Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2
|
|
- Susanne Gustafsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tidsserieanalys av vegetation med Sentinel 2 Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Fjärranalysdagarna, oktober, 2015, Stockholm Innehåll Vegetationsstudier med satellit Tidsserieanalys Nytt vegetationsindex Möjligheter och svårigheter med Sentinel 2 Sentinel
2 Information från satellit om växtlighet Var? Vilken slags? o Arter o Marktäcke o Struktur Hur mycket? o Täckningsgrad o Biomassa: timmer, bladvolym Vilken funktion? o Ekosystemtjänster o Fotosyntes o Kolets och vattnets kretslopp När? o Fenologi och säsongsdynamik o Förändringar i tiden Tidsdimensionen kan hjälpa till att förstå funktionen och identifiera vegetationen Sentinel
3 Vegetationens spektrala signal B G R Akly, C., 2005 Crum, Shannon (after Hoffer, 1978) Modified from:
4 Vegetationens produktion av biomassa (kol) Enkel produktionsmodell: GPP 365 APAR 1 Produktion av av biomassa (kol) Effektivitet i = Absorption av synligt ljus fotosyntesen Vegetationstyp + klimatdata Fotokemisk reflektans (PRI) Fluorescens Spektrala vegetationsindex från satellit, t.ex. NDVI MODIS data, m upplösning
5 Vegetationens kolupptag i olika miljöer Svenska skogar Afrikanska savanner Grönländsk tundra Uppmätt GPP GPP (g C m -2 day -1 ) All coniferous sites R 2 = EVI2xPPFD (mol m -2 day -1 ) GPP från MODIS Uppmätt GPP GPP från MODIS GPP från Landsat år Schubert et al., 2012, Rem Sens Env, 126. Sjöström et al., 2009, Biogeosciences, 6. Sjöström et al., 2011, Rem Sens Env, 115. Tagesson et al. 2012, JAG, 18.
6 Tidsserieanalys av FA data Satellitbilder för olika tidpunkter Kurva för varje pixel Resultatkarta
7 Typer av tidsserienalys Datautjämning: minska oönskat brus i tidsserierna Extrahera säsongsdata (fenologi): parametrar för växtsäsonger (start, slut, längd, amplitud, ) Trendanalys: studera förändring över tid pga klimatvariationer, markanvändningsförändring, m.m.) Identifiera plötsliga händelser: störningar (avverkning, insektsangrepp, stormar ) Vanligtvis används vegetationsindex (NDVI, EVI m.fl.) och grovupplösande data NDVI NDVI 1 0, , Time Time
8 TIMESAT: datautjämning och definition av växtsäsonger Hantera brusiga tidsserier Jämna ut data Extrahera växtsäsonger Kartera säsongsdata TIMESAT hämtas gratis från: Jönsson & Eklundh 2002, 2004
9 Steg i databehandlingen Data dagars Row: 1 Col: MODIS-data Time Data Utrensning Row: 1 Col: av outliers Time 1 Identifikation Row: 1 av Col: antal 1 säsonger 1 Funktionsanpassning Row: 1 Col: till 1 säsongerna Data Data Time Time
10 Olika matematiska metoder för anpassning 1 Global metod Data Lokal metod Time Globala metoder Dubbel logistiska funktioner Asymmetriska Gaussiska funktioner Lokala metoder Savitzky Golay filter Splines LOESS
11 Anpassning till dataegenskaper Anpassning till övre envelopen Hantering av datakvalitet (t.ex. pga. moln) med viktningar
12 Extrahering av säsongsdata i TIMESAT peak value peak date amplitude start small integral end length base level large integral Eklundh, L., and Jönsson, P., 2015, TIMESAT 3.2 with parallel processing Software Manual. Lund University, 88 pp.
13 Trendanalys av långa tidsserier (NOAA, MODIS) Linjära metoder Linjär minsta-kvadrat Icke-parametriska metoder Data 1 0, Time Icke-linjära metoder Polynom Segmentering Data 2 1,5 1 0, Time NDVI 0, Time
14 Trendanalys med polynom Jamali et al. 2014: Remote Sensing of Environment, vol 141, pp dolda trender
15 Trendtyper i Sahel (NOAA NDVI)
16 Segmentering av tidsserier med DBEST Jamali et al. 2015, Remote sensing of Environment, 156, pp
17 Förändringar i Irak (NOAA NDVI) Förändringstyp Storlek Start Varaktighet Jamali et al. 2015, Rem Sens Env, 156,
18 Studier av skogsstörningar SPOT image Angrepp av ungersk gransköldlus, Skåne, 2010 damage MODIS Grid Skador MODIS NDVI Olsson et al. 2012, For. Ecol. Man., 285. Upplösningen i SPOT behövs för att Identifiera alla angrepp Tidsserier (MODIS) låter oss titta bakåt i tiden: skador från 2009 upptäcktes
19 Angrepp av björkmätare (Abisko) samt tallsteklar (Norge, Finland) June July Aug. 10 km Stora insektsskador lätta att se i homogena områden Eklundh et al. 2009, Rem. Sens. Env., 113. Mindre skador och områden med intensiv skogsskötsel kräver hög upplösning Olsson et al. 2015, Silva Fennica, submitted Utveckling av en metod för nära realtidsövervakning av skador baserat på Kalmanfilter Olsson et al. 2015, Rem. Sens. Env., submitted.
20 PPI Nytt vegetationsindex för växtdynamik Baserat på strålningsteori fysikalisk förklaring Linjärt relaterat till bladyteindex (leaf area index) Fungerar även i tät vegetation Tämligen okänsligt för snö Framtaget för tidsseriestudier Starkt relaterat till GPP Jin, H. and Eklundh, L., 2014, A physically based vegetation index for improved monitoring of plant phenology. Remote Sensing of Environment, 152,
21 Hur förändras växtsäsongerna? Förändring av säsongsstart SOS Trend Påverkan av temperatur på förändringen Jin et al. 2015, manuskript
22 NordSpec spektrala mätningar i fält Zackenberg High Arctic fen NDVI Abisko Subarctic birch forest NDVI - PRI, , Stordalen Peatland NDVI - PRI Degerö Peatland NDVI Hyytiälä Pine forest NDVI Stordalen Degerö Skogaryd Hyytiälä Norunda Fäjemyr Norunda Coniferous forest NDVI - PRI Norunda Clearcut NDVI Skogaryd Spruce forest NDVI Fäjemyr Peatland NDVI Sudan Savanna NDVI Senegal Savanna NDVI Multispektralt sensornätverk Närhet till fluxtorn: ICOS, FLUXNET Mäter året runt med 10 min intervall Kalibrerade för långtidsstabilitet Eklundh et al., 2011, Sensors, 11. Jin & Eklundh, 2014, IEEE TGRS, 53.
23 Kontinuerlig multispektral datainsamling 2 4 kanaler 10 min intervall Året runt mätningar spektral mast Fluxtorn PAR upp multispektral upp PAR ner multispektral ner
24 Jämförelser av fältmätningar med satellitdata Abisko björkskog 2010 GPP (gc m -2 day -1 ) Abisko Tower NDVI MODIS NDVI EC Tower GPP Fält NDVI -2 0,9 0,6 FPAR / NDVI 0,3 0 MODIS MOD43A2 NBAR NDVI -0, DOY in 2010 Modifierad från Eklundh et al. (2011)
25 Tidsserieanalys med Sentinel 2 Möjlighet att analysera enskilda vegetationsbestånd snarare än ekosystemet Bättre matchning mot fältdata Skalan motsvarar bättre de behov som finns inom areella näringar, naturvård, planering m.m. TIMESAT fenologi extraherad med SPOTdata Kombination av tidsinformation med spektral och rumslig upplösning ger möjlighet till säkrare klassningar
26 SPOT5 Take 5 nkning av SPOT 5 s bana 2015 för simulering av Sentinel 2 tidssteg och upplösning
27 tmaningar för tidsserieanalys av Sentinel 2 Oregelbundna data i tiden Molnighet Långa perioder utan data, t.ex. vintertid Mycket stora datamängder Robusta och snabba anpassningsmetoder helt avgörande Utnyttja statistiska metoder för att skatta trolig säsongsutveckling när data saknas Kombination av Sentinel 2 med t.ex. Landsat
28 Tack! Web: TIMESAT: E mail: lars.eklundh@nateko.lu.se
29 Referenser L., Jin H., Schubert P., Guzinski R. and Heliasz M. (2011) An Optical Sensor Network for Vegetation Phenology Monitoring and ite Data Calibration. Sensors 11, L., Johansson T. and Solberg S. (2009) Mapping insect defoliation in Scots pine with MODIS time series data. Remote Sensing ironment 113, L. and Olsson L. (2003) Vegetation index trends for the African Sahel Geophys Res Lett 30, , Jönsson P., Eklundh L., Ardö J. and Seaquist J. (2015) Detecting changes in vegetation trends using time series ntation. Remote Sensing of Environment 156, , Seaquist J., Eklundh L. and Ardö J. (2014) Automated mapping of vegetation trends with polynomials using NDVI imagery he Sahel. Remote Sensing of Environment 141, Eklundh L. (2014) A physically based vegetation index for improved monitoring of plant phenology. Remote Sensing of nment 152, Eklundh L. (2014) In situ calibration of light sensors for long term monitoring of vegetation. IEEE Transactions of Geoscience emote Sensing 53, nsson A.M., Olsson C., Lindström J., Bolmgren K., Langvall O. and Eklundh L. (2015) Plant phenology trends at European ern latitudes and relationships with climate variability. Manuscript P. and Eklundh L. (2004) TIMESAT a program for analysing time series of satellite sensor data. Computers and Geosciences , Eklundh L. and Ardö J. (2005) A recent greening of the Sahel trends, patterns and potential causes. Journal of Arid nments 63, , Jönsson P., & Eklundh, L., (2012), A new invasive insect in Sweden Physokermes inopinatus tracing forest damage with te based remote sensing, Forest Ecology and Management, 285, P., Lagergren F., Aurela M., Christensen T., Grelle A., Heliasz M., Klemedtsson L., Lindroth A., Pilegaard K., Vesala T. and dh L. (2012) Modeling GPP in the Nordic forest landscape with MODIS time series data comparison with the MODIS GPP ct. Remote Sensing of Environment 126, M., Ardö J., Arneth A., Cappelaere B., Eklundh L., de Grandcourt A., Kutsch W.L., Merbold L., Nouvellon Y., Scholes B., ist J. and Veenendaal E.M. (2011) Exploring the potential of MODIS EVI for modeling gross primary production across African
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata
Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982
Läs merPER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP
Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation
Läs merFjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens
Läs merHär finns en kort beskrivning av CropSAT
Här finns en kort beskrivning av CropSAT 1 Målet med det här dokumentet är att ge en introduktion till konceptet med att använda satellitbilder för att undersöka växande grödors status. Användare av CropSAT
Läs merSkogens kolbalans ur ett klimatperspektiv
Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Anders Lindroth Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys Lunds universitet Sölvegatan 12, 22362 Lund 046-2220474, 070-5738633 Anders.lindroth@nateko.lu.se
Läs merTidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22
Tidsserier och vattenkraftoptimering presentation 2015-10-22 Mikael Sundby Varför behöver vi långa tidsserier? Vi behöver långtidsprognoser på tillrinning både för prisprognosticering och optimering av
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merEuropeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer
Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer ICOS har byggts upp för att kartlägga växthusgasflödena i Europa och ICOS Sweden är det svenska bidraget till denna
Läs merVäxternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?
Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Cecilia Olsson doktorand, Lunds universitet Handledare: Anna Maria Jönsson, Lars Eklundh och Ben Smith 2 (16) Innehåll Innehåll Fenologiprojektet EV träds
Läs merJenny Andersson Examensarbeten i Naturgeografi nr 53 Populärvetenskaplig sammanfattning --------------------------------------------------------------------------- ----- Användning av globala sattellitdata
Läs merIntroduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merIntroduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Läs merLaserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden?
Laserskanning för bättre beslut i skogsbruket - nu eller i framtiden? Johan Holmgren SkogsGIS 9-10 april 2014 Foto: Lee Shand Laserskanner: TopEye, BLOM Vilken information kan vi få? http://commons.wikimedia.org/wiki/file:airborne_laser_scanning_discrete_echo_and_full_waveform_signal_comparison.svg
Läs mer3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar
3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar Håkan Olsson, Henrik Persson, Jörgen Wallerman, Jonas Bohlin, Heather Reese, Michael Gillichinsky, Johan Fransson SLU Bakgrund Skattningar av trädbiomassa
Läs merRapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU
Seminar series nr 151 Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU Bjarne Munk Lyshede 2008 Geobiosphere Science Centre Physical Geography and Ecosystems Analysis Lund University Sölvegatan
Läs merMöjligheter med nya data från Sentinel-3
Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.
Läs merLaboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer
Laboration 5: Introduktion till digital fjärranalys & olika sensorer För program: IDRISI Selva Syfte Syftet med denna övning är att ge en kort introduktion till fjärranalys med hjälp av programmet IDRISI,
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merSkogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning
Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merMetodik för skattning av skogliga variabler
Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel
Läs merKvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?
Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,
Läs merTorbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB
Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,
Läs merSvenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson
Svenska ICOS En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser Maj-Lena Linderson Vetenskaplig koordinator Svenska ICOS koordinationskontor, Lunds universitet Svenska ICOS ICOS Sweden
Läs merSatellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
Läs merStående virkesförråd i Sverige
Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen
Läs merEn undersökning av samband mellan förändringar i fenologi och temperatur med hjälp av GIMMS datasetet och klimatdata från SMHI
Seminarieuppsatser nr 161 En undersökning av samband mellan förändringar i fenologi och temperatur 1982-2005 med hjälp av GIMMS datasetet och klimatdata från SMHI Carl Bergman 2009 Centrum för Geobiosfärsvetenskap
Läs merVad kan fjärranalystekniken bidra med?
Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV
Läs merAlgblomning och Envisats frånfälle
Fjärranalysdagarna 9-10 april 2013 Algblomning och Envisats frånfälle Jörgen Öberg SMHIs övervakning av cyanobakterieblomningar Vi levererar: Dagligen 1 juni-31 augusti aktuellt läge och driftprognos på
Läs merForest regeneration in Sweden
Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.
Läs merVad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer
Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen
Läs merIntroduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Läs merCopernicus och Swea. Björn Lovén
Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri
Läs merTANA09 Föreläsning 8. Kubiska splines. B-Splines. Approximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.
TANA09 Föreläsning 8 Kubiska splines Approximerande Splines s s s s 4 B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. x x x x 4 x 5 Exempel Parametriska Kurvor. Ritprogram. Beziér kurvor.
Läs mer2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya
Vegetation, klimat och satellitdata Vegetation, klimat och satellitdata ANNA MARIA JÖNSSON, INST. FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP, LU Satellitdata Biom Årstidscykler Ekosystem Biodiversitet Övningsintro:
Läs merCropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig
CropSat, gödsla efter satellitbilder, möjligheter med nollrutor. Hushållningssällskapet, Henrik Stadig CropSat.se Resultatet av ett SLF projekt i samarbete mellan SLU Skara, Mats Söderström Lantmännen,
Läs merVattenkvalitet.se. från forskning till fungerande tillämpning. Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB. Vattenfall AB
Vattenkvalitet.se från forskning till fungerande tillämpning Petra Philipson Vattenfall Power Consultant AB Ovärderliga kollegor Niklas Strömbeck Strömbeck Consulting Susanne Kratzer Systemekologiska institutionen,
Läs merNORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Läs merFjärranalys för kartering av strandekosystem
Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer
Läs merMetodik för skattning av skogliga variabler
Metodik för skattning av skogliga variabler Nils Lindgren Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel
Läs merThe source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)
The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The
Läs merSKF i framtidens vindkraft. Tobias Finndin Energy Segment Business Manager SKF Regional Sales and Services - Sverige
SKF i framtidens vindkraft Tobias Finndin Energy Segment Business Manager SKF Regional Sales and Services - Sverige SKF a truly global company Established 1907 Sales 2012 SEK 64,575 million Employees 46,775
Läs merApproximerande Splines. B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor.
TANA09 Föreläsning 8 Approximerande Splines B-splines. Minsta kvadrat anpassning. Design av kurvor och ytor. Exempel Parametriska Kurvor. Ritprogram. Beziér kurvor. Design av kurvor och ytor. Tillämpning
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merIntroduktion till Fjärranalys
Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,
Läs merVad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år?
Vad styr spridningen av luftföroreningar? Vilken meteorologi skall användas? Normalväder, typväder, medelväder, flexa år? Acknowledgements: Lin Tang, Weine Josefsson, Michelle L. Bell 1 2 Mark användning
Läs merPrediktera. Statistik för modellval och prediktion. Trend? - Syrehalt beroende på kovariater. Sambands- och trendanalys
Statistik för modellval och prediktion att beskriva, förklara och förutsäga Georg Lindgren Prediktera Matematisk statistik, Lunds universitet stik för modellval och prediktion p.1/28 Statistik för modellval
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merSnötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander
29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning
Läs merNytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Läs merMAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING
MAGASINBESTÄMNING OCH TILLRINNINGSBERÄKNING Utvärdering av möjligheter med laserskanningen från beredskapsplaneringsprojekten, ny nationell höjddata (NNH) och satellitbilder Duncan McConnachie Magasinbestämning
Läs merUrban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merFjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions
Fjärranalys Remote Sensing Systems How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Spatial Resolution -- what size we can resolve Spectral Resolution -- what wavelengths do we use Radiometric
Läs merVad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?
Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merNationell skogliga skattningar från laserdata. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing
Nationell skogliga skattningar från laserdata Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Disposition Inledning, 3 min (Svante Larsson, projektledare) Skogliga skattningar från laserdata,
Läs merSEKUNDERNA - THE SECONDS, FILM/PROJECT
SEKUNDERNA - THE SECONDS, 2004-2007 FILM/PROJECT Verkbeskrivning - Work description Filmen sekunderna besår av 365 stillbilder överförda till 40:min 35mm, HD stum film. Den 6 juli 2004 kl.18.30 utfördes
Läs merSnabb introduktion till Fjärranalys
Snabb introduktion till Fjärranalys Hernán De Angelis 3 maj 2015 Den här texten är en mycket kortfattad guide till fjärranalys. Syftet är att lägga grund till diskussioner under inlärningstillfälle och
Läs merFjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga!
Fjärranalys från 1930 till idag Håkan Olsson Ljungbergsseminarium 2016-02-18 Årtalen är ungefärliga! Flygbilder Ca år: 1858 1915 1925 1930 1940 1950 1955 1962 1983 2005 2010 2015 Balongfotografering över
Läs merEFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET
EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning
Läs merAnalys av egen tidsserie
Analys av egen tidsserie Tidsserieanalys Farid Bonawiede Samer Haddad Michael Litton Alexandre Messo 9 december 25 3 25 Antal solfläckar 2 15 1 5 5 1 15 2 25 3 Månad Inledning Vi har valt att betrakta
Läs merSkogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH
Skogliga skattningar med 3D data från flygbilder - Framtiden efter NNH Doktorandprojekt finansierat av Kempestiftelserna och Skogssällskapet Innehåll Introduktion digital fotogrammetri Överblick av doktorandprojektet
Läs merHYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden
HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer
Läs merNederbördshändelser extraherades från kommundata (avsnitt 2.2) enligt ett antal kriterier. Nederbördshändelserna hämtades enligt följande rutin
BILAGA V Statistisk analys av skyfallsegenskaper i tid och rum I denna bilaga redovisas metodik i och resultat från två detaljstudier av skyfallens egenskaper i tid och rum. I den första studien undersöks
Läs merFrågor för klimatanpassning i skogsbruket
Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se
Läs merGIS-Väst. Smartare klimatinformation. David Wiselqvist
GIS-Väst Smartare klimatinformation David Wiselqvist David.wiselqvist@havochvatten.se Smartare klimatinformation (SKI) Verktyg för bättre kunskap och ökad förmåga till klimatanpassning Anders Persson m.fl.
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merKan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
Läs merDAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?
DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem
Läs mergenom en kombination av satellitdata och N-sensorer
CropSAT: kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer Mats Söderström, Henrik Stadig, Knud Nissen och Kristin Piikki Institutionen för mark
Läs meredna i en droppe vatten
edna i en droppe vatten Patrik Bohman SLU Institutionen för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet Källa: https://www.slu.se/institutioner/akvatiska-resurser/sok-publikation/aqua_reports/ edna projekt
Läs merVattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson
Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson 20171122 1 Skogens ekosystemtjänster (Skogsstyrelsen Rapport 2017:x) Exempel: Försörjande Timmer och massaved, Biobränsle, Dricksvatten,
Läs merNorra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Läs merHavsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
Läs merBehövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merGnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute
Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien
Läs merCopernicus. -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet
Copernicus -och nya satelliter och sensorer i Sentinelprogrammet Geografiska Informationsbyrån -tre grundare Sara Wiman Tobias Edman Greger Lindeberg www.geografiskainformationsbyran.se Geografiska Informationsbyrån
Läs merVilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
Läs merSkogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se
Skogsbrandsdetektion i Sverige Rickard Hansen rickard.hansen@msb.se Syfte med studien Nuvarande situation i Sverige och de olika länen. Behovet i de olika länen. Befintliga och alternativa detektionsmetoder.
Läs merstadsklimatet värme och gröna strukturer
Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson Frågor: A C Finns verkligen ett
Läs merKvävedynamik vid organisk gödsling
Kvävedynamik vid organisk gödsling SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Kvävehushållning och hållbar produktion Egenskaper hos organiska gödselmedel Pågående forskning: rotmiljöns kvävedynamik
Läs merLånga tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå
Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Trender och
Läs merSannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner
Sannolikhetsprognoser för nedisning på vindturbiner Tema Vindresurs 2018-11-08 Jennie Molinder Uppsala Universitet Kontakt: jennie.molinder@geo.uu.se Motivation Kan sannolikhetsprognoser av istillväxt
Läs merEkosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Läs merVilka fågelarter förekommer här?
Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst
Läs merSMHIs nederbördsmätning
Mallversion 1.0 2009-09-23 2011-04-01 SMHIs nederbördsmätning Jonas German jonas.german@smhi.se 011-495 8596 Vårt uppdrag Statlig myndighet under Miljödepartementet Experter inom meteorologi, hydrologi,
Läs merLandskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori
Läs merKlimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt
Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats
Läs merService Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria
Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942 Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Global Monitoring for Environment and Security Services In-situ systems GMES Space systems Data
Läs merCropSAT gödsla rätt med satellithjälp
CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande
Läs merFramtidens lövskog 15 mars 2013
Tillståndet i lövskogen! Framtidens lövskog 15 mars 2013 Lönsamhet i lövskogsbruket!? Lars Rytter The choice of species in forestry is important, and a real issue as large areas of wind-damaged forest
Läs merVallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.
Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu
Läs merRAPPORT INFRASTRUKTURNÄRA VEGETATION I GÖTEBORG. Fredrik Lindberg Lars Johansson Sofia Thorsson
INFRASTRUKTURNÄRA VEGETATION I GÖTEBORG Fredrik Lindberg Lars Johansson Sofia Thorsson Stadsklimatgruppen Institutionen för geovetenskaper Göteborgs universitet RAPPORT GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merBättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten
Bättre inventeringar av marina miljöer Kunskap för planering och förvaltning av kust och hav Johnny Berglund, Länsstyrelsen Västerbotten Prövning av vattenverksamhet Prövning och och strandskydd tillsyn
Läs merKlimatet, Skogen och Granbarkborren
Klimatet, Skogen och Granbarkborren - Klimatdata ur ett användarperspektiv Anna Maria Jönsson Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för naturgeografi och ekosystemanalys Effektmodellering
Läs merSammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat
Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:
Läs mer