Vargbröder Människa idag-igår

Transkript

1 Vargbröder Människa idag-igår Sammanfattning av inspirationsdagen 19/ Länsbiblioteket hälsade välkommen och projektet presenterades av Eva Nordlinder, barnbibliotekskonsulent och Sibylle Menzel Kühne, projektledare, Länsbiblioteket Västernorrland Projektupplägg Så här är det tänkt att vi börjar: Högläsning av Vargbröder (här kan det bli många diskussioner om bl a innehåll och språk) Boksamtal (biblioteket kan vara resurs) Handledning på den egna skolan (bokas med sibylle) Ett tillfälle i klassen med stenåldersmusik/ljud (Sibylle Menzel Kühne) Boksamtal (biblioteket kan vara resurs) Bearbetning på valfritt sätt OBS! man gör det man hinner och vill och vad som passar den egna klassens arbete. Projektet ska inte innebära att man gör mer, utan att man gör saker lite annorlunda! Önskar man så kan man få: Ett tillfälle med extern pedagog t ex forntida tekniker, fiskskinnsberedning, skinngarvning matlagning i kokgrop, film, dans, drama, etc.film, dans, drama Klanmöte hoppas vi på, vid Nämforsen (med visning av hällristningarna) senare delen av våren 2015, då vi också delger vårt arbete som vi gjort. Transport/ekonomi Sibylle söker pengar för detta Om finansiering kan ordnas/skapande skola pengar Besök med guidning av museipedagog i basutställningen på Murberget Länsmuseet Västernorrland i Härnösand. (Här behövs bara finansiering av resa) Besök av museipedagog för fornsök i den närliggande miljön för att se vad som kan finnas där! Fler tillfällen med externa pedagoger! Fortbildning: 14/10 Lasse Berg kvällsframträdande i Kramfors, tid meddelas i kommande inbjudan! 27/10 prel. Arkeologisk fortbildningsdag/litt.pedagogisk fortbildning för lärare/bibliotekspersonal Dokumentation: Loggbok skrivs kort om vad man gör, t ex efter varje högläsning/besök/bearbetning en kommentar, här får både elever lärare, föräldrar m fl.skriva. Blogg ett forum för kontakt mellan alla som deltar, där man gärna kan gå in och kommentera, skriva vad man gör, eller ge idéer, eller fråga om idéer. Bra sätt att utbyta tips mellan skolorna! Skriv wordpressvargbroder i googlerutan gå in under fliken vargbröder lasratt Eller direkt till Den här sidan kan man också tipsa föräldrar om!

2 Kom ihåg att många är nya och ovana att kommentera i en blogg, vi kommer att titta gemensamt på hur man gör när jag (Sibylle) kommer på handledningsbesök. Här kan också eleverna gärna skriva, en del har mer vana än oss! Fotografering - under projektets gång kommer det att tas bilder, viktigt att alla kollar upp om det finns någon som inte får vara med på bild! Lärarerfarenheter från arbetet med vargbröder Ylva Hägglund Sörlidenskolan Örnsköldsvik När Ylva fick en inbjudan kände hon direkt att det här var något för henne! Hon är van att arbeta ämnesintegrerat! Har många svenska två elever! Ylva valde att börja med 4 långa svenska pass. Levande ljus tändes och eleverna fick sitta tyst utan annan aktivitet, de fick endast skriva ord de inte förstod på en lapp! Alla dessa ord skrevs sedan in på en Stenålders ordlista i brun papp med avbrända kanter. Numera återkommer orden så nu blir det inte så många nya ord som vi inte förstår! Intresset av bokeserien är stort och det gick fort att läsa den första delen utan att det kändes stressigt! Ylva fick helt enkelt inte sluta läsa Alla fick sedan rita en scen ur boken på A5 papper som de hjälptes åt att sätta upp med magneter i ordning. Samarbete i projektet med NO lärare ledde bl a till utepass där de tittade på träd, plockade bär, svamp och gick en meditationsvandring där eleverna spontant började associera till storskogen vilket blev både mystik och reflektioner! Man besökte Murberget Länsmuseet Västernorrland där eleverna visade stort intresse, var aktiva och mycket vetgiriga! Extern pedagog blev Ylva Steen dramapedagog som arbetade ett långt pass med hela gruppen! Ylva har många svenska två elever och familjekvällar blir välbesökta (istället för föräldramöten, då väldigt få kommer) här har man bl a haft en station med redovisning av vargbröder! Ylva arbetar utifrån STORYLINE metoden. Alla bygger upp karaktärer med namn som sedan blir en del av en miljö/by som blir över hela väggen i klassrummet. Man får olika utmaningar i byn och lever sig in i rollen och därmed får ta reda på olika saker kring hur det var på den tiden. Eleverna *agerar*skriver*kommer in på många olika ämnen som integreras! Loggboken har använts flitigt, många elever har skrivit kommentarer men även föräldrar under familjekvällarna! Eleverna deltog i klanmöte i Näsåker som var spännande! Här gjorde de en fin presentation av hur de arbetat med vargbröder! Som avslutning på våren gjordes en klassresa till Ö-viks skärgård med arkeologbesök av Annika Söderlind. Stenålder i Västernorrland och fakta i bokserien Margareta Bergvall, Murberget Länsmuseet Västernorrland Margareta började vid istiden och lyfte stenålder i Västernorrland och kopplade till fakta i bokserien. Utställningen Ice Age Art förra året på British Museum visade föremål som var mellan och år gamla. Fantastiska utsökta föremål, bl a Lejonmannen och gudinnefigurer. Venus från Willendorff men också taniga smågudinnor från Ukraina. Den här tiden och de här föremålen visar the origin of human mind, den kreativa konstnärliga människan blir synlig genom fynden och

3 grottmålningar. Traditionen med att avbilda storvilt finns också här, i form av hällristningar och hällmålningar. Men hos oss i Västernorrland fanns inte människor förrän ca 7000 f Kr. Den äldsta kända boplatsen är den som vi grävde tillsammans med skolbarn i Näsåker (hittades av en av föräldrarna) och som daterades till f Kr. Den ligger ca 210 m ö h. En gång i världen var det Ancylussjöns strand, men f Kr låg det saltare Litorinahavets stränder som låg i närheten. Vid platsen fanns då en lagun och en skärgård av öar. Här var både bra fiske och bra förutsättningar för jakt. Det T-formade redskapet kan ha använts för att skrapa fiskskinn och fågelskinn. Det kan ha varit ett kvinnoredskap. Fågelskinn med dun inåt användes till spädbarn och har så varit i Alaska och på Grönland tills idag. I Kramfors kommun finns stenåldersboplatser i bl a Överveda och Tunsjön. Boplats ligger alltid vid havsstranden, sjöstränder och älvstränder. På bilderna kan man se att de äldre boplatserna som ligger m ö h ofta ligger i ett sadelläge och har en skyddande bergknalle/brant på en sida. På bilderna syns också typiska fynd på de boplatserna, ofta avslag av kvarts och skiffer. Man kan ibland hitta redskap, t ex skrapor av kvarts. Brända ben, dvs måltidsrester och skörbrända redskap från matlagningen kan också finnas. De gamla, tidigare strandbundna boplatserna ligger högt upp idag tack vare landhöjningen. De är svåra att hitta om det inte har gjorts en vägskärning.man kan också hitta dem på kalhyggen i skogsmaskiners spår, eller i markberedningsspår där vegetationsskiktet har skadats. Övervedaboplatsen var i bruk ca f.kr. Den ligger m ö h. Den undersöktes av Riksantikvarieämbetet under ledning av Evert Baudou som senare blev professor i arkeologi i Umeå. Litteratur: Norrlands forntid av Evert Baudou är ett bra material att arbeta med. Han talar bl a om Norrlands blomstringstid, perioden mellan ca 4200 och 2000 f Kr. Då verkar norrländsk stenålder ha varit stark och självständig. Redskap av det inhemska materialet skiffer dominerar. Under den här tiden tillverkades också T-formiga redskap, ett redskap/föremål som i stort sett endast finns på den norra sidan av Ångermanälvens mynningsområde. Framför allt hittas de T-formiga redskapen i Överveda, i Nordingrå, Skog och Nora socknar. Kramfors Kommun är ett centralområde för detta mystiska redskap som antagligen var ett multiverktyg och/eller en amulett. Under Litorinahavets första tid var havet saltare och varmare, det fanns mängder av fisk och säl. Av de ben som hittats på undersökta boplatser vid den här tiden är ca 90 % sälben (Vikaresäl det vanligaste). Vargbröder med Torak, Renn och Fa, utspelar sig i en tid motsvarande vår mesolitiska tid, dvs mellanstenåldern. Paleolitikum finns inte här, eftersom all mark var täckt av den 3 km tjocka inlandsisen eller vatten fram till ca f Kr. de tidigaste boplatserna ligger högt, ca m ö h. Mesolitikum utmärks av att det inte fanns keramik, man odlade inte och man levde ett kringströvande liv där man alternerade mellan olika boplatser. Jakt och fiske var det man levde av. Vid Vängelälven finns ett område som kallas Bastuloken med stora hyddbottnar, dvs rester av stora stenåldershus. Det var antagligen vinterboplatser, där man bodde många under ett och samma tak. Det var bra att hålla ihop under vintern, som var en bister årstid för alla. Från Bastuloken finns ben av älg, större däggdjur, bäver, mård, utter, fågel, gädda och lax.

4 I Ångermanland har många nya hällmålningar på lodräta klippväggar hittats de senaste åren. I Nämforsen finns 2300 figurer ristade/uthuggna i de horisontella klipporna vid forsen. Det finns alltså både hällristningar och hällmålningar i länet. Hällbilder finns över hela det nordliga Taigaområdet. Alta i Norge är det största, det är också ett världsarv. I Finland finns endast hällmålningar, inte ristningar. Vid Nämforsen har man samlats från stora områden vid tiden då laxen går upp i äleven på försommaren. Då fanns både gott om mat och sommarkvällarna var ljusa och varma. Den dånande forsen var ett ljud med en enorm ljudstyrka. Det påverkade säkert schamanen som satte sig i trans vid olika ceremonier då man ville kommunicera med andarna. Att knacka in bilder i hällarna kan ha varit en del av den kommunikationen. Michelle Paver har varit i Glösa i Jämtland. Hon har gjort god research på natur, växter, djur etc i nordliga områden. Det avspeglas i böckerna och ger dem trovärdighet mellan schamaner och andra mer fantasybetonade inslag som skapar spänning. Henens research och bakgrund som arkeolog gör hennes böcker intressanta ur många aspekter, inte minst eftersom de går att sammankoppla med vår egen stenålder. Margareta Förståelse av tankevärldar. Drama som fördjupningsverktyg Ylva Steen, dramapedagog Vi började med en lek tre o tre. Två bildar ett vindskydd och den tredje är Torak som står i vindskyddet. Ledaren säger t.ex. vindskydd (alla vindskydd byter plats), Torak (alla Torak byter plats), fara (handen i golvet, rollerna upplöses, alla söker nya kompisar att bilda vindskydd och Torak med. Det spelar ingen roll vilken funktion man haft innan, bara man snabbt blir 3X3 igen) fågelsång (tre och tre lutar sig med ryggarna mot varandra och slappnar av). Efter ett tag kan ledaren gå in i leken och säga t.ex. Torak och själv springa in i ett vindskydd. En annan person blir nu utan vindskydd och blir ny ledare. Drama Teater Drama och teater går ofta in i varandra. Det som skiljer dem åt, är framförallt vilket fokus man väljer. Teatern har som mål att visa upp en föreställning och publiken är viktig. Man måste öva att tala högt, stå och röra sig så publiken ser och förstår, repetera så det man vill förmedla blir tydligt. I drama ligger fokus på deltagarnas upplevelse och utveckling. Själva processen är viktigare än vad en eventuell publik upplever. Processdrama är en riktning inom drama där man varvar olika typer av gestaltningar med reflektion. Utmärkande är att man som ledare går in och tar en roll tillsammans med barnen och skapar en här och nu situation. Utifrån gemensamma upplevelser kan man sedan diskutera och dra slutsatser Rum - att skapa en gemensam bild.

5 Ylva markerade ett avgränsat rum på golvet, ställde fram en resväska, visade var det fanns en dörr, ett fönster, en säng och frågade sedan gruppen vad som fanns mer i rummet? Hur såg lampan ut? Hur såg väggarna ut? Vad såg vi utanför fönstret? Ylva gick i roll, kom in i rummet, spelade upp en kort scen utan tal, bröt fiktionen och ställde frågor till gruppen: Vem var i rummet? Hur verkade hon? Var hon på väg någonstans och i så fall vart? Korta spontana svar från gruppen. Samma markerade yta, men nu var det ett annat rum flera tusen år tillbaka ett vindskydd. På sängens plats fanns ett skinn, resväskan var utbytt mot en ryggsäck. Hur såg vindskyddet ut? Vad var det gjort av? Vem bodde där? Kanske Torak som sökt skydd? Vad hade personerna i de olika rummen gemensamt? Vad skilde dem åt? Med hjälp av en väska utbytt till ryggsäck plus vår fantasi blev det ett nytt rum, en ny tid, en ny person, en ny innerbörd. Så här kan man bygga uppe en bild eller en scen ur Vargbröder, som utgångspunkt för frågor, forskning och dramatisering. Ylva berättade om och gav exempel från ett projekt i åk 4 tillsammans med arkeolog Margareta Bergvall där eleverna under en temadag, med hjälp av drama fick leva sig in i hur livet kan ha gestaltat sig under Västernorrlands forntid. Gestaltning av föremål I mindre grupper fick alla på kort tid gestalta ett koger (behållare för pilar), en medaljong, mm Vi fick även titta på varandras gestaltningar. Experter Alla satt i ring. Vi fick rollen som experter på överlevnad i skog och mark och vi befann oss på konferens för att undersöka hur människor på stenåldern kan ha levt och klarat sig utan alla moderna hjälpmedel. Ylva handhälsade entusiastiskt på alla och hälsade oss välkomna till den stora konferensen för specialister från hela världen: Välkommen hit! Vad kul att just du kunde komma! Hur gick det med resan? Osv. Ylva berättade om 4:e klassarna som (i roll) fick berätta vad man behöver för att överleva och vad man kan leva på i naturen idag och sedan ställa upp hypoteser som skulle testas under resten av dagen. Ritualen med handhälsningen gav eleverna en positiv känsla av att vara viktiga och ta det hela på allvar - de var ju faktiskt experter! Under inventeringen efteråt kom frågor upp, som blev en bra grund för forskning och diskussioner. fokus och spänning Att som vuxen ta en roll som är i motsatsförhållande till eleverna kan vara ett sätt att skapa fokus och spänning. Ylva ledde den tänkta gruppen med stenåldersmänniskor som vandrade mot vinterboplatsen. Väl framme träffade vi på en främmande kvinna (Maria med en sjal omkring sig) - Titta! Det är redan någon här - i vårt vindskydd! Kvinnan gjorde en gest att vi skulle komma in. - Vad vill hon? Varför är hon här? Eleverna fick hjälpa till att tolka. Bland 4:e klassarna blev det ibland upprörda känslor och man diskuterade vad man skulle göra med den främmande kvinnan. Efteråt kan man diskutera hur man tror att det var i verkligheten. (det finns inget som tyder på att människorna på stenåldern var främlingsfientliga, snarare tvärtom, man behövde varandra för överlevnadens skull).

6 Stenåldersmusik/ljud/rytmer Sibylle Menzel Kühne Projektledare/musikhandledare Kort introduktion med Sibylle om hur man kan jobba med rytmer och ljud. Alla står i ring funderar på ljud från stenåldern, vatten, stenar, vind, eld, oväder, ljud från skogen djur morgon, vid elden, vid jakt, vid kokgropen, vid ledig tid, på natten.vi tar en gemensam puls, ledaren visar fyra fingrar i puls (ett i taget), alla bestämmer sig för ett ljud och ett finger, nu har vi en takt på fyra pulsslag, alla lägger sitt ljud när det finger som han/hon har bestämt sig för visas. Man kan också välja att lägga sitt ljud mellan två fingrar. Alla fortsätter med sina ljud hela tiden på samma ställe i takten. Ledaren kan höja volymen och sänka, stänga av en del i gruppen och slå på igen (visa med kroppen) som deltagare lyssnar man bättre när man är tyst en kort stund. En i varje grupp kan sätta sig i mitten av ringen och lyssna på ljudmattan en stund, vad hör vi? Vad upplever vi? Byt ut deltagarna i mitten tills alla har fått lyssna en stund! Ordlek med ord ur vargbröder Alla tar varsin lapp som ligger på golvet i mitten, ledaren delar in gruppen i mindre grupper. Varje grupp tittar på orden och skapar två meningar av dessa. Man får lägga till ord emellan eller upprepa de ord man fått. Meningarna sägs sedan i en puls på fyra slag. Ledaren slår in en grupp i taget. Utveckla genom att be grupperna förstärka något eller några ord. Jämför: blev det skillnad? vad hände? förändrades känslan? Ledaren visar med kroppen hur grupperna ska komma in och hur starkt de ska säga sina meningar (här kan en elev ta över rollen som hövding ) Oändliga möjligheter att utveckla och arrangera då man bestämmer ett mönster som kan spelas in och användas som en rytmmatta till en presentation av en text/ord ur vargbröder. Utveckla ljudillustrationer: Man kan använda sig av riktigt vatten i hinkar, små och stora stenar, stora tjocka pappersark som skakas blir häftigt ovädersljud, här kan alla vara kreativa och fundera på hur man kan göra de olika ljuden. Nästa steg kan vara att man involverar musiklärare och kan få möjlighet att testa ljuden på olika instrument, eller digitalt och göra en rapp utifrån text/ord i boken. Vi tackar alla som deltagit denna inspirationsdag för Vargbröder människa idag igår Sibylle Menzel Kühne/Eva Nordlinder Länsbiblioteket