att leda utvecklande bildsamtal

Transkript

1 INSPIRATION FÖR att leda utvecklande bildsamtal Att ha med sig kultur i livet är som att ha en ryggsäck med redskap att möta tillvaron med. I mitt arbete med kultur och hälsa har jag förundrats över kulturens genomgripande kraft och särskilt över bildsamtalets möjligheter. Anna Toresdotter Vägar att möta sig själv och andra genom konst Av konstnär Anna Toresdotter

2 Stärkande samtal Tillsammans med professor B-M Wikström ledde jag en forskningsstudie kring konstsamtal i grupp och fick på nära håll uppleva bildsamtalets möjligheter. (Britt-Maj Wikström är professor emerita vid Aakers universitet, Norge samt docent vid Karolinska. Mer om hennes forskning och om denna studie finns att läsa på De goda erfarenheterna jag hade med mig från detta har jag de senaste åren använt med över tusen barn i skolor i Norrort genom Skapande Skola och det har uppskattats av både äldre och yngre barn. Jag vill här gärna dela med mig av metoden som trots sin enkelhet är verkningsfull. Att känna och uttrycka det man känner Forskning*) visar hur bildsamtal på olika vis kan vara stärkande. I bildupplevelsen finns inget rätt eller fel och när ett barn berättar om vad hen upplever i en bild blir hen sedd och respekterad för de egna upplevelserna. Det stärker förmågan att uppleva och sätta ord på vad hen själv känner och att inför andra formulera sina känslor. Det kan öka förståelsen och respekten för att vi alla är olika. Att bli varse hur man reagerar på en bild och ha förmåga att formulera det är också särskilt viktigt idag då vi manipuleras av så mycket bildinformation. Övningarna kan göras som en enskild, skriftlig övning med (eventuellt frivillig) redovisning inför klass eller grupp men är framför allt tänkta som samtal mellan två eller i grupp. Eleven kan med denna metod senare i livet lättare möta konst. I en forskningsstudie på ett äldreboende där en grupp av de boende fick bildsamtal enligt denna modell visade man en tendens till lägre medicinering, sov bättre och fick en mer positiv syn på sin livssituation jämfört med kontrollgruppen. Kontrollgruppen som fått lika mycket samtal, men kring hobbys och intressen, visade inga förändringar alls. Den här metoden är till glädje inte bara i vården, jag har använt metoder baserade på BMWs förhållningssätt för både vuxna och barn med varmt mottagande och goda resultat.

3 Så här kan man gå till väga Välj en bild som intresserar eller berör dig Svara sedan på dessa tre frågor: Vad ser du i bilden? Vad känner du när du tittar på den? Om du själv vore konstnären, varför har du gjort den så här och är den i så fall klar eller vill du kanske lägga till eller ta bort någonting? Istället för att analysera konstverket faktamässigt (epok, teknik, titel e t c ) använder betraktaren här fullt ut sin egen fantasi och sin egen erfarenhet för att uppleva bilden. Övningen berör alltså denotation och konnotation, (d v s vad bilden föreställer och vad du tänker/känner kring det), men en tredje viktig faktor är att göra betraktaren delaktig genom att inbjudas att förändra bilden. Detta har i BMWs forskning visat sig vara viktigt. Analysen kan göras skriftligen, enskilt, två och två eller i grupp om t ex fyra. Om tid finns kan också någon som vill berätta för hela klassen. Bra är att först demonstrera hur det går till genom att analysera en bild på detta sätt inför alla. Kanske låta hela klassen vara med och berätta vad de ser och vad de känner. Därefter får också alla föreslå förändringar i bilden. Övningarna har uppskattats av barnen och har gått att anpassa för olika åldrar från 6-års till 9:an. Placera helst barnen så att de inte sitter med någon där det finns kommunikationssvårigheter.

4 Möt bilden utifrån dig själv med respekt för andra Innan man börjar klargör man några viktiga riktlinjer: Alla upplevelser är riktiga Man lyssnar uppmärksamt och med respekt till varandra och talar en i sänder Man behöver bara berätta det man vill berätta Det handlar inte om prestation utan om att uppleva och formulera det man tycker/känner/tänker. Undvik ord som fint och fult. Demonstrera gärna en dialog om ni är två handledare. Om du är ensam, visa en bild för alla, ställ de tre frågorna till klassen och besvara dem som exempel. Låt även hela klassen besvara dem. Mycket i elevens vardag handlar om prestation. Dessa övningar är inte kravfyllda men ändå lärorika och kan bidra till ett användbart förhållningssätt när eleven pratar om egna och andras teckningar eller senare möter konst. Många talar inte lika lätt om konst som om musik. Musik påverkar oss mycket spontant vare sig vi vet om det eller ej. Bildkonst fordrar ofta ett mer aktivt engagemang, en kognitiv process. Att prata om konst upplevs dock sällan lika personligt som när du direkt talar om dig själv ( jag pratar ju bara om en bild). Att öva bildsamtal tränar på ett lättsamt sätt förmågan att uttrycka sina egna känslor, då bildsamtal i själva verket är något mycket personligt.

5 Skapa själv En övning i grupper om fyra I den här övningen får barnen med hjälp av vanliga vaxkritor fylla ett helt A-4 ark med färger utan att det föreställer något bestämt. Därefter får de en liten bildram med vilken de kan välja ut en fin ruta. Bildramen tillverkas enkelt genom att läraren i förväg printar ut en ruta (t ex 12 x 9 cm) på ett vitt papper och för att underlätta klippningen i förväg viker papperet. Varje barn får ett sådant vikt papper för att klippa ut sin ruta. När eleven funnit den del hen vill rama in ritar hen ut kanten med blyerts och klipper sen ut den någon centimeter större än det hen ritat. Därefter tejpar hen upp den innanför pappersramen. Man sitter i grupper om fyra och fyra. Var och en i gruppen hittar nu på var sin titel till sin egen och även till de andras bilder. Varje bild blir på så vis sedd av fyra elever och får fyra olika titlar. Ett viktigt moment i denna övning är visningen efteråt: Alla bilder sätts upp på väggen och en vernissage följer då handledaren går runt och berättar om varje bild, läser upp dess titlar och lyfter fram det bildmässiga i den. Det här är en övning som även brukar fånga dem som vanligtvis inte tycker sig kunna rita eller intresserar sig för bildämnet. Till övningen behövs: Papper (A4-ark), bildramar, vaxkritor (pastellkritor fordrar mycket städning efteråt då bänklock blir kletiga av färg, använd vaxkritor som ger lika bra resultat), häftmassa, blyertspennor, sax och tejp. En sån här stund kan föregås av förklaringar om hur färger blandar sig, så täckandet av ytor också kan bli ett valfritt experimenterande med det. Hur skapar man brunt? Grått? Hur gör man turkos eller orange?

6 Fler tips på övningar för elever (Övningarna är baserade på konstboken Reflektioner av anna Toresdotter): Berätta för varandra Välj ett prosastycke eller en dikt ur boken Reflektioner av Anna Toresdotter eller ur någon annan konstbok. Vad beskriver texten? Vad är en metafor? Användes här metaforer? Vilka? Vad får du själv för tankar och känslor när du läser stycket du valt? Skriva Sätt en ny, egen titel till den bild du själv valt ur denna eller någon annan konstbok. Skriv egna små prosastycken eller dikter till den bild du valt. Utgå från några viktiga ord som beskriver det du känner. Faktainriktad analys Vilka djur visas som utrotats i modern tid i boken Reflektioner av Anna Toresdotter? (Kan du t ex upptäcka Garfågeln på sid 15 eller Bayersk tallsork på sid 25?) Varför är det för vår egen överlevnad viktigt att vilda djur överlever och att ekosystem förblir friska? Känner du till några djur som är utrotningshotade i dag? Varför är de det? Vad kan vi göra för att behålla/återskapa fungerande ekosystem? Leta på nätet och redovisa källorna. Anna Toresdotter har hem och ateljé i Roslagen norr om Stockholm. Hennes konst har visats i utställningar i Sverige och utomlands, i böcker och TV-program. Anna har med intresse följt forskningen kring kulturens effekt på oss människor och föreläser runt om i landet om kultur och hälsa, anlitad av kommuner, företag och föreningar. Detta material är framtaget av Anna som ett komplement till hennes verksamhet inom Skapande Skola. info@annatoresdotter.se