Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya"

Transkript

1 Vegetation, klimat och satellitdata Vegetation, klimat och satellitdata ANNA MARIA JÖNSSON, INST. FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP, LU Satellitdata Biom Årstidscykler Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya Reflectance (%) Varför använda satelliter för övervakning av vegetation? Landsat ETM wavebands 30 Senescent leaves Uppdatering med dagars intervall Yellowing leaves Green leaves Studera förändring av vegetation och markanvändning visible NIR MIR Wavelength (micro meter) Övervaka påverkan av ett varmare klimat UPPLÖSNING Spatial Studera effekter av extrema väderlekshändelser Spektral (radiometrisk) - bandbredd, antal band µm µm µm 7 Temporal - hur ofta satelliten återkommer µm µm µm Relative reflectance Clear water Vegetation Rocks Soil Water with phytoplankton nm Wavelength Band 1 Band 2 Band 3 (B) (G) (R) Band 4 (NIR) Band 5, 6, 7 Red (R) level RGB false-colour image Green (G) level Blue (B) level Landsat FCC Near Infrared ref. = Red color Red ref. = Green color Green ref. = Blue color 1

2 Spektral signatur för vatten, skog, jord, gräsvegetation och moln VI vegetationsindex VI=NIR-R NDVI normaliserat VI NDVI=(NIR-R)/(NIR+R) - Kompenserar för skillnader i ljusförhållanden mellan olika tidpunkter och platser - Förstärker små skillnader, t.ex. mellan mark och vegetation NDVI tidsserie för en lokal NDVI Granskog, mellansverige year Kvalitetsflaggor = snö = moln NDVI = normalised difference vegetation index, ett mått på grönska NDVI nära 0 = sparsam vegetation, nära 1 = tät vegetation Växtsäsongens längd, övervakning av skogens utveckling Vintertid: stor effekt av snö = ok, klar sky Behöver kunskap om växtfysiologi och fenologi för att tolka tidsserier av satellitdata Förstå hur vegetationen reagerar på störningar och markanvändning klimatförändring ändrad tillgång på resurser som behövs för fotosyntes (t.ex. PAR, CO 2, H 2 O, N) Global vegetation pattern - map based on MODIS data Deciduous Needleleaf Less sensitive to frost damage Deciduous Needleleaf Evergreen Needleleaf Deciduous Broadleaf Evergreen Needleleaf Expensive in terms of carbohydrates Needles last for 4-12 years Winter dormancy Spring recovery onset of photosynthesis Deciduous Broadleaf High photosynthetic capacity Expensive in terms of nutrients vegetation period -at least 4 months Sulla-Menashe, D et al. (2011), Remote Sensing of Environment 115,

3 Biom Vegetationsområde Klimatet påverkar storskalig utbredning regional ansamling av växtsamhällen Skåne Årsmedeltemperatur C Årlig nederbörd mm Figur: wikipedia Biotemperature ( C) Latitudinal Belts Polar Subpolar Boreal Cool temperate 12 Warm temperate Subtropical 24 Tropical Holdridge (1947) Life Zones model Scrub Moist Ice Moist Wet Wet Altitudinal Belts Nival Alpine Subalpine 1.5 Moist Wet Steppe Scrub Montane Thorn 12 Steppe Lower montane Moist Wet Scrub Thorn Pre-montane Woodland 24 Very Thorn Moist Wet Scrub Woodland 3 6 Konvergent evolution Områden med liknande klimat, har ofta liknade växter och djur Växtstruktur bladtyp rumslig fördelning Fagus sylvatica Nothofagus Annual precipitation (mm) Norra hemisfären Södra hemisfären Temperature as a control on plant distributions Poleward and alpine biome limits often correspond to low temperature isotherms are often hard physiological limits result of processes that directly limit survival in a given environment Low-latitude and low-altitude biome limits are typically soft determined by competition between different plant types within their physiological niches Water availability as a control on plant distributions drier moister Potential evapotranspiration ratio (PET/precipitation) physiology determines limits competition determines limits Shrubs Needleleaf trees Summergreen broadleaf trees Evergreen broadleaf trees Absolute minimum temperature C Vegetation type forest savannah desert 3

4 Anpassning till vinterkyla Bladfällande Vintergrön, invintring Annuell Anpassning till (sommar)torka Bladfällande Suckulent Djupt rotsystem Kort livscykel under regnperiod Anpassning till konkurrens om ljus Tidigt på plats Investering i stam Ice Lian, slingerväxt Skuggföredragande Moist Wet 3 Moist Wet Scrub 6 Steppe Moist Wet Scrub 12 Thorn Steppe Moist Wet Scrub Woodland 24 Thorn Very Moist Wet Scrub Woodland Klimatfaktorer kan vara begränsande Liebligs minimum lag Ekologiskaprocesser styrsaven, ellerettfåtal, faktorer som det råder brist på. De resurserochråmaterialsomdetfinnsgott om förblir delvis outnyttjade. Utbredningenaven art bestämsavden faktor som organismen har minst anpassning för eller minst kontroll över. 4

5 Allokering ett sätt att balansera tillgång och behov Allocation of biomass in relation to climate Leaves Rot-skott kvoten påverkas av tillgång på bl.a. vatten och kväve Roots Drought index (PET/precipitation) Stems % Sammanfattning Grimes triangel: olika arter dominerar i olika miljöer klimatförhållanden Artspecifik respons störningståliga Stressfaktor För lite ellerförmycket? Undvika/Tolerera icke-optimala förhållanden Mellanartskonkurrens Dominerande växtsamhälle Temperatur Tungmetaller Syre Vatten Salt Ljus Luftföroreningar Lövfällande Anpassning (rot skott) Härdighet Annuell konkurrens tolerans Förekomst av ogynnsamma miljöfaktorer Naturlig succession Växtsamhällen långt ifrån alltid i jämvikt med klimatet Klimaxsamhälle - Succession -Ekotoner Naturlig störning - Mänsklig påverkan En förändring i artsammansättning över tid riktad kolonisering och utrotning av populationer i ett samhälle Primär succession (efter istid, vulkanutbrott) jordmånsbildning Sekundär succession(efter brand, storm) finns jordmån och arter i närheten som kan kolonisera 5

6 Växtfenologi Årstidväxlingar Knoppsprickning Blomning Lövfällning Mänsklig påverkan- markanvändning Växtsäsongens längd Hur påverkar klimatet växternas fenologi? Temperatur Vinterhärdighet hos gran Inte härdad Initialt härdad Härdad, tåler vinterkyla Nederbörd Daglängd Kloroplasterna längs cellväggen, Aktiva fotosyntes Kloroplasterna hopklumpade, ej fotosyntetiskt aktiva Fotosyntes Autotrofer: gröna växter, alger Klyvöppningarna reglerar växtens gasutbyte Källan till i stort sett all biomassa och energi för levande organismer Producerar syre(restprodukt) H 2O H 2O CO2 + H2O + PAR CH2O + O2 CO 2 CO 2 Gross primary production (GPP) = summan av all fotosyntes i ett ekosystem (under ett år) Netto primary production (NPP) = GPP - autotrof respiration Upptag av koldioxid leder samtidigt till avdunstning av vatten WUE - water use efficiency Kolhydrat+ syre-> energi+ koldioxid+ vatten 6

7 Tre olika system för fotosyntes C3 C4 CAM Hos alla levande organismer Respiration Autotrof respiration ~ 50% av GPP ingen separation rumslig separation separation över dygnet Stomata öppen under dagenförco 2 fixering och kolhydratproduktion Stomata stänger vid brist på vatten CO 2 fixering och kolhydratproduktion skeri olika cellvävnader Lägre fotorespiration Tåler vattenstress bättre Stomata öppen under natten/stängd under dagen CO 2 fixeringunder natten, kolhydratproduktion under dagen Mindre vattenförlust Heterotrof respiration (djur, svampar, bakterier) Nedbrytare står för den största delen Den totala respirationen över tid är ungefär GPP Finns ekosystem där kolinlagringen domnierar Changes in Terrestrial Net Primary Production Sammanfattning Increased NPP from 1982 to Temperatur Vatten Ljus CO 2 Calculated from GIMMS and PAL data sets. Årstidsberoende Fotosyntes Stomata Gasutbyte R. R. Nemani et al., Science 300, 1560 (2003). Växternas kolbalans WUE C3 C4 CAM Drought-Induced Reduction from 2000 to 2009 NPP Respiration underhåll tillväxt Satellite data from MODIS M. Zhao, et al. Science 329, 940(2010) herbivorer förna O 2 Energi Livsform, olika strategier encellig annuell perenn vedartad Vegetation, klimat och satellitdata Satellitdata Biom Årstidscykler Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya Ekologi: läran om hur organismer påverkas av omgivande abiotiska(icke-levande) och biotiska(levande) faktorer. Atmosfär Abiotiska faktorer Rumslig miljö Hydrosfär EKOSYSTEM Litosfär Pedosfär Växter Rhizosfär Rötter, bakterier, svamp Biotiska faktorer Biosfär Djur Interaktioner mellan arter 7

8 Ekologi solenergi - tidigare deskriptiv växtätare - nu vanligt med modeller, t.ex. för att förutse ekologiska konsekvenser av klimatförändring växter köttätare - biogeografiskt perspektiv, fokus på att beskriva generella mönster och samband nedbrytare näringsämnen Biom nettoprimärproduktion & water use efficieny NPP gram biomassaper kvadratmeter och år (torrvikt) regnskog > nemoboreal zon boreal zon WUE gramtorrviktper kg H 2 O öken < , CAM växter Spannmål WUE C3 växter C4 växter 3-5 Energiflöde mellan trofinivåer Toppredator 0.1% Köttätare 1% Växtätare 10% Växter 100% Larscher 2003 DDT Miljögifter och tungmetaller anrikas i näringskedjan Täthetsberoende faktorer Utrymme Födoresurser Predation Sjukdomar och parasiter Konkurrens: uppstår när en resurs är begränsande Bärkraft: antalet individer som områdets resurser räcker till Reproduktion Immigration Population Mortalitet Emigration 8

9 Nischseparation Ekoton en gradient i landskapet Resursutnyttjande Resursutnyttjande Resursgradient Resursgradient Ekologisk nisch = en arts totala omvärldsrelationer -två arter kan inte ha exakt samma ekologiska nisch -konkurrens leder till nischseparation habitat = adress nisch = yrke Successionsförloppet: Tid efter störning påverkar ekosystemets biomassa och antalet arter Medelklimat vs extrem väderlek Vad som är extremt beror på artens anpassnings- och toleransförmåga Mängd/ Antal Omloppstid Inkl. gallring ~100 Biomassa Arter Tid (år) Artens resursallokering optimalt Reproduktion Tillväxt Överlevnad Miljöfaktor Klimatindex som ofta används i relation till ekosystemegenskaper Prec nederbörd (mm/år) MATårsmedeltemperatur ( C) Elev höjd över havet (m) Biologiskt relevant temperatur MTCM mean temperature of the coldest month Ett mått på hur kall vintern är. Av betydelse för utbredningen av olika vegetationsklasser i framförallt nordliga bredgrader (t.ex. boreala skogar och tundra). GDD5graddagar, summan av antal grader över 5 C under året. Ett mått på hur mycket energi finns för att driva växtprocesser. 9

10 Modell över granbarkborrens årscykel - ett exempel på hur en GDD modell kan användas > Temperatursumma 120 graddagar (+5 o C) Uppvaknande från vinterdvala Dag nr Dygnsmedel o C Graddagar = =10 Summa 12 Uppvaknande från vinterdvala Augusti Juli Juni Maj April År Data för Växjö, RCA3-ECHAM5 A1B Modell över granbarkborrens årscykel April 1950 Utveckling av första generationen År 625 GDD (+5 o C) Augusti Juli Juni Maj > Två generationer granbarkborrar Vårsvärmning Uppvaknande från vinterdvala % av år Data från RCA3-ECHAM4 A1B Biologiskt relevant nederbörd PET/prec kvoten mellan den potentiella avdunstningen (mm/år) och nederbörd (mm/år). Högre värde motsvarar ökad risk för torka, lågt värde fuktiga områden AET/PET actualevapotranspiration/potential evapotranspiration, kvoten mellan den faktiska och potentiella avdunstningen (mm/år). Lågt värde motsvarar tendens till torka, högt värde riklig vattentillgång. Varför fler arter närmare ekvatorn än nära polerna? Längre evolutionär tid ingen nedisning Ekologisktid nyamiljöer Spatial heterogenitet Klimatstabilitet Högre produktivitet Stabil primärproduktion 10

11 Introduktion av arter Markanvändning Mänsklig påverkan Spridning av miljögifter Klimatförändring Varför bevara biodiversitet Ekosystemtjänster Artvariation - stabilitet, olika råmaterial Genetisk variation inom art Inte rätt att utrota andra arter 11

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009

ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 Bent Christensen EMG Umeå universitet 901 87 UMEÅ ORDINARIE TENTAMEN I TROPISK EKOLOGI 15 HP DISTANS ht 2008-vt 2009 OBS! Besvara mina och Henriks frågor på separata ark, på vilka du skriver vårt namn

Läs mer

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)

Läs mer

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Biodiversitet

Biodiversitet Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:

Läs mer

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt.

Heterogen miljö en omgivning som varierar i tid eller rum - kan bidra till att mellanartskonkurrensen inte hinner få full effekt. SAMHÄLLSEKOLOGI: SAMEVOLUTION, MELLANARTSKONKURRENS & MUTUALISM Organismer har inte bara anpassats till olika abiotiska miljöfaktorer, utan har också utvecklats med och gentemot biotiska faktorer i form

Läs mer

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån)

Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån) 1 Organismers miljökrav S 7-8 (12-14) (I huvudsak individ/art nivån) Abiotiska faktorer t. ex. fysikaliska och kemiska faktorer Biotiska faktorer t. ex. påverkan från andra varelser, födotillgång Optimumkurvan

Läs mer

1. Vad är ett ekologiskt samhälle?

1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Samhällsekologi 1. Beskrivning av samhällen 2. Art-areasamband och öbiogeografi 3. Samhällens dynamik 4. Varför finns det inte lika många arter överallt? 1. Vad är ett ekologiskt samhälle? Håkan Rydin

Läs mer

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro

Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Anders Lindroth Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys Lunds universitet Sölvegatan 12, 22362 Lund 046-2220474, 070-5738633 Anders.lindroth@nateko.lu.se

Läs mer

Fortsättningen av biologikursen.

Fortsättningen av biologikursen. Fortsättningen av biologikursen. Ekologi - hur naturen fungerar - miljöproblem - hur människan påverkar naturen prov / inlämningsuppgift Jullov Genetik - cellensgenetik ( DNA,RNA, ribosomer, proteiner)

Läs mer

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet Ekosystemtjänster i svenska skogar Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet SKOG TRÄD SKOG DJUR BÄR SVAMPAR TRÄD SKOG BÄR DJUR SVAMPAR JAKT TRÄD SKOG BÄR DJUR

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring

Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Troposfäriskt ozon - Effekter på vegetation och kollagring Håkan Pleijel Växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Innehåll - översikt Effekter av ozon på vegetation Jordbruksgrödor Skogsträd Ozonhalt

Läs mer

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Cecilia Olsson doktorand, Lunds universitet Handledare: Anna Maria Jönsson, Lars Eklundh och Ben Smith 2 (16) Innehåll Innehåll Fenologiprojektet EV träds

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser)

Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Lärjeåns trädgårdar Utveckling av vattenreningskärr för rening av avloppsvatten (Sammanfattning och slutsatser) Gunilla Magnusson (Fil. dr. Marin Botanik) och Åsa Rehndell (Fil.mag. Zoology) GM vattenmiljö

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Kapitel 9 Populationsparametrar

Kapitel 9 Populationsparametrar Kapitel 9 Populationsparametrar Individerna är inte lika, utan varierar bl.a. med avseende på storlek, ålder och (oftast) kön Vad är en population? Tid t 1 till t 2 En möjlig definition: Individer av samma

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

Östersjön ett hotat innanhav

Östersjön ett hotat innanhav Östersjön ett hotat innanhav Michael Tedengren Ett påverkat ekosystem med svåra naturliga förutsättningar Örnsköldsvik 24/3 2015 FRÅGA: HUR UPPFATTAR DU ÖSTERSJÖN? - ETT UNIKT OCH VACKERT HAV - ETT INNANHAV

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter om avsiktlig utsättning och utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade skogsträd; beslutade den 24 april 1996. SKSFS

Läs mer

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun

Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK. Tony Fagerberg, marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun MIKROALGER SOM AVLOPPSRENINGSVERK marinbiolog Samhällsbyggnadsförvaltningen, Hållbar utveckling Trelleborg Kommun Trelleborgs Kommun Foto: Trelleborgs kommun Foto Johnny Carlsson Trelleborgs

Läs mer

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute Dagens Nyheter 2001 Lämmelår Angerbjörn m. fl. 2001 Lämmelår i Fennoskandien

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Betyder Läran om huset

Betyder Läran om huset Ekologi Betyder Läran om huset Ekologi studerar frågor som rör organismers antal och utbredning Ekologi studerar också hur organismer samverkar med andra organismer och den omgivande miljön Ett exempel...

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Inför nationella proven i Biologi

Inför nationella proven i Biologi Inför nationella proven i Biologi Natur och samhälle Hur människan påverkar naturen lokalt och globalt: t.ex. växthuseffekt, nedskräpning miljöfarliga ämnen, övergödning, försurning Under sommaren drabbas

Läs mer

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande

Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande Synopsis spridning, vandring och habitatutnyttjande 1 Djurs rumsliga fördelning Slumpmässigt Jämnt Agregation 1.1 Faktorer som påverkar avstånd mellan djur Konkurrens Resursfördelning Predation Behov av

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln? Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson

Läs mer

Planering i biologi Våren år 7

Planering i biologi Våren år 7 Planering i biologi Våren år 7 Tornhagsskolan den 14 mars 2016 Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi arbeta med växter, ekologi, tobak och pubertet. Vilka fördelar och nackdelar hör ihop med att använda

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1

Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Modul 3: Ekologi 7.1. 17.1.2016. Deadline: fre 15.1 Den här modulen tangerar Ekologi, d.v.s. slutet av kurs BI1 och hela BI3. Börja på samma sätt som i föregående modul: återkalla i minnet vad du kommer

Läs mer

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

FRÅGOR. Tre lag vinner:

FRÅGOR. Tre lag vinner: Tre lag vinner: Kunskapsbox till klassen! Lunds universitet och Nationalencyklopedin i samarbete. Här följer frågor i kategorierna BIOLOGI, FYSIK och KEMI som en förberedelse till showerna. FRÅGOR Kunskapsböcker

Läs mer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer Limnology Department of Ecology and Genetics Vad orsakar brunifieringen

Läs mer

Vilka fågelarter förekommer här?

Vilka fågelarter förekommer här? Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan Dnr: FL2009/21 Lärarutbildningsnämnden Biologi Kursplan Beslut om inrättande av kursen Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden, 2009-02-18 och gäller från höstterminen 2007 vid Karlstads universitet.

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Rostfritt stål, korrosion & Eurocode

Rostfritt stål, korrosion & Eurocode Rostfritt stål, korrosion & Eurocode Hasse Groth Avesta Research Center 2015-11-11 Innehåll 1. Vad är rostfritt stål och olika typer och korrosionsegenskaper 2. Skillnad: Rostfritt kolstål (Varför finns

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson

Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad. Sören Eriksson Den hållbara framtiden är vår viktigaste marknad Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien, ca

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll

EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll EVIGHETSGRANAR - på gränsen mellan skog och fjäll Old Tjikko 9550 år BP Fulufjället 905 m ö.h. Lisa Öberg Trädgräns de översta minst 2 m höga träden av en viss art i en viss fjällsluttning Trädgräns Kalfjäll

Läs mer

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller:

Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1. Vilka är beståndsdelarna i markens organiska substans? Markens organiska substans är en blandning av delvis nedbrutna kolhaltiga ämnen som härstammar från växter, djur och mikrober och innehåller: 1.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska

Läs mer

Hur fungerar växthuseffekten?

Hur fungerar växthuseffekten? Hur fungerar växthuseffekten? Professor Lennart Bengtsson Environmental System Science Centre University of Reading, UK Max Planck institute for Meteorology Hamburg, Germany Vad vet vi om växthusgaserna

Läs mer

Forest regeneration in Sweden

Forest regeneration in Sweden Forest regeneration in Sweden Historic developement Methods Pine regeneration in Southern Sweden Storm damage Forest legislation and regeneration survey Survey: Is performed 5(7) years after final cutting.

Läs mer

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Fjärranalys Remote Sensing Systems How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Spatial Resolution -- what size we can resolve Spectral Resolution -- what wavelengths do we use Radiometric

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Ekologi Så fungerar naturen

Ekologi Så fungerar naturen EKOLOGI SÅ FUNGERAR NATUREN Ekologi Så fungerar naturen Är djur till någon nytta för växterna? Motivera. Elevboken, Förstår du?, uppgift 2, sida 115. Utvecklar förmåga Använda kunskaper i biologi för att

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk Georg Carlsson Sveriges lantbruksuniversitet Område Agrosystem, Alnarp georg.carlsson@slu.se Baljväxtakademin, 29 februari 2012, Alnarp Sveriges lantbruksuniversitet

Läs mer

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Miljösituationen i Västerhavet Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet Hur mår havet egentligen? Giftiga algblomningar Säldöd Bottendöd Övergödning

Läs mer

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4 En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

for a new plant species

for a new plant species Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter for a new plant species Lamberts et al. 1998 1 Filters to pass Historical filter Physiological filter Biotic filter Agricultural filter

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest

Läs mer