Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län"

Transkript

1 . Miljöredovisning 2015 Landstinget i Uppsala län 1

2 2

3 Inledning Miljöredovisningen för år 2015 följer upp målen i landstingets miljöprogram för perioden Den vänder sig till landstingets förtroendevalda och medarbetare, företag som levererar varor och tjänster till landstinget, och såklart till alla länsinvånare som är intresserade av landstingets miljöarbete. Landstingets miljöprogram har tre övergripande miljömål; minskad klimatpåverkan, en hälsosam och giftfri miljö samt en hållbar och effektiv resursanvändning. I miljöprogrammet finns också en vision om att landstinget ska bli fossilbränslefritt till år I miljöprogrammet finns totalt tjugofyra detaljerade miljömål. Av dessa har tjugoen gått åt rätt håll. Det är bra! Det visar att vi som landsting är på rätt väg och att det ger resultat att sätta konkreta mål för miljöarbetet. Miljöredovisningen visar också på utmaningar för miljöarbetet. När det gäller resandet både i tjänsten och till jobbet så finns det utrymme för förbättring. Att fortsätta utfasningen av kemikalier från vår avvecklingslista är en ständig utmaning i en allt komplexare sjukvård. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete. Där har vårt tioårsjubilerande miljöledningssystem spelat en avgörande roll för att vi ska ha kunnat få goda resultat som vi fått under denna tid. Jag ser fram emot att vi håller i det framsynta och goda arbete vi har idag, och med det fortsätter ligga i framkant i landstings-sverige när det gäller miljöarbete. Vi har all anledning att vara stolta! Robert Damberg Ordförande Fastighets- och servicenämnden 3

4 Innehåll LANDSTINGETS MILJÖPÅVERKAN 5 LANDSTINGETS POLICY OCH VISION FÖR MILJÖARBETET 6 UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅLEN I LANDSTINGETS MILJÖPROGRAM MINSKAD KLIMATPÅVERKAN 7 TRANSPORTER 9 ENERGI 14 FÖRBRUKNINGSVAROR 15 HÄLSOSAM OCH GIFTFRI MILJÖ 16 KEMIKALIER 16 LÄKEMEDEL 18 LIVSMEDEL OCH TEXTILIER 21 HÅLLBAR OCH EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING 23 MILJÖANPASSADE FASTIGHETER 23 AVFALL 23 BIOLOGISK MÅNGFALD 25 ETT MILJÖCERTIFIERAT LANDSTING 26 MINSKAD MILJÖPÅVERKAN GENOM HÅLLBAR UPPHANDLING 27 SOCIALT ANSVAR I SAMBAND MED UPPHANDLING 28 4

5 Landstingets miljöpåverkan Landstinget med cirka anställda har huvudansvaret för hälso- och sjukvården samt tandvården för de drygt människor som bor i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Åtta kommuner tillhör länet: Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. Förutom hälso- och sjukvård samt tandvård bedriver landstinget kulturell verksamhet, folkhögskoleverksamhet och är huvudman för kollektivtrafiken i länet. Landstingets omfattande verksamhet har en stor påverkan på den yttre miljön, genom användandet av naturresurser i form av energi och material samt genom utsläpp till luft, mark och vatten. Många av utsläppen har även en negativ påverkan på människors hälsa. Akademiska sjukhuset har använt kommunalt dricksvatten under 2015 av försiktighetsskäl, då det under 2013 uppmättes värden av perfluorerade alkylsyror i Uppsalaåsen där landstinget har sina dricksvattenbrunnar. De mest betydande aktiviteterna inom landstinget som kan påverka såväl hälsa som miljö negativt, redovisas i tabell 1 nedan. I figur 1 redovisas ett exempel av de flöden som går till och från landstingets verksamhet. I de fall statistik finns, redovisas landstingets miljöprestanda. I tabell 2 redovisas landstingets övergripande och detaljerade miljömål. Tabell 1: Landstingets betydande miljöpåverkande aktiviteter Miljöpåverkande Aktiviteter Transporter Byggnationer El, värme och kyla Läkemedel Kemikalier/ ämnen i varor Livsmedel Avfall Miljöpåverkan Ökad växthuseffekt, övergödning, försurning, marknära ozon Beroende på materialval och arkitektur kan byggnationer bland annat bidra till att tillföra farliga ämnen och påverka energiförbrukning, såväl under byggnadsskede som under resten av byggnadens livslängd. Ökad växthuseffekt, försurning Ökade halter av svårnedbrytbara läkemedel i miljön Ökad växthuseffekt (anestesigaser) Spridning av ämnen som är skadliga för miljön till luft, mark och vatten Ökad växthuseffekt, spridning av bekämpningsmedel Ökad växthuseffekt, övergödning och försurning om avfallet inte hanteras rätt. Hälsoeffekter Ökad risk för cancer, astma, luftvägssjukdomar, nedsatt lungfunktion Rätt planerat leder byggnationen till en god innemiljö. Fel planering kan bidra till hälsoeffekter. Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar T.ex. antibiotika ökar risken för bildning av resistenta bakteriestammar och därav följande svårbotade infektionssjukdomar Försämrad arbetsmiljö, spridning av ämnen som är cancerogena, reproduktionsstörande och allergiframkallande Hälsorisker för bönder i de länder där maten produceras Kväveoxidutsläpp vid förbränning ger nedsatt lungfunktion och irritation på luftvägar 5

6 Landstingets policy och vision för miljöarbetet Nedan redovisas landstingets policy och vision för miljöarbetet år Denna miljöpolicy började gälla 1 januari 2015 och fastställdes av landstingsfullmäktige i juni Genom hälso- och sjukvård, habilitering och tandvård bidrar Landstinget i Uppsala län till att främja god hälsa och välmående hos invånarna i länet. Landstingets verksamhet omfattar också kultur, kollektivtrafik och fastighetsförvaltning. All verksamhet påverkar miljön, både lokalt och globalt. Utsläpp till luft, mark och vatten, en minskad biologisk mångfald och störda ekosystem ger på sikt hälsorisker. För att ständigt minska vår miljöpåverkan bedriver landstinget ett förebyggande och systematiskt miljöarbete som bland annat fokuserar på minskade utsläpp, resurshushållning och kretsloppstänkande. Utöver de grundläggande myndighetskraven och miljölagstiftningens krav, bygger miljöarbetet på de tre övergripande miljömålen Minskad klimatpåverkan, Hälsosam och giftfri miljö, samt Hållbar och effektiv resursanvändning: Vi minskar vår klimatpåverkan genom att exempelvis välja kollektiva transporter som använder fossilfria drivmedel och produktion av energi från förnyelsebara resurser. Vi hushåller med energi och väljer varor med låg klimatpåverkan. Vi minimerar våra utsläpp av farliga ämnen till luft, mark och vatten genom att exempelvis inte sprida läkemedel och kemikalier som är skadliga för miljö och hälsa. Vi väljer ekologiskt producerade livsmedel och textilier. Vi använder resurserna effektivt under hela deras livscykel. Vi ställer hållbarhetskrav vid upphandling, ser över användningen av olika produkter och har ett kretsloppstänkande i avfallshanteringen. Vi värnar den biologiska mångfalden som är grunden för livsviktiga processer som rening av luft och vatten och pollinering av växter. 6

7 Uppföljning av miljömålen i landstingets Miljöprogram I följande kapitel redovisas resultaten för de detaljerade miljömålen som ska leda till att de övergripande miljömålen uppnås. Miljömålen bryts årligen ner på förvaltningsnivå och följs upp minst två gånger per år i samband med förvaltningsledningarnas genomgångar av miljöarbetet. Minskad klimatpåverkan Landstingets omfattande verksamhet påverkar växthuseffekten. Utsläppen av de växthusgaser som landstinget kan mäta, minskade med 2 procent år 2015 jämfört med år Den största utsläppsminskningen under 2015 står kollektivtrafiken för. Kollektivtrafiken har totalt minskat koldioxidutsläppen med cirka ton. Detta förklaras huvudsakligen genom en bättre planerad trafik samt att många trafikföretag ökat sin andel biodrivmedel. I diagram 1 visas andelen utsläpp av växthusgaser från de största utsläppskällorna inom landstinget under 2015 och i diagram 2 jämförs utsläppen mellan åren som går att mäta. I diagrammen är utsläppen omräknade till koldioxidekvivalenter 1. Diagram 1: Totala utsläpp av koldioxid 2015 fördelat på olika utsläppskällor. Övriga anestesigaser, 144 ton, 0% Lustgas, 909 ton, 2% Förbrukningsvaror, ton, 13% Kollektivtrafik (Tåg), 0 ton, 0% Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik), ton, 8% Betalda patientresor, ton, 2% Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala), ton, 15% Varutransporter, 253 ton, 0% Resor till och från arbetet, ton, 9% Tjänsteresor, ton, 6% El, 507 ton, 1% Värme, 369 ton, 1% Ånga, 0 ton, 0% Fjärrkyla, 452 ton, 1% Kollektivtrafik (Regiontrafik), ton, 41% Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta), ton, 2% 1 Mått på mängd klimatpåverkande gaser, där bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har samma inverkan på klimatet. I diagrammen används följande antaganden: Landstinget använder endast Bra Miljöval-el sedan år Utan Bra Miljöval-el skulle koldioxidutsläppen från el motsvara ca ton. Sedan februari år 2012 köper landstingets koldioxidneutral fjärrvärme 1 i Uppsala. Om landstinget skulle fortsatt att köpa den normala mixen av fjärrvärme skulle koldioxidutsläppen från landstingets fjärrvärmeanvändning vara ton. Ett kilo lustgas motsvarar 310 kg koldioxid. Ett kilo av övriga anestesigaser (Isofluran, Sevofluran och Desfluran) motsvarar mellan 216 och kg koldioxid. 7

8 ton koldioxidekvivalenter Diagram 2: Totala utsläpp av klimatpåverkande gaser Betalda patientresor Resor till och från arbetet El (Bra Miljöval-el) Ånga Kollektivtrafik (Stadstrafik Uppsala) Kollektivtrafik (Regiontrafik) Kollektivtrafik (Tåg) Lustgas Varutransporter Tjänsteresor Värme Fjärrkyla Kollektivtrafik (Tätortstrafik Enköping och Bålsta) Kollektivtrafik (Landsbygdstrafik) Förbrukningsvaror Övriga anestesigaser 2 Följande förklaringar finns till posterna: Den värmestatistik som används i diagrammet är inte graddagskorrigerad. I diagrammen redovisas endast patientresor betalda av landstinget, vilket motsvarar cirka 11 procent. De varutransporter som redovisas är de tre största direkttransporterna till landstinget transporter av tvätt, mat från storköket i Västerås och post. De tre största utsläppskällorna av koldioxidutsläpp från tjänsteresor är intensivvårdshelikoptern (27 procent), flygresor (27 procent) och ambulanser (19 procent). För kollektivtrafiken redovisas 2012 års statistik även i staplarna för år 2010 och Statistiken för förbrukningsvaror utgår från en utredning genomförd år Denna klimatpåverkan inkluderar framställning av material (plast, cellulosa etc.) i varor och förpackningar samt transporter av materialet. 8

9 Transporter Miljömål Fossilfri busstrafik År 2018 ska 80 procent av Upplands lokaltrafiks kilometerproduktion för busstrafiken utföras med fossilfria bränslen Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Under år 2015 utfördes 22 procent av UL:s busstrafiks kilometerproduktion med fossilfria bränslen jämfört med 18 procent år Den huvudsakliga anledningen till att inte en större andel kilometerproduktion blivit fossilfri under 2015 är att regionbusstrafikens gasbussar kördes på naturgas. Statistiken visar dock på en glädjande utveckling totalt sett under året. Samtliga trafikoperatörer bidrog till detta med en ökad användning av fossilfria drivmedel. Under år 2015 har arbetet fortsatt för att möjliggöra komplettering av bussdepån i Fyrislund för mottagande och tankning av biogas i regiontrafikens gasbussar. I december fastställde kollektivtrafiknämnden en handlingsplan för fossilfrihet inom busstrafiken fram till år Miljömål Utsläpp av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken År 2018 ska utsläppen av kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken ha minskat i jämförelse med år Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Utsläppen av både kväveoxider och partiklar från kollektivtrafiken har minskat under Utsläppen av kväveoxider minskade från 1,99 g/kwh år 2014 till 1,85 g/kwh år Utsläppen av partiklar från kollektivtrafiken minskade från 0,02 g/kwh år 2014 till 0,01 g/kwh år Det var framförallt en bättre prestanda hos fordonsflottans dieselbussar som bidrog till minskningen av kväveoxider och partiklar. Utsläpp av partiklar och kväveoxider beror i stort sett uteslutande på motorteknik. Att byta ut fordon till nyare miljöklass (Euro 6) driver alltså denna utveckling. Miljömål Energieffektivitet i busstrafiken År 2018 ska busstrafiken använda 5 procent mindre energi per personkilometer i jämförelse med år Resultat: Målet går åt rätt håll. Energianvändningen har minskat samtidigt som resandet har ökat, enligt förvaltningens årsredovisning. Det finns dock inte någon möjlighet att mäta personkilometer i nuläget. Energianvändningen i busstrafiken minskade från MWh 2014 till MWh Det är en minskning på 1,75 procent. 9

10 Procent Minskningen i energianvändning beror troligtvis på en mer effektivt planerad trafik. Kollektivtrafikförvaltningen UL jobbar under 2016 för att säkerställa statistiken för personkilometrar. Miljömål Resor till och från arbetet År 2018 ska utsläppen av koldioxid från resor till och från arbetet vara minst 4 procent lägre per anställd jämfört med år Resultat: Målet går åt fel håll. Antalet kilo koldioxidutsläpp per årsarbetare har ökat till 555 kilo år 2015, i jämförelse med 546 kilo per årsarbetare år Det motsvarar en ökning med knappt två procent. Den huvudsakliga anledningen till att målet går åt fel håll är att de som kör bil till arbetet har fått längre resväg enligt reseundersökning Det är dock glädjande att den genomsnittlige medarbetaren har lägre koldioxidutsläpp per körd kilometer till och från arbetet. Stimulansprojekt för att få fler att cykla och åka kollektivt till arbetet har genomförts under vår och höst i samarbete med Friskhuset, under vintern 2015/2016 genomförs även projektet Vintercyklister i samarbete med Uppsala kommun. Anställda inom Uppsala läns landsting erbjuds möjligheten att köpa årskort på kollektivtrafiken via nettolöneväxling. Det är 589 personer inom landstinget som har antagit erbjudandet. Det är 33 % av de anställda som cyklar året runt till och från arbetet. För att bidra till minskade koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet fortsätter arbetet med stimulansprojekt med möjlighet att testa att åka kollektivt och cykla. Möjligheter kring infrastrukturåtgärder som underlättar för miljöanpassat resande till och från arbetet kommer också att utredas 3. Diagram 3: Andel resande till och från arbetet fördelat på transportslag Andel resande till och från arbetet fördelade per transportsätt BIL BUSS SAMÅKER CYKEL GÅR TÅG INGET EJ ANGIVIT Mer yteffektiva och användarvänliga cykelställ, cykelpumpar med mera. 10

11 Tabell 2: Koldioxidutsläpp från resor till och från arbetet, fördelat per årsarbetare Kg CO 2/årsarbetare % förändring Akademiska sjukhuset ,0% Folktandvården ,2% Hälsa och habilitering ,1% Kultur och bildning ,9% Landstingets ledningskontor ,0% Landstingets resurscentrum ,0% Landstingsservice ,6% Lasarettet i Enköping ,1% Primärvården ,3% Varuförsörjningen ,7% Kollektivtrafikförvaltningen (UL) ,4% Landstinget i Uppsala län ,7% Miljömål Patientresor År 2018 ska utsläppen av koldioxid från patienters resor till och från vården vara 5 procent lägre, i jämförelse med år Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2015 hade koldioxidutsläppen från patientresor ökat med 26 % till ton koldioxid, att jämföra med 981 ton år Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt fel håll är att taxiresorna har ökat med mil mellan åren 2014 och Under år 2016 kommer påbörjas arbetet att effektivisera de resor som sker via sjukresor och färdtjänst då en gemensam beställningscentral etableras vid kollektivtrafikförvaltningen (UL). För att minska utsläppen från patientresor fortsätter även utredningen om möjligheter att använda kallelsen som bussbiljett inom flera verksamheter. Lasarettet i Enköping skickar ut bussbiljetter när patienter kallas. Diagram 4: Fördelning koldioxidutsläpp från patientresor som betalas av landstinget. ton CO Koldioxidutsläpp från patientresor, Landstinget i Uppsala län Taxi Sjukresebuss Egen bil Kollektivtrafik Flyg

12 kg CO2/årsarbetare Miljömål Tjänsteresor År 2018 ska koldioxidutsläppen från tjänsteresor vara minst 10 procent mindre per anställd jämfört med år Resultat: Målet har gått åt fel håll. Vid utgången av år 2015 hade koldioxidutsläppen från tjänsteresor ökat med 9 procent per årsarbetare. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt fel håll är att utsläppen från flyget ökat med 21 %. De mobila teamen i landstinget blir allt fler och därmed kommer även tjänsteresorna i länet att fortsätta öka med all sannolikhet. Förhoppningsvis leder ökningen av de mobila teamens verksamhet till att patientresorna minskar. Andelen etanol som tankas i landstingets fordon har ökat från 65 till 68 %. I samband med höstens uppföljning fick de medarbetare som flugit till och från Göteborg återkomma med en förklaring till det valda resesättet. Under år 2016 kommer möjligheten till intern klimatkompensation utredas för flygresor mellan Stockholm och Göteborg. Det kommer även att initieras ett arbete med att se över landstingets resepolicy, med tillhörande riktlinjer. Diagram 5: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, fördelat per årsarbetare för Landstinget i Uppsala län. Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län Tjänstebilar Hyrbilar Egen bil i tjänsten Tåg Flyg Tabell 3: Koldioxidutsläpp från tjänsteresor, Landstinget i Uppsala län, fördelade på årsarbetare per årsarbetare Landstinget i Uppsala län mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 mil kg CO 2 %- förändring (CO 2), %- förändring (CO 2), Tjänstebilar ,2 % -42,7 % Hyrbilar 1 1 1,9 2, ,6 % 260,1 % Egen bil i tjänsten ,3 % -55,0 % Tåg 19 0, , , ,003 7,5 % 54,2 % Flyg ,1 % 8,6 % Totalt ,0 % -20,3 % 12

13 Miljömål Transportfordon År 2018 ska minst 70 procent av de transportfordon landstinget leasar eller köper drivas med fossilfria bränslen. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Vid årsskiftet år 2015 drevs 22 procent av transportfordonen med icke-fossila bränslen, se diagram 3. Landstingsservice har leasat 4 elfordon under Hittills har det endast funnits två biogaspumpar i Uppsala. Under 2016 kommer ambulansen att genomföra försök att köra på biodiesel (HVO). Om projektet faller väl ut kommer fler ambulanser kunna gå på biodiesel. Det kommer också installeras ytterligare två biogaspumpar i Uppsala län. En pump kommer att installeras i Uppsala och en pump installeras i Enköping. Diagram 6: Andelen transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen totalt för Landstinget i Uppsala län. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel transportfordon drivna på icke-förnyelsebara bränslen Andel transportfordon drivna på förnyelsebara bränslen 13

14 kwh/m2 Energi Miljömål Energianvändning År 2018 ska energianvändningen i Landstinget i Uppsala län vara minst 10 procent lägre per kvadratmeter än Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 har den totala energiförbrukningen per kvadratmeter minskat med cirka 7 % jämfört med år Den huvudsakliga anledningen till att målet går åt rätt håll är att olika aktiviteter inom landstingets energisparprojekt har genomförts enligt plan. Där främst driftoptimering har gett betydande resultat. Diagram 7: Energianvändning för landstingsägda fastigheter kwh/bra 4 Energianvändning, landstingsägda fastigheter 140,0 129,8 120,9 121,3 120,0 111,8 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 17,6 16,0 0,0 El Värme Kyla Miljömål Förnybar elenergi År 2018 ska den egna produktionen av förnybar elenergi motsvara 2 procent av den totala mängden inköpt elenergi. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 hade landstinget driftsatt 400 kvadratmeter solceller, vilket motsvarar 13 villors årsförbrukning av hushållsel. Under året har bygglovsansökningar skickats in till de fyra kommuner där installation av solceller är planerade 5. Många av dessa kommer att driftsättas under de kommande två åren. Landstinget har även inlett samarbete med STUNS 6 energi kring forskning och utveckling inom solcellsenergi. 4 All energiförbrukning utgår från inköpt energi, kompletterat med inköpt volym pellets. Med yta avses BRA/bruksarea, all area som begränsas av de omslutande byggnadsdelarnas insida. BRA anges i kvadratmeter. I denna redovisning är energiförbrukning från Framtidens Akademiska Sjukhus (den större ombyggnation som genomförs vid Akademiska sjukhusområdet) borträknad. Byggnader som hyrs ingår inte heller i statistiken. 5 Enköpings kommun, Tierps kommun, Uppsala kommun och Östhammars kommun. 6 STUNS energi; 14

15 Förbrukningsvaror År 2018 ska användningen av förbrukningsvaror på landstingets minskningslista minskat med 15 procent, i jämförelse med år Resultat: Målet går åt rätt håll. Under året har en minskningslista för förbrukningsvaror tagits fram. Beställningen av produkterna på minskningslistan kommer att följas upp första gången i miljöredovisningen för år Under år 2015 har en landstingsgemensam minskningslista för förbrukningsvaror tagits fram 7. Minskningslistan utgör underlag för förvaltningarnas årliga miljömål. Miljömålen kan exempelvis vara att utreda möjligheten att ersätta en viss förbrukningsvara för att sedan minska användningen av densamma i enlighet med landstingets övergripande miljömål. Minskningslistan kan även fungera som inspiration för det lokala miljöarbetet i organisationen. 7 Produkterna på listan har valts av en referensgrupp med representanter från Vårdhygien, Varuförsörjningen, Sterilcentralen, Vårdnära service, samt landstingets miljöenheter. 15

16 Hälsosam och giftfri miljö Vår hälsa är beroende av en robust och anpassningsbar miljö med bland annat frisk luft och rent vatten. Landstinget arbetar kontinuerligt vidare med att minska utsläppen genom hela livscykeln, från upphandlingsfasen genom användarfasen och när produkter ska avyttras. Miljökemister ställer krav vid prioriterade upphandlingar och det genomförs ett gediget arbete för att minska arbetsmiljö- och miljöeffekter vid hantering av läkemedel, andra kemiska ämnen och förbrukningsvaror. Kemikalier Miljömål Avvecklingslista År 2018 ska minst 10 procent av kemikalierna på landstingets avvecklingslista ha fasats ut 8. Resultat: Målet går åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 har ett antal kemikalier fasats ut. Planerad revidering av landstingets avvecklingslista kommer att genomföras när ett nytt kemikaliehanteringssystem är infört. Beslut har fattats om upphandling av ett nytt kemikaliehanteringssystem som implementeras under i landstinget. Parallellt med detta fortsätter landstinget att arbeta aktivt med kemikaliefrågorna. Några exempel på åtgärder som genomförts under 2015 är följande: - en genomgång av förekomst av ämnen på Reachs tillståndslista (Annex XIV) har genomförts, vilket resulterade i att tre stycken hälso- och miljöfarliga kemikalier avregistrerades i Kemia. - en utredning för att hitta alternativ till så kallade CMR-produkter 9 har slutförts, vilket också resulterade i att flera produkter avregistrerades i Kemia. - reviderade riktlinjer för omhändertagande av kemiskt avfall har tagits fram och utbildningar av olika personalgrupper har genomförts. Miljömål Ftalatfria förbrukningsartiklar År 2018 ska användningen av ftalatinnehållande 10 förbrukningsartiklar ha minskat med 20 procent jämfört med år Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Förbrukningen av ftalatinnehållande artiklar har minskat med 0,7 procent jämfört med år 2014, se tabell 4 nedan. 8 Målet avser en minskning med 20 procent av mängden kemikalier och antalet hanteringsställen (platser) inom landstinget. 9 Cancerogena-, mutagena- och reproduktionsstörande ämnen 10 Ftalater är en grupp ämnen som används som mjukgörare i plaster och gummi. Ämnena kan läcka ut ur materialen och tas upp av kroppen. Några ftalater är bland annat misstänkt hormonstörande och kan göra det svårare att få barn. 16

17 För 2015 har miljöinformation om 99,4 % av lagerlagda 11 förbrukningsartiklar kunnat hämtas ur Varuförsörjningens databaser, vilket är unikt i Sverige. Tack vare denna ftalat-statistik har Varuförsörjningens personal kunnat identifiera särskilt viktiga produktgrupper att fokusera på i arbetet med att hitta fungerande ftalatfria alternativ 12. Under 2015 har Varuförsörjningen arbetat med att upphandla ftalatfria alternativ inom flera viktiga produktgrupper och krav har bland annat ställts på storvolymsprodukter som ftalatfria ving-kanyler, tryckplåster och vissa EKG-elektroder. Eftersom upphandlingsprocessen är lång och dessa upphandlingar avslutas först under våren 2016 så kan effekterna börja redovisas först år Tabell 4: Ftalater i förbrukningsartiklar, Landstinget i Uppsala län. Statistikuppgifter förbrukning inom LUL helår (uppg fr VF) Förändring Totalt antal förbrukade artiklar Minskning med 1,8 % Antal artiklar fria från ftalater Minskning med 1,4 % Ftalatinnehållande artiklar Minskning med 0,7 % Antal artiklar utan uppgifter Minskning med 38,1 % Miljömål Byggmaterial År 2018 ska andelen A- och B-klassade byggmaterial per projekt vara minst 90 procent. Resultat: Målet har gått åt rätt håll och antalet byggvaror som är A- och B-klassade enligt Sunda hus ökar kontinuerligt. Vid utgången av år 2015 var 69 % av byggmaterialen B- klassade och 17 % A-klassade. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att målet följs upp kontinuerligt med respektive projektledare och att utbildningar och informationsinsatser genomförs för projektledare och entreprenörer. 11 Detta gäller de förbrukningsartiklar som levereras via Mediq. För de artiklar som beställs direkt från leverantörer finns i dagsläget inga sådana uppgifter registrerade. 12 Detta sker alltid i avvägning mot andra krav som till exempel patientsäkerhet. 17

18 Läkemedel Miljömål Läkemedel År 2018 ska utsläpp av läkemedel med stor risk för miljöpåverkan ha minskat jämfört med Resultat: Målet har gått åt rätt håll för de tre läkemedelssubstanser/läkemedelsgrupper som finns på listan över läkemedel med stor risk för miljöpåverkan 13. Vid utgången av 2015 hade antalet definierade dygnsdoser (DDD) för dessa substanser minskat i samtliga fall utom två, då det på enskilda förvaltningar ökat något, se tabell. Jämförs Uppsala län med riket är förskrivningen av diklofenak och sertralin lägre än genomsnittet medan den för fluorokinoloner är precis lika. Resultatet redovisas i tabellerna 4 och 5 nedan. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att handlingsplanen är väl inarbetad och informationsinsatser har genomförts till förskrivare. Diklofenak och Sertralin har inte heller funnits med i Rekommenderade läkemedel för Landstinget Uppsala län. Utifrån resultaten av 2014 års miljörapportering har punktinsatser genomförts på de avdelningar/ mottagningar där det har förskrivits mer av de målsatta substanserna. Informationsinsatser kring läkemedel och miljö har genomförts vid flertalet tillfällen. Den tidigare handlingsplanen för läkemedel och miljö har ersatts med målen i landstingets miljöprogram tillsammans med en lista över läkemedel med hög risk för miljöpåverkan. Listan används även vid framtagandet av rekommenderade läkemedel i landstinget. Fluorokinoloner har ökat något på Lasarettet i Enköping även under 2015 men inte lika mycket som under 2014 vilket är positivt. Under 2015 har fakta framkommit som visar att sertralin har bättre medicinsk effekt än liknande substanser vilket kan vara en förklaring till att förskrivningen ökat i primärvården. Sertralin kommer inte finnas med på listan över substanser med hög risk för miljöpåverkan då de medicinska effekterna överväger från och med Tabell 5: Förskrivning av definierade dygnsdoser av målsatta substanser på förvaltningsnivå. Diklofenak Kinoloner Sertralin Förändring (antal DDD) (antal DDD) (%) (antal DDD) (antal DDD) Förändring (%) (antal DDD) (antal DDD) Förändring (%) AS % % % LE % % % PV % % % HoH * * * 814 * * * *HoH hade ingen förskrivande verksamhet under år De tre läkemedel som finns på listan är diklofenak (smärtstillande), fluorokinoloner (bredspektrumsantibiotika) och sertralin (antidepressivt). 18

19 Tabell 6: Förskrivning av definierade per 1000 invånare och dag av målsatta substanser, Uppsala län och riket. Diklofenak Kinoloner Sertralin 2014 (DDD/TIND) 2015 (DDD/TIND) Förändring 2014 (DDD/TIND) 2015 (DDD/TIND) Förändring 2014 (DDD/TIND) 2015 (DDD/TIND) Förändring Uppsala län 5,11 4,35-0,76 0,74 0,68-0,06 17,44 17,93 0,49 Hela riket 6,18 5,55-0,63 0,69 0,68-0,01 23,77 25,84 2,07 Miljömål Antibiotika År 2018 ska antalet uthämtade antibiotikarecept inte överstiga 250 recept per 1000 invånare och år 14. Resultat: Målet har gått åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. Antalet uthämtade antibiotikarecept har minskat med nästan tre procent under Under året förskrevs 331 antibiotikarecept per 1000 invånare. Jämfört med riket i stort ligger Uppsala läns landsting något över genomsnittet som är 323 recept per 1000 invånare. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att det nationella arbetet för att minska antibiotikaförskrivningen samt att landstinget Uppsala län har ett mål om att minska förskrivningen av en viss typ av antibiotika kinoloner i det miljöprogram som infördes I Sverige bedrivs idag även mycket arbete med STRAMA (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning) för att minska antibiotikaförskrivningen och det har blivit mer uppmärksammat med resistensproblematik och läkemedels negativa effekter i miljön. Under 2015 påbörjades ett projekt på Akademiska sjukhuset för att undersöka möjligheterna till lokal rening av antibiotika och resistenta bakterier på sjukhuset. Projektet har emottagits positivt och fått mycket uppmärksamhet. Uppsala ligger som nummer tre i listan över landsting/regioner i Sverige som skriver ut flest antibiotikarecept per 1000 invånare, efter Stockholm och Skåne. Närheten till specialiserad vård bidrar troligtvis till att förskrivningen ligger relativt högt. Mycket av den sjukvård som alltid kräver behandling med antibiotika bedrivs i landstinget Uppsala län. Tabell 7: Antal uthämtade recept per 1000 invånare och dag av målsatta substanser, Uppsala län och riket Förändring (%) (antal recept/ TIND) (antal recept/ TIND) Uppsala Län 340,6 330,6-2,9 Hela riket 328,0 322,8-1,6 14 Nationellt miljönyckeltal för Sveriges landsting och regioner. Antalet uthämtade recept var år recept per 1000 invånare i Uppsala län. 19

20 Ton koldioxidekvivalenter Miljömål Medicinska gaser År 2018 ska utsläppen av klimatpåverkande medicinska gaser vara 50 procent lägre än Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 hade utsläppen av klimatpåverkande sövningsgaser minskat med 21 procent jämfört med Gaserna 10 har olika stor klimatpåverkan och resultatet har därför räknats om till koldioxidekvivalenter. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att inköpen av medicinska gaser har minskat. Vad detta beror på är okänt men under 2015 har inget inköp av lustgas gjorts vid Primärvården eller Folktandvården, till skillnad från år Lasarettet i Enköping slutade använda lustgas år För lustgas finns en reningsanläggning som renar lustgasen till stor del vid Akademiska sjukhusets förlossning. Under 2016 påbörjas ett arbete med flödesmätning av lust- och anestesigaser för att förtydliga och göra det enklare att följa upp den faktiska förbrukningen. Diagram 8: Utsläpp av klimatpåverkan från medicinska gaser Utsläpp från klimatpåverkande medicinska gaser Isofluran Sevofluran Desfluran Lustgas 15 Lustgas och sövningsgaserna sevofluran, isofluran och desfluran. 20

21 Livsmedel och textilier Miljömål Ekologiska livsmedel År 2018 ska andelen ekologiskt producerade livsmedel vara minst 50 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat av de livsmedel som landstinget köper. Resultat: ekologiska. Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 var 45 procent av livsmedlen Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen ekologiska livsmedel från Västmanlands läns landsting ökar med 2 %. Andelen ekologiska livsmedel vid Lasarettet i Enköping var 27 % år 2015, vilket kommer att öka under Miljömål Etiska/sociala krav livsmedel År 2018 ska andelen livsmedel som har producerats enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara förhållanden vara mins 20 procent av det totala inköpsvärdet i kronor räknat. Resultat: Målet är uppnått. Vid utgången av år 2015 var 20 procent av livsmedlen producerade enligt Rättvisemärkt eller liknande etiska och sociala godtagbara krav. Den huvudsakliga anledningen till att målet gått åt rätt håll är att andelen Fairtrade-kaffe från kaffeleverantör har ökat, vilket var ett krav vid upphandlingen av kaffeautomater. Diagram 9: Andelen ekologiskt producerade och Rättvisemärkta livsmedel för Landstinget i Uppsala län. Ekologiska livsmedel, landstinget i Uppsala län 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ekologiskt producerade och rättvisemärkta ekologiskt producerade 21

22 procent Miljömål Textilier År 2018 ska andelen ekologiskt producerade textilier 16 vara minst 20 procent av de textilier som landstinget använder via tvätteritjänst. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 var andelen ekologiska textilier 17,2 procent av den totala textilstocken. Ökningen av andelen ekologiska textilier beror på att i takt med att textilier kasseras byts de ut mot ett ekologiskt alternativ. Åtgärder för att öka andelen ekologiska textilier kunde starta först 2012 då ett nytt avtal för tvätteritjänster trädde i kraft. Andelen ekologiska textilier har sedan dess ökat till 17,2 procent vid utgången av år Andelen ekologiska textilier förutspås öka även kommande år. För vissa textilslag som draglakan, handdukar och babykläder uppgår redan den ekologiska andelen till 100 procent. Det innebär att om en fortsatt ökning av andelen ekologiska textilier ska vara möjlig så behöver fler textilprodukter ersättas med ekologiska alternativ. Möjliga tillskott till det ekologiska sortimentet är påslakan, täcken och patientkläder, men tillgången på marknaden är begränsad. Diagram 10: Andelen ekologiska textilier Andel ekologiska textilier 17,2% 14,9% 12,1% 4,43% De miljökrav som ställs på ekologiskt producerade textilier innebär att krav ställs såväl vid odling som vid produktion. (färgning med mera) 22

23 Hållbar och effektiv resursanvändning Idag är vi över sju miljarder människor på jorden och världsbefolkningen ökar. Även länets befolkning har ökat med över fem procent de senaste fem åren och målet är att öka mycket mer än så. Samtidigt behöver våra globala och regionala naturresurser hanteras på ett hållbart sätt för kommande generationer. Under åren ska en betydande del av sjukhusområdet i Uppsala byggas om och det finns stora möjligheter att göra rätt från början, så att byggnaderna och omgivningarna skapar läkande miljöer och bidrar till biologisk mångfald. Miljöanpassade fastigheter År 2018 ska nyproducerade och större ombyggnationer av landstingets fastigheter som sker mellan åren vara klassade enligt Miljöbyggnad eller motsvarande. Resultat: Målet har gått åt rätt håll och vid utgången av år 2015 har inga avvikelser rapporterats gällande Miljöbyggnads kvalificering av ny- eller större ombyggnation inom landstingets fastighetsbestånd. Exempel på byggprojekt som genomförs för närvarande är bland annat nyproduktion av två byggnader på Rudbeckområdet och J-huset vid Akademiska sjukhusområdet enligt Miljöbyggnad guld. En större ombyggnation sker även vid ingång 70 enligt Miljöbyggnad Silver Avfall Miljömål Materialåtervinning År 2018 ska andelen materialåtervunnet avfall ha ökat till minst 35 procent av den totala avfallsmängden. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 hade andelen materialåtervunnet ökat till 31,9 %. Den huvudsakliga anledningen till att målet har gått åt rätt håll är att Akademiska sjukhuset har fått en ny miljöstation. Med hjälp av de nya lokalytorna kan en mer noggrann slutsortering genomföras innan materialet lämnar sjukhusområdet. I samband med invigningen genomfördes också informationsinsatser på plats för sjukhusets miljönätverk. Tre återvinningsstationer vid Akademiska sjukhuset har renoverats och skyltats om. Åtgärden har gett ett positivt resultat på mängden källsorterat avfall men framförallt på den allmänna trivseln. Arbetet med att planera avfallslogistiken inom FAS-projektet fortgår. Diagram 11: Andelen materialåtervunnet avfall vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping. 23

24 Landstinget i Uppsala län ,1% 31,9% Andel % återvunnet Miljömål Avfallsminskning År 2018 ska den totala mängden avfall vara lägre än år Resultat: Målet har gått åt rätt håll. Vid utgången av år 2015 har totala mängden avfall som genererats minskat med ca 182 ton. Minskningen har framförallt skett i fraktionerna matavfall och brännbart avfall. Under 2015 har avfallsströmmar följts för att identifiera var avfall uppstår. Det har även genomförts matsvinnsundersökningar på Akademiska sjukhuset. Efter att måltidsmodellen justerats har matsvinnet minskat med cirka 53 ton. Diagram 12: Total generad avfallsmängd för åren 2014 och 2015 vid sjukhusen Landstinget i Uppsala län Total mängd avfall ton ton

25 Biologisk mångfald Genom Upplandsstiftelsen verkar huvudmännen landstinget och Uppsala läns kommuner för att bevara och vårda den biologiska mångfalden. Upplandsstiftelsen främjar också möjligheterna för länets invånare att vistas i naturen. För mer information, se Miljömål Biologisk mångfald År 2018 ska Upplandsstiftelsen bidra till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden i länet. Resultat: Målet har gått åt rätt håll. För att uppnå målet ska följande åtgärder genomföras under fyraårsperioden: - Ytterligare fyra naturområden med höga naturvärden och rekreationsvärden ska fredas långsiktigt. - Ytterligare 400 hektar biologiskt värdefull ängs- och hagmark ska ställas i ordning. Under 2015 har det tecknats långsiktiga avtal för två nya naturområden; Grönlundsbacken på Hållnäshalvön och Ekeby-Ånge söder om Vattholma. För båda områdena har arrendeavtal tecknats med markägarna samt långsiktiga samverkansavtal med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Under 2015 har 118 hektar nya ängs- och hagmarker ställts iordning i länet, där den största delen av arealen berör betesmarker i kommunerna Östhammar, Tierp och Enköping. Miljömål Friluftsliv År 2018 ska Upplandsstiftelsen stimulera allmänhetens friluftsliv, tillgängliggöra natur och verka för ett förebyggande folkhälsoarbete. Resultat: Målet har gått åt rätt håll för fyra av fem åtgärdsområden. Det femte åtgärdsområdet går åt fel håll. Sammantaget är bedömningen därmed att målet går åt rätt håll, men inte tillräckligt fort. För att uppnå målet har följande åtgärdsområden fastställts: - ytterligare fem särskilt intressanta besöksmål (så kallade Smultronställen) ska ställas i ordning eller vidareutvecklas för till exempel funktionshindrade - ytterligare 25 kilometer vandringsleder och naturstigar ska göras tillgängliga - genom Upplandsstiftelsen verka för att fler kommuner utvecklar naturskoleverksamhet för äldre elever, till exempel gymnasieelever - i samarbete med länets kommuner fastställa vilka naturområden som ska prioriteras i arbetet med att skydda natur och ta fram nya stigar, information och Smultronställen 25

26 - Wiks naturpark utvecklas ytterligare genom samarbete mellan Upplandsstiftelsen, landstinget (Kultur och bildning) och Uppsala kommun. Området lyfts fram som ett gott exempel på ett lättillgängligt naturområde för både biologisk mångfald och folkhälsa. Under år 2015 har Upplandsstiftelsen arbetat fram en ny rastplats, Krutudden, i tätortsnära natur i Östhammars kommun. Det har iordningsställs ytterligare 4 km vandringsled efter sträckan Boglösa-Hemsta i Enköpings kommun. Under 2015 har prioriteringar inom arbetet med Smultronställen i naturen skett i samverkan med kommunerna. Diskussioner kring möjliga kommunala naturreservat har också inletts med några kommuner. Arbetet har även fortsatt kring bildandet av några kommunala naturreservat i Tierps och Uppsala kommun. Ett nytt förslag på samverkansavtal mellan Kultur och bildning och Upplandsstiftelsen för skötseln av Wikparken har tagits fram och diskussioner startat om hur parken kan utvecklas vidare. Dock går målet om naturskoleverksamheter åt fel håll. Under 2015 har naturskoleverksamhet funnits i 6 av länets kommuner. I fem av dem är naturskolan ordinarie verksamhet och väl integrerad i kommunens skolverksamhet, detta gäller i Uppsala, Enköping, Håbo, Tierp och Knivsta. I Heby drivs verksamheten i form av ett treårigt LONA-projekt. I Älvkarleby och Östhammar har det tidigare funnits väl fungerande naturskoleverksamhet, som nu tyvärr ligger nere på grund av ekonomiska skäl. Gröna kunskapshuset i Heby kommun, som driver naturskoleverksamhet i form av ett LONA-projekt 17, tar emot gymnasieklasser från närliggande kommuner. Naturskolorna i Tierp och Uppsala har under åren tagit emot en del gymnasieklasser, men mer som tillägg till den ordinarie verksamheten. Till lägerskoleverksamheten på Rävsten i Östhammars kommun kommer ett antal gymnasieklasser varje år för att ha biologiundervisning med fältstudier och laborationer. Ett miljöcertifierat landsting Hela landstinget är certifierat enligt ISO 14001: sedan år Ett miljöledningssystem ställer krav på att miljöarbetet hela tiden ska minska verksamhetens miljöpåverkan på ett så effektivt som möjligt. Det innebär att alla verksamheter kontrollerar efterlevnad av miljölagar och att miljöarbetet hela tiden förbättras, genom den landstingets policy, vision och miljömål. Miljöledningssystemet ger stöd för styrning, resurstillsättning, genomförande, uppföljning, redovisning av miljöresultat och sökande efter förbättringsmöjligheter. Att landstinget är miljöcertifierat innebär dessutom att utomstående revisorer granskar miljöarbetet och systemet en gång i halvåret för att säkra att miljöarbetet ständigt blir bättre och sker på ett systematiskt sätt. 17 LONA-projekt står för den lokala naturvårdssatsningen och ska stimulera kommuners och ideella föreningars långsiktiga naturvårdsengagemang. LONA-projekt finns idag i alla Sveriges kommuner. 18 ISO 14001:2004 är en internationell standard för miljöledningssystem. 26

27 Varuförsörjningen Kultur och bildning Patientnämndens kansli Kollektivtrafikförvaltningen Primärvården Landstingets Resurscentrum Landstingsservice Lasarettet i Enköping Hälsa och habilitering Folktandvården Akademiska sjukhuset Miljöombud (avdelningar/ enheter) Landstingets miljöledningssystem gäller hela landstingets tjänstemannaorganisation. Systemet täcker inte in stiftelser och bolag där landstinget fungerar som delägare. Entreprenörers, leverantörers och hyresgästers miljöarbete styrs till viss del via avtal. Nedan visas en bild av hur miljöarbetet inom landstinget var organiserat under Ansvaret följer linjeorganisationen och ett miljönätverk finns för att hjälpa linjen att se till att miljöarbetet fungerar. Figur: Landstingets organisation av miljöarbetet 2015 Landstingsfullmäktige Revisorer Revision Landstingsstyrelse Miljö- och kemienheten Ledningskontor Landstingsdirektör Hälso- och sjukvårdsstyrelse Kostnämnd Kollektivtrafiknämnd Patientnämnd Kulturnämnd Varuförsörjningsnämnd Produktionsstyrelse Miljösamordnare (förvaltning) Teckenförklaring: Politisk organisation Tjänstemannaorganisation Miljönätverk Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling Landstinget upphandlar årligen varor och tjänster för cirka 4 miljarder kronor. Alla upphandlingar bedöms utifrån miljömässiga och sociala kriterier. I många upphandlingar ställs allmänna miljökrav, exempelvis på producentansvar samt förbud och begränsningar av miljö- och hälsofarliga ämnen. Vid upphandlingar där varan eller tjänsten har en stor miljöpåverkan eller tydlig koppling till socialt ansvar ställs fördjupade krav. De fördjupade miljökrav som ställs utgår från miljöpåverkan under hela livscykeln och kan exempelvis reglera att vissa kemikalier inte får ingå i produkten, att produkten ska vara ekologiskt producerad, ge upphov till lite och ofarligt avfall, en god djurhållning, eller att fordon ska vara miljöklassade. De fördjupade miljökraven i upphandlingarna resulterar ofta i vinster för både miljö och ekonomi. Som stor kund kan landstinget påverka utbudet på marknaden i en miljöanpassad riktning. Miljökraven som ställs i 27

28 landstingets upphandlingar är därför viktiga verktyg för att nå miljömålen. Under 2015 har fördjupade miljökrav ställts i upphandling av bland annat drivmedel, däck, resebyråtjänster sjukresor och avancerad medicinteknisk utrustning. Socialt ansvar i samband med upphandling Landstinget i Uppsala län verkar även för att de produkter och tjänster som köps in är framställda under socialt hållbara och ansvarsfulla förhållanden. Många av de produkter som upphandlas framställs hos underleverantörer i fattiga länder där det finns risk att mänskliga rättigheter och trygga arbets- och levnadsvillkor åsidosätts. Landstinget i Uppsala län samarbetar med övriga regioner och landsting för hållbar upphandling. Arbetet utgår från en gemensam uppförandekod samt kontroll av efterlevnad, där en expertgrupp och styrgrupp årligen beslutar vilka avtal/avtalsområden som ska följas upp och vilken organisation som ska ansvara för uppföljningen 19. I de produktionsområden där störst risk identifieras för överträdelser mot sociala krav sker urvalet för avtalsuppföljning och revisioner. Eftersom många leverantörer levererar varor och tjänster till samtliga regioner och landsting blir detta arbete både effektivt och kostnadsbesparande jämfört med om varje landsting/region skulle genomföra egna uppföljningar. Nedan sammanfattas de revisioner som genomförts år : Kirurgiska instrument Varuförsörjningen har följt upp ett antal avtal för kirurgiska instrument. Revisionen identifierade ett antal avvikelser som bland annat omfattade: avsaknad av dokumenterad information om var den faktiska tillverkningen av vissa produkter sker, avsaknad av strukturerad riskanalys och efterföljande uppföljning oklar ansvarsfördelning och ett behov att höja den interna kunskapsnivån kring ansvar i leverantörskedjan. Varuförsörjningen har krävt en åtgärdsplan för att komma till rätta med avvikelserna. Leverantören IM-Medico har efter dialogen återkommit med en åtgärdsplan med anslutande tidplan och tydlig ansvarsfördelning för att åtgärda bristerna. Arbetet med åtgärderna är påbörjat och en tredjepartsgranskning genomförs i april Persondatorer En revision av Atea och underleverantören Dell inleddes av Stockholms läns landsting (SLL) efter rapporter om missförhållanden på fabriker i Kina som tillverkar persondatorer. Efter avslutad revision i slutet av året konstaterades att det har skett en tydlig förbättring när det gäller underleverantören Dells arbete med socialt ansvarstagande i leverantörskedjan och transparensen kring detta arbete sedan de första rapporterna kom. Sammantaget bedömdes att både Atea och Dell efter revisionerna kan uppvisa ett systematiskt arbete med risk- och avvikelsehantering i leverantörsledet som är acceptabelt. SLL har ställt upp ett antal åtgärdskrav som kommer att följas upp för att bevaka hur företagens arbete fortskrider. Operations- och undersökningshandskar Region Jönköpings län har följt upp ett avtal för operations- och undersökningshandskar. Sex leverantörer granskades och en 19 Samarbetet leds av en nationell samordnare stationerad vid Stockholm läns landsting och samfinansieras av alla landsting och regioner. Uppförandekoden är fastställd i respektive landstings/regions fullmäktigeförsamling. 20 Samtliga rapporter som är färdigställda finns att läsa via 28

29 stickprovskontroll gjordes hos en av leverantörernas underleverantör i Malaysia. Revisionen i fabriken redovisar 24 avvikelser varav 10 är så kallade major, den högsta på en tregradig skala. Avvikelserna omfattade tvångsarbete, övertid och diskriminering. I dialog med leverantören har Region Jönköpings län krävt en tydlig åtgärdsplan för att komma till rätta med avvikelserna. Leverantören och underleverantören har återkommit med en åtgärdsplan inklusive tidplan och tydlig ansvarsfördelning så att avvikelserna åtgärdas. Leverantören kommer även att utföra en uppföljningsrevison av korrigerande och förebyggande åtgärder med fokus på de avvikelser som har identifierats. Kycklingproduktion Landstingens samarbete om socialt ansvarstagande i offentlig upphandling har ett samarbete med SKL Kommentus initiativ till uppföljandekontroller av etiska och sociala krav sedan våren Det omfattar bland annat informationsdelning och planering av aktiviteter av gemensamt intresse. En rapport från Swedwatch i november 2015 beskrev allvarliga missförhållanden i Thailändsk kycklingproduktion gällande socialt ansvarstagande. Inom ramen för samarbetet togs beslut att genomföra en gemensam revision av två livsmedelsleverantörer. Syftet är att se om de krav som ställts på socialt ansvarstagande i leverantörsledet uppfylls eller inte. Revisorn har också i uppdrag att specifikt titta på kycklingprodukter från så kallade högriskländer. Vill du veta mer om landstingets miljöarbete? Vi berättar på Hela Landstinget i Uppsala län är miljöcertifierat sedan

RU 5.3 Miljömål och handlingsplan

RU 5.3 Miljömål och handlingsplan Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Staffan Isling Gäller för: Region Uppsala Övergripande och åtgärder för Region Uppsala Förkortningar i nedan tabell: M - mål, EM - eget mål, Å - åtgärd, EÅ - egen åtgärd

Läs mer

Ledningens miljögenomgång

Ledningens miljögenomgång Ledningens miljögenomgång 23 april 2015 Marta Fallgren Dagordning 1. Förändringar i omvärlden/riskanalys globalt 2. Riskanalys landstingets miljöarbete hur arbetar vi med det? 3. Redovisning resultat 2014

Läs mer

Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016

Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016 . Miljöredovisning 2016 Region Uppsala Gällande Landstinget i Uppsala läns miljöarbete år 2016 1 Inledning Miljöredovisningen för år 2016 följer upp målen i miljöprogrammet som gäller år 2015-2018. Programmet

Läs mer

Miljöredovisning 2017 Region Uppsala Gällande Region Uppsala miljöarbete år 2017

Miljöredovisning 2017 Region Uppsala Gällande Region Uppsala miljöarbete år 2017 . Miljöredovisning 2017 Region Uppsala Gällande Region Uppsala miljöarbete år 2017 1 Inledning Miljöredovisningen för år 2017 följer upp målen i Miljöprogram 2015-2018 för Region Uppsala. Programmet har

Läs mer

Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde

Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde 2017-04-27 Nämndkansliet Erica Hult Tfn 018-611 61 19 E-post erica.hult@regionuppsala.se Fastighets- och servicenämnden Fastighets- och servicenämnden kallas till sammanträde Tid: Måndagen den 8 maj 2017,

Läs mer

Landstingets miljöredovisning 2011

Landstingets miljöredovisning 2011 LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 13 (40) Dnr CK 2012-0108 51 Landstingets miljöredovisning 2011 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2013 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2013 en sammanfattning 4 Landstingets miljöpåverkan 7 Påverkan på klimatet 9 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning 2012. Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2012 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2012 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för 2017 års miljöarbete 207-0-0 Sidan av 8 för 207 års miljöarbete Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att uppnår en ständig förbättring när det gäller miljöarbetet samt att miljöarbete bidrar till

Läs mer

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text.

Miljöbokslut Övergripande miljömål i Miljöprogram är markerade med kursiv text. Miljöbokslut 2015 2015 var slutår för Region Hallands Miljöprogram 2012-2015. Många positiva saker har hänt inom miljöområdet under programperioden såsom ISO-certifieringar, ställda miljökrav i de flesta

Läs mer

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län

Miljöredovisning Landstinget i Uppsala län Miljöredovisning 2011 Landstinget i Uppsala län Innehåll Landstingets miljöarbete 2011 en sammanfattning 5 Landstingets miljöpåverkan 8 Påverkan på klimatet 10 Minskad miljöpåverkan genom hållbar upphandling

Läs mer

FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017

FoS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2017 Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Thomas Thunblom Gäller för: Fastighet och service Syfte Syftet med miljömål och handlingsplan är att säkerställa att Landstingsservice uppnår en ständig förbättring när

Läs mer

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013

Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Central handlingsplan till miljöprogram 2010-2013 Det är viktigt att miljöarbete bedrivs i alla verksamheter för att nå miljömålen i miljöprogrammet. För detta ändamål har en central handlingsplan till

Läs mer

Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm

Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm Protokoll den 3 maj 27 Ledningens miljögenomgång CK 27-4-25 Närvarande: Erik Hemmingsson, Kerstin Jansson, Katarina Håkansson, Maria Englund, Cleas Schönquist, Kerstin Westholm Dessutom deltog: Lasse Andersson,

Läs mer

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande miljöarbete. TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle 2014 Hälsofrämjande miljöarbete TioHundra AB värnar om ett hållbart samhälle Det finns en stark koppling mellan hälsa och miljö. I TioHundra AB jobbar vi med båda. Redan 2007 miljöcertifierades hela TioHundra

Läs mer

RU 1.1 Miljöhandbok inledning

RU 1.1 Miljöhandbok inledning Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Region Uppsala Miljöhandboken Denna miljöhandbok beskriver hur miljöarbetet ska bedrivas inom Region Uppsala och innefattar de övergripande

Läs mer

AS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2018

AS 5.2 Miljömål och handlingsplan 2018 Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Torun Hall Gäller för: Akademiska sjukhuset Mål nr Mål Aktivitet Ansvarig Rapport till Rapport Mätetal Transporter (resultatmål) M1 Antalet flygresor till Göteborg, Malmö

Läs mer

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Ledningens miljögenomgång Primärvården 1 Ledningens miljögenomgång 28-3-5 Protokoll Närvarande: AnnCharlotte Frank-Lindgren, Håkan Lindgren, Jan Stålhammar, Karin Stenbrink, Karin Andersson, Annika Gudmundsson, Torun Hall, Elisabet Wennström,

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland

Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland Miljö- och klimatprogram för Landstinget Sörmland 2014-2018 Innehållsförteckning Landstinget Sörmlands Miljöprogram 2014-2018 3 Landstinget Sörmlands miljöarbete 3 Landstinget Sörmlands Vision 4 Miljöcertifierat

Läs mer

Miljöprogram , Region Gävleborg

Miljöprogram , Region Gävleborg Information Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 07-182749 Fastställandedatum: 2016-03-16 Upprättare: Marie Helene M Molander Giltigt t.o.m.: 2017-03-16 Fastställare: Susanna Andersson Miljöprogram

Läs mer

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414

Antaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414 2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval

Läs mer

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland

Miljöpolicy och miljöprogram för Region Halland Ärende 19 RS 2011-10-19 1(2) Datum Diarienummer Regionkontoret 2011-10-19 RS110325 Ann-Christin Bengtsson, miljöutvecklare Avd för Kvalitet och säkerhet 035-13 49 51 Ann-christin.bengtsson@regionhalland.se

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan

LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Region Uppsala LUL 13.1 Övervakning och mätning av miljöpåverkan Syfte Syftet med denna rutin är att beskriva vad och hur Region Uppsala övervakar

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: Gäller fr.o.m

MILJÖLEDNINGSSYSTEM Version: Gäller fr.o.m 1 (8) Syfte Syftet med dokumentet är att beskriva hur vi mäter och följer upp aktiviteter inom landstinget med stor. Förkortningar: AS = Akademiska sjukhuset, FTV = Folktandvården, LE = Lasarettet i Enköping,

Läs mer

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016

Uppdaterat mars 2014. Karolinska Universitetssjukhusets. Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Karolinska Universitetssjukhusets Miljö- och Hållbarhetsprogram 2012-2016 Uppdaterat mars 2014 Miljöpolicy Karolinskas verksamhet ska bedrivas med minsta möjliga miljöpåverkan och

Läs mer

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Mål och handlingsplan för miljöarbete UFV 2018/1649 Mål och handlingsplan för miljöarbete 2019-2021 Fastställd av rektor 2019-02-26 Innehållsförteckning Utgångspunkt och syfte 3 Lokalt klimatarbete med långsiktiga utmaningar 3 Utmaningar inom

Läs mer

Ledningens miljögenomgång hösten Sofia Svebrant, miljösamordnare,

Ledningens miljögenomgång hösten Sofia Svebrant, miljösamordnare, Ledningens miljögenomgång hösten 2017 Sofia Svebrant, miljösamordnare, 2017-11-22 Nya miljösamordnare Sofia Svebrant Sofia.svebrant@akademiska.se 160 42 Peter Hagelin Peter.hagelin@regionuppsala.se 131

Läs mer

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg

Gävleborg i Sverige. Landstinget Gävleborg och miljön. Susanna Nyberg Landstinget Gävleborg och miljön Susanna Nyberg Gävleborg i Sverige Nordanstig Ljusdal Hudiksvall 10 kommuner 275 780 länsmedborgare 18 192 km2, ca 4 % av Sveriges yta Två landskap - Gästrikland och Hälsingland

Läs mer

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor

Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor Underlag för ledningens miljögenomgång Landstingets ledningskontor 1. Inledning och syfte med genomgången Ledningens miljögenomgång sker 2-3 gånger per år beroende på om miljömålen ser ut att uppnås eller

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer

Västra Götalandsregionen. Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Vision Det goda livet Människa Miljö Ekonomi Västra Götalandsregionen Hållbar utveckling i tre perspektiv 50 000 anställda Budget ca 40 Mkr varav inköp ca 12 Mdr ca 13 000 leverantörer Två stora ansvarsområden

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011 2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2012 03 15 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016

Riktlinjer för Habilitering & Hälsa. Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för Habilitering & Hälsa Miljöarbete 2014-2016 Riktlinjer för miljöarbete Habilitering & Hälsa 2014-2016 Habilitering & Hälsa ska: följa den miljölagstiftning, föreskrifter och övriga krav som

Läs mer

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp Västra Götalandsregionen Viveca Reimers Hå lbar upphandling och inköp 8 septcsr Västsverige Två stora ansvarsområden 90% 90% Hälso- och och Sjukvård 17 17 sjukhus 140 140 vårdcentraler 170 170 folktandvårdskliniker

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Hållbarhetsprogram MILJÖ

Hållbarhetsprogram MILJÖ Hållbarhetsprogram MILJÖ 2018 2021 Hållbar utveckling i sjukvården Hållbar utveckling handlar om att säkerställa goda livsvillkor för alla människor, nu och i framtiden. Människan är i centrum, ekologin

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge 1 Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi och socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Landstingsstyrelsen 10 nov 2014 Annika

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014.

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2014. Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 27-22. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 211-214. Miljöredovisning för år 211 Sammanfattning Detaljmål 211 214 211 Resultat 211 1.

Läs mer

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010

för en bättre miljö Cramo instant ab 2010 för en bättre miljö Cramo Instant AB I de lokaler vi hyr ut är det inte möjligt att styra energiförbrukningen hos våra hyresgäster. Vad vi däremot kan göra för att minska den är att i större utsträckning

Läs mer

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel

Ledningens miljögenomgång , Habilitering och hjälpmedel Ledningens miljögenomgång 2010-04-21, Habilitering och hjälpmedel Närvarande: Från ledningsgruppen Cajse-Marie Lindquist, Eva Widenfalk, Gunnel Haglund, Mia Pless, Sven Arne Åsman, Lars Österberg Övriga

Läs mer

Region Skånes Miljöbevis - checklista

Region Skånes Miljöbevis - checklista Region Skånes Miljöbevis - checklista Denna checklista består av kriterier som ni som mottagare av bidragsfinansiering från Region Skåne ska fylla i om ni får minst sex prisbasbelopp eller mer per tolvmånadersperiod.

Läs mer

Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2

Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2 1(6) Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2 Bakgrund och omfattning Landstinget i Uppsala län är certifierat enligt ISO 14001 och arbetar systematiskt med miljöfrågor. I

Läs mer

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59

Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 PROTOKOLL UTDRAG Nämnd för Trafik, infrastruktur och miljö 49-59 Tid: 2015-06-02 kl.13.00-16.10 Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum 54 RJL 2015/ 1093 Revidering av program för hållbar utveckling

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Rutin för identifiering och värdering av miljöpåverkande aktiviteter

Rutin för identifiering och värdering av miljöpåverkande aktiviteter 1(5) miljöpåverkande aktiviteter Syfte Syftet med denna rutin är att klargöra hur identifiering och värdering av aktiviteter som påverkar den yttre miljön ska gå till. Omfattning Denna rutin omfattar de

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge

Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge fff Miljö- och hållbarhetsplan för Landstinget Blekinge Policy, visioner, mål och åtgärdsförslag för miljö, ekonomi samt socialt ansvarstagande. Gäller för åren 2014-2024 Innehåll Landstingets aktiva arbete

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Elsäkerhetsverket Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö. Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06 Miljöprogram Landstinget i Uppsala län 2011 2014 Satsningar för klimatet och en giftfri miljö Antaget av landstingsfullmäktige 2010-12-06 Innehåll Satsningar för klimatet och en giftfri miljö 1 År 2020

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Miljönyckeltal för landsting och regioner

Miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltal för landsting och regioner Inledning SKL och LMC publicerade 2012 första rapporten med gemensamma miljönyckeltal för landsting och regioner Miljönyckeltalen möjliggör jämförelser Fem nyckeltal

Läs mer

Hälsa && hållbarhet. Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet

Hälsa && hållbarhet. Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet Hälsa && hållbarhet Om hur vi arbetar långsiktigt med hållbar utveckling på Sophiahemmet Varför är det viktigt att vi arbetar med hållbar utveckling? I stort sett all vår konsumtion tär på jordens resurser

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi

Handlingsplan Miljöstrategi Styrande dokument Måldokument Handlingsplan Sida 1 (5) Handlingsplan Miljöstrategi 2016 2018 Styrande förutsättningar Landstingets miljöpolicy, landstingets miljöstrategi 2014 2020. Syfte Syftet med handlingsplanen

Läs mer

Bilaga 1 Redovisning av miljömål sammanfattning

Bilaga 1 Redovisning av miljömål sammanfattning 2015-03-31 Dnr "Skriv nr" Miljö- och kemienheten Marta Fallgren Tfn 018-611 33 94 E-post marta.fallgren@lul.se Bilaga 1 Redovisning av miljömål 2014 - sammanfattning Nedan presenteras utfallet för landstingets

Läs mer

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015

REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 REDOVISNING MILJÖLEDNING I STATEN 2015 Naturvårdsverket 2016-09-26 Kristina von Oelreich Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-28 1 Bidra till de nationella miljömålen och FN:s

Läs mer

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Miljömål för Luleå tekniska universitet 1(7) Miljömål för Luleå tekniska universitet 2017-2020 Luleå tekniska universitet har ett miljöledningssystem för sin verksamhet i enlighet med Förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter.

Läs mer

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Landstingsstyrelsen 2018-02-05 Fokusområden Ltkalmar.se Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur

Läs mer

Datum Dnr Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

Datum Dnr Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Regionstyrelsen BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-10-26 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsen Uppdatering av s miljöprogram Ordförandens förslag Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige följande 1. Regionfullmäktige

Läs mer

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014

Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Miljöprogram för Landstingsservice byggverksamhet och fastighetsförvaltning 2011-2014 Upprättad av: Uppdaterat: 2013-06-03 Soraja Nadimpour Miljöansvarig Landstingsservice Landstinget Uppsala INNEHÅLL

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

RK 6.2 Organisation och ansvar

RK 6.2 Organisation och ansvar Godkänt den: 2018-10-04 Ansvarig: Marta Fallgren Gäller för: Regionkontoret Syfte Syftet med detta dokument är att klargöra roller, ansvar och befogenheter för miljöarbetet inom Regionkontoret i Region

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

Trollhättan & miljön

Trollhättan & miljön Trollhättan & miljön Prognosen för att nå miljömålen i Västra Götalands län till år 2020 Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram

Läs mer

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Rektor 2016-02-15 Revidering: 2018-03-26 Dnr: HDa 1.2-2016/168 Gäller fr o m: 2018-03-26 Ersätter: - Relaterade dokument: Miljöpolicy Ansvarig

Läs mer

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå

Handlingsplan Miljöstrategi landstingsnivå 1(5) Handlingsplan Miljöstrategi snivå Landstingets övergripande handlingsplan 2015 2017 inom miljöområdet Miljö- och hållbarhetsarbetet är ett långsiktigt arbete. Landstinget ska i sin verksamhet bidra

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång

PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång 2013-03-27 PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång 2013-03-27 Närvarande: Från förvaltningsledningsgruppen Gunnel Haglund, Eva Widenfalk, Lena Sagström, Janne Lundell Övriga Jerry Fahlgren, miljösamordnare

Läs mer

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2015 2018. Antaget av landstingsfullmäktige 2014-06-17

Miljöprogram. Landstinget i Uppsala län 2015 2018. Antaget av landstingsfullmäktige 2014-06-17 Miljöprogram Landstinget i Uppsala län 205 208 Antaget av landstingsfullmäktige 204-06-7 Innehåll Med sikte på en hållbar framtid Landstingets miljöpolicy 2 Minskad klimatpåverkan 4 Transporter 5 Energi

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden

Miljöprogram för Region Skåne En offensiv satsning på framtiden Miljöprogram för Region Skåne 2017 2020 - En offensiv satsning på framtiden Region Skånes verksamhet ska främja hållbarhet. Medvetenheten om vikten av att använda resurser mer effektivt ökar i samhället

Läs mer

Miljörapport. - en förkortad version

Miljörapport. - en förkortad version Miljörapport - en förkortad version Verksamhet Universitetssjukhuset i Lund (USiL) ingår i Region Skåne och är regionsjukhus i södra sjukvårdsregionen med cirka 1,6 miljoner innevånare. År 2007 fanns på

Läs mer

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter

Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter Miljöpolitiskt program för Västerbottens läns landsting 2007-2020. Detaljerade mål och handlingsplan med aktiviteter 2011-2015. Miljöredovisning för år 2015 Slutredovisning för programperioden Sammanfattning

Läs mer

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet

Ledningens miljögenomgång Kultur i länet PROTOKOLL Ledningens miljögenomgång Kultur i länet 21-3-23 Närvarande: Maria Törnfeldt, Länsbiblioteket Uppsala Annika Einarsson Gillegård, Kulturenheten Lars Gejpel, Wiks folkhögskola Frank Nilsson, Wiks

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2013 2017

Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöpolitiskt program 2013 2017 Miljöarbetet i Landstinget Västmanland ska bidra till en minskad klimatpåverkan och en bättre folkhälsa Världens länder fick 1992 ett gemensamt uppdrag vid FN:s konferens

Läs mer

Miljöledning i staten 2016

Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)

Läs mer

UL 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter

UL 3.2 Miljöpåverkande aktiviteter Godkänt den: 2018-07-03 Ansvarig: Johan Wadman Gäller för: Kollektivtrafikförvaltningen UL 3.2 iljöpåverkande er Totalpoäng 5, 6 och L (som betyder lagkr) innebär er som har stor. = målsatt i mål och handlingsplan

Läs mer

Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04

Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04 Miljöprogram 2015-2018 2014-02-04 Miljöprogram 2015-2018 2 (30) 1. Med sikte på en hållbar framtid Enligt landstingets verksamhetsidé hjälper landstinget alla i länet att vara friska och må bra. En grundförutsättning

Läs mer

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR Dnr F 8 3503/08 GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR 2007-2010 Fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Göteborgs

Läs mer

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket Målet för detta webbinarium Ni som lyssnar ska känna till bedömningen av miljötillståndet

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012

Miljöhandlingsplan 2012 Miljöhandlingsplan 2012 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 2 Miljöhandlingsplan 2012 Bakgrund Rektor vid har den 5 mars 2009 beslutat att ska miljöcertifieras

Läs mer

Handlingsplan för miljöstrategin år

Handlingsplan för miljöstrategin år Handlingsplan för miljöstrategin år 2017-2020 Inriktning: Fossilbränslefri kommun Målsättning: Effektivisera och minska energiförbrukningen i fastigheter och transporter Åtgärdspaket 2017-2020 för minskad

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket

Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket 2011-02-04 AKS 2011/1001 188 1 (8) Enheten för statistik Helene Swartz, 08-730 93 06 arbetsmiljoverket@av.se Redovisning av miljöledningsarbetet 2010 Arbetsmiljöverket Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Miljöpåverkande aktiviteter 2012

Miljöpåverkande aktiviteter 2012 IJÖEDNINGSSYSYTE iljöpåverkande er U.2 201-04-10 Sidan 1 12 iljöpåverkande er 2012 5, 6 och (som betyder lagkr) innebär er som har stor miljöpåverkan. = målsatt i mål och handlingsplan för U år 201. Faktaunderlag

Läs mer

MILJÖ- och Energiledningssystem Version: 1

MILJÖ- och Energiledningssystem Version: 1 andstingsservice iljöpåverkande SU 3.2 IJÖ- och Energiledningssystem 207-0-2 Sidan 8 iljöpåverkande istan över miljöpåverkande är uppdelad i 6 kategorier: Fastighetsdrift/lokaler Kemikalieanvändning Avfallshantering

Läs mer

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och

Läs mer

Miljöpolitiskt program 2012-2016

Miljöpolitiskt program 2012-2016 LK/111831 Miljöpolitiskt program 2012-2016 Vi fortsätter Landstinget i Värmland har under flera decennier prioriterat miljöarbetet. Målsättningen i det senaste miljöpolitiska programmet, halvering av klimatavtrycket,

Läs mer

regionvastmanland.se Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg

regionvastmanland.se Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg Hållbara finanser Elin Dalman, miljöstrateg Region Västmanland Vilka är vi uppdrag, anställda Visionen: Livskraft för framtiden Finans 4 miljarder SEK Miljöcertifierad sedan juni 2015 Fairtrade region

Läs mer

Redovisning av måluppfyllelse avseende miljömålen 2011

Redovisning av måluppfyllelse avseende miljömålen 2011 Protokoll 2012-04-11 Ledningens miljögenomgång 2012-04-25 Närvarande: Från förvaltningsledningsgruppen Gunnel Haglund, Eva Widenfalk, Lena Sagström Övriga Jerry Fahlgren, miljösamordnare 1. Inledning och

Läs mer

Miljöbokslut 2014 kortversion

Miljöbokslut 2014 kortversion Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning

Läs mer

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 50 % av verksamheterna Dokumenttitel ------tre ------------.,...-----tt" Dokumentnummer Utgåva Fastställd i skolnämnden Utgiven ~F:--2-:,:,:.2~ --t-::1::-----i~2----:,oo~9~- +2~O-O-9--02-..-26-- 1 1(5) Upprättad av Sign Sign

Läs mer

Ledningens miljögenomgång Primärvården

Ledningens miljögenomgång Primärvården Ledningens miljögenomgång Primärvården 2009-03-19 Närvarande: Torun Hall tf primärvårdsdirektör, Elisabeth Wennström personalchef, Margareta Parkstam, försörjningschef, Ewy Hammarstedt, it-strateg, Inger

Läs mer