Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2"

Transkript

1 Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2 Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Fjärranalysdagarna, oktober, 2015, Stockholm Innehåll Vegetationsstudier med satellit Tidsserieanalys Nytt vegetationsindex Möjligheter och svårigheter med Sentinel 2 Sentinel

2 Information från satellit om växtlighet Var? Vilken slags? o Arter o Marktäcke o Struktur Hur mycket? o Täckningsgrad o Biomassa: timmer, bladvolym Vilken funktion? o Ekosystemtjänster o Fotosyntes o Kolets och vattnets kretslopp När? o Fenologi och säsongsdynamik o Förändringar i tiden Tidsdimensionen kan hjälpa till att förstå funktionen och identifiera vegetationen Sentinel

3 Vegetationens spektrala signal B G R Akly, C., 2005 Crum, Shannon (after Hoffer, 1978) Modified from:

4 Vegetationens produktion av biomassa (kol) Enkel produktionsmodell: GPP 365 APAR 1 Produktion av av biomassa (kol) Effektivitet i = Absorption av synligt ljus fotosyntesen Vegetationstyp + klimatdata Fotokemisk reflektans (PRI) Fluorescens Spektrala vegetationsindex från satellit, t.ex. NDVI MODIS data, m upplösning

5 Vegetationens kolupptag i olika miljöer Svenska skogar Afrikanska savanner Grönländsk tundra Uppmätt GPP GPP (g C m -2 day -1 ) All coniferous sites R 2 = EVI2xPPFD (mol m -2 day -1 ) GPP från MODIS Uppmätt GPP GPP från MODIS GPP från Landsat år Schubert et al., 2012, Rem Sens Env, 126. Sjöström et al., 2009, Biogeosciences, 6. Sjöström et al., 2011, Rem Sens Env, 115. Tagesson et al. 2012, JAG, 18.

6 Tidsserieanalys av FA data Satellitbilder för olika tidpunkter Kurva för varje pixel Resultatkarta

7 Typer av tidsserienalys Datautjämning: minska oönskat brus i tidsserierna Extrahera säsongsdata (fenologi): parametrar för växtsäsonger (start, slut, längd, amplitud, ) Trendanalys: studera förändring över tid pga klimatvariationer, markanvändningsförändring, m.m.) Identifiera plötsliga händelser: störningar (avverkning, insektsangrepp, stormar ) Vanligtvis används vegetationsindex (NDVI, EVI m.fl.) och grovupplösande data NDVI NDVI 1 0, , Time Time

8 TIMESAT: datautjämning och definition av växtsäsonger Hantera brusiga tidsserier Jämna ut data Extrahera växtsäsonger Kartera säsongsdata TIMESAT hämtas gratis från: Jönsson & Eklundh 2002, 2004

9 Steg i databehandlingen Data dagars Row: 1 Col: MODIS-data Time Data Utrensning Row: 1 Col: av outliers Time 1 Identifikation Row: 1 av Col: antal 1 säsonger 1 Funktionsanpassning Row: 1 Col: till 1 säsongerna Data Data Time Time

10 Olika matematiska metoder för anpassning 1 Global metod Data Lokal metod Time Globala metoder Dubbel logistiska funktioner Asymmetriska Gaussiska funktioner Lokala metoder Savitzky Golay filter Splines LOESS

11 Anpassning till dataegenskaper Anpassning till övre envelopen Hantering av datakvalitet (t.ex. pga. moln) med viktningar

12 Extrahering av säsongsdata i TIMESAT peak value peak date amplitude start small integral end length base level large integral Eklundh, L., and Jönsson, P., 2015, TIMESAT 3.2 with parallel processing Software Manual. Lund University, 88 pp.

13 Trendanalys av långa tidsserier (NOAA, MODIS) Linjära metoder Linjär minsta-kvadrat Icke-parametriska metoder Data 1 0, Time Icke-linjära metoder Polynom Segmentering Data 2 1,5 1 0, Time NDVI 0, Time

14 Trendanalys med polynom Jamali et al. 2014: Remote Sensing of Environment, vol 141, pp dolda trender

15 Trendtyper i Sahel (NOAA NDVI)

16 Segmentering av tidsserier med DBEST Jamali et al. 2015, Remote sensing of Environment, 156, pp

17 Förändringar i Irak (NOAA NDVI) Förändringstyp Storlek Start Varaktighet Jamali et al. 2015, Rem Sens Env, 156,

18 Studier av skogsstörningar SPOT image Angrepp av ungersk gransköldlus, Skåne, 2010 damage MODIS Grid Skador MODIS NDVI Olsson et al. 2012, For. Ecol. Man., 285. Upplösningen i SPOT behövs för att Identifiera alla angrepp Tidsserier (MODIS) låter oss titta bakåt i tiden: skador från 2009 upptäcktes

19 Angrepp av björkmätare (Abisko) samt tallsteklar (Norge, Finland) June July Aug. 10 km Stora insektsskador lätta att se i homogena områden Eklundh et al. 2009, Rem. Sens. Env., 113. Mindre skador och områden med intensiv skogsskötsel kräver hög upplösning Olsson et al. 2015, Silva Fennica, submitted Utveckling av en metod för nära realtidsövervakning av skador baserat på Kalmanfilter Olsson et al. 2015, Rem. Sens. Env., submitted.

20 PPI Nytt vegetationsindex för växtdynamik Baserat på strålningsteori fysikalisk förklaring Linjärt relaterat till bladyteindex (leaf area index) Fungerar även i tät vegetation Tämligen okänsligt för snö Framtaget för tidsseriestudier Starkt relaterat till GPP Jin, H. and Eklundh, L., 2014, A physically based vegetation index for improved monitoring of plant phenology. Remote Sensing of Environment, 152,

21 Hur förändras växtsäsongerna? Förändring av säsongsstart SOS Trend Påverkan av temperatur på förändringen Jin et al. 2015, manuskript

22 NordSpec spektrala mätningar i fält Zackenberg High Arctic fen NDVI Abisko Subarctic birch forest NDVI - PRI, , Stordalen Peatland NDVI - PRI Degerö Peatland NDVI Hyytiälä Pine forest NDVI Stordalen Degerö Skogaryd Hyytiälä Norunda Fäjemyr Norunda Coniferous forest NDVI - PRI Norunda Clearcut NDVI Skogaryd Spruce forest NDVI Fäjemyr Peatland NDVI Sudan Savanna NDVI Senegal Savanna NDVI Multispektralt sensornätverk Närhet till fluxtorn: ICOS, FLUXNET Mäter året runt med 10 min intervall Kalibrerade för långtidsstabilitet Eklundh et al., 2011, Sensors, 11. Jin & Eklundh, 2014, IEEE TGRS, 53.

23 Kontinuerlig multispektral datainsamling 2 4 kanaler 10 min intervall Året runt mätningar spektral mast Fluxtorn PAR upp multispektral upp PAR ner multispektral ner

24 Jämförelser av fältmätningar med satellitdata Abisko björkskog 2010 GPP (gc m -2 day -1 ) Abisko Tower NDVI MODIS NDVI EC Tower GPP Fält NDVI -2 0,9 0,6 FPAR / NDVI 0,3 0 MODIS MOD43A2 NBAR NDVI -0, DOY in 2010 Modifierad från Eklundh et al. (2011)

25 Tidsserieanalys med Sentinel 2 Möjlighet att analysera enskilda vegetationsbestånd snarare än ekosystemet Bättre matchning mot fältdata Skalan motsvarar bättre de behov som finns inom areella näringar, naturvård, planering m.m. TIMESAT fenologi extraherad med SPOTdata Kombination av tidsinformation med spektral och rumslig upplösning ger möjlighet till säkrare klassningar

26 SPOT5 Take 5 nkning av SPOT 5 s bana 2015 för simulering av Sentinel 2 tidssteg och upplösning

27 tmaningar för tidsserieanalys av Sentinel 2 Oregelbundna data i tiden Molnighet Långa perioder utan data, t.ex. vintertid Mycket stora datamängder Robusta och snabba anpassningsmetoder helt avgörande Utnyttja statistiska metoder för att skatta trolig säsongsutveckling när data saknas Kombination av Sentinel 2 med t.ex. Landsat

28 Tack! Web: TIMESAT: E mail:

29 Referenser L., Jin H., Schubert P., Guzinski R. and Heliasz M. (2011) An Optical Sensor Network for Vegetation Phenology Monitoring and ite Data Calibration. Sensors 11, L., Johansson T. and Solberg S. (2009) Mapping insect defoliation in Scots pine with MODIS time series data. Remote Sensing ironment 113, L. and Olsson L. (2003) Vegetation index trends for the African Sahel Geophys Res Lett 30, , Jönsson P., Eklundh L., Ardö J. and Seaquist J. (2015) Detecting changes in vegetation trends using time series ntation. Remote Sensing of Environment 156, , Seaquist J., Eklundh L. and Ardö J. (2014) Automated mapping of vegetation trends with polynomials using NDVI imagery he Sahel. Remote Sensing of Environment 141, Eklundh L. (2014) A physically based vegetation index for improved monitoring of plant phenology. Remote Sensing of nment 152, Eklundh L. (2014) In situ calibration of light sensors for long term monitoring of vegetation. IEEE Transactions of Geoscience emote Sensing 53, nsson A.M., Olsson C., Lindström J., Bolmgren K., Langvall O. and Eklundh L. (2015) Plant phenology trends at European ern latitudes and relationships with climate variability. Manuscript P. and Eklundh L. (2004) TIMESAT a program for analysing time series of satellite sensor data. Computers and Geosciences , Eklundh L. and Ardö J. (2005) A recent greening of the Sahel trends, patterns and potential causes. Journal of Arid nments 63, , Jönsson P., & Eklundh, L., (2012), A new invasive insect in Sweden Physokermes inopinatus tracing forest damage with te based remote sensing, Forest Ecology and Management, 285, P., Lagergren F., Aurela M., Christensen T., Grelle A., Heliasz M., Klemedtsson L., Lindroth A., Pilegaard K., Vesala T. and dh L. (2012) Modeling GPP in the Nordic forest landscape with MODIS time series data comparison with the MODIS GPP ct. Remote Sensing of Environment 126, M., Ardö J., Arneth A., Cappelaere B., Eklundh L., de Grandcourt A., Kutsch W.L., Merbold L., Nouvellon Y., Scholes B., ist J. and Veenendaal E.M. (2011) Exploring the potential of MODIS EVI for modeling gross primary production across African

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation

Läs mer

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data

Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens

Läs mer

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Anders Lindroth Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys Lunds universitet Sölvegatan 12, 22362 Lund 046-2220474, 070-5738633 Anders.lindroth@nateko.lu.se

Läs mer

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer ICOS har byggts upp för att kartlägga växthusgasflödena i Europa och ICOS Sweden är det svenska bidraget till denna

Läs mer

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Cecilia Olsson doktorand, Lunds universitet Handledare: Anna Maria Jönsson, Lars Eklundh och Ben Smith 2 (16) Innehåll Innehåll Fenologiprojektet EV träds

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

Introduktion till Fjärranalys

Introduktion till Fjärranalys Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,

Läs mer

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22

Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av

Läs mer

Introduktion till Fjärranalys

Introduktion till Fjärranalys Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,

Läs mer

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar 3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar Håkan Olsson, Henrik Persson, Jörgen Wallerman, Jonas Bohlin, Heather Reese, Michael Gillichinsky, Johan Fransson SLU Bakgrund Skattningar av trädbiomassa

Läs mer

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?

Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg

Läs mer

Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU

Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU Seminar series nr 151 Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU Bjarne Munk Lyshede 2008 Geobiosphere Science Centre Physical Geography and Ecosystems Analysis Lund University Sölvegatan

Läs mer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,

Läs mer

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen

Läs mer

Stående virkesförråd i Sverige

Stående virkesförråd i Sverige Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen

Läs mer

Algblomning och Envisats frånfälle

Algblomning och Envisats frånfälle Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på

Läs mer

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV

Läs mer

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Copernicus och Swea. Björn Lovén Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri

Läs mer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen

Läs mer

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson Svenska ICOS En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser Maj-Lena Linderson Vetenskaplig koordinator Svenska ICOS koordinationskontor, Lunds universitet Svenska ICOS ICOS Sweden

Läs mer

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?

Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning

Läs mer

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB

Vattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,

Läs mer

Fjärranalys för kartering av strandekosystem

Fjärranalys för kartering av strandekosystem Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer

Läs mer

SKF i framtidens vindkraft. Tobias Finndin Energy Segment Business Manager SKF Regional Sales and Services - Sverige

SKF i framtidens vindkraft. Tobias Finndin Energy Segment Business Manager SKF Regional Sales and Services - Sverige SKF i framtidens vindkraft Tobias Finndin Energy Segment Business Manager SKF Regional Sales and Services - Sverige SKF a truly global company Established 1907 Sales 2012 SEK 64,575 million Employees 46,775

Läs mer

Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.

Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. TANA09 Föreläsning 8 Approximerande Splines B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. Exempel Parametriska Kurvor. Ritprogram. Beziér kurvor. Design av kurvor och ytor. Tillämpning

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Nils Lindgren Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya

2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya Vegetation, klimat och satellitdata Vegetation, klimat och satellitdata ANNA MARIA JÖNSSON, INST. FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP, LU Satellitdata Biom Årstidscykler Ekosystem Biodiversitet Övningsintro:

Läs mer

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.

Läs mer

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga!

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga! Fjärranalys från 1930 till idag Håkan Olsson Ljungbergsseminarium 2016-02-18 Årtalen är ungefärliga! Flygbilder Ca år: 1858 1915 1925 1930 1940 1950 1955 1962 1983 2005 2010 2015 Balongfotografering över

Läs mer

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Fjärranalys Remote Sensing Systems How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Spatial Resolution -- what size we can resolve Spectral Resolution -- what wavelengths do we use Radiometric

Läs mer

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING

MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING Utvärdering av möjligheter med laserskanningen från beredskapsplaneringsprojekten, ny nationell höjddata (NNH) och satellitbilder Duncan McConnachie Magasinbestämning

Läs mer

SEKUNDERNA - THE SECONDS, FILM/PROJECT

SEKUNDERNA - THE SECONDS, FILM/PROJECT SEKUNDERNA - THE SECONDS, 2004-2007 FILM/PROJECT Verkbeskrivning - Work description Filmen sekunderna besår av 365 stillbilder överförda till 40:min 35mm, HD stum film. Den 6 juli 2004 kl.18.30 utfördes

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning

Läs mer

Analys av egen tidsserie

Analys av egen tidsserie Analys av egen tidsserie Tidsserieanalys Farid Bonawiede Samer Haddad Michael Litton Alexandre Messo 9 december 25 3 25 Antal solfläckar 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 Månad Inledning Vi har valt att betrakta

Läs mer

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys

Prediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren Prediktera Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/28 Statistik för modellval

Läs mer

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer CropSAT: kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer Mats Söderström, Henrik Stadig, Knud Nissen och Kristin Piikki Institutionen för mark

Läs mer

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning

Läs mer

Snabb introduktion till Fjärranalys

Snabb introduktion till Fjärranalys Snabb introduktion till Fjärranalys Hernán De Angelis 3 maj 2015 Den här texten är en mycket kortfattad guide till fjärranalys. Syftet är att lägga grund till diskussioner under inlärningstillfälle och

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

RAPPORT INFRASTRUKTURNÄRA VEGETATION I GÖTEBORG. Fredrik Lindberg Lars Johansson Sofia Thorsson

RAPPORT INFRASTRUKTURNÄRA VEGETATION I GÖTEBORG. Fredrik Lindberg Lars Johansson Sofia Thorsson INFRASTRUKTURNÄRA VEGETATION I GÖTEBORG Fredrik Lindberg Lars Johansson Sofia Thorsson Stadsklimatgruppen Institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet RAPPORT GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.

Läs mer

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Vilka fågelarter förekommer här?

Vilka fågelarter förekommer här? Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst

Läs mer

Kvävedynamik vid organisk gödsling

Kvävedynamik vid organisk gödsling Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se Skogsbrandsdetektion i Sverige Rickard Hansen rickard.hansen@msb.se Syfte med studien Nuvarande situation i Sverige och de olika länen. Behovet i de olika länen. Befintliga och alternativa detektionsmetoder.

Läs mer

SMHIs nederbördsmätning

SMHIs nederbördsmätning Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,

Läs mer

Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria

Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942 Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Global Monitoring for Environment and Security Services In-situ systems GMES Space systems Data

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Framtidens lövskog 15 mars 2013

Framtidens lövskog 15 mars 2013 Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest

Läs mer

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går. Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu

Läs mer

Förstudie om 3D-karthantering i fjärrstyrning och autonom navigering

Förstudie om 3D-karthantering i fjärrstyrning och autonom navigering Förstudie om 3D-karthantering i fjärrstyrning och autonom navigering Ola Ringdahl, ringdahl@cs.umu.se 29 augusti 2008 1 Kartor Lantmäteriets kartor över Sverige finns för gratis nedladdning på Digitala

Läs mer

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F

MS0059/30302 Regressionsanal ys 7,5 hp G1F GRUNDKURSER JÄGMÄSTARPROGRAMMET År 2 jk 09/14 Hösttermin2010 termin 3 Vårtermin 2011 termin 4 vt år 2 slut 11/6 3 A 17/1-18/2 3 B 21/2-25/3 4 A 28/3-29/4 4 B 2/5-3/6+++ SG0027/50055 Ekologi och skogsskötsel

Läs mer

Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten

Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten Prövning av vattenverksamhet Prövning och och strandskydd tillsyn

Läs mer

Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI

Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv. Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI Skötsel av tätortsnära natur ur ett ekosystemtjänstperspektiv Erik Heyman Biolog Miljö, risk och säkerhet, COWI 1 2 3 Tätortsnära skog Tätortsnära skog? Rekreation (250 ggr högre besökstryck) Relativt

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS 132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja

Läs mer

Satelliter för jordobservation

Satelliter för jordobservation Satelliter för jordobservation Hans Jonsson, hans.jonsson@lm.se, Metria Geoanalys Hans Jonsson, 2009-03-10, FA-dagarna på Djurönäset Satelliter kring jorden Ca 800 satelliter med olika uppgifter kommunikation,

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU

Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada. Johan Svensson, SLU Model Forest Forskningssamarbete mellan Sverige och Kanada Johan Svensson, SLU johan.svensson@slu.se Model Forest UNCED, Rio de Janeiro 1992 On a late evening in 1990 I was DG Science and Sustainable Development

Läs mer

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande

Läs mer

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies

Peak Car. Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson. Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH. Director Centre for Transport Studies Peak Car Anne Bastian, Maria Börjesson och Jonas Eliasson Associate Professor Transport Systems Analysis, KTH Director Centre for Transport Studies Goodwin, Phil. "Peak travel, peak car and the future

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar

Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Snövattenekvivalentuppskatning med markradar Nils Sundström, LTU Distribuerade system för förbättrade snöoch avrinningsprognoser minska volymfelet i avrinningsprognoser förbättra tidsbestämningen av den

Läs mer

Tidningsannonser. E-mail. Sms. Events. Sociala medier. Diskussionsgrupper. Bannerannonsering med DM-princip. Undersökningar. Sök

Tidningsannonser. E-mail. Sms. Events. Sociala medier. Diskussionsgrupper. Bannerannonsering med DM-princip. Undersökningar. Sök Vilka kanaler pratas det mest om? E-mail Tidningsannonser Sms Events Sociala medier Diskussionsgrupper Bannerannonsering med DM-princip Sök LinkedIn, Twitter, Facebook mfl Undersökningar 1 Vad tycker jag?

Läs mer

Kartering av grunda havsbottnar

Kartering av grunda havsbottnar Kartering av grunda havsbottnar Petra Philipson, Vattenfall Power Consultant AB Kartering av bottnar och identifiering Sjöfartsobjekt? Kan högupplöst satellitdata användas för kartering av grunda bottnar

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Vädrets makter Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser Skalor i atmosfären Anticyklon 500-5000 km Fullt utvecklad " mellanbreddscyklon 1500-3000

Läs mer

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén Skogforsk skall tillföra svenskt skogsbruk tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart bruk

Läs mer

RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007

RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007 RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007 Innehåll 01 Överblick: GMES och GSE 02 Risk-EOS-tjänster 03 Risk-EOS Steg II Kristianstad 04 Utvärdering 05 Anvädarperspektiv

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle

Skog Klimat Miljö. Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle Skog Klimat Miljö Tillväxt eller förråd Skogsskötsel Kretslopp skog-samhälle BIOAVFALL KOLDIOXID BARN SYRE BIOMASSA Opinion of the EEA Scientific Committee on Greenhouse Gas Accounting in Relation to Bioenergy

Läs mer

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet

Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna. Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Referensmätning av klimat vid Skogliga Försöksparkerna Årsrapport 2010 Sveriges lantbruksuniversitet Enheten för skoglig fältforskning 2011 Redaktör: Mikaell Ottosson Löfvenius Ätnarova Lat 67 05' N Long

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

ICOS Sweden mätningarochresultat

ICOS Sweden mätningarochresultat ICOS Sweden mätningarochresultat Jutta Holst, Maj-Lena Lindersson, Anders Lindroth scientific.coordinator@icos-sweden.se Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds Universitet ICOS Integrated

Läs mer

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket Regeringsuppdrag under 3 år Totalt ca 20 MSEK till Skogsstyrelsens förvaltningsanslag för utveckling av förbättrade skogliga skattningar från laserdata Medlen

Läs mer

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen

Den nya Nordiska landhöjningsmodellen Den nya Nordiska landhöjningsmodellen NKG2016LU Jonas Ågren Geodesienheten Lantmäteriet Jonas Ågren, MätKart17, Örebro, februari 2017 Introduktion I allt arbete med geodetiska referenssystem i Sverige

Läs mer

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Innehåll Användningsomr ndningsområden den för f r satelliter Tidiga satelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta

Läs mer