Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan"

Transkript

1 Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet

2 Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly Globala temperaturp förändringen (oc) Year Year Människans globala påverkan domineras av fossil förbränning 70 Sea Icce Extent (10 06 km3) Seaa Level Anom maly Havsytans y förändring (mm) Year Havsisens september p utbredning i Arktis Year

3 Uppvärmningen i Arktis är större än på andra ställen av vår jord, och här förväntar vi oss att se de största förändringarna Observerad avvikelse från medeltemp under 60 & 70 talen

4 Vi har observerat stora förändringar, inte bara i isutbredningen, utan även i fördelningen av flerårsis.

5 Direkta samhällskopplingar För att inte nämna potentialen av minskad frakttid mellan Atlanten och bortre Asien Genom Arktis är avståndet från Europa till Kina ca ⅔ av det genom Suez kanalen.

6 Ingen ny ide!

7 Direkta samhällskopplingar Kusterosionen kan vara upp till flera 10-tals meter per år och påverkar naturligtvis befolkningen direkt. Men även den mängd frusen mark k som h hamnar i havet h t deltar i klimatsystemet. Laptev h havet t Alaska Öst Sibiriska havet Sibirien

8 Hur påverkar en förändrad d isutbredning i den Arktiska k miljön? -Mer öppet vatten ger mer upptag av solstrålningen (minskat albedo) - Vattentemperaturen ökar - Smältvattnet ger lägre salthalt - Mindre is ger mer ljus till ytvattnet (ökad primärproduktion) p - Mindre is ger mer omblandning av ytvattnet från vinden - Mindre is ger större utbyte av gaser mellan ytvatten och atmosfär - Ökad halt CO 2 och lägre salthalt stärker havets försurning - Mindre is ger dels mer stormar i det öppna vattnet, dels mindre skydd av stränderna under hösten, vilket leder till ökad kusterosion Hur kopplar denna förändring tillbaka till mer sydliga områden, och då framförallt genom klimatet? - Lägre ytvattensalthalt kan minska djupvattenbildning - Flera faktorer påverkar havets upptag av koldioxid (??) - Ökad temperatur leder till större läckage av metan? - Ändrat havstemperatur och ökad försurning leder till förändringar i ekosystemet (ändrad utbredning av arter, inkl fisk)

9 Hur påverkar en förändrad d isutbredning i den Arktiska k miljön? -Mer öppet vatten ger mer upptag av solstrålningen (minskat albedo) - Vattentemperaturen ökar - Smältvattnet ger lägre salthalt - Mindre is ger mer ljus till ytvattnet (ökad primärproduktion) p - Mindre is ger mer omblandning av ytvattnet från vinden - Mindre is ger större utbyte av gaser mellan ytvatten och atmosfär - Ökad halt CO 2 och lägre salthalt stärker havets försurning - Mindre is ger dels mer stormar i det öppna vattnet, dels mindre skydd av stränderna under hösten, vilket leder till ökad kusterosion Hur kopplar denna förändring tillbaka till mer sydliga områden, och då framförallt genom klimatet? - Lägre ytvattensalthalt kan minska djupvattenbildning - Flera faktorer påverkar havets upptag av koldioxid (??) - Ökad temperatur leder till större läckage av metan? - Ändrat havstemperatur och ökad försurning leder till förändringar i ekosystemet (ändrad utbredning av arter, inkl fisk)

10 Havets strömmar De dominerande d strömmarna har stor betydelse för hur Norra Ishavet reagerar på klimatförändringar Röda och orangea pilar visar strömmarna i ytvattnet. Lila pilar visar strömmarna i djupvattnen. Kontinentalhaven är grundare än ca 200 m, ofta endast 30 m, djupbassängerna är ner till 4 km djupa.

11 Djupvattenbildning Issmältning ger ett mindre salt ytvatten som kan begränsa djupvattenbildning och därmed också den globala termohalina cirkulationen. Å andra sidan ökar isbildningen och därmed produktionen av saltlake.

12 Djupvattenbildning Flera k Fl kopplade ppl d klimatmodeller klim tm d ll ger en nf framtida mtid minsk minskad d transport av den termohalina cirkulationen i Atlanten.

13 Mätningar under de senaste årtiondet ger dock ingen indikation på en förändring på djupvattenflödet mellan Grönland och Island. Jochumsen, et al. (2012), Variability of the Denmark Strait overflow: Moored time series from , J. Geophys. Res., 117, C12003, doi: /2012jc

14 Mellan 1980 och 2000 ökade temperaturen vid nordpolen med ca 1 o Cpå ett djup av m. Detta är ett vatten som kommer från Nordatlanten.

15 Men instrument som mäter kontinuerligt har visat att detta inte är någon konstant förändring. Aagaard, K., and J.M. Johnson The North Pole Environmental Observatory mooring. Oceanography 24(3): ,

16 Kapitan Dranitsyn Utvecklingen av denna temperatursignal har följts på flera ställen, i Arktis. Dmitrenko, et al. (2008), Toward a warmer Arctic Ocean: Spreading of the early 21st century Atlantic Water warm anomaly along the Eurasian Basin margins, J. Geophys. Res., 113, C05023, doi: /2007jc

17 Och när man får längre tidsserier f framgår å variabiliteten i bilit t! Dmitrenko, et al. (2011), Properties of the Atlantic derived halocline waters over the Laptev Sea continental margin: Evidence from 2002 to 2009, J. Geophys. Res., 116, C10024, doi: /2011jc

18 Kolcykeln i Norra Ishavet Partialtrycket av CO 2 (pco 2 ) är lågt i ytvattnet som strömmar in i Norra Ishavet pga., 1/ avkylning, och 2/ biologisk i produktion (fotosyntes) Atm 2005 pco 2 µatm 2005 Bering Tjuktjer-haven Barentshavet

19 Kolcykeln i Norra Ishavet Hur stor potential finns att ta upp CO 2 då istäcket minskar? Medelvärdet för att nå jämvikt med atmosfären är 11 ± 3 g C m -2 vilket totalt ger ett möjligt upptag av 52± g C. Detta motsvarar ca 0.5% av globala utsläppen av antropogen CO 2. Underskott av kol i ytvattnet (g C m -2 )

20 Permafrosten tinar Kusterosionen har inte bara en direkt samhällskoppling, utan är även viktig för den globala koldioxidcykeln. Uppskattningar av mängden kol i marken på höga nordliga latituder, inklusive frusen mark och torv, ligger kring Pg C. Dvs 1, gc (atmosfären innehåller idag ca gc) Laptev h havet t Öst Sibiriska havet Sibirien

21 Det stora tillskottet av organiskt material från land bryts ner och resulterar i höga partialtryck altryck av CO 2, vilket driver ett flöde till luften. pco 2 (µatm) pco 2 (µatm) pco 2 (µatm) Laptev Sea 385 Ingen O 2 övermättnad! Lena East Siberian Sea pco 2 (µatm) ytvatten Chukchi Sea AOU (µmol/kg)

22 Läckage av kol till atmosfären Om man summerar överskotten av löst oorganiskt kol blir det för västra Östsibiriska havet ~ g C och ungefär samma för Laptevhavet. Då detta är grunda hav som blandas väl på vintern kan det mesta av detta läcka upp till atmosfären. Totalt svarar det mot drygt 1 av de globala utsläppen av antropogen CO 2. Integrerat överskott löst oorganiskt kol (gc m -2 )

23 Nytt fenomen? Ytvatten data från juli augusti 1994 Tundra NE Tillsammans med 2008 data Ytvatten p CO in situ Olene ek 1200 Beror de högre halterna av pco 2 på ett ökat inflöde av organiskt material från land?

24 Försurning av havet Nedbrytning av organiskt material, marint eller landproducerat, bidrar även till havets försurning genom produktion av CO 2 (kolsyra). Detta sker huvudsakligen på bottnarna i de grunda Sibiriska kontinentalhaven där vattnet blir korrosivt för aragonit och kalcit. Båda är kalciumkarbonat, men med olika kristallstruktur. Aragonitmättnad i bottenvattnet Kalcitmättnad i bottenvattnet

25 Försurning av havet Vatten som är undermättat med avseende på kalciumkarbonat sprids ut i centrala Norra Ishavet Kalcit mättnad pco 2 (µatm) Aragonit mättnad

26 Metan Metanhydrater ( ggr mer än årliga utsläppen av antropogen CO 2 ) finns i tundran och shelfhavens sediment. Skillnaden är att de senare utsätts för betydligt varmare omgivning, då havsvatten aldrig går under ca -1.8 o C. Nu hotar ännu varmare vatten!

27 Metanbubblor observerade under ISSS-08 ISSS 08 i Laptev havet: 19 september, Prof Igor Semiletov. Si Signaler l i sedimentet di t t som visar i dä där gas h har b bubblat bbl t ut. t

28 Metan 2 m 15 m 30 m Löst metan på olika djup (2 m, 15 m, 30 m), vilket visar att dessa hav är en källa av metan till atmosfären. Frågan är om källan ökar med varmare klimat? Koncentration i jämvikt med atmosfären, ca 4 nm.

29 CO 2 i Norra Ishavet och klimatet En mängd processer samverkar och det är svårt att förstå den totala effekten havets cirkulation havsis produktion metan Atmosfär och land luft-hav CO 2 utbyte djupvatten bildning primär produktion

30 Är Arktis klimatförändringens kanariefågel?

31

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Tillståndet i kustvattnet

Tillståndet i kustvattnet Tillståndet i kustvattnet resultat från förbundets mätprogram Jakob Walve & Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet I Stockholms innerskärgård var det under 15 ovanligt låga närings-

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Klimatförändringar genom jordens historia

Klimatförändringar genom jordens historia Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:

Läs mer

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Klimatscenarier i miljömålsarbetet Klimatscenarier i miljömålsarbetet Tom Hedlund Naturvårdsverket 2010-10-22 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Prognos till 2020 och utvecklingstrend för miljökvalitetsmålen Begränsad

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2006 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i geovetenskaper 2006 till Wallace S. Broecker, Lamont-Doherty

Läs mer

Geomorfologiska effekter av den globala uppvärmningen

Geomorfologiska effekter av den globala uppvärmningen Geomorfologiska effekter av den globala uppvärmningen Inledning Den globala uppvärmningen ger upphov till en stor mängd olika geomorfologiska effekter som påverkar i stort sett hela jorden. Ett urval av

Läs mer

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change

FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland. Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers

Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland. Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers Statistik på arktisk forskningsstation på Grönland Kerstin Wiklander Matematiska vetenskaper Göteborgs universitet och Chalmers Min vardag som universitetslektor i matematisk statistik Undervisning Både

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Ett svenskt globalt initiativ i klimatfrågan

Ett svenskt globalt initiativ i klimatfrågan Samverkansgruppen för nya klimatstrategier: Cogito, etik & energi, Forum Hållbar Framtid, Föreningen Sveriges Energirådgivare och Föreningen Vetenskap för Hållbar Utveckling Ett svenskt globalt initiativ

Läs mer

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14.

Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14. Veckobrev från Isbrytaren Oden 2014-07-14. Hej alla, Navigation Då var vi ute på nya äventyr eller rättare sagt, vi har varit i Arktis lite drygt en vecka nu. Än så länge har ingen forskning påbörjats,

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 1/18 13.11.2015 Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram 2005-2015 2/18 INNEHÅLL RECIPIENPFÖRHÅLLANDENA OCH KLASSIFICERINGSMETOD.3 RECIPIENTENS UTBREDNING... 5 MÄTPUNKTER... 6 LOTSBROVERKETS

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll Old Tjikko 9550 år BP Fulufjället 905 m ö.h. Lisa Öberg Trädgräns de översta minst 2 m höga träden av en viss art i en viss fjällsluttning Trädgräns Kalfjäll

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?

Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2

Läs mer

Byt vanor. och res klimatsmart

Byt vanor. och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens

Läs mer

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR

DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMAT- FÖRÄNDRINGAR KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES:

Läs mer

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken 2014 Författare: Mia Arvidsson 2015-01-12 Rapport 2015:2 Naturvatten

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED

ANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED ANTARKTIS Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED h Isblock stora som mindre länder är på drift. Isen smälter och vattennivåerna stiger. h Världen över

Läs mer

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Bevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område

Läs mer

Frågor och svar. om polarforskning

Frågor och svar. om polarforskning Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Nationellt ämnesprov i Geografi VT 2014, andra upplagan, lite kritik.

Nationellt ämnesprov i Geografi VT 2014, andra upplagan, lite kritik. Nationellt ämnesprov i Geografi VT 2014, andra upplagan, lite kritik. Efter första upplagan av denna kritik av ämnesprovet i geografi blev jag ombedd av en representant för skolverket att ta bort vissa

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time

Läs mer

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll

Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Bilaga 2 - Östersjöpositionen struktur och innehåll Perspektiv Utmaning Miljöpåverkan Position Det goda exemplet Det arbetar vi med Övergripande Säkerheten Klara av balansen mellan ökad tillväxt / välfärd

Läs mer

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata

Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Klimatförändringar i Antarktis med hjälp av in-situ och satellitdata Melissa Chierici Associate professor Department of Chemistry Marine Chemistry University of Gothenburg Upplägg Introduktion till Antarktis

Läs mer

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat!

MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! MARINE MONITORING AB Effektövervakning av TBT Åtgärder ger resultat! Marina Magnusson Upplägg Vad är TBT? Molekylstruktur Användning Var finns det? Spridning/ nytillskott Hur farligt? Halveringstid Påverkan

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,

Läs mer

Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav?

Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav? Climate change: Hur surt blir livet i ett försurat hav? Bodil Hernroth Högskolan Kristianstad och KVA, Sven Lovén Center för marina vetenskaper-kristineberg bodil.hernroth@hkr.se Atmosfärens växthuseffekt

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Martin Hansson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 214-2-12 Dnr: S/Gbg-214-16 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 214-2-3-214-2-12

Läs mer

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?

Läs mer

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01

Olja och miljö. Miljöeffekter. Skyddsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Datum 2011-04-01 samhällsskydd och beredskap KOMMUNENS OLJESKYDD 1 (5) Olja och miljö Miljöeffekter Ett oljeutsläpp orsakar skador på växt- och djurliv genom nedsmetning och förgiftning. Oljor har olika egenskaper beroende

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen

Läs mer

Observationer Förlängda tidsserier

Observationer Förlängda tidsserier FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

REGIONALA LUFTVÅRDSDAGEN

REGIONALA LUFTVÅRDSDAGEN REGIONALA LUFTVÅRDSDAGEN Stockholm 13 november 2015 Helena Sabelström Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-13 1 Genomförande av EU:s luftregelverk 1996 1999 2000 2002 2004 2008

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se

Interreg IVA Kattegatt-Skagerrak programmet Ingela.isaksson@lansstyrelsen.se Hav möter Land klimat vatten & samhällsplanering tillsammans Projektledare: Ingela Isaksson Norsk koordinator: Tyra Risnes Dansk kontaktperson: Peter Grönkjaer Länsstyrelsen Västra Götalands län (lead

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Vad hände egentligen när den senaste

Vad hände egentligen när den senaste Vad hände egentligen när den senaste inlandsisen bildades och sedan smälte? Varför fick vi istider under kvartärtiden? Vad är det som styr istidscyklerna? Hur har vår kunskap om istidscyklerna utvecklats?

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

havet Haven försuras Skarpsillsfiske ska rädda torsken Ny aktionsplan för Östersjön Odla gröda men inte övergöda

havet Haven försuras Skarpsillsfiske ska rädda torsken Ny aktionsplan för Östersjön Odla gröda men inte övergöda om miljötillståndet i svenska havsområden havet 2008 Haven försuras Skarpsillsfiske ska rädda torsken Ny aktionsplan för Östersjön Odla gröda men inte övergöda Bottenviken Havet om miljötillståndet i svenska

Läs mer

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?

Läs mer

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 2005-12-05 Dnr: Mg 2005-265 EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS CRUISE REPORT FROM R/V ARGOS Expeditionens varaktighet:

Läs mer

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän

Läs mer

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser Ca 700 000 båtar totalt i Sverige Varav

Läs mer

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

Läs mer

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning

Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning Sammanfattande rapport Utsläpp av fossil koldioxid från avfallsförbränning En kol-14-analys av avfallet vid Sävenäs avfallskraftvärmeverk Lia Detterfelt,

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det?

Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Lektionsupplägg: Ozon vad gör det? Ozonskiktets funktioner blandas ofta ihop med förstärkt växthuseffekt på ett felaktigt sätt. Genom övningen reder ni ut vad som gör vad i atmosfären och varför ozonskiktet

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Håkan Pleijel Växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Innehåll - översikt Effekter av ozon på vegetation Jordbruksgrödor Skogsträd Ozonhalt

Läs mer