ICOS Sweden mätningarochresultat

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ICOS Sweden mätningarochresultat"

Transkript

1 ICOS Sweden mätningarochresultat Jutta Holst, Maj-Lena Lindersson, Anders Lindroth Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap Lunds Universitet

2 ICOS Integrated Carbon Observation System En europeisk distribuerad forskningsinfrastruktur som levererarharmoniserade, vetenskapliga data med hög precision om Europas kolcykel ochväxthusgasbudgetar.

3 Syftetmed ICOS Att etablera en integrerad, långsiktig forskningsinfrastruktur för att förståde växthusgasernas biogeokemiska cykler Att bestämma de regionala växthusgasflödena med observationer och att identifiera deras ursprung Att möjliggöra tidig upptäckt av klimatrelaterade överraskningar Att förse beslutsfattare med denna information Att ge access och service till data och dataprodukter

4 Metodologinfor attkunnaskattaflödena

5 Atmosfärsstationer Princip: Koncentrationerna av gaserna i luften som grundas på markytans källor och sänkor, transporteras relativt snabbt I luften. Kan alltså spåras. Långsiktigmonitoring avco 2, CH 4, H 2 O koncentrationer med hög noggrannhet inom gränsskitet, kontinuerligt och i kampanjer. Atmosfäriska transportmodeller används för att invertera koncentrationernatill källorochsänkori tidochrum. Innovativa metoder med spårämnen och isotoper hjälper till att fastställa växthusgasernas ursprung fossila, frånoceanernaellerterrestraprocesser.

6 Metodologinfor attkunnaskattaflödena

7 Ekosystemstationer Princip: Eddy covariance system mäter turbulenta flöden på ekosystemnivå. Ger en förbättrad förståelse för utbytet av gaser som CO 2, CH 4, N 2 O, H 2 O samt energi. Processerna kan skalas upp i tid och rum med hjälp av modeller och fjärranalys. Förutsätter god täckning av representativa ekosystem/klimat/skötsel. Görs också: kompletterande in situ mätningar av andra egenskaper och kolpooler för ekosystemet i fråga.

8 Ocean-och havsstationer ICOS marina observationer kommer att bestå av ca 15 instrumenterade skepp och15 fixastationer somgertidsserier. Skeppen är huvudsakligen kommersiella och går på regelbunda turer, tex färjor över den Europeiska shelfen och innanhav och lastfartyg på öppnaoceanen. Tisdseriernakommerfrånfixastationer i haven och oceanen, bojar och förtöjda forskningsskepp.

9 ICOS Swedensmätstationer 6 ekosystemstationer: Subarktisk myr- Stordalen Boreal myr- Degerö Tall/gran- Svartberget Tall/gran Norunda Gran Hyltemossa Odlingsmark Lanna 3 atmosfäriska stationer: Norra Sverige Svartberget Centrala Sverige Norunda Södra Sverige Hyltemossa 1 marinstation: Östersjön Östergarnsholm

10 Instrumenteringi kortamaster Eddy-covariance mätning av fluxes som är relevant för ekosystemet Låg vegetation (<1 m) Ca 5 m höga torn T air, CO 2, H 2 O profil T soil, WC soil profil strålningskomponenter (SW, LW, PPFD) fluxes (CO 2, H 2 O, CH 4, N 2 O) x4 Leaf area index markklimat (temperatur, fuktighet, värmeflöde) Markkemi och struktur Nederbörd...

11 Kompletterandemätningar Utöver instrumentbaserade kontinuerliga mätningar: Detailjerad regelbunden documentation av vegetationen och markförhållande.

12 Flödemätningar med eddy covariance tekniken Net ecosystem CO 2 flux (mg m -2 s -1 ) Cumulated NEE (g C m -2 ) Uppmätta halvtimmesvärden: Col 8 Half hourly CO2 fluxes (mg/m2/s) Plot 1 Mean Half-hour no. Ackumulerade värden under ett år: Day no. Mean daily NEE (g C m -2 d -1 ) Omräknade till dygnssummor: Day no. Kontinuerliga mätningar blir årssummor!

13 DegeröStormyr(boreal myr)

14 DegeröStormyr En koldioxidsänkasedan början av årtusendet

15 Ljusresponsei olikaskogssystemer Ta > 10 2 < Ta <= Ta > 10 2 < Ta <= a (µmol/m²s) FNEE,sat (µmol/m²s) SE-Htm SE-Nor SE-Svb 0 SE-Htm SE-Nor SE-Svb 8 7 Ta > 10 2 < Ta <= 10 6 Fre,day (µmol/m²s) SE-Svb: Tall/gran SE-Nor: Tall/gran SE-Htm: Gran 0 SE-Htm SE-Nor SE-Svb

16 Modelleratkoldioxidutbyte baserat på Michaelis-Mentens ljusresponskurva

17 Instrumentationeni högamaster Kombineradeekosystem& atmosfärsstationer Trädhöjd15-25 m Mastens höjd m Norunda special: 14-nivåers 3-D 10 Hz sonic profil T air, CO 2, H 2 O profil T soil, WC soil profil Sonic u,v,w + koncentrationer strålningskomponenter flödesmätningar (CO 2, H 2 O) CO 2, H 2 O, CH 4, CO konc. x4 Bladyteindex Biomassetillväxtt Markkemi och temp Nederbörd...

18 Norunda

19 Kortvarigaeffekter: Förhöjd kolmonoxidhalt i Norunda när vindriktningen är från brandområdet I Västmanland(sommar 2014) NASA, 4 August 2014 Holst, 13 September 2014

20 Långvarigakoncentrationsmätningar Ökande koldioxidhalt i luften i Norunda månadsmedelvärden från Mauna Loa, Hawaii ICOS mätningar SE-Nor (2 h-medelvärden )

21 Kontinuerliga mätningar av koncentrationer och termisk stratifiering

22 Långvarigakoncentrationsmätningar Trajektorier visar på antropogena utsläpp i Hyltemossa(Juli 2015) (NOAA HYSPLIT transport and dispersion model,

23 ICOS RI beståraven operationelldel ochett bolag fördataleveransochkoordination Carbon Portal

24 Stationer i ICOS RI länderoch95 stationer sålångt

25 Varmasommaren2003 varstoradelarav Europasekosystemkoldioxidkällor

26 ICOS Sweden Europeiskpartner ochnationellinfrastruktur Norunda Svartberget Hyltemossa Abisko-Stordalen Östergarnsholm Degerö Lanna

27 ICOS Sweden Sveriges bidrag när det gäller observationer till ICOS RI ICOS Sweden ärettkonsortiummed 6 partners VR finansierar50% avverksamhetenkommandeperiod, partnerna står för resterande 50% Sverige driver också ICOS Carbon Portal

28 ICOS Sweden ytterligaresyftenförsvenskaintressen Focus på typiska nordiska ekosystem, där stora förändringar är att vänta. Förse forskarsamhället, även utanför den direkta forskningen om växthusgaser, med information och data av hög kvalitet på utbytesprocesser av tex energi för utveckling och validering av väder ochklimatmodeller. Att förse svenska beslutsfattare med relevant information och data på lokalochregional skala. Att bidra med gasstandarder, mätprotokoll och up-to-date metodologi för alla flux- och koncentrationsmätningar i Sverige. Att tillhandahålla mätstationer och data för avancerad forskning och utbildning.

29 ICOS Sweden organisation

30 Om du villanvända Data från ICOS RI och ICOS Sweden Sweden Alla data kommer att vara tillgängliga via ICOS Carbon Portal (hopefully soon) Det finns också möjlighet till att få kortare serier eller specialdata direkt från stationerna från ICOS Sweden Bedriva forskning vid någon av ICOS Swedens stationer Stationerna är öppna för forskare Basic service finns (internet, monitoring, experthjälp för våra mätningar etc.)

31 Tack föreruppmärksamhet! Kontakt: Föreståndare: Professor Anders Lindroth Vetenskaplig koordinator: Dr. Maj-Lena Linderson

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson Svenska ICOS En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser Maj-Lena Linderson Vetenskaplig koordinator Svenska ICOS koordinationskontor, Lunds universitet Svenska ICOS ICOS Sweden

Läs mer

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer

Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer Europeisk satsning kartlägger kolbalansen några exempel från ICOS Swedens mätstationer ICOS har byggts upp för att kartlägga växthusgasflödena i Europa och ICOS Sweden är det svenska bidraget till denna

Läs mer

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Anders Lindroth Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys Lunds universitet Sölvegatan 12, 22362 Lund 046-2220474, 070-5738633 Anders.lindroth@nateko.lu.se

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Varför modellering av luftkvalitet?

Varför modellering av luftkvalitet? 24 april 2015, Erik Engström Varför modellering av luftkvalitet? Varför är god luftkvalitet viktigt? Luftföroreningar Påverkar människors hälsa Ca 400 000 förtida dödsfall i Europa I Sverige 5000 förtida

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... November 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn. Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn Bo Bergkvist LU Bakgrund - frågeställningar Pågående experiment och undersökningar

Läs mer

Observationer Förlängda tidsserier

Observationer Förlängda tidsserier FN s Klimatpanel (IPCC), 27 september 2013 Climate Change 2013: The Physical Science Basis Fi9h Report from Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) WG I, 2013 sammanställt den senaste naturvetenskapliga

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Modellanvändning för en renare tätortsluft Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi Vad avgör halterna? Halt = Emission + Meteorologi + Kemi Emissionskällor Regionala emissioner Transporterade längre

Läs mer

Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur

Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur Beredningsgruppen för jorden och dess nära omgivning Presentation av Donal Murtagh KFI:S hearing 9 maj 2006 Gruppens medlemmar Karin Markides,

Läs mer

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet Uttag 2016-01-14 3 webb artiklar Nyhetsklipp Minskad köttkonsumtion för hållbar havsmiljö Riksdagen 2015-11-02 13:00 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster - Havsmiljöinstitutet

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov

ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov ISIS2 Satellit- och meteorologibaserad undersökning av snö för rennäringens behov Cecilia Johansson and Eirik Malnes Fjärranalysdagarna, 10-11 mars 2009 Projektet ISIS2 Ökad kunskap om snö genom att kombinera

Läs mer

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom

Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Vad kan Reflab - modeller hjälpa till med? Rådgivning inom Val av modell Användning av modeller Kvalitetssäkring av beräkningar och resultat Lagstiftning Rapportering i samarbete med NV och IVL Hur erbjuder

Läs mer

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige

En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige En sammanställning av den utrustning som används för övervakning av MKN i Sverige Bakgrund I EU direktivet 2008/50/EG ställs vissa krav på de instrument som skall användas för övervakning av luftkvaliteten

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juli 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation

Läs mer

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka.

Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. Skogs och myrmark som kolkälla och/eller kolsänka. November 2016 Mats Olsson Mats.Olsson@slu.se Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser M ton CO2 Utsläpp i Sverige Utsläpp i andra länder Upptag av

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10 Cecilia Akselsson, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten Upplägg

Läs mer

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi

SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi SPRIDNINGSBERÄKNINGAR Energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamns Energi BERÄKNINGSMODELL: ALARM Juni 2019 Spridningsberäkningar i samband med planering av energi- och miljöcenter på Vist, Ulricehamn

Läs mer

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober 2013. Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet Klimat- Modellering och Beräkningar Marco Kupiainen Rossby Centre, SMHI Matematiska institutionen, Linköpings Universitet KTH, 3 oktober 2013 Introduktion/bakgrund IPCCs slutsatser Skillnad på väder och

Läs mer

Verksamhetsplan för 2015

Verksamhetsplan för 2015 Dnr SLU ua 2014.2.6-5168 (VR 811-2010-7240) Verksamhetsplan för 2015 Fastställd av SITES styrelse den 18 december 2014 Innehåll Kärnen 2 Strategisk ledning och administration 3 Förnya och marknadsföra

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata

Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Övervakning av vegetation med lågupplösande satellitdata Lars Eklundh Institutionen för Naturgeografi och Ekosystemanalys Lågupplösande satellitdata NOAA AVHRR: dagliga data 1-5 km 5 våglängsband 1982

Läs mer

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet

Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Luftkvalitetstrender i tätorter Karin Persson, projektledare IVL Svenska Miljöinstitutet Om IVL Fristående och icke vinstdrivande forskningsinstitut Ägs av Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten NANEV, Masterprogram i naturgeografi och ekosystemvetenskap, 120 högskolepoäng Master Programme in Physical Geography and Ecosystem Science, 120 credits Program med akademiska

Läs mer

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP

KOD: M1HT-VT Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT Luft och buller, 7,5 HP Umeå universitet Inst f ekologi, miljö och geovetenskap Miljö- och hälsoskydd M1 HT-VT 11-12 Luft och buller, 7,5 HP 2011-02-01 Skrivtid: 0900-1300 Lokal: Sal 6, Östra paviljongen Kom ihåg att skriva din

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Februari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, februari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007

Läs mer

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län

Katalog för emissionsdatabaser SMED. Göteborgs-regionen. Skånedata-basen. SLB, Stockholm. Östergötlands län SMED Göteborgsregionen Skånedatabasen SLB, Stockholm Östergötlands län 1 Benämning: SMED (Svenska MiljöEmissionsData) Ursprung/version: Konsortiet SMED som består av SCB (Statistiska Centralbyrån), IVL,

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Januari 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-

Läs mer

Vision och strategisk inriktning för Swepub

Vision och strategisk inriktning för Swepub Vision och strategisk inriktning för Swepub Denna vision är framtagen för att lyfta Swepub som en del av forskningens infrastruktur. Visionen tydliggör vad Kungliga biblioteket (KB) tillsammans med lärosätena

Läs mer

Verksamhetsplan för Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC)

Verksamhetsplan för Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) 1 Dnr NCEC 2013/92 Centrum för miljö- och klimatforskning Verksamhetsplan för Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) 2014 Fastställd av CEC styrelse 2013-11-25 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsidé...

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19 Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Sofia Andersson 2019-02-07, NAM19 IRPA Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk Mål: Ta fram, dokumentera och sprida råd och rekommendationer om instrumentering

Läs mer

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument

Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument REF-M RAPPORT: 218:1 Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Västerås 218 Referenslaboratoriet för tätortsluft mätningar Löpande kontroll av likvärdiga partikelinstrument Västerås 218 Ref-m rapport:

Läs mer

Marcus Löfverström

Marcus Löfverström Jordens strålningsbalans och atmosfärens allmänna cirkulation: Hadleycellen, subtropiska högtryck, intertropska konvergenszonen - ITCZ, vissa globala förhållanden Marcus Löfverström marcus@misu.su.se Vem

Läs mer

LED PRODUKTER. Tel Tel Fax

LED PRODUKTER. Tel Tel Fax LED PRODUKTER Tel 46-0708-766246 Tel 46-0706252768 Fax 46-031-962320 Melaled Smart Electronic Solutions Besöksadress Heinövägen 88 475 42 Hönö Post adress Box 1051 475 22 Öckerö www.melaled.se E-mail info@melaled.se

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Juni 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Lars Andersson Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Oceanografiska Laboratoriet 1-- Dnr: Sh-1-1 Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda Expeditionens varaktighet: 1--1-1-- Undersökningsområde:

Läs mer

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat

Dagvattenrening. tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Dagvattenrening tekniker, implementering, underhåll, funktion i nordiskt klimat Godecke Blecken Universitetslektor i VA teknik, tekn dr Stadens vattensystem, Luleå tekniks universitet Mail: godble@ltu.se,

Läs mer

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatsimuleringar Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Hav- och havsis processer Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser?

Läs mer

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning. Kristina Eriksson Stenström Lunds universitet Fysiska institutionen Avd för kärnfysik By NHLBI [Public domain], via Wikimedia

Läs mer

Kalibreringscertifikat

Kalibreringscertifikat Kalibreringscertifikat Calibration Certificate Er kalibreringspartner NordtecKal 031-704 10 70 www.nordtec.se www.nordtec.se Kalibrering hos Nordtec Ett ackrediterat kalibreringslab Från och med februari

Läs mer

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport December 2018 Luftkvalitet i Göteborgsområdet Månadsrapport December 18 Innehållsförteckning Luftkvalitet i Göteborgsområdet... 1 Sammanfattning av luftkvalitet och väder i Göteborgsområdet december 18... 1 Vad mäter

Läs mer

Copernicus och Swea. Björn Lovén

Copernicus och Swea. Björn Lovén Copernicus och Swea Björn Lovén Copernicus Europas ögon på jorden Europeiska kommissionen Jordobservationssatelliter och in situ sensorer Data kan skräddarsys efter användarens behov Tillhandahåller fri

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2015 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2015... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen www.webap.ivl.se Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump Bild: WEBAP pilotanläggning som testades i Hanöbukten Rapport C4 SYREPUMPAR Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen Kortversion av

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Mars 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp

Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv

Läs mer

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012

Marknära ozon i Asa Årsrapport 2012 Marknära ozon i Asa Årsrapport 212 Asa den 22 april 213 Ola Langvall Introduktion Året 212 är sjätte året med marknära ozonmätningar i Asa, sedan vi fick uppdraget av luftvårdsförbunden i Jönköpings och

Läs mer

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr RAPPORT 1 (7) Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 28 Dnr 28.1127.3 Sammanfattning Miljöförvaltningen har under sommarhalvåret 28 utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå avseende svaveldioxid,

Läs mer

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå

Terrestra forskningsstationer i Sverige. Kjell Danell, SLU, Umeå Terrestra forskningsstationer i Sverige Kjell Danell, SLU, Umeå Mitt uppdrag Forskningsstationer och annan infrastruktur för fältbaserad terrester forskning (inkl. limnologi). Ge möjligheter till nationell

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch

Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Marine biological and oceanographic climate data in Swedish Lifewatch Swedish Lifewatch hearing 3 December, 2013 Bengt Karlson bengt.karlson@smhi.se SMHI, Research & development, oceanography Sven Källfeldts

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2 apitel 4 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet?? Gustaf Egnell, Skogens ekologi och skötsel Biobränsle i energisystemet - dagens kunskapsläge och framtidens utmaningar Stockholm 6 maj 2015 Mulet 15-20

Läs mer

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -

Läs mer

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell 1. Struktur 2. Bibliometriska analyser Strukturen för polarforskning i Sverige Forskningsutövare Finansiärer Infrastruktur

Läs mer

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018 Februari 19 På uppdrag av Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Malin Fredricsson Författare: Malin Fredricsson På uppdrag av: Luftvårdsförbundet i Göteborgsregionen Fotograf: Malin Fredricsson Rapportnummer

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och

Läs mer

Modeller för små och stora beslut

Modeller för små och stora beslut Modeller för små och stora beslut Om väder och väderprognoser Pontus Matstoms, SMHI ksp:s årskonferens 2012 i Norrköping Om SMHI, väder och väderprognoser svårt 2 Sveriges meterologiska och hydrologiska

Läs mer

Pla nte ring a v träd och dess påverkan på luftkva lite t

Pla nte ring a v träd och dess påverkan på luftkva lite t Pla nte ring a v träd och dess påverkan på luftkva lite t Christer Johansson SLB-a na lys, Miljöförva ltningen, Stockholm även vid Institutionen för miljöve te nska p och a na lytisk kemi, Stockholms unive

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Januari 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer... 2

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om mätmetoder, beräkningsmodeller och redovisning av mätresultat för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakulteten NANEV, Masterprogram i naturgeografi och ekosystemvetenskap, 120 högskolepoäng Master Programme in Physical Geography and Ecosystem Science, 120 credits Program med akademiska

Läs mer

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... Oktober 2014 Innehållsförteckning Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober 2014... 1 Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1 Årets överskridande av miljökvalitetsnormer...

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP Vatten och Energi: ömsesidigt beroende Vatten för energi Vattenkraft Termoelektrisk kylning Drift av kraftverk och transmission Bränsle utvinning och raffinering Bränsleproduktion

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 6.2 6.3 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage Learning. All rights reserved 2 Energi Kapaciteten att

Läs mer

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet

Läs mer

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall

Årsrapport Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall Marknära ozon i Asa Årsrapport 2009 Sveriges lantbruksuniversitet Asa skogliga försökspark och fältforskningsstation Asa den 9 april 2010 Ola Langvall medlt,µeltim³8-g/mnhaozo140120100806040200jfmamjjasondmånadintroduktion

Läs mer

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber) Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber) 1 Vi ägs av 4 kommuner och arbetar aktivt med att skapa en balans mellan affärsnytta och samhällsnytta.

Läs mer

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Möjligheter med nya data från Sentinel-3

Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Möjligheter med nya data från Sentinel-3 Image: ESA Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB 10 dec 2015 SENTINEL-3 Sentinel-3 är en komplex och omfattande plattform, med en serie av instrument.

Läs mer

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi Kapitel 6 Termokemi Kapitel 6 Innehåll 6.1 Energi och omvandling 6.2 Entalpi och kalorimetri 6.3 Hess lag 6.4 Standardbildningsentalpi 6.5 Energikällor 6.6 Förnyelsebara energikällor Copyright Cengage

Läs mer

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20

i As a Asa skogliga försö Asa d den 5 april 20 Marknära ozon i As a Årssrappor t 21 Sverigges lantbrukksuniversitet Asa skogliga försö ökspark och fältforskninggsstation Asa d den 5 april 2 11 Ola Langvall J naaåintroduktion Året 21 är fjärde året

Läs mer