PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP"

Transkript

1 Detektion och kartering av insektsskador i skog med satellitdata. PER-OLA OLSSON INSTITUTIONEN FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP

2 Disposition Generellt (kort) om fjärranalys av vegetation Presentation av 5 studier av insektsskador i skog vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet.

3 Vad ser man i satellitdata? Ortofoto 2010 SPOT 10m pixel 2008 MODIS 250m pixel 2008

4 . men hur ofta ser man det? MODIS 250m pixel dag MODIS 8-dagars och simulerad SPOT 26-dagars tidsserier MODIS 8-dagars simulerad SPOT ndvi SPOT 10m pixel månad dagars period

5 . men hur ofta ser man det? MODIS 250m pixel dag MODIS 8-dagars och simulerad SPOT 26-dagars tidsserier MODIS 8-dagars simulerad SPOT ndvi SPOT 10m pixel månad dagars period

6 Spektrala egenskaper för vegetation

7 Spektrala egenskaper vegetation, jord Baserad på:

8 Övervaka vegetation med satellitdata - Spektrala band MODIS: Rött - (0,62 0,67 μm) Nära infrarött (NIR) (0,84 0,88 μm)

9 Övervaka vegetation med satellitdata - Vegetationsindex Normalized Difference Vegetation Index Baseras på reflektansen i nära infraröd (NIR) och röda våglängdsbanden NDVI = (NIR-röd)/(NIR+röd) (Rouse et al., 1973; Tucker, 1979)

10 Förändringsanalys - jämföra bilder från olika tidpunkter Stormen Gudrun Spot 2004 Spot 2005

11 Förändringsanalys - jämföra bilder från olika tidpunkter Skillnad i NDVI Stormen Gudrun Spot 2005

12 Tidsserieanalys - hitta avvikelser från det normala

13 Studie I - södra Skåne Gransköldlus, Physokermes inopinatus Olsson, P-O., Jönsson, A. M., Eklundh, L., A new invasive insect in Sweden - Physokermes inopinatus: Tracing forest damage with satellite based remote sensing. Forest Ecology and Management.

14 Studie I: - Gransköldlus och sotsvamp Foto: Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

15 Studie I: - skador i ortofoto Angripet granbestånd Kommunerna i Skåne Utvärderingsdata: Ortofoton tagna I början av juni 2010.

16 Gransköldlus Physokermes inopinatus - SPOT 10 m. pixel storlek (080726) Lantmäteriet - Saccess

17 Gransköldlus Physokermes inopinatus - SPOT 10 m. pixel storlek (080726) Frisk granskog (080726) Skadad granskog (100602) Lantmäteriet - Saccess

18 Gransköldlus Physokermes inopinatus - metod och resultat Förändring I GNDVI (NDVI med grönt istället för rött våglängdsband) användes för att identifiera skadade pixlar. Lantmäteriets markanvändningskarta användes för att identifiera barrskog, och klassning baserad på SPOT data gjordes för att ta fram en karta över granskogen. 78% av skadorna upptäcktes med en överklassning på 46%.

19 Gransköldlus Physokermes inopinatus - MODIS 250 m. pixel storlek Data smoothing with the TIMESAT package Lantmäteriet - Saccess

20 Gransköldlus Physokermes inopinatus - tidig upptäckt av skada

21 Studie II Åsnes, NO Oslo Barrstekel, Neodiprion sertifer Eklundh, L., Johansson, T., Solberg, S., Mapping insect defoliation in Scots pine with MODIS timeseries data Remote Sensing of Environment.

22 Studie II: - MODIS data MOD13Q1: MODIS Produkt som ger NDVI i 16-dagars perioder där värdet är det bästa under perioden. 250 m. pixelstorlek

23 Studie II: - Effekt av angrepp normalt år År med insektsangrepp Data smoothing with the TIMESAT package

24 Studie II: - Skadekartor över Åsnes Utvärderingsdata: LIDAR data insamlad före och efter angreppen. Bästa metoden identifierar 80% av pixlarna med angrepp. Graden av angrepp svårt att bedömma med MODIS data Markanvändningskarta viktig för att identifiera tallskog.

25 Studie III Östra Finland Barrstekel, Neodiprion sertifer, Diprion pini D. Pini angrepp sedan 2002 I östra delen (Palokangas). N. Sertifer angrepp sedan 2009 I västra delen (Outokumpu). Google Earth

26 Studie III: (pågående) - Vad är normalt 1 MOD13Q1 16-day NDVI Plot 3 1 MOD13Q1 16-day NDVI Plot 17 NDVI 0.9 Remaining foliage Seasonal max NDVI ndvi 0.7 ndvi NDVI Remaining foliage Seasonal max NDVI Remaining foliage = 100% - barrförlust (%) Seasonal max = säsongsmax beräknat med TIMESAT

27 Studie IV Abisko Björkmätare, Epirrita autumnata, Operophtera brumata. Lars Eklundh, Margareta Hellström Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet.

28 Studie IV: - Varningssystem För generalla skador Använder MODIS 8-dagars data med 250 m. pixel storlek Baseras på avvikelser från en normal årscykel Testat på björkmätare i Abisko Abisko 2004

29 Studie IV: - Normal variation Normal variation

30 Studie IV: - Detektion av skada

31 Studie IV: - Skador i Abisko 2004 juni / juli 2003 juni / juli 2004

32 Studie V Abisko Björkmätare, Epirrita autumnata, Operophtera brumata. Kristian Morin, masteruppsats Handledare: Lars Eklundh, Perola Olsson

33 Skalerat NDVI Studie V: - MODIS 16-dagars NDVI Data smoothing with the TIMESAT package

34 Studie V: - z-värde för att identifiera skada Z = χ μ σ χ = maximum NDVI 2012 μ = mean NDVI value for the years 2001, 2002, 2003 and 2009 σ = standard deviation for the years 2001, 2002, 2003 and 2009 Skalerat NDVI

35 Studie V: - Skadekarta baserad på z-värden

36 Går det övervaka skogsskador över stora områden (länder) med en generell metod? Med anpassade metoder går det att upptäcka insektsskador med hög noggrannhet när åren utan skador är relativt jämna. Problem med mer generell metod: Vad är normalt (Speciellt i områden med stor variation mellan åren). Skador som är mindre tydliga. Markanvändningskartor viktigt att avgränsa aktuella områden

37 TACK!!

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra

Läs mer

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10

Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata. Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 Uppdatering av blockdatabasen med stöd av satellitdata Anders Forsberg, Jordbruksverket, Fjärranalysdagarna 2009-03- 10 1 Blockdatabasen En geografisk databas över Sveriges jordbruksmark Ägs och förvaltas

Läs mer

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar

3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar 3 D data från optiska satelliter - Skogliga tillämpningar Håkan Olsson, Henrik Persson, Jörgen Wallerman, Jonas Bohlin, Heather Reese, Michael Gillichinsky, Johan Fransson SLU Bakgrund Skattningar av trädbiomassa

Läs mer

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går.

Vallslåtter. årets viktigaste dag. Olika skördeintäkt samma netto agra vått. Bevattna och säkra din skörd. Stråförkortat går. Vallslåtter årets viktigaste dag KUNSKAP FRÅN HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPENS HIR-RÅDGIVARE V V GRANSKAD 3. 2 0 16 MAJ Olika skördeintäkt samma netto agra vått Bevattna och säkra din skörd Stråförkortat går nu

Läs mer

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning

Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Skogsstyrelsens vision och strategi för fjärranalysanvändning Lars Björk Enheten för Geografisk information Skogsstyrelsen, Umeå 1 Övergripande mål Datadelning mellan myndigheter Skogsstyrelsen ska årligen

Läs mer

Introduktion till Fjärranalys

Introduktion till Fjärranalys Introduktion till Fjärranalys Lars Eklundh Inst. för Naturgeografi och Ekosystemvetenskap EXTA50: Samhällsmätning Litteratur: Harrie, Geografisk informationsbehandling: kap. 5.4, 5.5, denna presentation,

Läs mer

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Vad kan fjärranalystekniken bidra med? Håkan Olsson Institutionen för skoglig resurshushållning Avdelningen för skoglig fjärranalys e-post: hakan.olsson@slu.se Från rymden till marken via flyg och UAV

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén

Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén Hur ser skogsnäringen på ökande mängder av satellitdata? Erik Willén Skogforsk skall tillföra svenskt skogsbruk tillämpbara kunskaper, tjänster och produkter som bidrar till ett lönsamt, hållbart bruk

Läs mer

Introduktion till fotogrammetrin

Introduktion till fotogrammetrin Introduktion till fotogrammetrin Lars Harrie, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskaper Flera bilder är framtagna av Mikael Johansson, Lantmäteriet Disposition 1)Introduktion 2)Tillämpningar

Läs mer

Vilka fågelarter förekommer här?

Vilka fågelarter förekommer här? Vilka fågelarter förekommer här? Hur vet vi var arterna finns? Kan habitatmodellering vara ett redskap? Christer Johansson SOF-Birdlife Bilder (där inte annat anges): Lasse Olsson www.birding.se ? Tjäderförekomst

Läs mer

Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria

Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942. Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Service Contract No. 3601/B2007.EEA.52942 Presentation vid Fjärranalysseminariet 2009 Erik Willén Metria Global Monitoring for Environment and Security Services In-situ systems GMES Space systems Data

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB

Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Torbjörn Westin, Spacemetric AB Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Introduktion Korta företagspresentationer Motiv och bakgrund Bilder, ljusberoende Frikoppla laserdata från bilder Metod Laserdata,

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS

På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS 132 Mats Söderström På väg mot det nya jordbruket med satelliter, sensorer och GIS Jordbrukets miljöpåverkan måste minska samtidigt som produktiviteten måste öka. Det är en svår ekvation att lösa. Nya

Läs mer

Rapport 5 2015. Satellitbildskartering av lämnad miljöhänsyn i skogsbruket en landskapsansats

Rapport 5 2015. Satellitbildskartering av lämnad miljöhänsyn i skogsbruket en landskapsansats Rapport 5 2015 Satellitbildskartering av lämnad miljöhänsyn i skogsbruket en landskapsansats Andreas Eriksson, Tomas Eriksson, Camilla Jönsson, Anders Persson, Torbjörn Rost Skogsstyrelsen, April 2015

Läs mer

Bevissäkring från rymden

Bevissäkring från rymden Bevissäkring från rymden Instruktion för hur satellitbilder och fjärranalys kan användas i miljöbrottsutredningar som rör vattenverksamhet Analyser av satellitbilder kan bestämma tidsintervall för när

Läs mer

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket Regeringsuppdrag under 3 år Totalt ca 20 MSEK till Skogsstyrelsens förvaltningsanslag för utveckling av förbättrade skogliga skattningar från laserdata Medlen

Läs mer

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander

Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Snötäckningsgrad från satellitobservationer i HBV-96 Barbro Johansson Karen Lundholm Anders Gyllander 29-3-12 Barbro Johansson Bakgrund - frågeställning Vi brukar anta att: Användning

Läs mer

Fjärranalys för kartering av strandekosystem

Fjärranalys för kartering av strandekosystem Fjärranalys för kartering av strandekosystem Anna Koffman, Calluna & Sandra Wennberg, Metria Ny dynamisk reglering av Mälaren Mer vatten måste tappas för att skydda mot översvämning och för låga nivåer

Läs mer

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se

Skogsbrandsdetektion i Sverige. Rickard Hansen. rickard.hansen@msb.se Skogsbrandsdetektion i Sverige Rickard Hansen rickard.hansen@msb.se Syfte med studien Nuvarande situation i Sverige och de olika länen. Behovet i de olika länen. Befintliga och alternativa detektionsmetoder.

Läs mer

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den?

Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Växternas årscykel - hur förutsäger vi fram9den? Cecilia Olsson doktorand, Lunds universitet Handledare: Anna Maria Jönsson, Lars Eklundh och Ben Smith 2 (16) Innehåll Innehåll Fenologiprojektet EV träds

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Grönytor i och omkring tätorter

Grönytor i och omkring tätorter Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (15) Grönytor i och omkring tätorter 2010 MI0805 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter

Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Tillgång till grönytor/grönområden i och omkring tätorter Statistik från satellit Storstadsnatur Konferens om grönstruktur och landskap i Stockholmsregionen Tisdagen den 4 maj 2010 Marianne.Eriksson@scb.se

Läs mer

Satellite-based Crop Damage Estimation DNR 215/11

Satellite-based Crop Damage Estimation DNR 215/11 Satellite-based Crop Damage Estimation DNR 215/11 Rapport för Rymdstyrelsen november 2012 Satellite-based Crop Damage Estimation Nr: MS11/2253 Text: Michael Ledwith För mer information kontakta: Michael

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Fjärranalys för kommuner

Fjärranalys för kommuner Fjärranalys för kommuner Sara Wiman, Metria Kartdagarna och GIT-Mässan, 2012-03-28 Metria FA Stockholm (ca 25 pers) Vår expertis Spetskompetens inom: Fjärranalys Bildbearbetning (satellit och flygbilder)

Läs mer

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp Samhällsmätning EXTA50, 9 hp Lars Harrie och Perola Olsson Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Lars Ollvik och Sven Agardh Teknik och Samhälle, LTH Varför är geografisk information intressant

Läs mer

Förbättrad grönytekartering i urbana områden

Förbättrad grönytekartering i urbana områden Förbättrad grönytekartering i urbana områden Rapport för Rymdstyrelsen December 2013 FÖRBÄTTRAD GRÖNYTEKARTERING I URBANA OMRÅDEN Rymdstyrelsens DNR: 255/12 Metrias DNR: MS2012/3453 Text: Sara Wiman, Metria

Läs mer

Förstudie om 3D-karthantering i fjärrstyrning och autonom navigering

Förstudie om 3D-karthantering i fjärrstyrning och autonom navigering Förstudie om 3D-karthantering i fjärrstyrning och autonom navigering Ola Ringdahl, ringdahl@cs.umu.se 29 augusti 2008 1 Kartor Lantmäteriets kartor över Sverige finns för gratis nedladdning på Digitala

Läs mer

Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU

Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU Seminar series nr 151 Rapeseed Biodiesel and Climate Change Mitigation in the EU Bjarne Munk Lyshede 2008 Geobiosphere Science Centre Physical Geography and Ecosystems Analysis Lund University Sölvegatan

Läs mer

Snabb introduktion till Fjärranalys

Snabb introduktion till Fjärranalys Snabb introduktion till Fjärranalys Hernán De Angelis 3 maj 2015 Den här texten är en mycket kortfattad guide till fjärranalys. Syftet är att lägga grund till diskussioner under inlärningstillfälle och

Läs mer

Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta

Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta Metodutveckling för datainsamling i NILS landskapsruta Skattningar med laserdata och optiska satellitbilder Nils Lindgren, Björn Nilsson, Anna Allard, Marianne Åkerholm, Pernilla Christensen och Håkan

Läs mer

Nödrop från Expedition C3: skicka fler tekniker!

Nödrop från Expedition C3: skicka fler tekniker! Nödrop från Expedition C3: skicka fler tekniker! Detta har hänt: Expeditionen lättade i maj 2008 efter noggranna förberedelser. Motstånd och faror lurade överallt, men vi litade på vårt trumfkort helautomatisk

Läs mer

Fjärranalys för kulturmiljövården. Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar

Fjärranalys för kulturmiljövården. Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Underlag för arbete med lägesbestämda fornlämningar Metria har gjort denna rapport på uppdrag av Riksantikvarieämbetet 2014. Upphovsrätt enligt Creative

Läs mer

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se

Läs mer

Uppskattning av maltkornskvalitet

Uppskattning av maltkornskvalitet Uppskattning av maltkornskvalitet Mats Söderström, SLU & Sweco mats.soderstrom@mark.slu.se Mats Söderström 1,3, Tomas Börjesson 2, CG. Pettersson 2, Knud Nissen 2, Olle Hagner 4 1 Swedish Univ. of Agric.

Läs mer

Kartering av förbuskning på Öland med satellitdata

Kartering av förbuskning på Öland med satellitdata Kartering av förbuskning på Öland med satellitdata Rapport för Rymdstyrelsen, Naturvårdsverket och LIFE-Nature Eva Ahlcrona, Conny Jacobson och Thomas Johansson September 2003 M E T R I A INGÅR I LANTMÄTERIET

Läs mer

Distribution av Skogliga grunddata och anknytande produkter

Distribution av Skogliga grunddata och anknytande produkter Distribution av Skogliga grunddata och anknytande produkter Liselott Nilsson GIS-specialist Skogsstyrelsen Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing För nedladdning Skogliga grunddata

Läs mer

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga!

Fjärranalys från 1930 till idag. Håkan Olsson. Ljungbergsseminarium 2016-02-18. Årtalen är ungefärliga! Fjärranalys från 1930 till idag Håkan Olsson Ljungbergsseminarium 2016-02-18 Årtalen är ungefärliga! Flygbilder Ca år: 1858 1915 1925 1930 1940 1950 1955 1962 1983 2005 2010 2015 Balongfotografering över

Läs mer

Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005 De tio största tätorterna 2005

Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005 De tio största tätorterna 2005 MI 12 SM 1003 Förändring av vegetationsgrad och grönytor inom tätorter 2000-2005 De tio största tätorterna 2005 Cnges in green space, within the ten largest localities 2000-2005 I korta drag Här presenteras

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

10.20 3D-geoinformationsteknik: mer än att bara bygga och visualisera 3Dmodeller.

10.20 3D-geoinformationsteknik: mer än att bara bygga och visualisera 3Dmodeller. Program 09.00 Välkommen Kent Börjesson, ordförande i GISiDé 09.10 Flygburen laserskanning och flygfotografering 09.50 Fika Kombinerad laserskanning och flygfotografering är ett kraftfullt verktyg för att

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 27 mars 2004, kl

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 27 mars 2004, kl Karlstads universitet Institutionen för informationsteknologi Avdelningen för statistik Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 1, 4p 7 mars 004, kl. 09.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Ansvarig lärare:

Läs mer

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD?

Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Vad Betyder måtten MAPE, MAD och MSD? Alla tre är mått på hur bra anpassningen är och kan användas för att jämföra olika modeller. Den modell som har lägst MAPE, MAD och/eller MSD har bäst anpassning.

Läs mer

Skogsskador i Region Nord året 2013

Skogsskador i Region Nord året 2013 Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,

Läs mer

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer

genom en kombination av satellitdata och N-sensorer CropSAT: kväverekommendationer och grödstatuskartering inom fält genom en kombination av satellitdata och N-sensorer Mats Söderström, Henrik Stadig, Knud Nissen och Kristin Piikki Institutionen för mark

Läs mer

Hur skriva och granska uppsats?

Hur skriva och granska uppsats? Hur skriva och granska uppsats? Inst för Skogsekonomi Disposition Hur skriva uppsats? Disposition av uppsats Praktiska frågor Referenser Citat Käll- och litteraturlista Tabeller och diagram Språkbruk Skrivinstruktioner

Läs mer

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga

Läs mer

RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007

RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE. Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007 RISK-EOS A EUROPEAN NATURAL DISASTER SERVICE Fjärranalysseminarium Djurönäset 10 mars 2007 Innehåll 01 Överblick: GMES och GSE 02 Risk-EOS-tjänster 03 Risk-EOS Steg II Kristianstad 04 Utvärdering 05 Anvädarperspektiv

Läs mer

2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya

2014-05-27. Vegetation, klimat och satellitdata. Satellitdata Biom Årstidscykler. Ekosystem Biodiversitet Övningsintro: Kenya Vegetation, klimat och satellitdata Vegetation, klimat och satellitdata ANNA MARIA JÖNSSON, INST. FÖR NATURGEOGRAFI OCH EKOSYSTEMVETENSKAP, LU Satellitdata Biom Årstidscykler Ekosystem Biodiversitet Övningsintro:

Läs mer

Projekt Insektsbekämpning 2011

Projekt Insektsbekämpning 2011 PROJEKTPLAN 2011-01-01-2011-12-31 Projekt Insektsbekämpning 2011 Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 1 8 mars Ny projektplan LGE 2 9 mars Justering i budget LGE 3 Projektägare

Läs mer

Metod för kartläggning av skyddszoner

Metod för kartläggning av skyddszoner Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas

Läs mer

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions

Fjärranalys. How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Fjärranalys Remote Sensing Systems How do we discuss and catagorize remote sensing? the resolutions Spatial Resolution -- what size we can resolve Spectral Resolution -- what wavelengths do we use Radiometric

Läs mer

1 Fredrik Gaustad: Arkeologien i Vefsnbygdene, Vefsn bygdebok bind III, 1977. 2 Helgeland historie bind 1, s. 227. 3 Leif Elsvatn: Samiske stedsnavn i Hattfjelldal. 4 Notat av Gunhild Granefjell,

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Uppsala i 4D användning av geodataunderlag från laserskanning

Uppsala i 4D användning av geodataunderlag från laserskanning Uppsala i 4D användning av geodataunderlag från laserskanning En presentation i samarbete mellan Johan Olofsson, Uppsala kommun & Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Presentation av Uppsala i 4D Tekniken

Läs mer

Prognoser för maltkornskvalitet med fjärranalys

Prognoser för maltkornskvalitet med fjärranalys Prognoser för maltkornskvalitet med fjärranalys Mats Söderström, Thomas Börjesson, C.G. Pettersson, Knud Nissen & Olle Hagner Institutionen för mark och miljö Precisionsodling Sverige Precisionsodling

Läs mer

Satelliter för jordobservation

Satelliter för jordobservation Satelliter för jordobservation Hans Jonsson, hans.jonsson@lm.se, Metria Geoanalys Hans Jonsson, 2009-03-10, FA-dagarna på Djurönäset Satelliter kring jorden Ca 800 satelliter med olika uppgifter kommunikation,

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län

Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län Ädellövskogskartering med satellitdata i Kalmar län - test av operativ metod - Foto Bo Göran Backström/SKOGENbild Rapport för Rymdstyrelsen och Naturvårdsverket Eva Ahlcrona (Metria) och Thomas Johansson

Läs mer

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg 3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg Insamlingsmethoder Digital fotogrammetri (fotogrammetrisk kartering) Flygburen laserskanning Bilburen laserskanning

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan och att en inblandning mellan 10% och 40% är bra. För att

Läs mer

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv

Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Skogens kolbalans ur ett klimatperspektiv Anders Lindroth Institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys Lunds universitet Sölvegatan 12, 22362 Lund 046-2220474, 070-5738633 Anders.lindroth@nateko.lu.se

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet Lantmäteriet, i 2012/921 Länsstyrelsen Dalarna, Bakgrundskarta Lantmäteriet ärende 106-2004/188W Benedict Alexander DIGIKULT Laserskanning inom

Läs mer

Grönytor/grönområden i och omkring tätorter 2005. Grönområden inom tätort med omland

Grönytor/grönområden i och omkring tätorter 2005. Grönområden inom tätort med omland MI 12 SM 0902 Grönytor/grönområden i och omkring tätorter 2005 Green areas within and around localities 2005 I korta drag Här presenteras resultaten för samtliga tätorter med mer än 30 000 invånare samt

Läs mer

fjärranalys spaning från rymden

fjärranalys spaning från rymden 147 fjärranalys spaning från rymden wolter arnberg Den 18 maj 1980 nåddes världen av beskedet att vulkanen Mount Saint Helens fått ett utbrott. 400 meter av vulkanens topp hade sprängts bort. Det är ett

Läs mer

3D-stadsmodeller utgående från NNHlaserdata

3D-stadsmodeller utgående från NNHlaserdata 3D-stadsmodeller utgående från NNHlaserdata Simon Ahlberg, FORAN Remote Sensing AB Khashayar Farmanbar, Agency9 AB Sammanfattning FORAN Remote Sensing AB arbetar sedan länge med att ur laserdata ta fram

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp

CropSAT gödsla rätt med satellithjälp CropSAT på TV4play www.slu.se mats.soderstrom@slu.se CropSAT gödsla rätt med satellithjälp Mats Söderström Sveriges lantbruksuniversitet Minskad miljöpåverkan Högre levnadsstandard Kvalitetskrav Ökande

Läs mer

DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor

DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor DEN VERKLIGA VERKLIGHETEN - Lantmäteriet och rymden - Rymdforum 2015 Jörgen Hartnor Innehåll Satellitbildsdatabasen Saccess & GSD-Marktäckedata (Corine Land Cover) Geodetiska referenssystem och positioneringstjänster

Läs mer

4.2.1 Binomialfördelning

4.2.1 Binomialfördelning Ex. Kasta en tärning. 1. Vad är sannolikheten att få en 6:a? 2. Vad är sannolikheten att inte få en 6:a? 3. Vad är sannolikheten att få en 5:a eller 6:a? 4. Om vi kastar två gånger, vad är då sannolikheten

Läs mer

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson

Förord. Alnarp Juni 2003. Henrik Carlsson Förord Detta examensarbete ingår i mitt tredje år på Skogsingenjörsprogrammet 00/03. Arbetet omfattar 10 poäng. Beställaren av examensarbetet är Skogsvårdsstyrelsen i Västervik tillsammans med Institutionen

Läs mer

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012

Fenologiworkshop. för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket. Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012 Fenologiworkshop för de professionella observationsstationerna inom Svenska fenologinätverket Asa Herrgård, Lammhult 9 februari 10 februari 2012 Kjell Bolmgren Ola Langvall Åslög Dahl www.swe-npn.se Ekonomiskt

Läs mer

PRELIMINARY SCHEDULE FALL SEMESTER 2014 JÖNKÖPING EXPORT SALES MANAGEMENT INTERCULTURAL STUDIES PROGRAM (400 YHP) UPDATED: 140701

PRELIMINARY SCHEDULE FALL SEMESTER 2014 JÖNKÖPING EXPORT SALES MANAGEMENT INTERCULTURAL STUDIES PROGRAM (400 YHP) UPDATED: 140701 PRELIMINARY SCHEDULE FALL SEMESTER 2014 JÖNKÖPING EXPORT SALES MANAGEMENT INTERCULTURAL STUDIES PROGRAM (400 YHP) UPDATED: 140701 w. Activity Content 25/8 09:30-13:00 - Registration - Information about

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna!

Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september. Välkomna! Storm och barkborrar Hussborg 23-24 september Välkomna! Varför ett projekt? Bakgrundsbeskrivning Anna Marntell, idékläckare och projektägare Foto: Anna Marntell Innehåll och hållpunkter Tisdag Riskmedvetenhet

Läs mer

Uppföljning av marina Natura 2000 områden med data från SACCESS

Uppföljning av marina Natura 2000 områden med data från SACCESS M E T R I A I N G Å R I L A N T M Ä T E R I E T Uppföljning av marina Natura 2000 områden med data från SACCESS OSCAR TÖRNQVIST, BIRGITTA OLSSON Metria Geoanalys Box 25154 104 51 Stockholm Besök: Karlavägen

Läs mer

Stående virkesförråd i Sverige

Stående virkesförråd i Sverige Stående virkesförråd i Sverige 2,26 Miljarder m 3 3,24 Miljarder m 3 År 1980 År 2010 Ökning med 43% på 30 år. Inte illa! 30 Hela Europa Stående virkesförråd (Miljarder m3) 25 20 15 10 5 I Sverige var ökningen

Läs mer

Havsytan och CO 2 -utbytet

Havsytan och CO 2 -utbytet Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian

Läs mer

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna

Läs mer

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion

RYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering

Läs mer

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk

Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk 1 Vindskador blir små och betydelselösa vid kontinuitetsskogsbruk Mats Hagner Modifierad 2007-06-04 UBICON Rapport 7.1, 2007 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige

Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Erfarenheter med naturskadeförsäkring och samarbete mellan försäkringsbolag och myndigheter i Tyskland och Sverige Gregor Vulturius Stockholm Environment Institute Klimaseminar Finans Norge och Vestlandsforsking,

Läs mer

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj 2012. Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP

Vilka konsekvenser kan solstormar. Lund 21 maj 2012. Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark SP Vilka konsekvenser kan solstormar ha för GNSS-användningen? Seminariedag Solstormar I samhället Lund 21 maj 2012 Gunnar Hedling och Peter Wiklund gunnar.hedling@lm.se Ragne Emardsson och Per Jarlemark

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Ger åtgärderna effekt?

Ger åtgärderna effekt? Ger åtgärderna effekt? Trendanalys av närsalthalter i jordbruksdominerade vattendrag Jens Fölster Stefan Hellgren, Katarina Kyllmar, Mats Wallin Disposition Bakgrund till studien Datamaterialet Preliminära

Läs mer

Punkt Aktivitet Ansvarig. 1 Mötet öppnas Ordföranden hälsade välkomna till Korrö och förklarade mötet öppnat.

Punkt Aktivitet Ansvarig. 1 Mötet öppnas Ordföranden hälsade välkomna till Korrö och förklarade mötet öppnat. Protokoll fört vid Styrelsemöte med föreningen SydostGIS Datum: 2015-05-04_05 Plats: Korrö, Tingsryds kommun Deltagare: Jan G Nilsson (ordförande), Jessica Ekstrand, Malgorzata Postula-Gorecka (ej måndag),

Läs mer

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning

Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning Möte i Lantmäteriets användargrupp för Forskning & Utbildning ------------------------------------------------------------------------------------------------- Tid: Fredag 17 maj 2013, kl. 9.00-15.30 Plats:

Läs mer

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet

XIVSvenska. Mona Schlyter, Malmö. Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt. Kardiovaskulära Vårmötet Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Mona Schlyter, Malmö Könsskillnader vid rökstopp efter hjärtinfarkt? Ingen intressekonflikt SECAMI The Secondary prevention and Compliance

Läs mer

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer