Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson
|
|
- Erika Ek
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenska ICOS En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser Maj-Lena Linderson Vetenskaplig koordinator Svenska ICOS koordinationskontor, Lunds universitet
2 Svenska ICOS ICOS Sweden Integrated Carbon Observation System En europeisk infrastruktur för att kvantifiera och förstå Europas växthusgasbalans. Svenska ICOS är Sveriges bidrag till denna Europeiska forskningsinfrastruktur. Finansierat av VR tillsammans med Svenska ICOS partners LU, SLU, GU, SU och PFS
3 En vision för ICOS-nätverket Ecosystemstationer Atmosfärsstationer Tidigare studier visar att nyckeln till att lyckas är: Instrumentering av hög kvalitet Standardiserade procedurer och analyser Marina observationer transportleder och stationer Långsiktigt åtagande
4 Den underliggande principen för att kunna skatta växthusgasflödena
5 Målet: syntesprodukter State-of-the-art kartor med CO 2 flöden (från Carboscope): månadsdata i ca 100 km upplösning När ICOS-nätverket är uppbyggt: Högupplösta kartor (25 km, veckodata) för flera växthusgaser (CO 2, metan...) för hela Europa Juli 2002: normal sommar
6 Målet: syntesprodukter State-of-the-art kartor med CO 2 flöden (från Carboscope): månadsdata i ca 100 km upplösning När ICOS-nätverket är uppbyggt: Högupplösta kartor (25 km, veckodata) för flera växthusgaser (CO 2, metan...) för hela Europa Juli 2003: värmebölja!
7 ECO - Ekosystemstationer Princip: eddy covariance system mäter turbulenta flöden på ekosystemnivå. Kompletterande in situ mätningar. Ger en förbättrad förståelse för utbytet av gaser som CO 2, CH 4, N 2 O, H 2 O samt energi. Processerna kan skalas upp i tid och rum men hjälp av modeller och fjärranalys. Förutsätter god täckning av representativa ekosystem/klimat/skötsel.
8 Flödemätningar med eddy covariance tekniken Net ecosystem CO 2 flux (mg m -2 s -1 ) Cumulated NEE (g C m -2 ) Uppmätta halvtimmesvärden: Col 8 Half hourly CO2 fluxes (mg/m2/s) Plot 1 Mean Half-hour no. Ackumulerade värden under ett år: Mean daily NEE (g C m -2 d -1 ) Omräknade till dygnssummor: Day no. Kontinuerliga mätningar blir årssummor! Day no.
9 ATM - Atmosfärsstationer The knowledge challenge Princip: Koncentrationerna av gaserna i luften transporteras relativt snabbt men blandas inte fullt i luften. Långsiktig monitoring av CO 2, CH 4, H 2 O koncentrationer med hög noggrannhet. Atmosfäriska transportmodeller används för att invertera koncentrationerna till källor och sänkor i tid och rum. Analys av spårämnen och isotoper hjälper till att fastställa växthusgasernas ursprung
10 Mace Head, Ireland Atmosfärsmätningar Koncentrationer av gaser + Trajektorier för luftmassor
11 ICOS: en översikt - Ett nätverk uppbyggt kring gemensamma tematiska centra Ledning Centrala faciliteter Nationell nivå
12 Svenska ICOS organisation Board of ICOS Sweden Coordination office at LU Scientific Advisory Committee Station Coordination Group External Users Group SU PFS SLU LU GU Abisko- Stordalen Degerö Svartberget Norunda Hyltemossa Lanna SU: Stockholm University PFS: Swedish Polar Research Secretariat SLU: Swedish University of Agricultural Sciences LU: Lund University GU: University of Gothenburg
13 Svenska ICOS stationer 6 ecosystemstationer: Svenska ICOS Subarktisk myr Abisko-Stordalen Boreal myr - Degerö Gran/Tall - Svartberget Gran/Tall - Norunda Gran Hyltemossa Jordbruksmark Lanna 3 atmosfärsstationer: Svartberget Norunda Hyltemossa Degerö Abisko- Stordalen Svartberget Norunda En nationell resurs : Samla ICOS-data Långsiktig monitoring Fungera som bas för andra forsknings project Lanna Hyltemossa
14 Masterna instrumentering Kombinerade ATM och ECO siter Trädhöjd15-25 m Mastens höjd m T air, CO 2, H 2 O profiler T soil, WC soil profiler Sonic u,v,w + koncentrationer strålningskomponenter flödesmätningar (CO 2, H 2 O) CO 2, H 2 O, CH 4, CO konc. Bladyteindex Biomassetillväxtt Markkemi Nederbörd... x4
15 Instrumentering i korta master Stordalen Degerö Lanna Låg vegetation (<1 m) Ca 5 m högt torn ECO siter T air, CO 2, H 2 O profil T soil, WC soil profil strålningskomponenter fluxes (CO 2, H 2 O,) Leaf area index Markkemi Nederbörd... x4
16 Layout vid en typisk Svenska ICOS station N mast markprofiler biomassa, litterfall,... Laboratoriebyggnad nederbörd markkyvetter satellitbod grundvatten C/N ratio, LAI,... typisk vindriktning Ca 100 meter
17 Abisko-Stordalen
18 Svartberget
19 Degerö
20 Norunda
21 Lanna
22 Hyltemossa Under uppbyggnad Masten monteras i november
23 Tillträde till de svenska stationerna 1. Alla stationer är öppna för forskare. 2. Syftet är att göra tillgänligheten enkel, snabb och lätt. 3. Det finns en tvåsidig blankett att fylla I på webben. 4. Föreståndare och SPI utvärderar ansökan om undersökningen inte är i konflikt med andra pågående mätningar eller förbrukar för mycket av befintliga resurser (plats, service) godkänns denna. 5. I annat fall görs en vetenskaplig värdering av extern grupp utsedd av styrelsen.
24 Tillgång till data - via the Carbon Portal: en one-stop shop för ICOS data. Drivs av Sverige (Lund) i samarbete med Nederländerna. Under uppbyggnad. Acceptans ICOS data policy Användare A Användare B Användare C Markanvändingsdata Modellerings- & syntesmodul ICOS Carbon Portal Data- Administrationsmodul Emissionsdata Andra data Ecosystemtematiskt Centrum Atmosfäristematiskt Centrum Oceantematiskt Centrum Mätstationerna
25 Användarperspektiv Data är fritt tillgängligt Väldokumenterad och av hög kvalitet En central organisation, lätt att kontakta Expertråd rörande data från Svenska ICOS expertgrupp Ii olika vetenskapliga områden Hjälp med installationer i fält Övervakning av mätningarna Möjligt att organisera användarkurser vid behov Användarforum Inbjudan till Svenska ICOS årliga workshop
26 ICOS Sweden annual workshop Välkomna på vår workshop i Ultuna (SLU) den Oktober! Information finns på vår hemsida
27 Tack!
ICOS Sweden mätningarochresultat
ICOS Sweden mätningarochresultat Jutta Holst, Maj-Lena Lindersson, Anders Lindroth scientific.coordinator@icos-sweden.se Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds Universitet ICOS Integrated
Läs merEuropeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer
Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer ICOS har byggts upp för att kartlägga växthusgasflödena i Europa och ICOS Sweden är det svenska bidraget till denna
Läs merSkogens kolbalans ur ett klimatperspektiv
Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Anders Lindroth Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys Lunds universitet Sölvegatan 12, 22362 Lund 046-2220474, 070-5738633 Anders.lindroth@nateko.lu.se
Läs merTerrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå
Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell
Läs merHavsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
Läs merSatellitbaserad vattenkvalitetsövervakning. Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB
Satellitbaserad vattenkvalitetsövervakning Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB Konsultverksamhet inom geoinformatik. Utvecklar metoder och konceptlösningar, baserat på fjärrnalys och GIS, för
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merEnvironment Climate Data Sweden
Environment Climate Data Sweden Din portal till miljö- och klimatdata Cecilia Bennet Jessica Forsgard and Jan Svensson Ökande dataanvändning Jorden är ett system av kopplade system Ökande vetenskaplig
Läs merHur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell
Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur
Läs merPolarforskningssekretariatet. Stockholm 26 mars 2012
Polarforskningssekretariatet Stockholm 26 mars 2012 Polarforskningssekretariatet har till uppgift att främja förutsättningarna för och samordna svensk forskning och utveckling i polarområdena Myndigheten
Läs merVerksamhetsplan för 2015
Dnr SLU ua 2014.2.6-5168 (VR 811-2010-7240) Verksamhetsplan för 2015 Fastställd av SITES styrelse den 18 december 2014 Innehåll Kärnen 2 Strategisk ledning och administration 3 Förnya och marknadsföra
Läs merLångsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur
Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur Beredningsgruppen för jorden och dess nära omgivning Presentation av Donal Murtagh KFI:S hearing 9 maj 2006 Gruppens medlemmar Karin Markides,
Läs merPolarforum Polarforum
1 Polarforskningssekretariatet har till uppgift att främja förutsättningarna för och samordna svensk forskning och utveckling i polarområdena. Myndigheten ska när det gäller polarområdena 1. bedriva långsiktig
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merSND Nätverksträff 1 juni Välkomna!
SND Nätverksträff 1 juni 2017 Välkomna! SND 2.0 Network Distributed domain expertice and local support Consortium: Göteborg University* Karolinska Institutet Lund University* Stockholm University* Swedish
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs mer2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:
Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum
Läs merVerksamhetsplan för 2016
Verksamhetsplan för 2016 Fastställd av SITES styrelse den 17 mars 2016. Planen utgör en reviderad och kompletterad version av den indikativa verksamhetsplan som fastställdes av styrelsen den 25 november
Läs merMETANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN
METANEMISSIONER FRÅN BIOGENA OCH FOSSILA KÄLLOR - I SVERIGE OCH I VÄRLDEN Johan Yngvesson Maj 2018 RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD ENERGI OCH BIOEKONOMI 2 Innehåll Varför mäta metanemissioner?
Läs merLäckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.
Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar
Läs merSWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet
SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten
Läs merVillkor för bidrag till uppbyggnad och drift av Nationell infrastruktur för terrester och limnisk fältforskning
Datum Diarienummer 2013-06-10 811-2010-7240 Datum Handläggare Diarienummer 2013-06-18 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Magnus Friberg Villkor för bidrag till uppbyggnad och drift av Nationell infrastruktur
Läs merMikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research
Mikael Hedelind Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind, ABB Corporate Research, Västerås EC H2020 och FP7 Lärdommar från första ansökningarna January 28, 2015 Slide 2 Introduktion Disclaimer:
Läs merBILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2013 COM(2013) 919 final ANNEXES 1 to 4 BILAGOR till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om begränsning av utsläpp till luften av visa föroreningar
Läs merEFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET
EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning
Läs merSkogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.
Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av
Läs merResearch Evaluation for Development University of Gothenburg 2010 RED10
Research Evaluation for Development University of Gothenburg 2010 RED10 En orsak Utfall av forskningsansökningar sämre än väntat Linnéstöd GU 2 Linnéstöd (2 omgångar) LU 14 Linnéstöd Strategiska områden
Läs merAnsökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI
Östgötaregionens internationella dag 12 maj 2015 Ansökan, genomförande och rapportering - erfarenheter av EU-projekt på SMHI presenterat av: Lars Gidhagen (lars.gidhagen@smhi.se) chef luftmiljöforskning
Läs merKommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?
Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI
Läs merPla nte ring a v träd och dess påverkan på luftkva lite t
Pla nte ring a v träd och dess påverkan på luftkva lite t Christer Johansson SLB-a na lys, Miljöförva ltningen, Stockholm även vid Institutionen för miljöve te nska p och a na lytisk kemi, Stockholms unive
Läs merVÄLKOMNA! SND workshop 15 november
VÄLKOMNA! SND workshop 15 november SND idag Uppdrag från Vetenskapsrådet sedan 2008, Göteborgs universitet är värduniversitet Forskningsinfrastruktur för forskningsdata en serviceorganisation för svensk
Läs merFjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data
Fjällvegetationskartering med satellitdata och NNH data Heather Reese Avdelning för skoglig fjärranalys Institutionen för skoglig resurshushållning Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Umeå Rymdstyrelsens
Läs merDelegationsordning. Science for Life Laboratory SciLifeLab
Delegationsordning Science for Life Laboratory SciLifeLab 1. BAKGRUND Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt centrum vid Kungliga
Läs merINTERREG IIIA KVARKEN- MITTSKANDIA MITTSKANDIA INTERREG IIIA MERENKURKKU-MITTSKANDIA
KVARKEN- 2000-2006 INTERREG IIIA MERENKURKKU- KVARKEN INTERREG IIIA MERENKURKKU- KVARKEN The Interreg Area INTERREG IIIA MERENKURKKU- KVARKEN The Regions Nordland Norrbotten Helgeland Nord Trøndelag Västerbotten
Läs merWATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning
WATERS: Förslag på enhetlig hantering av osäkerhet inom statusklassning och uppföljning Mats Lindegarth Institutionen för Biologi och Miljövetenskap, Tjärnö Havsmiljöinstitutet WATERS is coordinated by
Läs merLinnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet
Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:
Läs merSwedish National Infrastructure for Computing Protokoll nr 4/2014 SNIC Sammanträdesdatum:
Swedish National Infrastructure for Computing Protokoll nr 4/2014 SNIC Sammanträdesdatum: 2014-09-03 Plats: Sky City, Arlanda Tid: 10:00-16:00 Närvarande ledamöter: Erik Elmroth (ordförande), Kersti Hermansson,
Läs merPeter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)
NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar
Läs merVad kan fjärranalystekniken bidra med?
Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV
Läs merFramtidens avloppsvattenrening
Framtidens avloppsvattenrening Behovet av samverkan på FoU-anläggningar för att bemästra framtiden och skapa utveckling. Bakgund > 2 miljarder människor har vattenbrist Sjukdomar på grund av dålig vattenkvalitet
Läs merInfrastrukturer/områden som kan ansöka om bidrag 2017
A1-områden Samordning av biobanker och tillhörande data Infrastruktur inom bioinformatik Infrastruktur för forskning på databaser inom medicin och samhällsvetenskap Infrastruktur för forskning och utveckling
Läs merREGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTUR VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,
Läs merEU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?
EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för
Läs merKvalitetssäkring av modellberäkningar
Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot
Läs merCentrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet
Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet Linda Berg, föreståndare Linda.Berg@pol.gu.se /CERGU1 CERGU (group) CERGU_tweets Om CERGU Startade 1995 GU blev Jean Monnet Centre of Excellence 1998
Läs merInformationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014. Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering
Informationsmöte Vetenskapsrådets utlysningar 2014 Maria Thuveson, avdelningen för forskningsfinansiering Intäkter för forskning och forskarutbildning 2012 Fördelat på lärosäten och finansiärer Källa:
Läs merNy historisk databas om skog
Ny historisk databas om skog Anna-Lena Axelsson Institutionen för skoglig resurshushållning SLU, Umeå Lantmäteriet, I2011/0032. Riksskogstaxeringen Har pågått sedan 1923 Tillstånd, tillväxt och avverkning
Läs merDet Svenska LTER-nätverket
Det Svenska LTER-nätverket Bakgrund LTER-Sweden (Long Term Ecological Research) Ett initiativ från Sveriges lantbruksuniversitet Sekretariat Ulf Grandin, Lars Lundin och på SLU Finansiering: Under den
Läs merK2:s publiceringspolicy
Uppdaterad 2018-06-05 K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra själva processen samt vilka riktlinjer och kriterier
Läs merMarine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch
Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts
Läs merDry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden
Swedish Throughfall Monitoring Network Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl
Läs merVart tar bränslet vägen?
Vart tar bränslet vägen? Karin Blombäck, forskare SLU Bränsleförbrukningen har blivit en allt tyngre utgiftspost på de flesta banorna och i takt med både ökande bränslekostnader och ökande sparkrav finns
Läs merThe national SIMSAM network (I)
SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad
Läs merMikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project
Mikael Kullman Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Vad ska jag prata om? Eskilstuna Energi och Miljö beskriver hur man arbetat under genomförandet av projektet PLEEC,
Läs merLivscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning
Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,
Läs merCopernicus och Swea. Björn Lovén
Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri
Läs merSUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering
SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande
Läs merATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning.
ATT FÖRENA TRADITIONELL SAMISK KUNSKAP MED NY FORSKNING - en förutsättning för att förstå effekterna av förändringar i klimat och markanvändning. Niila Inga & Ninis Rosqvist Nacka 23-24/4 2018 Markanvändning
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merSwedish CEF Transport Secretariat. Connecting Europe Facility
Swedish CEF Transport Secretariat Connecting Europe Facility CEF-secretariat Background and structure Precondition The Member State must approve all applications and follow-up reports(asr) The Member State
Läs merSpråkbanken: lite historia. Språkbanken och Korp: Mot en språkteknologibaserad forskningsinfrastruktur. Språkbanken vad, för vem, till vad?
Språkbanken: lite historia Språkbanken och Korp: Mot en språkteknologibaserad forskningsinfrastruktur Lars Borin Språkbanken/svenska språket, Göteborgs universitet Giellatekno, UiT 19/2 2014 1970: första
Läs merGo Eco - erfarenheter av ett EU-projekt
. Go Eco - erfarenheter av ett EU-projekt Seminarium PROEFF III Malmö 2014-11-25 Göran Björkenström, Energikontoret Skåne . Go Eco objective to apply an integrated approach to reduce greenhouse gas emissions
Läs merArbetsordning. Science for Life Laboratory SciLifeLab
Arbetsordning Science for Life Laboratory SciLifeLab Denna arbetsordning beskriver organisationen av Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab), inklusive
Läs merClimateWell Solar Powered Air Conditioning. Presentation Forska & Väx VINNOVA. September Per Olofsson Group CEO
ClimateWell Solar Powered Air Conditioning Presentation Forska & Väx VINNOVA September 2008 Per Olofsson Group CEO ClimateWell Solar powered indoor climate Solar Cooling, heating, DHW and pool heating
Läs merSkogliga grunddata produktbeskrivning. Innehållsförteckning 1(5)
1 1(5) Datum 2018-01-22 Skogliga grunddata produktbeskrivning Dokumentversion 1.0 Innehållsförteckning Skogliga grunddata produktbeskrivning... 1 Allmän beskrivning... 2 Innehåll... 2 Geografisk täckning...
Läs merINHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation
INHERIT Intersectoral Health and Environment Research for Innovation Anne-Sophie Merritt Marita Friberg Folkhälsomyndigheten The INHERIT project (2016-2019), coordinated by EuroHealthNet, has received
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merNationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information
Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access 2013, Göteborgs universitet 2013-04-18
Läs merKoldioxidinfångning och lagring (CCS)
N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning
Läs merISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov
ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera
Läs merSLU och internationalisering. #slu40
SLU och internationalisering #slu40 Engagemang för global utveckling Strategi Vetenskap för global utveckling, 2010 Enhet SLU Global, 2011 Tvärvetenskap, samverkan och policyrelevans genom strategiska
Läs merÖresundsbron, Max IV och ESS
Öresundsbron, Max IV och ESS ESS och MAX IV Ett världsledande centrum för materialforskning och life science Sven Landelius Styrelsens ordförande European Spallation Source ESS AB How are these people
Läs merBidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN
Datum 2013- Datum Handläggare Diarienummer 2013-05-22 824-2008-7610 Handläggare Magnus Friberg Diarienummer Bidrag till uppbyggnad och drift av en svensk nationell infrastruktur NAMN Bakgrund VÄRDORGANISATIONEN
Läs merSHAring digital REsources in the Teaching Education Community 2008-2011
SHAring digital REsources in the Teaching Education Community 2008-2011 2008-2011 Projektgruppen Istituto per le Tecnologie Didattiche(ITD), Italien Trinity College (TCD), Irland Università Cá Foscari
Läs merFosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök
Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök Thomas Kätterer, Holger Kirchmann, Gunnar Börjesson SLU, Inst. för Disposition Bördighet och gödsling Kväverespons i förhållande
Läs merEn sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige
En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten
Läs merHållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap
Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap Peter Repinski, Enhetschef, SEI Miljömålsdagarna 2015: Omställning av produktion och konsumtion 5-6 maj, Örebro Vad menar vi med hållbar livsstil?
Läs merPatrik Widerberg Trafikavdelningen, Gatukontoret, Malmö
Patrik Widerberg Trafikavdelningen, Gatukontoret, Malmö Allmänt Mål, strategi & struktur Projektområden Organisation Resultat hittills i Malmö Resultat i övriga städer Framgångsfaktorer och problem Towards
Läs merForskningssentre for miljøvennlig energi (FME)
Forskningssentre for miljøvennlig energi (FME) Reflektioner efter utvärderingen 2013: Per Stenius PS Interfaces, Åkersberga, Sverige per@stenius.com Primärt mål för FME NFR, oktober 2008: The FME scheme
Läs merForskargrupperingar med stöd från Polarforskningssekretariatet
2012-11-30 Forskargrupperingar med stöd från Polarforskningssekretariatet - förändring av strukturen kring Polarforum Sammanfattning Efter Polarforum 2012 utrycktes önskemål om en förändring av strukturen
Läs merVerksamhetsplan för Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)
1 Dnr NCEC 2013/92 Centrum för miljö- och klimatforskning Verksamhetsplan för Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) 2014 Fastställd av CEC styrelse 2013-11-25 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsidé...
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merNya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur
Läs merMasterenkät. 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89. Svenska.
Masterenkät 1. På vilket språk vill du besvara enkäten?/in what language do you wish to answer? Antal svarande: 89 Svenska 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 English 2. Vilket masterprogram läser du? Atmosfärsvetenskap,
Läs merdet korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC
Vad är Swe-Clarin? det korta svaret Swe-Clarin är den svenska delen av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC CLARIN European Research Infrastructure Consortium CLARIN-ERIC
Läs merSäkerhetskommunikation och transparens
Säkerhetskommunikation och transparens Farmakovigilansdagarna 2012 Jane Ahlqvist Rastad 1 Dagens presentation Webbportaler hur långt har vi kommit? European web portal Medlemsländernas web portaler "EU
Läs merHorizon 2020 Industrial Leadership Leadership in enabling and industrial technologies Space. Kristine Dannenberg
Horizon 2020 Industrial Leadership Leadership in enabling and industrial technologies Space Kristine Dannenberg NCP Space and Head of Rocket and Balloon Programmes and Life Sciences, Swedish National Space
Läs merFormas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Elisabet Göransson 2012-03-26 Om Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande har till uppgift att främja
Läs merÖppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring
Öppen tillgång till forskningsdata Forskarsamhället i förändring Elisabeth Strandhagen, bitr föreståndare, Svensk nationell datatjänst Göteborgs universitet - Karolinska institutet - Lunds universitet
Läs merModellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck
Modellering av katalytisk oxidation av metan över atmosfärstryck Doktorand: Carl-Robert Florén Kompetenscentrum för katalys, Chalmers, Göteborg Projektnummer: 22490-3 Start: Oktober 2015 Slut: Januari
Läs merLUP = Mer pengar till forskning?
LUP = Mer pengar till forskning? LUP är som livet... Tomt och innehållslöst,... om man inte fyller det med något! Vad finns i LUP? Hänvisningar och fulltexter till: Tidskriftsartiklar Konferensbidrag»
Läs merPlusMinus
PlusMinus 2012-11-15 1 +/- PlusMinus - forskning för bättre analyser inom miljöpolitiken PlusMinus handlar om hur vi värderar nytta och kostnader inom miljöområdet. Forskarna utvecklar teori och metod
Läs merK2:s publiceringspolicy
K2:s publiceringspolicy Syftet med denna policy är att visa hur publicering av forskningsresultat fungerar på K2 genom att tydliggöra riktlinjer och kriterier samt processen. K2:s publiceringspolicy riktar
Läs merREGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
STYRDOKUMENT Dnr V 2014/631 REGLER FÖR FORSKNINGSINFRASTRUKTURER VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Rektor Gemensamma förvaltningen,
Läs merLivscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan
Livscykelanalys eller LCA- Ett sätt att kommunicera produkters miljöpåverkan Friederike Ziegler, Havsmiljöinstitutets konferens Hav och samhälle, Marstrand 28 november 2012 Något om SIK/SP Upplägg Konsumenten
Läs merGreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson
GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.
Läs merVI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA
VERKSAMHETSIDÉ SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Läs merLevnadsnivåundersökningen (LNU) Michael Gähler Institutet för social forskning (SOFI)
Levnadsnivåundersökningen (LNU) Michael Gähler Institutet för social forskning (SOFI) Vad är Levnadsnivåundersökningen (LNU)? Ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga projekt En av världens äldsta
Läs merREGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER
REGLER FÖR UMEÅ UNIVERSITETS ÖVERGRIPANDE FORSKNINGS- INFRASTRUKTURER Typ av dokument: Regel 2017-05-30 (beslutsdatum) Beslutad av: Giltighetstid: Tillsvidare Område: Ansvarig förvaltningsenhet: Forskning
Läs mer