen går åt rätt håll, men inte i den utveckling som planerats. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har minskat med 5 procent, i jämförelse med år De energisparåtgärder som genomförts under andra halvåret 2013 beräknas medföra en ytterligare minskning av energiförbrukningen med 4 procent, totalt beräknas en besparing på årsbasis med 9 procent. Ny- och ombyggnation: År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Under år 2013 har några större ombyggnationer genomförts. De ombyggnationer som avslutades år 2013 uppfyllde mållen. Bland planerade ombyggnationer kommer tre inte nå kravet på 70 kwh/m 2. 4

5 Kemikalier Miljömål Avvecklingslista: Avvecklingslista: År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Antalet kemikalier har minskat med 48 % och den totala årsförbrukningen har minskat med 6 % jämfört med Ftalat- och PVC-fria golvmattor: År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var 100 procent av golvmattorna fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. I början av 2013 lades dock vissa golvmattor in, som inte var ftalat- och PVC-fria, i torra utrymmen. Detta berodde på att den PVC- och ftalatfria golvmatta som användes var för hal för att kunna läggas in i vårdlokaler. Idag läggs bara PVC- och ftalatfria golvmattor in i torra utrymmen. Ftalat- och PVC-fria VA-rör: År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria. Ftalatfria förbrukningsartiklar: År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 procent jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 8,5 procent jämfört med Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var 39 procent vid utgången av år Etiska/sociala krav livsmedel: År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen rättvisemärkta livsmedel var 17 procent vid utgången av år Textilier: År 2014 ska andelen ekologiskt producerade textilier vara minst 10 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Cirka 6 procent av textilstocken var ekologisk under år Det nya avtalet trädde i kraft 1 april Avfall Miljömål Materialåtervinning: År 2014 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 33 procent av den totala avfallsmängden. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen materialåtervunnet avfall var 33,4 procent vid utgången av år

6 Avfallsminskning: År 2014 ska den totala mängden avfall vara 5 procent mindre jämfört med år Prognos 2014: Målet ser inte ut att uppnås. År 2013 redovisas en minskning av mängden avfall per DRGpoäng 1 med 3,8 procent. År 2012 ökade mängden avfall per DRG-poäng med 10,8 procent. År 2011 minskade mängden avfall per DRG-poäng med 0,6 procent. Biologisk mångfald Miljömål Ängs- och hagmarker: År 2014 ska ytterligare 12 procent värdefulla ängs- och hagmarker ha ställts i ordning jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Ytterligare 3,5 procent (105 hektar) värdefull ängs- och hagmark har iordningställts genom restaurering, stängsling och/eller annan förbättrande åtgärd som slåtter eller bete. Detta motsvarar tillsammans med föregående års resultat 89 % av det uppsatta målet om 360 hektar till Naturområden: År 2014 ska ytterligare fyra naturområden med inriktning på att bevara och utveckla biologisk mångfald ha fredats jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. År har tre naturområden fredats, vilket motsvarar 75 % av målet. Arbete pågår med att freda ytterligare områden. Naturskoleverksamhet: År 2014 ska Upplandsstiftelsen stödja tillskapandet av naturskoleverksamhet i resterande av länets tre kommuner. Prognos 2014: Målet är redan uppnått. Naturskolor finns nu i alla kommuner i länet, under år 2013 etablerades naturskoleverksamhet även i Heby kommun, som var den sista kommunen som inte hade naturskoleverksamhet. 1 DRG = diagnosrelaterade grupper, ett mått på vårdproduktion. Smultronställen: År 2014 ska ytterligare 12 särskilda intressanta besöksmål så kallade Smultronställen ha ställts i ordning jämfört med år 2010, och ett av dem anpassats för funktionshindrade. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås, men måluppfyllelsen är starkt beroende av flera samarbetsprocesser. Under 2013 har ytterligare tre smultronställen färdigställts. Naturstigar: År 2014 ska ytterligare 15 kilometer naturstigar ha gjorts tillgängliga jämfört med år Prognos 2014: Målet uppnåddes redan år 2011 (17 km). Under år 2013 har det iordningställts ytterligare 6,4 kilometer naturstig/vandringsled. Totalt har 33,4 kilometer vandringsled anlagts under perioden Läkemedel Miljömål Fluorokinoloner: Användningen av fluorokinoloner ska minska till 0,75 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2011 års nivå, 0,77 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,75). Resultat 2013: Målet är uppnått. Under 2013 minskade användningen av fluorokinoloner till 0,73 DDD per 1000 invånare och dag. Sertralin: Användningen av sertralin ska kvarstå på 2012 års nivå, 16,6 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 19,7). Resultat 2013: Målet är inte uppnått. Under 2013 ökade användningen av sertralin till 17,2 DDD per 1000 invånare och dag. Diklofenak: Användningen av diklofenak ska minska till 8,5 DDD per 1000 invånare och dag, jämfört med 2012 års nivå, 8,7 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 9,4). Resultat 2012: Målet är uppnått, användningen av diklofenak minskade till 6,4 DDD per 1000 invånare och dag. 6

7 LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN Landstinget med cirka anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de knappt människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget bedriver även kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och svarar för allmänna kommunikationer inom länet tillsammans med kommunerna. Från och med första januari 2012 är landstinget dessutom huvudman för kollektivtrafiken i länet. Utöver länstrafiken med buss och tåg bedriver den nytillkomna kollektivtra- fikförvaltningen stadsbusstrafik i Uppsala, Enköping och Bålsta. Landstingets ekonomiska resultat för år 2013 blev ett överskott på 202 miljoner kronor 2 och landstingets omsättning var 12,4 miljarder kronor. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I tabell 2 och 3 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall vi har statistik redovisas även den. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter El och värme Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Ökad växthuseffekt, försurning Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Ökad växthuseffekt (lustgas) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras Avfall Ökad växthuseffekt Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 2 Landstinget fick under 2012 en återbetalning avseende AFA-försäkring från på 135 miljoner kronor. Detta påverkade resultatet positivt. 7

8 Tabell 2: Landstingets miljöpåverkan och flöden år 2013 Flöden till Landstinget (ett urval) Flöden från Landstinget Energi för uppvärmning (graddagskorrigerad): MWh förnybar produktion sedan 1 februari 2012 Vattenförbrukning: m 3 Förbrukningsvaror bl.a: sprutor, liter handdesinfektion liter flytande tvål och km toalettpapper Drivmedel (tjänsteresor): liter bensin, liter diesel, liter etanol, 589 Nm 3 biogas samt liter jetbränsle Drivmedel (Kollektivtrafik): liter diesel, liter biodiesel, Nm 3 biogas samt Nm 3 naturgas Elanvändning: MWh 100 % förnybar produktion (Bra Miljövalel) Lustgasanvändning: kg Markanvändning: m 2 Klimatpåverkande gaser (i koldioxid-ekvivalenter) ton, fördelade på: UL (Stadstrafik Uppsala): ton, UL (Stadstrafik Enköping och Bålsta): ton, UL (Regiontrafik): ton, UL (Landsbygdstrafik): ton, Värmeförbrukning: 0 ton, Arbetsresor: ton, Tjänsteresor: ton, Betalda patientresor: 947 ton, Varutransporter: 253 ton, Förbrukningsvaror: ton, Lustgas: ton, Övriga anestesigaser: 235 ton, Ånga: 620 ton, Kyla: 498 ton, El: (Bra miljöval) 165 ton SO 2 -utsläpp (luft) kg, fördelade på: Värme: kg, Ånga: 49 kg, Kyla: 41 kg, Ambulans bensin: 0,29 kg, Ambulans diesel: 0,69 kg, Personbil bensin: 0,14 kg, Personbil diesel: 0,15 kg, Personbil etanol: 0,08 kg, Flygresor (i tjänsten): Ingen uppgift Intensivvårdshelikopter och Jet-flygplan: ingen uppgift NOx-utsläpp (luft) kg, fördelade på: Värme: kg, Ånga: 656 kg, Kyla: 523 kg, Ambulans bensin: 371 kg, Ambulans diesel: kg, Personbil bensin: 90 kg, Personbil diesel: 353 kg, Personbil etanol: 152 kg, Intensivvårdshelikopter, Jetflygplan och flygresor i tjänsten: ingen uppgift Kollektivtrafiken (totalt): kg PM (Luft) kg, fördelade på: Värme: 161 kg, Ånga: 1 kg, Kyla: 1 kg, Ambulans bensin: 2 kg, Ambulans diesel: 24 kg, Personbil etanol: 1 kg, Personbil bensin: 8 kg, Personbil diesel: 41 kg Kollektivtrafiken (totalt): kg Utsläpp av läkemedel (framförallt till vatten) Utsläpp av kemikalier (framförallt till vatten) Avfall: ton (från sjukhusen landstinget) 8

9 Tabell 3: Nyckeltal landstingets miljöpåverkan per årsarbetare 3 per årsarbetare Elförbrukning (kwh) Värmeförbrukning (graddagskorrigerad kwh) Vattenförbrukning (m 3 ) Sprutor (antal) Flytande tvål (liter) 1,8 2,1 Handdesinfektion (liter) 6,0 6,1 5,7 Toapapper (km) 1,4 1,8 1,8 1,4 Bensin (liter) Diesel (liter) Etanol (liter) Biogas (NM3) 0 0,6 0,1 Jetbränsle (liter) Lustgasanvändning (kg) 0,7 0,9 0,5 0,9 Markanvändning (m 2 ) Klimatpåverkande gaser (CO 2 -ekvivalenter i kg) Svaveldioxidutsläpp (kg) 2,1 1,8 0,2 1,4 Käveoxidutsläpp (kg) 2,3 2,0 0,6 1,6 Partiklar (g) 3,3 1,7 6,3 23,5 Avfall (kg) Påverkan på klimatet Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 20 procent år 2013 jämfört med år Under år 2013 har en utredning genomförts om klimatpåverkan från landstingets användning av förbrukningsvaror. Den statistik som arbetades fram i samband med detta redovisas för åren 2010 till och med 2013, för att markera dess klimatpåverkan historiskt. Detta underlag fanns inte med, då målet om att minska koldioxidutsläppen med 33 procent i jämförelse med år 2010 räknades fram. Om förbrukningsvarorna inte räknas med i landstingets klimatpåverkan, har landstinget minskat sin klimatpåverkan med 24 procent jämfört med år Från och med år 2012 är landstinget huvudman för kollektivtrafiken i länet, inklusive stadstrafiken i Uppsala, Enköping och Bålsta. Kollektivtrafiken har därmed räknats om, så att dessa utsläpp räknas med även för tidigare år. Den största utsläppsminskningen står värmeanvändningen för. Utsläppen har minskat med över ton i år, då det är första helåret som landstinget köper koldioxidneutral fjärrvärme. Kollektivtrafiken redovisar en ökning av totalt ton koldioxid. Detta förklaras huvudsakligen genom att produktionen (antalet körda kilometer) ökat för regiontrafiken till följd av utökat uppdrag. Det har också varit svårt att få tag på flytande biogas. Under 2014 pågår därför arbete med att komplettera bussdepån i Fyrislund för att möjliggöra tankning med komprimerad biogas. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2013 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 4. 3 Om inget annat anges redovisas miljöpåverkan per årsarbetare fördelat på hela landstingets personal. Undantag finns dock då grundstatistiken enbart berör några förvaltningar, såsom sprutor (fördelat på Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping och Primärvården), jetbränsle (Akademiska sjukhuset), Lustgasanvändning (Akademiska sjukhuset, Folktandvården, Lasarettet i Enköping) och Avfall (Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping) 4 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. 9

10 Diagram 1: Utsläpp av klimatpåverkande gaser Koldioxidekvivalenter (ton) Övriga anestesigaser Lustgas Förbrukningsvaror Kollektivtrafik (Tåg) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Fjärrkyla Ånga Värme El (Bra Miljöval-el) Tjänsteresor Resor till och från arbetet Varutransporter Betalda patientresor I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el. Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca ton. Sedan februari år 2012 köper landstingets koldioxidneutral fjärrvärme 5. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara ton. 1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. 1 kg av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 350 och kg koldioxid. Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammet redovisas endast patientresor betalda av landstinget. Enligt landstingets transportutredning står dessa resor för ca 11 procent av patientresorna. De varutransporter som redovisas är de fyra största direkttransporterna till landstinget transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är följande: ambulans ca 30 %, Intensivvårdshelikoptern ca 25 % och flygresor ca 17 %. År 2012 var första året som hela kollektivtrafiken redovisats och första gången data fanns. De data som redovisas för år 2012 redovisas även i staplarna för år 2010 och Klimatpåverkan från förbrukningsvaror har utretts under år Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. De data som redovisas för år är samma som år FSC (Forest Stewardship Council) är en oberoende internationell medlemsorganisation. FSCs kriterier innebär ett miljöanpassat, samhällsnyttigt och ekonomiskt bruk av världens skogar. Produktionen av träråvaror och träprodukter granskas av en oberoende tredje part. 10

11 Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser (Ton koldkoxidekvivalenter). Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0% Övriga anestesigaser, 215 ton, 0% Lustgas, 768 ton, 2% Betalda patientresor, 892 ton, 2% Varutransporter, 457 ton, 1% Resor till och från arbetet, ton, 11% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), ton, 6% Tjänsteresor, ton, 7% El (Bra Miljöval-el), 165 ton, 0% Kollektivtrafik (Regiontrafik), ton, 46% Värme, ton, 3% Ånga, 547 ton, 1% Fjärrkyla, 242 ton, 1% Kollektivtrafik (Stadstrafik Enköping och Bålsta), 525 ton, 1% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), ton, 19% Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Vid många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. I så kallade miljöprioriterade upphandlingar ställs utöver detta fördjupade miljökrav. Under 2013 har fördjupade miljökrav ställts och utvärderats ibland andra upphandlingar av kaffe, fordon, städ och vaktmästeritjänster, kemisktekniska produkter och rullande material. Socialt ansvar När det gäller socialt ansvar i offentlig upphandling sker detta arbete för Landstinget i Uppsala län genom ett nationellt samarbete 6. Genom en expertgrupp och styrgrupp beslutar alla landsting och regioner år från år vilka avtal/ avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för dessa. Under 2013 har två fabriksrevisioner genomförts av Region Skåne samt Stockholms Läns landsting. Revisionerna genomfördes på avtalsområdena IT och operationstextilier. 6 Samarbetet leds av en nationell samordnare som har landstinget i Stockholm som sin arbetsgivare. Tjänsten finansieras med den avgift som alla landsting och regioner betalar för att delta i samarbetet. Utgångspunkten för arbetet är den uppförandekod som landstingen kommit överens om och fastställt i respektive fullmäktigeförsamling. Mer information om arbetet med Uppförandekoden finns på 11

12 ETT MILJÖCERTIFIERAT LANDSTING Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001: och EMAS-registrerat 8 sedan år Ett miljöledningssystem ställer krav på hur man ska lägga upp miljöarbetet för att det ska bli så effektivt som möjligt. Miljöledningssystemet innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den policy, vision och de miljömål som landstingsfullmäktige antagit. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Kollektiv trafik förvalt ningen (UL) tillkom 1 januari år 2012 och har införlivats i landstingets miljöledningssystem. Certifieringsrevision genomfördes i april 2013 i sam- band med en av årets externa revisioner med gott resultat. Bland annat skrev revisorerna att Miljöledningssystemet hos Landstinget i Uppsala län är väl anpassat för organisationen och nyckelpersoner på miljöområdet är både kunniga och engagerade. En tydlig koppling mellan policy, mål och handlingsplaner finns. Ledningssystemet är väl implementerat trots organisationens storlek, vilket också ger bra resultat, miljöprestandan utvecklas positivt inom de flesta områdena. Under året har också interna miljörevisioner genomförts enligt planering, med ett generellt gott resultat. Totalt uppmärksammades 79 mindre avvikelser i samband med revisionerna, samtliga är åtgärdade. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar.. 7 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 8 Europeiska Unionens frivilliga förordning för miljöledningssystem. EMAS är en förkortning för Eco-management and audit scheme. Förordningen har nummer 761/

13 Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2013 Landstingsfullmäktige Revisorer Revision Landstingsstyrelse Miljö och - kemienheten Ledningskontor Landstingsdirektör Hälso och - sjukvårdsstyrelse Kollektivtrafik -nämnd Patientnämnd Kulturnämnd Varuförsörjningsnämnd Produktionsstyrelse Kostnämnd Miljösamordnare (förvaltning/ division) Miljöombud (kliniker/avdelningar/ enheter) Akademiska Akademiska sjukhuset Akademiska sjukhuest Folktandvården Habilitering och hjälpmedel Lasarettet i Enköping Landstingsservice Landstingets Resurscentrum Primärvården Kollektivtrafikförvaltningen (UL) Patientnämndens kansli Kultur i Länet Varuförsörjningen Teckenförklaring: Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk 13

14 LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET Landstinget i Uppsala län med drygt anställda bedriver högspecialiserad hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det svarar även för allmänna kommunikationer mellan länets kommuner och utövar kulturell verksamhet. Verksamheten är omfattande och medför en stor miljöpåverkan genom många transporter, en betydande mängd avfall samt stor användning av energi, förbrukningsmaterial, läkemedel, kemikalier och lustgas. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. För att minska miljöpåverkan och hälsofarliga utsläpp är vår policy att: förebygga föroreningar och hushålla med resurser upphandla varor och tjänster som ger minsta möjliga miljöpåverkan ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet följa miljölagstiftning ständigt förbättra verksamhetens miljöresultat och nå uppsatta mål Och vår vision, dit vi strävar är: Att landstingets verksamheter bedrivs på ett sådant sätt att utsläppen inte påverkar miljö eller folkhälsa negativt och att vi därigenom bidrar till att lämna över ett ekologiskt hållbart samhälle till kommande generationer. Användningen av fossila bränslen ska upphöra till år När vi reser eller fraktar varor sker det med cykel, tåg eller med fordon som drivs med förnyelsebara drivmedel. Vi hushåller med energi och ändliga resurser. Vi sprider inte läkemedel som är skadliga för miljö och hälsa till luft, mark och vatten. Vi använder kemikalier på ett sådant sätt att inte människa och miljö skadas. Maten vi serverar och textilier vi använder är ekologiskt producerad och transporterad med hänsyn till miljön. Vi källsorterar allt vårt avfall. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas i Uppsala län. Policyn och visionen för landstingets miljöarbete antogs av landstingsfullmäktige den 14 juni Visionen reviderades av landstingsfullmäktige den 6 december

15 Uppföljning av miljömålen i landstingets miljöprogram De övergripande målen i miljöprogrammet gäller för hela programperioden och ska uppnås till sista december år Miljömålen bryts årligen ner på förvaltnings- och divisionsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningarnas- och divisionsledningarnas genomgångar av miljöarbetet och övrig verksamhetsuppföljning. I samband med att resultaten för miljömålen presenteras redovisas även övrig miljöprestanda inom målområdena i vissa fall. Målen för läkemedel uppdateras årligen och finns beskrivna i landstingets handlingsplan för läkemedel och miljö som fastställs av landstingsstyrelsen. I tabeller hänvisas ibland till förkortningar för landstingets förvaltningar, enligt följande: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, Hoh = Habilitering och hjälpmedel, KiL = Kultur i Länet, LE = Lasarettet i Enköping, LLK = Landstingets ledningskontor, LRC = Landstingets Resurscentrum, LSU = Landstingsservice, PV = Primärvården, UL = Kollektivtrafikförvaltningen UL, VF = Varuförsörjningen, LUL = Landstinget i Uppsala län 15

16 TRANSPORTER MILJÖMÅL Transportfordon År 2014 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med icke-fossila bränslen. Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet drevs 20 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se diagram 3 och tabell 4. De åtgärder som fastställdes i miljöprogrammet för att uppnå målet byggde på den tilltänkta utbyggnad av biogas som Upplands lokaltrafik planerade i länet. Tanken var att även ambulanser och transportfordon skulle kunna tanka biogas vid dessa anläggningar. Eftersom denna utbyggnad skjutits på framtiden så försvårar det att uppnå målet. I dags dato finns det två tankstationer för biogas i Uppsala län och de finns i Uppsala. Andelen personbilar är 165 fordon och 148 av dessa fordon drivs med förnyelsebara bränslen, vilket motsvarar 90 %. Diagram 3: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen Tabell 4: Andelen transportfordon fördelat per förvaltning. Med transportfordon menas minibussar, ambulanser och skåpbilar. Diesel/ bensin Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen Diesel/ bensin % Förnyelsebara Förnyelsebara bränslen % Förnyelsebara LSU % % % % KiL 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% 2 0% HoH 5 0 0% 6 0 0% 6 0 0% 6 0% PV 3 0 0% % 2 0 0% 0% DAT 2 0 0% 2 0 0% 2 0 0% 2 0% Ambulansen % % % 23 0% Kollektivtrafikförvaltningen UL % 3 100% LUL % % % % 9 Som personbilar räknas bilar med fyra passagerarplatser. 16

17 Tjänsteresor År 2014 ska utsläppen av fossil koldioxid från tjänsteresor vara minst 15 procent mindre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Koldioxidutsläppen från tjänsteresor per årsarbetare minskade för hela landstinget med 10 procent år 2013 jämfört med år I jämförelse med föregående år minskade utsläppen per årsarbetare med 10 procent. Flygresorna minskade 2013 jämfört med 2012 (se tabell 7). Skall målet uppnås måste flygresorna minska ytterligare under I diagram 4 visas statistiken för kg/co 2 per årsarbetare, samt i diagram 5 mil/årsarbetare per färdsätt. Diagram 4: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, totalt för Landstinget i Uppsala län kg CO 2 /årsarbetare ,0 0,0 0 0,0 0 0 Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Diagram 5: Antalet mil fördelat på olika färdsätt, totalt för Landstinget i Uppsala län mil/årsarbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg 17

18 Tabell 5: Utsläpp koldioxid och mil per årsarbetare fördelat på landstingets förvaltningar per års arbetare Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Totalt Tjänsteresor kg CO ,00 0,01 0,01 0, LLK kg CO mil FTV kg CO ,00 0,00 0,00 0, mil PV kg CO ,00 0,00 0,00 0, mil AS LE kg CO ,00 0,00 0,00 0, mil kg CO ,00 0,00 0,00 0, mil Hoh kg CO ,00 0,00 0,00 0, mil LSU kg CO ,00 0,00 0,00 0, mil LRC kg CO ,00 0, mil UL VF kg CO ,00 0, mil kg CO ,02 0,02 0,02 0, mil KiL kg CO ,01 0,01 0,01 0, mil LUL kg CO ,00 0,00 0,00 0, mil

19 Tabell 6: En jämförelse av utsläpp av koldioxid fördelat per årsarbetare och totala utsläpp koldioxid, totalt för Landstinget i Uppsala län. Utsläpp CO 2 (kg per årsarbetare) Totalt utsläpp CO 2 (kg) Minskning/ ökning i procent Minskning/ ökning i procent Tjänstebilar ,4% ,7% Hyrbilar ,7% ,1% Egen bil i tjänsten ,1% ,5% Tåg 0 0 5,2% ,6% Flyg ,6% ,9% Totala utsläpp ,1% ,2% Tabell 7: Fördelningen mellan in- och utrikesflygresor fördelat mellan landstingets förvaltningar. kg CO 2 /årsarbetare inrikes % inrikes av utrikes totalen inrikes % inrikes av utrikes totalen varav under 50 mil inrikes % inrikes av utrikes totalen varav under 50 mil inrikes utrikes % inrikes av totalen Landstingets ledningskontor 31,4 145,7 17,7% 35,4 45,8 43,6% 39,8 11,9 67,6 37,1% 69,5 19,9 145,6 32,3% Folktandvården 14,2 17,5 44,8% 24,4 16,4 59,8% 16,7 3,5 19,7 45,9% 16,8 3,7 16,3 50,7% Primärvården 7,4 7,5 49,5% 11,5 1,5 88,5% 6,7 0,0 0,2 97,2% 6,4 2,0 1,8 78,6% Akademiska sjukhuset 10,9 73,9 12,9% 15,3 57,9 20,9% 19,8 84,6 70,6 21,9% 13,3 5,1 60,5 18,0% Lasarettet i Enköping 7,6 17,5 30,2% 6,5 36,5 15,1% 2,6 0,2 17,7 12,7% 3,5 0,0 13,9 20,1% Habilitering och Hjälpmedel 12,4 25,8 32,5% 28,1 15,8 64,1% 35,9 11,7 31,8 53,1% 24,0 7,3 20,9 53,5% Landstingsservice 11,8 15,7 43,0% 20,1 2,3 89,9% 25,3 9,5 3,1 88,9% 16,3 3,7 25,1 39,4% Landstingets resurscentrum 0,0 0,0 25,2 0,0% 11,7 0,2 0,0 100,0% Kollektivtrafikförvaltningen UL 55,2 28,4 33,7 62,1% 6,0 3,7 29,9 16,8% Varuförsörjningen 0,0 0,0-51,1 0,0 100,0% 41,1 14,8 0,0 100,0% 0,0 0,0 0,0 Kultur i länet 8,2 59,1 12,2% 41,2 22,3 64,9% 56,2 15,9 40,1 58,3% 16,9 6,9 116,9 12,6% Totalt, landstinget 11,2 61,1 15,5% 16,4 46,9 25,9% 19,6 5,5 56,4 25,7% 13,8 0,4 50,5 21,4% Resor till och från arbetet År 2014 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent mindre per anställd jämfört med år Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Vid den årliga mätningen i november 2013 hade utsläppen av koldioxid per årsarbetare från resorna till och från arbetet ökat med 1 % år 2013 jämfört med år Koldioxidutsläppen per årsarbetare har minskat med 18 % jämfört med år 2010 Målet mäts via en enkät som skickas ut årligen i månadsskiftet november/december till ett urval av de anställda inom landstinget fördelat på förvaltningarna. Urvalet är tillräckligt stort för att vara statistiskt säkerställt. Resultatet i enkäten redovisas i tabell 9 nedanför. Från Akademiska sjukhuset deltog personer i projektet Miljö- och hälsoresan år 2012 innebärande att den arbetsplats med flest cyklade/promenerade kilometer per anställd på arbetsplatsen vann presentkort i en sportbutik. I projektet fanns också en miljöbonus för de som 19

20 Tabell 8: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fördelat per förvaltning. kg CO 2 /årsarbetare % förändring Akademiska sjukhuset 730,6 636,5 550,3 571,7 21,75 3,89 2. Folktandvården 840,5 727,5 853,9 643,5 23,43 24,64 3. Habilitering 518,1 625,7 526,0 460,0 11,21 12,55 4. Kultur i länet 1 154, , , ,3 16,87 6,03 5. Landstingets Ledningskontor 1 032,1 733,8 343,0 471,6 54,31 37,48 6. Resurscentrum 0,0 0,0 838,6 617,3 0,00 26,39 7. Landstingsservice 604,3 984,1 625,4 839,6 38,93 34,26 8. Lasarettet i Enköping 1 035,3 807,6 904,8 857,2 17,21 5,26 9. Primärvård 797,4 808,3 745,2 6,55 7, Varuförsörjning 463,3 587,7 662,2 890,6 92,21 34, Kollektivförvaltningen 0,0 0,0 159,6 152,4 0,00-4,50 Totalt 746,9 705,2 602,4 609,4 18,41 1,17 ställde bilen och cyklade eller åkte kollektivt till arbetet. Förhoppningsvis har dessa personer fortsatt cykla eller åka kollektivt år Projektet Miljö- och hälsoresan kommer även att genomföras under 2014 för samtliga förvaltningar, med delfinansiering från Vägverket. Tre testresenärsprojekt har genomförts innebärande att man byter bil mot kollektivtrafik minst tre dagar i veckan för sin resa till arbetet. Totalt har 290 personer deltagit i de tre projekten. Patientresor År 2014 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården minska med minst 10 procent jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt fel håll. Vid årsskiftet 2013 hade koldioxidutsläppen från patienters resor till och från vården ökat med 6 procent jämfört med år Koldioxidutsläppen har ökat med 2 procent jämfört med Ökningen beror på att antalet taxi/sjukresor ökat med mil år 2013 jämför med Jämfört med år 2010 har antalet taxi/sjukresor ökat med mil år Antalet flygresor har minskat mellan år 2013 och 2010 och även ersättning för egen bil. Resenärer inom kollektivtrafik År 2014 ska antalet resenärer som åker med Upplands lokaltrafik öka med i genomsnitt 7 procent årligen från år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll men inte tillräckligt fort, se diagram 7. Under år 2013 ökade antalet passagerare med 8 procent jämfört med De satsningar på tågtrafiken som gjordes i slutet av 2012 har resulterat i att tågresandet ökat kraftigt. För busstrafiken konstateras att stadsbussarna i Uppsala ökat och regionbusstrafiken minskat. Det senare beror bland annat på att bussresenärer övergått till tåg på sträckan Sala Uppsala. För de enskilda trafikslagen var förändringen år 2013 följande: Regionbuss 2 procent Stadsbuss (Uppsala) 2 procent Stadsbuss (Enköping och Bålsta) 33 procent Upptåget 17 procent Totalt 8 prodent 10 Att målet inte ser ut att uppnås tillräkligt fort beror på att tidigare års genomsnittliga åkning varit lägre än 7 procent (år 2011 var ökningen 3,5 procent och år 2012 var resultatet 3 procent). 20

21 Diagram 6: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget ton koldioxid Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg Busstrafiken År 2014 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med icke-fossila bränslen Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid utgången av år 2013 var 18 procent av busstrafiken fossilbränslefri. Detta beror främst på att det inte har varit möjligt att få tag på flytande biogas till re gionbussarna. Under 2014 pågår arbete med att komplettera bussdepån i Fyrislund för att möjliggöra tankning av komprimerad biogas. Om tågtrafiken räknas in blir andelen icke-fossil kilometerproduktion 24 procent. Diagram 7: Antalet resenärer i kollektivtrafiken. 20 miljoner påstigande resenärer Stadstrafik (Uppsala) Regiontrafik Tåg Stadstrafik (Enköping och Bålsta) Skolskjuts

22 ENERGI MILJÖMÅL Energi År 2014 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 20 procent lägre per kvadratmeter än Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Minskningen av energiförbrukningen går åt rätt håll, men inte i den utveckling som planerats. Den sammanlagda energianvändningen (el, värme, ånga och kyla) har minskat med 5 procent, i jämförelse med år Under år 2013 har en rad olika åtgärder genomförts för att reducera energiförbrukningen. De energisparåtgärder som genomförts under andra halvåret 2013 beräknas medföra en ytterligare minskning av energiförbrukningen med 4 procent, totalt beräknas en besparing på årsbasis med 9 procent. Under året har ett antal större byggprojekt påbörjats och genom- förts. Dessa byggprojekt har medfört energiförbrukning, som påverkar att minskningen inte nått längre. Parallellt med detta håller statistiken för landstingets energiprestanda på att kvalitetssäkras. Bland de energisparåtgärder som genomförts kan nämnas byte av ventilationsaggregat, belysningsåtgärder, optimering av befintlig utrustning, installation av närvarostyrd ventilation, tilläggsisolering, ny styr- och reglerutrustning, samt insättning av lågenergifönster. Kraftfulla åtgärder är i full gång att verkställas under det nästkommande året. Dessa åtgärder beräknas vara tillräckliga för att uppnå målet, men slutresultatet kommer att redovisas januari 2016 så att åtgärdernas effekt kan redovisas efter att ha verkat under ett helt år. Diagram 8: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kwh/bra kwh/bra Elanvändning Värme (graddagskorrigerad) Kyla Ånga Ny- och ombyggnation År 2014 ska energianvändningen för uppvärmning vara högst 60 kwh/m 2 och högst 70 kwh/m 2 vid större ombyggnationer. Prognos 2014: Under år 2013 har större ombyggnationer genomförts. Krav ställs vid ny- och större ombyggnationer att målen skall uppnås. Verifiering sker via mätning i möjligaste mån. Bland planerade ny- och ombyggnationer kommer tre av dessa inte nå kravet 70 kwh/m². Dessa undantag förklaras av att fastigheterna är i sådant skick att kostnaden för att reducera energianvändningen inte är rimlig då fastighetens kulturvärde medför undantag från målet eller där landstinget utvidgat sin verksamhet sedan målet fastställdes. Den planerade bussdepån vid Fyrislund inbegriper till exempel en verksamhet som innebär att målsättningen är svår att uppnå. Bussdepån, liksom övriga projekt som inte kommer uppnå målet kommer däremot att bli så energieffektiv som möjligt utifrån förutsättningarna. 11 Med yta avses BRA/bruksarea. All area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. 22

23 KEMIKALIER MILJÖMÅL Avvecklingslista År 2014 ska minst 20 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut. 12 Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås, vid utgången av år 2013 har antalet kemikalier minskat med 48 procent och årsförbrukningen med 6 procent jämfört med Målet ser ut att uppnås, vid utgången av år 2013 har antalet kemikalier minskat med 48 procent och årsförbrukningen med 6 procent jämfört med Tabell 9: Avvecklingskemikalier (antal och förbrukning) Antalet produkter på avvecklingslistan Årsförbrukning av avvecklingskemikalier (kilo alternativt liter) Avveckling Minskning med 48 % Minskning med 5,5 % Under 2013 genomfördes bland annat följande åtgärder: Kemikaliemål fastställdes på berörda förvaltningar Landstingets kemikalieriktlinjer reviderades Landstinget påbörjade utreda alternativ till så kallade CMR-kemikalier 13 Landstinget var medarrangör i en nationell biocidkonferens i Uppsala Ftalat- och PVC-fria golvmattor År 2014 ska 100 procent av golvmattor vid ny- och ombyggnation vara ftalat- och PVC-fria i torra utrymmen och fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var 100 procent av golvmattorna fria från särskilt farliga ftalater i våta utrymmen. I början av 2013 lades dock vissa golvmattor in, som inte var ftalat- och PVC-fria, i torra utrymmen. Detta berodde på att den PVC- och ftalatfria golvmatta som användes var för hal för att kunna läggas in i vårdlokaler. Idag finns fler PVC- och ftalatfria alternativ på marknaden att tillgå. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Ftalat- och PVC-fria VA-rör År 2014 ska minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör vara ftalat- och PVC-fria. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Under 2013 var minst 85 procent av nyinstallerade VA-rör ftalat- och PVC-fria. Miljökrav ställs vid ny- och ombyggnation enligt Landstingsservice miljöprogram för byggverksamhet och fastighetsförvaltning. Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2014 ska användningen av ftalatinnehållande förbrukningsartiklar ha minskat med minst 50 % jämfört med år Prognos 2014: Målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 8,5 procent jämfört med Se tabell 10. Antalet artiklar utan uppgifter i Varuförsörjningens databaser har minskat ytterligare under I samband med att nya upphandlingar genomförs på Varuförsörjningen läggs uppgifter om PVC/ftalater in i databaserna. Under 2013 inrättades en ny tjänst som miljökemist på Varuförsörjningen. Detta innebär att arbetet med att ställa miljökrav vid upphandlingar kan fördjupas under år Tabell 10: PVC och ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län Statistikuppgifter förbrukning inom LUL helår Förändring Totalt antal förbrukade artiklar: Antal artiklar fria från ftalater ,3 % Ftalatinnehållande artiklar ,5 % Antal artiklar utan uppgifter ,9 % 12 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 13 CMR-kemikalier är kemikalier som klassificeras som cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande. 14 Uppgifter från Varuförsörjningen. 23

24 LIVSMEDEL OCH TEXTILIER MILJÖMÅL Ekologiska livsmedel År 2014 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 35 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska livsmedel var cirka 39 procent vid utgången av år Ökningen beror på en ökad andel ekologiska livsmedel i patientmaten. Ökningen består till största delen av ekologiskt kött och mejeriprodukter. Wiks slott andel ekologiska livsmedel är 39 procent. Etiska/ sociala krav livsmedel År 2014 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara 10 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Prognos 2014: Målet ser ut att uppnås. Andelen ekologiska och fairtrademärkta livsmedel var 17 procent vid utgången av år Detta mål uppnås för att kaffet till största delen är fairtrademärkt, se diagram 9. Diagram 9: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% ekologiskt producerade ekologiskt producerade och rättvisemärkta 10% 5% 0%

Landstingets miljöredovisning 2011

Landstingets miljöredovisning 2011 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 13 (40) Dnr CK 2012-0108 51 Landstingets miljöredovisning 2011 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2012 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2012 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2011 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2011 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

RU 5.3 Miljömål och handlingsplan

RU 5.3 Miljömål och handlingsplan Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Staffan Isling Gäller för: Region Uppsala Övergripande och åtgärder för Region Uppsala Förkortningar i nedan tabell: M - mål, EM - eget mål, Å - åtgärd, EÅ - egen åtgärd

Läs mer

Ledningens miljögenomgång

Ledningens miljögenomgång Ledningens miljögenomgång 23 april 2015 Marta Fallgren Dagordning 1. Förändringar i omvärlden/riskanalys globalt 2. Riskanalys landstingets miljöarbete hur arbetar vi med det? 3. Redovisning resultat 2014

Läs mer

Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm

Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm Protokoll den 3 maj 27 Ledningens miljögenomgång CK 27-4-25 Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm Dessutom deltog: Lasse Andersson,

Läs mer

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Ledningens miljögenomgång Primärvården 1 Ledningens miljögenomgång 28-3-5 Protokoll Närvarande: AnnCharlotte Frank-Lindgren, Håkan Lindgren, Jan Stålhammar, Karin Stenbrink, Karin Andersson, Annika Gudmundsson, Torun Hall, Elisabet Wennström,

Läs mer

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete 207-0-0 Sidan av 8 för 207 års miljöarbete Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att uppnår en ständig förbättring när det gäller miljöarbetet samt att miljöarbete bidrar till

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län . Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län 1 2 Inledning Miljöredovisningen för år 2015 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden 2015-2018. Den vänder sig till landstingets förtroendevalda

Läs mer

RU 1.1 Miljöhandbok inledning

RU 1.1 Miljöhandbok inledning Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Region Uppsala Miljöhandboken Denna miljöhandbok beskriver hur miljöarbetet ska bedrivas inom Region Uppsala och innefattar de övergripande

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016

Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016 . Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016 1 Inledning Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen i miljöprogrammet som gäller år 2015-2018. Programmet

Läs mer

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06 Miljöprogram Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06 Innehåll Satsningar för klimatet och en giftfri miljö 1 År 2020

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: Gäller fr.o.m

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: Gäller fr.o.m 1 (8) Syfte Syftet med dokumentet är att beskriva hur vi mäter och följer upp aktiviteter inom landstinget med stor. Förkortningar: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, LE = Lasarettet i Enköping,

Läs mer

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland Ärende 19 RS 2011-10-19 1(2) Datum Diarienummer Regionkontoret 2011-10-19 RS110325 Ann-Christin Bengtsson, miljöutvecklare Avd för Kvalitet och säkerhet 035-13 49 51 Ann-christin.bengtsson@regionhalland.se

Läs mer

FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017

FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017 Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att Landstingsservice uppnår en ständig förbättring när

Läs mer

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor 1. Inledning och syfte med genomgången Ledningens miljögenomgång sker 2-3 gånger per år beroende på om miljömålen ser ut att uppnås eller

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning av miljömål sammanfattning

Bilaga 1 Redovisning av miljömål sammanfattning 2015-03-31 Dnr "Skriv nr" Miljö- och kemienheten Marta Fallgren Tfn 018-611 33 94 E-post marta.fallgren@lul.se Bilaga 1 Redovisning av miljömål 2014 - sammanfattning Nedan presenteras utfallet för landstingets

Läs mer

Miljöredovisning 2017 Region Uppsala Gällande Region Uppsala miljöarbete år 2017

Miljöredovisning 2017 Region Uppsala Gällande Region Uppsala miljöarbete år 2017 . Miljöredovisning 2017 Region Uppsala Gällande Region Uppsala miljöarbete år 2017 1 Inledning Miljöredovisningen för år 2017 följer upp målen i Miljöprogram 2015-2018 för Region Uppsala. Programmet har

Läs mer

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel Ledningens miljögenomgång 2010-04-21, Habilitering och hjälpmedel Närvarande: Från ledningsgruppen Cajse-Marie Lindquist, Eva Widenfalk, Gunnel Haglund, Mia Pless, Sven Arne Åsman, Lars Österberg Övriga

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan

LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Region Uppsala LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan Syfte Syftet med denna rutin är att beskriva vad och hur Region Uppsala övervakar

Läs mer

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets kansli

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets kansli Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets kansli 1 april 2009 på Konferenscentrum Närvarande: Kerstin Westholm, Bo Carlbark, Lotta Halling, Henrik Pederby, Agneta Roos, Claes Schönqvist, Gunnar

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde

Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde 2017-04-27 Nämndkansliet Erica Hult Tfn 018-611 61 19 E-post erica.hult@regionuppsala.se Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 8 maj 2017,

Läs mer

Ledningens miljögenomgång. DAT-divisionen 9 april 2014

Ledningens miljögenomgång. DAT-divisionen 9 april 2014 Ledningens miljögenomgång DAT-divisionen 9 april 2014 På agendan: Organisation och ansvar Måluppfyllelse 2013 och mål 2014 Revision Lagstiftning Utvärdering Förslag till beslut Miljöorganisation I Miljöhandboken

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden Sammanfattning

Läs mer

AS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2018

AS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2018 Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Torun Hall Gäller för: Akademiska sjukhuset Mål nr Mål Aktivitet Ansvarig Rapport till Rapport Mätetal Transporter (resultatmål) M1 Antalet flygresor till Göteborg, Malmö

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Rutin för identifiering och värdering av miljöpåverkande aktiviteter

Rutin för identifiering och värdering av miljöpåverkande aktiviteter 1(5) miljöpåverkande aktiviteter Syfte Syftet med denna rutin är att klargöra hur identifiering och värdering av aktiviteter som påverkar den yttre miljön ska gå till. Omfattning Denna rutin omfattar de

Läs mer

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång Kultur i länet 21-3-23 Närvarande: Maria Törnfeldt, Länsbiblioteket Uppsala Annika Einarsson Gillegård, Kulturenheten Lars Gejpel, Wiks folkhögskola Frank Nilsson, Wiks

Läs mer

Redovisning av måluppfyllelse avseende miljömålen 2011

Redovisning av måluppfyllelse avseende miljömålen 2011 Protokoll 2012-04-11 Ledningens miljögenomgång 2012-04-25 Närvarande: Från förvaltningsledningsgruppen Gunnel Haglund, Eva Widenfalk, Lena Sagström Övriga Jerry Fahlgren, miljösamordnare 1. Inledning och

Läs mer

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång 2013-03-27 PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång 2013-03-27 Närvarande: Från förvaltningsledningsgruppen Gunnel Haglund, Eva Widenfalk, Lena Sagström, Janne Lundell Övriga Jerry Fahlgren, miljösamordnare

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414 2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012

Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Konkurrensverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 KONKURRENSVERKET BESLUT 2013-02-21 Dnr 70/2013 t Swedish Competition Authority Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av miljöledningsarbetet

Läs mer

UL 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter

UL 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Johan Wadman Gäller för: Kollektivtrafikförvaltningen UL 3.2 iljöpåverkande er Totalpoäng 5, 6 och L (som betyder lagkr) innebär er som har stor. = målsatt i mål och handlingsplan

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland

Miljöredovisning 2009. Landstinget Sörmland Landstinget Sörmland Foto: Catharina Krumlinde 2010-02-22 Landstinget Sörmland Miljöenheten Innehåll SAMMANFATTNING... 2 A. EFFEKTIVT MILJÖARBETE... 3 1. STYRNING AV MILJÖARBETET...3 2. UPPHANDLING...

Läs mer

Miljöbokslut 2007. Bil och transport

Miljöbokslut 2007. Bil och transport Miljöbokslut 2007 I enlighet med landstingets miljöledningssystem och EMAS-registrering publiceras miljöbokslutet på intranätet samt görs tillgängligt till allmänheten via internet Landstingets övergripande

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL

Klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER NYCKELTAL Klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webbadress Aktivitet Beräkningsperiod Kontaktperson www.salasparbank.se Bankverksamhet 20160101-20161231 Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal anställda 77 Ton

Läs mer

Miljöpåverkande aktiviteter 2012

Miljöpåverkande aktiviteter 2012 IJÖEDNINGSSYSYTE iljöpåverkande er U.2 201-04-10 Sidan 1 12 iljöpåverkande er 2012 5, 6 och (som betyder lagkr) innebär er som har stor miljöpåverkan. = målsatt i mål och handlingsplan för U år 201. Faktaunderlag

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljörapport. - en förkortad version

Miljörapport. - en förkortad version Miljörapport - en förkortad version Verksamhet Universitetssjukhuset i Lund (USiL) ingår i Region Skåne och är regionsjukhus i södra sjukvårdsregionen med cirka 1,6 miljoner innevånare. År 2007 fanns på

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax

KONKURRENSVERKET Adress Telefon Fax KONKURRENSVERKET Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010 Sida 1 av 11 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Uppföljningen av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2010 består av två delar; 1) Uppföljning av KIs handlingsplan 2010 2) Uppföljning

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Landstingsstyrelsen 2018-02-05 Fokusområden Ltkalmar.se Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Ledningens miljögenomgång hösten Sofia Svebrant, miljösamordnare,

Ledningens miljögenomgång hösten Sofia Svebrant, miljösamordnare, Ledningens miljögenomgång hösten 2017 Sofia Svebrant, miljösamordnare, 2017-11-22 Nya miljösamordnare Sofia Svebrant Sofia.svebrant@akademiska.se 160 42 Peter Hagelin Peter.hagelin@regionuppsala.se 131

Läs mer

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun

Nybro Kommun. Mattias Andersson NYBRO. Strategi 1(9) Astrid Fell. Kommun/Landsting. Nybro Kommun 1(9) Handläggare Astrid Fell Nybro Kommun 21-535 Mattias Andersson 382 8 NYBRO Strategi Kommun/Landsting Nybro Kommun Antal årsarbetskrafter: 174 Antal invånare: 19579 Målsättning till 214 (förbättring

Läs mer

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET

KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 KONKURRENSVERKET REDOVISNING AV MILJÖLEDNINGSARBETET 2013 Dnr 17/2014 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Konkurrensverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

regionvastmanland.se Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg

regionvastmanland.se Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg Region Västmanland Vilka är vi uppdrag, anställda Visionen: Livskraft för framtiden Finans 4 miljarder SEK Miljöcertifierad sedan juni 2015 Fairtrade region

Läs mer

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov

Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos

Läs mer

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef 2014-10-29 Hur mycket handlar vi per vecka? 1500 liter mjölk 700 kg potatis 180 kg morötter 100+ kg frukt 110+ kg blandfärs för att servera

Läs mer

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Ledningens miljögenomgång Primärvården Ledningens miljögenomgång Primärvården 2009-03-19 Närvarande: Torun Hall tf primärvårdsdirektör, Elisabeth Wennström personalchef, Margareta Parkstam, försörjningschef, Ewy Hammarstedt, it-strateg, Inger

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011 Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011 Indikator åt rätt håll/uppdrag uppfyllt Indikator oförändrad/indikator har inte mätts tidigare/uppdrag utförs innan 2015 Indikator åt fel håll/uppdrag har inte utförts

Läs mer

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009

Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 1 (5) 2010-04-12 Dnr SU 83-0941-10 Jenny Lilliehöök Miljökoordinator Uppföljning av Stockholms universitets miljöarbete för 2009 Inledning Stockholms universitet har sedan 1997 har arbetat med att förbättra

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet

Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet 2013-02-19 Redovisning av miljöledningsarbetet 2012 Uppsala universitet Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07

100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Företaget Malmö Airport Kund Social utveckling Miljö 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020 2014-11-07 Maria Bengtsson Chef Miljö och Infrastruktur Swedavia Malmö Airport Vår uppgift I korthet Våra tjänster

Läs mer

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap Miljöhandlingsplan 2017 Institutionen för data- och systemvetenskap MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Fastställd av DSV:s styrelse 2017 03 16 2 MILJÖHANDLINGSPLAN 2017 Miljöhandlingsplan 2017 Bakgrund Rektor vid

Läs mer

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp Västra Götalandsregionen Viveca Reimers Hå lbar upphandling och inköp 8 septcsr Västsverige Två stora ansvarsområden 90% 90% Hälso- och och Sjukvård 17 17 sjukhus 140 140 vårdcentraler 170 170 folktandvårdskliniker

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket 2012-02-16 Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen

Läs mer

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? X Ja Nej Riktlinjer för statliga myndigheters redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS X Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning

Läs mer

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 ) Inledning Miljöredovisningen för 2012 sammanfattar det gångna året och redovisar uppfyllnad av mål. Miljöredovisningen fungerar både som ett internt och

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Vision Det goda livet Människa Miljö Ekonomi Västra Götalandsregionen Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Två stora ansvarsområden

Läs mer

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Mah/förvaltning Sid 1(6) Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola 2009-2012 Inledning Vid Malmö högskola bedrivs forskning, utbildning och samverkan inom miljöområdet. Genom denna s k indirekta

Läs mer

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el.

Figur 1 Av den totala elförbrukningen utgörs nästan hälften av miljömärkt el, eftersom några av de stora kontoren använder miljömärkt el. KLIMATBOKSLUT Det är dags att summera 2013 års klimatinventering. Tyréns årliga klimatinventering baseras på den internationella beräkningsstandarden The Greenhouse Gas Protocol. 1 Miljömässiga dimensionen

Läs mer

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda?

10. Kommuniceras resultatet av miljöledningsarbetet till de anställda? SMHIs redovisning av miljöledningsarbete 2009 Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten miljöcertifierad? Ja ISO14001 Ja EMAS Nej 2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter

Läs mer

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång Kultur i länet 2009-03-24 Kallelse: Maria Törnfeldt, Länsbiblioteket Uppsala Annika Einarsson Gillegård, Kulturenheten Lars Gejpel, Wiks folkhögskola Frank Nilsson,

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs

Läs mer

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015

Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015 Uppföljning 2012 Agneta Bergman, Klimatsamordnare Miljöenheten April 2013 2 / 8 Målsättning Göteborgs universitets klimatstrategi 2010-2015, antogs i juni

Läs mer

Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden

Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden Miljöprogram för Region Skåne 2017 2020 - En offensiv satsning på framtiden Region Skånes verksamhet ska främja hållbarhet. Medvetenheten om vikten av att använda resurser mer effektivt ökar i samhället

Läs mer