stadsklimatet värme och gröna strukturer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "stadsklimatet värme och gröna strukturer"

Transkript

1

2 Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson

3 Frågor: A C Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Hur påverkar vegetation stadsklimatet? Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? B Hur påverkar stadsplanering klimatet i staden? D

4 A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat?

5 Temperaturprofil över ett hypotetiskt stad Copyright: Monument Info Research

6 1 stad = många mikroklimat! 4 C 43 C Satellitbild av yttemperatur över Atlanta, dagtid. Copyright: NASA

7 Effekt av skuggande träd på yttemperaturen Bild från värmekamera i Tel Aviv. Copyright: Saaroni et al. 2018

8 Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat

9 B Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet?

10 UrbanSIS projekt Copernicus Climate Change Service (C3S) för Europeiska städer dynamisk nedskalning: 1x1km 2 rumslig upplösning 3 tidsfönster på 5 år som representerar historiska, nuvarande och framtida förhållanden över 3 Europeiska städer (Stockholm, Bologna och Amsterdam/Rotterdam) 26 Grundläggande Klimatvariabler och 65 Indikatorer som kan visualiseras och laddas ner: Health sector Air quality Heat stress Discomfort EU limit values: concentrations EU limit/who guideline values: exposure Mortality long-term exposure Mortality short-term exposure Number of hot days Heat wave duration Heat induced mortality Thom Discomfort index Universal Thermal Climate Index Frequency of tropical nights Energy sector Energy consumption Heating degree days Solar energy Infrastructure sector Cooling degree days Monthly shortwave solar insolation Flooding Extreme precipitation Extreme precipitation intensity/duration Green infrastructure Growing season length Transport Frost days Ice days Zero-crossings Non-sector specific indicators Daily max/min/mean air temperature

11 Stockholms urbanavärmeö Månadsmedel 2m lufttemperatur i Juli 2014 (Resultat från projektet UrbanSIS)

12 Urban värmeskärgård Månadsmedel 2m lufttemperatur från 15 Juni till 15 Juli 2014 Uppsala Stockholm Södertälje (Resultat från projektet UrbanSIS)

13 Väderobservationsnät kampanj officiella väderstationer privata mätstationer

14 Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? Ja! Både modeller och sensorer har tillräcklig upplösning och noggrannhet. B

15 C Hur påverkar vegetation stadsklimatet?

16 Kalla park-öar i staden Park Cool Island (PCI) Observatorielunden Dygnsvariation av temperatur (medelvärde över 5 år) Temperatur ( o C) Vinter PCI medel = 1.64 o C PCI dag 0.8 o C PCI natt 2 o C Sommar PCI dag 0.9 o C PCI natt 3.5 o C PCI medel = 1.82 o C Temperatur i gaturum Temperatur i grönområde Temperaturen i Observatorielunden är i medel 1.7 o C lägre än temperaturen i närliggande gaturum, med en tydlig dygnscykel. Kraftigare avkylning under sommaren och nattetid i grönområden. (Resultat från projektet UrbanSIS)

17 Kalla park-öar i staden Medel av strålingsvärme (T mrt ) från beräkningsmodellen SOLWEIG Eskilstuna, 26 juli 2014 T mrt ( o C) Upp till 30 o C minskning av dygnsmedelvärde av T mrt i parken, ger 40 o C vid 13:00 (lufttemperatur ~ 32 o C)

18 Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat. Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? Ja! Både modeller och sensorer har tillräcklig upplösning och noggrannhet. B C Hur påverkar vegetation stadsklimatet? Vegetationen minskar värmeuppbyggnad igenom skuggning och transpiration.

19 D Hur påverkar stadsplanering klimatet i staden?

20 Scenarier för Stockholms urbana utveckling Sthlm stad 2030 Sthlm regionen 2050 MSB projekt HazardSupport Svart stad Extrem förtätning! Ingen vegetation i bebyggda miljöer Stadsutveckling och omvandling enligt översiktsplan ger minskade grönytor Endast förändringar inom Stockholm stad Kalibrerat mot officiellt mål om nya bostäder Modellerad utbyggnad enligt regionala utvecklingsscenarier ger kraftig utbredning av staden Förändringar i hela Stockholmsregionen Kalibrerat mot prognoser över antal nya bostäder per kommun (RUFS 2050) Grön stad Ökning av andelen grön infrastruktur (gröna tak, gatuträd) Potential för gröna tak antas på offentliga byggnader (under utveckling)

21 Differens medeltemperatur 15juni-15juli Sthlm stad 2030 Sthlm regionen 2050 Svart stad Differens scenarioreferens ( o C) Medeltemperaturen ökar upp till 0.45 o C Skillnader främst vid byggnation i nuvarande natur- och grönområden Medeltemperaturen ökar upp till 1.2 o C Skillnader främst vid byggnation i nuvarande natur- och grönområden Större avtryck pga regionala utvecklingsscenarier Medeltemperaturen ökar upp till 1.0 o C Skillnader vid förtätning av befintliga bebyggda miljöer

22 Differens svart stad referens Värmebölja: 5-10 juli 2014 (dygnsmedel lufttemperatur > 26 o C) Timvis lufttemperatur från referens och scenario över 8 platser: Den avkylning som Stockholms grön områden orsakade under värmeböljan var i medel 0.4 o C, med dygnsmax under flera dagar över 1.0 o C

23 Svar: A Finns verkligen ett särskilt stadsklimat? Ja! Staden påverkar den omgivande atmosfären och skapar ett eget klimat Finns verktyg och data för att analysera stadsklimatet? Ja! Både modeller och sensorer har tillräcklig upplösning och noggrannhet. B C Hur påverkar vegetation stadsklimatet? Vegetationen minskar värmeuppbyggnad igenom skuggning och transpiration. Hur påverkar stadsplanering klimatet i staden? Kraftig lokal påverkan. Omfattande grönstruktur gör skillnad. D

24 Central Park, NYC tack!

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen

Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Sol, vind och vatten i stadsplaneringen Per Jonsson Utredning & Strategi, Tyréns Fredrik Lindberg Göteborgs Universitet 2014-04-09 Agenda 1. Varför kommer det behövas kunskap inom stadsplanering om Sol

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Två typer av problem! Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Predictions of global warming

Två typer av problem! Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Predictions of global warming Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Ingvar Holmér Laboratoriet för termisk miljö Ergonomi och aerosolteknologi Designvetenskap Lunds tekniska högskola Två typer av problem Extrema väderhändelser

Läs mer

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter?

Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad

HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad HELA STADEN argument för en grönblå stadsbyggnad Agneta Persson, avdelningschef Offentliga rummet, C4 teknik, Kristianstads kommun, agneta.persson@kristianstad.se Ett initiativ från Lunds kommun Partnerskapsprojekt

Läs mer

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat David Hirdman Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat med fokus på krishantering Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein,

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2)

Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2) Bioclimatic Tool Bioclimatic Täby Park (DP1 och DP2) Figur 1. Modelleringsområdet. Förutom höjdsatta gaturum används även den befintliga markmodellen för bedömning av mark höjd. Bioclimatic Tool Computational

Läs mer

Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön

Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön Grönstrukturens betydelse för stadens ventilation- Klimatets betydelse för den urbana miljön Sammanfattning Goda kunskaper om det urbana klimatet är en förutsättning för att kunna planera för en god bebyggd

Läs mer

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Läs mer

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07 Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Seminarium om kulturgrödor, SLU, Ultuna, måndagen den 20 maj 2019 Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Jacob von Oelreich, sektoransvarig inom klimatanpassning, Kunskapscentrum

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Läs mer

Hur ska vi anpassar oss?

Hur ska vi anpassar oss? Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete

Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete Grönstrukturers roll i kommuners fysiska planering och klimatanpassningsarbete - En studie av fem kommuner i Västra Götalandsregionen Masteruppsats 30hp vt 2012 Masterprogrammet i Geografi Av: Jenny Haglind

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare värld, Naturvårdsverket Årsmedeltemperatur

Läs mer

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov Slutrapport Arbetsgrupp för klimatanpassning inom byggnader och byggnadskonstruktion (augusti 2011 februari

Läs mer

CREATING LIVING CITIES

CREATING LIVING CITIES ECODISTR-ICT 2015-11-17 CREATING LIVING CITIES CAREOFCITY.COM Christina Wikberger, City of Stockholm HELBILD URBAN ECOSYSTEM SERVICES TARGETS Raise awareness of the potential of ecosystem services in urban

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Skogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i

Skogens mikroklimat. Caroline Greiser Doktorand i Caroline Greiser Doktorand i växtekologi caroline.greiser@su.se Skogens mikroklimat Miljöövervakningsdagarna 2018-09-26 Block II Klimatförändringar i skog och mark I ett varmare klimat börjar arter flytta...

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER

VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER VINSTER OCH RISKER MED TÄTARE STÄDER Samhällsbyggnadsdagen 2015 Den goda kompakta staden Meta Berghauser Pont Forskningsgrupp SMoG Utveckling täthet i Amsterdam 1400-2000 Täthet inhabitants per hectare

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Klimatet och våra utomhusanläggningar Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012 Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå

Läs mer

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH viveka.palm@scb.se En bred agenda Universell 17 mål, 169 delmål, 232 indikatorer

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Årsmedeltemperatur och Årsnederbörd 1961-1990 2 Normalperioder Världens meteorologer enades i början av 1900-talet

Läs mer

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden Lars J. Nilsson Lunds universitet Simrishamns energieffektiviseringsdag 19 augusti 2011 En ljus framtid i sikte En mängd studier visar att omställning

Läs mer

Urbana Värmeeffekter - Kvarteret Sperlingens backe

Urbana Värmeeffekter - Kvarteret Sperlingens backe Urbana Värmeeffekter - Kvarteret Sperlingens backe 2017-04 - 04 1 / 11 Kontaktuppgifter: Tobias Edman Geografiska informationsbyrån i Stockholm AB tobias.edman@geografiskainformationsbyran.se 2017-04-04

Läs mer

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

Klimatförändringar och samhället. 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Klimatförändringar och samhället 18 november 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Vad händer med klimatet? Vad har vi observerat? Sveriges temperatur och nederbörd från1860

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmepumpar i ett nytt. Vision 2020 2050. Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Värmepumpar i ett nytt teknologiskt perspektiv Vision 2020 2050 Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Tydliga tecken! Hot eller Möjlighet??????? Temperaturen ökar! Havsytan stiger! Krympande

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik Sveriges klimat, igår och idag Varför förändras klimatet nu? FRÅN IPCC (2013) OCH CLIMATE RESEARCH UNIT, UNIV. OF EAST ANGLIA Från En varmare

Läs mer

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata version januari 2019 Manual SMHI klimatdata Ägare Sametinget Ansvariga personer Anne Walkeapää Bengt Näsholm Leif Jougda Stefan Sandström Förslag och synpunkter skickas till Sametinget Anne Walkeapää anne.walkeapaa@sametinget.se

Läs mer

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring

Framtidens transporter. Skellefteå 9 okt. Ingela Jarlbring Framtidens transporter Skellefteå 9 okt Ingela Jarlbring Nationella och internationella transportmål - Målsättningar och utmaningar 2 2012-10-09 Fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret

Läs mer

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat SAMMANFATTNING till Klimatologirapport nr 47, 2017, Extremregn i nuvarande och framtida klimat Tre huvudsakliga resultat från rapporten är:

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem?

Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Extremväder Vad är det? När och var händer det? Hur hanterar olika samhällsaktörer dem? Gustav Strandberg, Karin Jonsson (SMHI) Mats Nordenskjöld (if) Maria Rothman (Norrköpings kommun) Erik Glaas, Mattias

Läs mer

Riskbild 3. Södermanland. Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter. Rapport 2016:3

Riskbild 3. Södermanland. Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter. Rapport 2016:3 Riskbild 3 Södermanland Extrema vädersituationer Klimatförändringar och lokala effekter Rapport 2016:3 Länsstyrelsen i Södermanlands län har tagit fram ett planeringsunderlag som avser att underlätta arbetet

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad

Läs mer

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera

Läs mer

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln? Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson

Läs mer

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder

Läs mer

Stadsplanering för ökad hälsa

Stadsplanering för ökad hälsa SKLs Trafik- och gatudagar 2014 Stadsplanering för ökad hälsa Pia Lindeskog Sakkunnig/Dr med vet Folkhälsomyndigheten 2. 2014-10-16 Folkhälsopolitik Övergripande mål samhälleliga förutsättningar för en

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,

Läs mer

The Arctic boundary layer

The Arctic boundary layer The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,

Läs mer

En digital tvilling av staden växer fram. Eric Jeansson Geodatastrateg Göteborgs stad Ordförande Geoforum Sverige

En digital tvilling av staden växer fram. Eric Jeansson Geodatastrateg Göteborgs stad Ordförande Geoforum Sverige VIRTUELLA GÖTEBORG En digital tvilling av staden växer fram Eric Jeansson Geodatastrateg Göteborgs stad Ordförande Geoforum Sverige SU ST AI N ABL E C I T Y OPEN T O T H E WOR L D Utmaningar Samhällsutmaningarna

Läs mer

Kvalitetssäkring av modellberäkningar

Kvalitetssäkring av modellberäkningar Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot

Läs mer

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys

Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2. Boel Lövenheim, SLB-analys Luftföroreningar och befolkningsexponering i ABCDX län Kartläggning av PM10 och NO 2 Boel Lövenheim, SLB-analys Resultat tilläggsprogram 2015/16 - Tilläggsprogam 2015: Kartläggning av 2015 års halter av

Läs mer

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN?

DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? DAGVATTENKVALITETSMODELLER VILKA FINNS OCH HUR VÄLJER MAN? Matthias Borris RISE Research Institutes of Sweden Urban Water Management Modeller kan beskriva ett fenomen i verkligheten. lösa specifika problem

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111).

Klimatscenariokartor. För den som vill fördjupa sig mer finns en rapport att läsa: Climate indices for vulnerability assessments (RMK 111). Klimatscenariokartor Klimatfrågan är mycket komplex och berör både klimatsystemets och samhällets framtida utveckling. Dessa är intimt sammankopplade genom människans påverkan på klimatet och genom samhällets

Läs mer

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från Urban adaptation through two lenses Experiences from climate proofing Helsinki as a researcher and a politician Urban anpassning genom två linser - Erfarenheter från klimatriskhantering i Helsingfors som

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Jörgen Jones RAPPORT NR 2015-24 Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn Pärmbild. Bilden visar beräknad 90-percentil av dygnsmedelhalt för partiklar PM10 för i scenario 2030. Gul färg

Läs mer

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson

WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure. Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson WP 2 Urban and Regional Planning and Infrastructure Bengt Holmberg & Fredrik Pettersson WP 2 omfattar: Urban and Regional Planning and Infrastructure som ett medel att minska klimatgaserna Åtgärder och

Läs mer

Planering för en varmare stad

Planering för en varmare stad STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 Underlag till arbetet med Översiktsplan för Uppsala kommun 2016 UNDERLAGSRAPPORT: Planering för en varmare stad STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KSN-2014-132 RAPPORTFÖRFATTARE

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Åttonde varmaste oktober globalt sedan 1880 http://www.noaanews.noaa.gov/stories2010/20101118_globalstats.html

Läs mer

Stadsträds bidrag i stadens anpassning till ett förändrat klimat fallstudie Malmö

Stadsträds bidrag i stadens anpassning till ett förändrat klimat fallstudie Malmö Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University of Agricultural Sciences Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Stadsträds bidrag i stadens anpassning till ett förändrat

Läs mer

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna Regionala luftvårdsdagen 1 oktober 2013 Anna Engleryd Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-10-02 1 Sveriges internationella

Läs mer

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi

Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi Vad händer med jordens städer? Masterprogram i geografi Geografi, masterprogram Masterprogrammet inleds med en obligatorisk kurs i Urban hållbar utveckling. Här anläggs ett brett geografiskt perspektiv

Läs mer

Arbetsrelaterad värmebelastning

Arbetsrelaterad värmebelastning Arbetsrelaterad värmebelastning Kalev Kuklane Chuansi Gao Värmeexponering: från 25 C och högre, solstrålning Utomhus/industri bygg- och anläggningsarbete, skogsbruk, kraft och telekom mm. gruvarbete, metallbruk,

Läs mer

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar Johan Andréasson Photo: Göran Lindström, SMHI Slutseminarium för CPA-projektet i Arvika 2011-10-06 Upplägg Hur gör man? Från klimatmodell till flöden Beräkning

Läs mer

STRÅLNINGSKARTAN STOCKHOLM

STRÅLNINGSKARTAN STOCKHOLM RAPPORT STRÅLNINGSKARTAN STOCKHOLM 2014-12-12 2014-12-12 Uppdrag: 259433, Strålningskartan Stockholm Titel på rapport: Strålningskartan Stockholm Status: Koncept Datum: 2014-12-12 Medverkande Beställare:

Läs mer

Solstudier. Underlag till ny detaljplan för Energihamnen

Solstudier. Underlag till ny detaljplan för Energihamnen Solstudier Underlag till ny detaljplan för Energihamnen 2018.06.29 Rev A 2018.06.29 - kompl. morgontider Rev B 2018.08.30 - formulering sammanfattning arkitektur för en urban värld Introduktion Solstudierna

Läs mer

arbetstillfällen

arbetstillfällen Räkna med oss 69 386 17 000 Invånare i Täby, december 2016 Invånare i Täby, december 2016 1,105 1,105 Befolkningsökning 2016 Prognos: 89 000 invånare år 2026 71,2km 2 Nya bostäder planeras att byggas i

Läs mer

FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson

FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson FÖRTÄTNING I URBANA MILJÖER Fredrik Eriksson Sociolog FÖRTÄTNING PÅGÅR IDAG BOR CA 50 % AV VÄRLDENS BEFOLKNING I URBANA MILJÖER STÄDERNA ÖKAR SIN POPULATION BOSTADSBRIST I MÅNGA STORSTÄDER VILKET LEDER

Läs mer

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande

Bortom BNP-tillväxt. Scenarier för hållbart samhällsbyggande Bortom BNP-tillväxt Scenarier för hållbart samhällsbyggande En annan berättelse Ett framtida hållbart samhälle som inte bygger på ekonomisk tillväxt hur skulle det kunna se ut? Samhället står inför en

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Dagens stadsutveckling - en viktig parameter i strävan för bättre luftkvalitet. Marie Haeger-Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White

Dagens stadsutveckling - en viktig parameter i strävan för bättre luftkvalitet. Marie Haeger-Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Dagens stadsutveckling - en viktig parameter i strävan för bättre luftkvalitet Marie Haeger-Eugensson COWI/GU Åsa Keane, White Under sista deceniet har Urban förtätning utretts av många, bl.a Boverket,

Läs mer

Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län.

Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län. Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enheten för Samhällsbyggnad 2013-11-22

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster En ny grönplan för Eskilstuna kommun strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster Eskilstuna industristad i omvandling som växer genom förtätning Ställningstaganden

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska

Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Värdering av ekosystemtjänster av urban grönska Transdisciplinärt forskningsprojekt (2013-2016) Finansierat av: Formas, Mistra Urban Futures och Trafikverket Syfte Utveckla kunskap och metoder som möjliggör

Läs mer