KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN samt jämförelser

Transkript

1 KVALITETS- OCH KOSTNADSJÄMFÖRELSE INOM GYMNASIESKOLAN - samt jämförelser Rapport från nätverket 3KVH Kalmarsunds Gymnasieförbund, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Demografi Gymnasieskolans organisation 3 2. Den egna gymnasieskolans kostnader Gymnasieskolans innehåll och omfattning Bakgrundsvariabler Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning Köp av utbildningsplatser Kvalitetsmått Objektiva kvalitetsmått Subjektiva kvalitetsmått Redovisning på generell nivå Redovisning av specifika teman Genomsnittlig poäng för de 22 påståendena Jämförelser av teman Könsvisa jämförelser Analys och slutsatser Förslag till fortsatt arbete 54 Bilaga 1. Kostnader per program enligt bokslut Bilaga 2. Kommunvisa svarsandelar på de 22 påståendena

3 1. Inledning Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad är fem residensstäder i södra Sverige. Samtliga räknas av SCB och Skolverket till gruppen större städer. Dessa kommuner har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier. Jämförelseprojektet på gymnasieskolans område startade 2004 på initiativ från kommunledningarna i de ingående kommunerna. Projektet har hitintills resulterat i tre rapporter, den senaste kom och avsåg åren /. Föreliggande rapport är alltså den fjärde i ordningen som behandlar gymnasieskolan ur ett kvalitets- och kostnadsperspektiv. Totalt finns dock uppgifter för fem år. Enligt beslut av förvaltningscheferna i de ingående kommunerna samt förbundschefen vid Kalmarsunds Gymnasieförbund ska en gemensam rapport tas fram vart annat år. Karlskrona kommun har fått uppdraget att sammanställa / års rapport. Rapporten omfattar kostnads-, volym- och objektiva kvalitetsnyckeltal för år samt subjektiva kvalitetsnyckeltal, vilket innebär en undersökning av åk 2- elevernas syn på verksamhetens kvalitet. Den genomfördes som en enkät våren. Denna gång har vi dessutom försökt få ett längre tidsperspektiv genom att jämföra de olika nyckeltalen över fem år; för de tre första typerna av nyckeltal och - för de subjektiva nyckeltalen. Kalmarsunds gymnasieförbund samt alla kommunerna har beretts möjlighet att förklarar förändringar samt analysera resultaten. Alla jämförelser görs ur ett kommunperspektiv. Analyser och förbättringsåtgärder sker på de enskilda skolorna och programmen utifrån mer fördjupade nyckeltal. Resultatet av förbättringsarbetet redovisas i skolornas årliga kvalitetsredovisningar. Första året togs ett syfte med arbetet fram och nu är det dags att diskutera om vi nått syftet samt om det ska förändras. 3KVH-jämförelsens syfte är att: Ge kommunstyrelsen och de berörda nämnderna ett underlag för diskussion om verksamhetens kostnader, volym och resultat. Använda en metod som gör det möjligt att lära av varandra. Ta fram ett underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. Säkerställa siffror på ett annat sätt än i Sveriges Kommuner och Landstings rapport Vad kostar verksamheten i din kommun. Skapa goda förutsättningar för en utveckling inom gymnasieskolan mot effektivare och bättre arbetsmetoder genom att uppmärksamma skillnader i kostnader och resultat. På nämnds- och verksamhetsnivån ska det vara möjligt att söka förklaringar till bakomliggande faktorer till skillnaderna - såväl framgångsfaktorer som eventuella hinder för en positiv utveckling. 2

4 1.1 Demografi Av nedanstående tabell framgår de i gruppen ingående huvudmännens demografi. Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Antal invånare Förändring sedan ,0 % + 2,7 % + 3,2 % + 5,6 % + 2,6 % Andel gymnasieelever 4,4 % 4,1 % 4,5 % 4,0 % 4,1 % De demografiska uppgifterna gäller den Gymnasieskolans organisation Kalmarsunds Gymnasieförbund Kalmarsunds Gymnasieförbund är ett tretton år gammalt kommunalförbund mellan fyra kommuner i sydöstra Småland och Öland. Kommunerna som ingår i förbundet är Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Torsås. Förbundets politiska ledning består av elva förtroendevalda med ersättare från de fyra ägarkommunerna. Inom politikergruppen utses en ordförande och vice ordförande för de fyra mandatåren. Förbundsstyrelsen och arbetsutskottet sammanträder en gång i månaden. Därutöver arbetar presidiet. Hur förbundet skall arbeta finns reglerat i förbundsordningen. Förbundets högste tjänsteman är förbundschefen. Förbundets uppgift är att bedriva och utveckla gymnasial utbildning och kommunal vuxenutbildning åt medlemskommunerna. Karlskrona Utbildningsnämnden i Karlskrona kommun har det samlade ansvaret för gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning, SFI samt uppdragsutbildning. AV-centralen, vars verksamhet omfattar hela Blekinge och Karlskrona kommuns tryckeri, Psilander Grafiska, tillhör också Utbildningsnämndens ansvar. Ansvaret för all särskoleverksamhet, även gymnasiesärskola och särvux, ligger under Barnoch ungdomsnämnden. Kristianstad Gymnasieskolorna i Kristianstads kommun tillhör Barn- och utbildningsnämnden med en central förvaltning för barnomsorg, grundskole- och gymnasieverksamhet samt vuxenutbildning, uppdragsutbildning och kvalificerad yrkesutbildning. Under fanns det inom BUN nio stycken skolområden varav två var gymnasieområden. 3

5 Växjö Utbildningsfrågorna i Växjö delas mellan skol- och barnomsorgsnämnden, nämnden för Arbete och välfärd (A&V) och gymnasienämnden. Den senare ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, Komvux Växjö, uppdragsutbildningen, den kvalificerade yrkesutbildningen samt, sedan halvårsskiftet, även de nya yrkeshögskoleutbildningarna. Allt ansvar för dimensionering och budget för kommunal vuxenutbildning ligger sedan 2004 på A&V. Gymnasienämnden är utförare av de utbildningsuppdrag som A&V beställer från Komvux Växjö. Halmstad I Halmstad är utbildningsfrågorna delade mellan barn- och ungdomsnämnden och utbildningsnämnden. Den senare ansvarar för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, vuxenutbildningen samt uppdragsutbildningen via komlär och den kvalificerade yrkesutbildningen. Antal gymnasieskolor i respektive kommun Skolform Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kommunala Fristående Antalet kommunala gymnasieskolor varierar mellan tre och sju. Inga förändringar i den kommunala skolorganisationen, vad avser antalet skolor, har gjorts sedan föregående rapport. I jämförelse med den första rapporten 2004 har det tillkommit en skolenhet vardera inom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Halmstads kommun. Karlskrona kommun har under samma period avvecklat en gymnasieenhet. Antalet fristående gymnasieskolor har ökat kraftigt i de ingående kommunerna. Utvecklingen i respektive kommun framgår av nedanstående diagram. Växjö är den kommun som har flest fristående gymnasieskolor nio stycken, övriga kommuner har fem vardera. 4

6 Antal fristående gymnasieskolor Kalmarsunds Gf Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förutom dessa finns det i flera av kommunerna ett antal nya skolor som fått tillstånd att starta från och med höstterminen. Enligt Skolinspektionens hemsida uppgår dessa till två vardera inom Kalmarsunds Gymnasieförbund, Kristianstad och Växjö kommuner och tre stycken i Halmstad kommun. 2. Den egna gymnasieskolans kostnader I denna rapport redovisas kostnader för gymnasieskolan för de fem huvudmännen uppdelat på ett antal olika kostnadsområden. Det ger en intressant helhetsbild, vilken bör kompletteras med studier av de enskilda programmens kostnader i respektive kommun. I samtliga fall är det kostnader från respektive års bokslut som redovisas. För att möjliggöra en jämförelse över tiden redovisas kostnaderna för alla år som uppgifterna samlats in för. När man jämför totalkostnaden per elev mellan de olika kommunerna bör man ha i åtanke att denna påverkas av en mängd olika faktorer. Programutbudet i respektive kommun och elevernas fördelning mellan olika typer av program har en mycket stor betydelse för kommunens snittkostnad. När man jämför över tiden måste man också ha i åtanke att programutbudet förändras över tiden. Jämförelsen baseras på de program som respektive kommun anordnar. De olika kommunernas programutbud framgår under 3.2 Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning. Elevantalet på ett program har stor betydelse för snittkostnaden per elev. Ett högre elevantal ger vanligtvis en lägre snittkostnad. Kopplingen mellan elevantal och snittkostnad är även beroende av fyllnadsgraden på respektive program. I takt med utbyggnaden av fristående 5

7 gymnasieskolor krävs anpassning av de kommunala skolornas programutbud. Program under avveckling eller uppbyggnad är vanligtvis dyrare än sådana som funnits en tid. Elevernas rörelser mellan programmen och mellan olika skolor påverkar också. Eleverna kan röra sig fritt mellan den egna verksamheten och extern verksamhet (fristående gymnasieskolor eller andra kommuners gymnasieskolor). För samtliga huvudmän gäller att antalet elever i gymnasieskolan ökar, mer eller mindre, under hela undersökningsperioden. Antalet elever i den egna gymnasieskolan har ökat i Kalmarsund, Kristianstad och Halmstad medan det varit relativt konstant i Karlkrona och Växjö kommuner under perioden För samtliga kommuner gäller att antalet elever som studerar hos annan huvudman än hemkommunen har ökat kraftigt. Trots olikheterna i kommunernas programutbud ger jämförelsen en intressant bild, då den visar kostnaden per elev för den egna verksamheten. I samtliga fall har de definitioner som gäller vid SCB:s insamling av kommunernas kostnader för respektive verksamhet använts. I början av projektet lades stor vikt vid att få fram en gemensam tolkning av dessa definitioner, för att få jämförbara kostnader. Observera att på grund av byte av redovisningsmetod så är inte Halmstads kostnadssiffror jämförbara mellan åren och. Kostnad/ elev i kronor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Diagrammet visar totalkostnaden per elev för den egna kommunala gymnasieverksamheten. 6

8 Spridningen mellan de olika kommunernas totalkostnader har ökat från ca kr/elev år 2004 till ca kr/elev år. Samtliga kommuner har haft en kostnadsökning under perioden. Störst har kostnadsökningen varit i Kalmarsunds Gymnasieförbund och lägst i Karlskrona. Lägst kostnad för år har Karlskrona kommun och högst har Kalmarsunds Gymnasieförbund. När man jämför kostnadsbilden måste man, som tidigare nämnts ha programstrukturen i åtanke. Kalmarsunds Gymnasieförbunds kraftiga kostnadsökning mellan åren och beror till exempel huvudsakligen på att man år tog över naturbruksprogrammet från ett annat gymnasieförbund. Karlskrona kommuns kraftiga kostnadsminskning mellan åren och beror på byte av internhyressystem, till ett system som är mer likartat i förhållande till övriga kommuner i gruppen. Huvudmän med hög andel yrkesförberedande program borde logiskt sett ha högre snittkostnader än andra kommuner, eftersom dessa i många fall har högre lärartäthet och högre materialkostnader. Högst andel sådana program har Kalmarsunds Gymnasieförbund och Kristianstads kommun. Kostnad/elev egen produktion - köpt utbildning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Egen verksamhet Köpt utbildning Ovanstående diagram visar kostnaden per elev för egen produktion i jämförelse med vad motsvarande kostnad är för köpt utbildning, från annan kommun eller fristående gymnasieskola. Generellt gäller att kostnaden är lägre för egen produktion än köpt utbildning. Det beror främst på att den köpta utbildningen oftast är sådan som den egna kommunen inte erbjuder och som är mera specialiserad än de vanligast förekommande utbildningarna. 7

9 Kostnad/ elev exkl lokaler i kronor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Kostnad per elev exklusive lokalkostnader upplevs många gånger som ett mer intressant jämförelsemått, då det visar påverkbara kostnader i det korta perspektivet. Jämför man kostnaderna per elev exklusive lokalkostnaderna är förändringen i spridningen mellan kommunerna betydligt mindre än om man räknar in lokalkostnaderna också. Karlkrona kommun har, liksom alla tidigare år, klart lägst kostnad per elev. Sett över hela femårsperioden har alla kommuner haft kostnadsökningar, störst har dessa varit i Kalmarsunds Gymnasieförbund och lägst i Kristianstad. Kristianstad har klarat volymökningen i gymnasieskolan genom en högre nyttjandegrad i befintlig organisation, vilket innebär låg marginalkostnad per elev. Under åren ökade dessutom antalet elever som valde fristående skolor från 216 till 738 stycken, vilket inneburit att de elever som valt kommunala skolor kunnat gå in i befintlig organisation. Antalet lärare per 100 elever har minskat från 9,0 till 8,3 under perioden. 8

10 Kostnad/ elev i kronor för undervisning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Med undervisningskostnad avses i denna undersökning i huvudsak lärarnas löner för det pedagogiska arbetet med eleverna. I kostnaden ingår även kostnader för arbetsplatsförlagd utbildning och köpt undervisning från extern part. Samtliga kommuner utom Växjö och Halmstad har ökat sina undervisningskostnader, mer eller mindre, under den undersökta perioden. Högst undervisningskostnad hade Kristianstad, som också hade högst ökning sedan föregående år. Lägst undervisningskostnad hade Karlskrona kommun, i likhet med samtliga undersökta år. Ett samband är att Karlskrona har den lägsta lärartätheten, vilken aldrig nått upp till den genomsnittliga nivån i gruppen större städer. För Halmstad gäller att åren och inte är jämförbara. År ingick även löner för administrationen i den redovisade undervisningskostnaden, medan för år ingår enbart lärarlöner. En orsak till höjda kostnader i Kalmarsunds gymnasieförbund är att man startade en ny grupp lå 07/08 för elever med Aspberger. Anledningen till minskade kostnader i Växjö är främst att lärartätheten sjunkit något under lå 07/ 08 och fått full effekt. Även det faktum att ett antal lärlingsutbildningar startat, vilka kräver mindre lärartid, påverkar utfallet. När man jämför undervisningskostnaderna är det viktigt att ta i beaktande skillnaderna i programutbud. Flera av de yrkesförberedande programmen kräver, av bland annat arbetsmiljöskäl, mindre undervisningsgrupper och har därför högre undervisningskostnad är mera teoretiska program. 9

11 Kostnad/ elev i kronor för lokaler och inventarier Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Klart högst lokalkostnad per elev har år Kalmarsunds Gymnasieförbund, trots att deras lokalkostnad minskar något sedan föregående år. Näst högst lokalkostnad har Karlskrona kommun och så har det varit sedan år då man övergick till ett nytt internhyressystem. Lägst lokalkostnad har Växjö kommun och så har det varit sedan första jämförelsen gjordes. Högst kostnadsökning mellan år och har Kristianstad. Sett över en femårsperiod har alla kommuner utom Karlskrona haft lokalkostnadsökningar på mellan 1000 och 2500 kr. Lokalkostnaden per elev påverkas i hög grad av programutbud och fyllnadsgraden på de olika programmen. Nya eller nyligen ombyggda lokaler påverkar även lokalkostnaderna. Olikheterna i internhyressystem mellan kommunerna har troligen blivit mindre än de var när undersökningen påbörjades, men de kvarstår fortfarande. 10

12 Kostnad/ elev i kronor för läromedel, utrustning och skolbibliotek Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad När det gäller läromedelskostnad ligger Kalmarsunds Gymnasieförbund högst, trots en minskad kostnad i förhållande till föregående år. Lägst kostnad för läromedel har Växjö. Alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Halmstad har lägre läromedelskostnader än vad de hade 2004, allra störst är minskningen för Kristianstad. Jämfört med föregående år har dock alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Växjö ökat sina läromedelskostnader. Läromedelskostnaderna för Halmstad är inte jämförbara mellan åren och. För år ingår IT-kostnader under läromedel och utrustning, vilket de inte gjorde år. Läsåret 06/07 startade två nya utbildningar Stage 4 you (ES) och Stayling (HV) inom Kalmarsund, vilket innebar en ökad elevkostnad. I en decentraliserad resurshantering är bedömningen i Kristianstad att lärarresursen har prioriterats före läromedelsinköp. Växjö kommun har under de senaste åren inte gjort någon uppräkning i budgeten för kostnadsökningar utöver lönerevisioner, vilket bidragit till besparingar när det gäller läromedel och investeringar i utrustning då nämnden prioriterat att bibehålla en god lärartäthet. I läromedelskostnaderna ingår förutom de direkta kostnaderna för läromedel för respektive program även kostnaderna för IT och gymnasieskolornas bibliotek. Skillnader i hur dessa verksamheter är organiserade och finansieras kan påverka läromedelskostnaderna per elev i ganska stor omfattning. 11

13 Kostnad/ elev i kronor för administration och skolledning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad När det gäller denna kostnad är spridningen ganska liten. Sett över den undersökta femårsperioden har kostnaden för administration och skolledning ökat i alla kommuner, mest i Halmstad och minst i Växjö. I kostnaden för administration och skolledning ingår tre typer av kostnader, nämligen lokal skolledning på respektive gymnasieskola, förvaltningsadministration och gymnasieskolans andel av den kommungemensamma administrationen. Vad som ingår i de olika begreppen varierar mellan kommunerna eftersom de är olika organiserade och kan göra det svårt att få fram jämförbara siffror. För Växjös del kan nämnas att en extern utredning av den administrativa organisationen gjordes under våren. Ett par slutsatser är att organisationen snarare skulle behöva utökas än minskas för att minska sårbarheten inom viktiga gemensamma områden men att det samtidigt vore bra att avskaffa benämningen administratör för att i stället använda yrkesbeteckningar som bättre speglar arbetsuppgifterna. Administrativa inslag finns idag i stor sett inom alla arbetsområden, även lärares. 12

14 Kostnad/ elev i kronor för elevhälsa Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad 2004 Huvudman 2004 Förändring Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad I begreppet elevhälsa ingår i denna undersökning kostnader för skolhälsovård, kuratorer och skolpsykologer. Högst kostnad har Kalmarsunds Gymnasieförbund, medan Växjö kommun har lägst kostnad. Växjö kommun har minskat sina kostnader kraftigt. Detta beror på att en vakant tjänst som skolpsykolog i Växjö kommun inte återbesattes inför. Under femårsperioden 2004 till har samtliga kommuners elevvårdskostnader ökat, störst har ökningen varit i Kalmarsunds Gymnasieförbund och lägst i Kristianstad. 13

15 Totalkostnader per program De olika programmens kostnader varierar mycket. Av nedanstående tabell framgår medelkostnaden per elev för de olika programmen som anordnas av de i 3KVH-samarbetet ingående huvudmännen. Där framgår också högsta och lägsta kostnad per program samt vilken kommun som avses. Högsta kostnaden har naturbruksprogrammet, som är nästan 2,5 gång dyrare än det program som har lägst kostnad, samhällsvetenskapsprogrammet. Hur eleverna är fördelade mellan de olika programmen har stor betydelse för hur totalkostnaden per elev blir för respektive kommun. Program Medelkostnad Lägsta kostnad Avser kommun Högsta kostnad Avser kommun Naturbruk Kalmarsund Kristianstad Industri Halmstad Kalmarsund Fordon Kristianstad Växjö Energi Karlskrona Kristianstad Livsmedel Kristianstad Växjö Individuellt Växjö Halmstad Hotell- & restaurang Kristianstad Halmstad Estetiskt Kalmarsund Karlskrona Bygg Halmstad Kalmarsund IB Karlskrona Halmstad El Kristianstad Kalmarsund Media Kristianstad Växjö Hantverk Karlskrona Växjö Omvårdnad Karlskrona Halmstad Teknik Karlskrona Halmstad Barn- & fritid Karlskrona Halmstad Handel- & administration Kristianstad Halmstad Naturvetenskap Karlskrona Halmstad Samhällsvetenskap Karlskrona Kalmarsund Av tabellen framgår att kostnadsskillnaderna för samma program mellan kommunerna i många fall är stora. Några av orsakerna till dessa skillnader kan vara: Hur undervisningen är utformad och organiserad Antalet inriktningar och vilka inriktningar på programmet som finns i kommunen Antalet elever på programmet Om programmet är under uppbyggnad eller avveckling Programmens kostnader fördelat på de olika posterna, undervisning, läromedel, lokaler och övrigt, framgår av bilaga 1. En intressant vinkling på 3KVH-samarbetet kan vara att analysera skillnaderna i kostnader för ett visst program och dra lärdomar av varandra. Detta innebär att rektorer och övrig personal involveras i arbetet så djupare analyser kan göras. 14

16 3. Gymnasieskolans innehåll och omfattning 3.1 Bakgrundsvariabler Antalet elever folkbokförda i kommunen Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad HT HT Förändring D:o i % 2,5 3,3 3,5 3,4 0,3 Samtliga kommuner hade en ökning av antalet elever folkbokförda i kommunen mellan åren och, störst var denna ökning i Kristianstad och lägst i Halmstad. Det totala antalet elever folkbokförda i de ingående kommunerna har ökat med 437 elever, eller cirka 2,5%, i förhållande till föregående år. Kalmarsunds Gymnasieförbunds upptagningsområde, som består av kommunerna Kalmar, Mörbylånga, Borgholm och Torsås har ett betydligt större antal elever än främst Karlskrona, som har minsta elevantalet. Utvecklingen av antalet gymnasieelever folkbokförda i de ingående kommunerna framgår av nedanstående diagram. Elevutveckling i 3KVH-kommunerna Antal folkbokförda elever Kalmarsunds Gf Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Samtliga kommuner har haft en kraftig elevökning sedan den första undersökningen gjordes år 2004, allra störst har ökningen varit i Kristianstad kommun med 14,6 % och lägst har ökningen varit inom Kalmarsunds Gymnasieförbund med 9,4 %. Under kommande år kommer årskullarna som går i gymnasieskolan att minska för att framåt år nå sitt minimum. 15

17 Andel elever folkbokförda i kommunen per olika huvudmän Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman Egna 77,2 78,5 86,6 81,4 91,6 78,1 81,2 68,0 82,8 78,3 kommunen Annan 12,0 7,0 5,4 5,6 2,8 6,4 4,7 4,1 3,3 3,9 kommun Fristående 10,8 14,5 8,0 13,0 5,6 15,5 14,1 27,9 13,9 17,8 Den generella trenden är att andelen elever som går i kommunens egna gymnasieskolor minskar till förmån för fristående gymnasieskolor. Detta sammanhänger i hög grad med att antalet fristående gymnasieskolor i de ingående kommunerna har ökat under perioden 2004-, se diagram sidan 4. Den enda huvudman som har ökat andel elever i egen verksamhet är Kalmarsunds Gymnasieförbund. Det kan eventuellt sammanhänga med att man övertagit ett naturbruksgymnasium, som tidigare drevs av ett annat kommunalförbund i Kalmar län. Störst minskning av antalet elever i egen verksamhet har Kristianstad och Växjö. Största andel elever på fristående gymnasieskolor har Växjö kommun, som också har störst antal sådana skolor. Växjö är också den kommun som ökat andelen elever hos fristående gymnasieskolor mest under perioden Den egna gymnasieskolans innehåll och omfattning Andel elever på de kommunala skolorna fördelade på olika typer av program NV, SP, TE och IB Specialutformatprogram Övr nationella program Individuella program Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad ,6 32,0 34,6 28,7 34,9 26,6 30,3 26,3 38,6 36,3 2,0 8,8 7,0 18,0 4,4 10,3 24,2 20,6 8,3 10,6 52,4 55,0 53,9 46,2 54,7 56,3 41,2 48,2 47,1 47,1 5,0 4,2 4,4 7,0 6,0 6,9 4,3 4,9 6,0 6,0 För samtliga kommuner gäller att andelen elever på de teoretiska programmen NV, SP, TE och IB har minskat i förhållande till år 2004 till förmån för en ökning av andelen elever på specialutformade program. Undantaget är Växjö, där andelen elever på specialutformat program minskat, trots det har Växjö fortfarande högst andel elever på specialutformade program. Högst andel elever på övriga nationella program har Kristianstad och lägst är andelen i Karlskrona kommun. Alla kommuner utom Karlskrona och Halmstad har ökat andelen elever på övriga nationella program. För Karlskronas del beror det på att flera program såsom Sjöfart, FP och EC blivit specialutformade. 16

18 Andelen elever på det individuella programmet har ökat i alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund, som är enda kommunen med en minskning, och Halmstad, där andelen är oförändrad. Högst andel elever på det individuella programmet har Karlskrona kommun, som också har den största ökningen sedan Kalmarsund erbjuder elever med ofullständiga betyg PRIV-platser istället för plats på individuella programmet. Samma sker i Karlskrona men där bokförs eleverna på IV och inte ett nationellt program. Kristianstad är en geografiskt vidsträckt kommun med många mindre befolkningscentra där småindustri och lantbruk samt livsmedelsindustri är huvudnäringar, vilket både idag och historiskt påverkar utbildningsvalen. Andel elever på de kommunala skolorna fördelade efter hemkommun Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Från egna kommunen Från annan kommun Dessa siffror har varit ganska oförändrade sedan undersökningen startade Störst förändring har Kalmarsunds Gymnasieförbund haft, där har andelen elever från annan kommun ökat med ca fem procentenheter. De kommuner som tar emot högsta andel elever från annan kommun i sina kommunala gymnasieskolor är fortfarande Växjö och Kristianstad. 17

19 Antal elever i den kommunala gymnasieskolan Samtliga kommuner har sedan år 2004 haft en ökning av antalet folkbokförda elever i kommunen. I de flesta kommuner har en stor del av denna ökning täckts av ökande andelar elever hos andra huvudmän, främst fristående gymnasieskolor. Undantaget är Kalmarsunds Gymnasieförbund, som har haft en större ökning av antalet elever i den egna gymnasieskolan än vad antalet folkbokförda elever i de ingående kommunerna har ökat. Av nedanstående diagram och tabell framgår elevutvecklingen för de olika huvudmännens kommunala gymnasieskolor under perioden 2004-: Antal elever i de kommunala gymnasieskolorna Kalmarsunds Gf Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Förändring Kalmarsunds Gf 3296,5 3412,5 3696, ,5 Karlskrona , , Kristianstad , ,5 226,5 Växjö ,5 3307, ,5-28,5 Halmstad 3185,5 3289,5 3450,5 3448,5 3448,

20 Fördelning av eleverna mellan olika program i den kommunala gymnasieskolan (snitt vår- och höstterminen) Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Program Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % BF 212 5,4 194,5 8, ,7 131,5 3,8 BP 261 6,7 229,5 9, ,1 189,5 5,8 226,5 6,6 EC 144 3,7 49,5 2, ,3 196,5 6,0 144,5 4,2 EN 35 0,9 45 1,8 60 1,6 67 2,1 75 2,2 ES 260 6, ,4 297,5 7, , ,5 FP 150,5 3,8 98,5 4, ,1 119,5 3,7 170,5 4,9 HP 105,5 2,7 8 0, ,3 117,5 3,6 76,5 2,2 HR 312 8,0 79 3,2 157,5 4,1 148,5 4, ,7 HV 187,5 4,8 133,5 5,5 130,5 3,4 148,5 4,5 IB 55 2,3 82 2,1 127,5 3,9 52 1,5 IP 12,5 0,3 41,5 1,3 67 1,9 IV 169,5 4,3 151,5 6,2 378,5 9,8 194,5 6, ,7 LP 59,5 1,5 80,5 2,1 48 1,5 MP 189,5 4,8 84 3, ,7 121,5 3, ,0 NP 190 4,9 150,5 3,9 NV ,5 196,5 8,1 260,5 6,7 351,5 10,8 370,5 10,7 OP 115,5 2,9 81 3,3 141,5 3, ,7 171,5 5,0 SM 276,5 7,1 399,5 16,4 386,5 10, ,9 SP 606,5 15, , ,8 425,5 13, ,0 TE 219 5,6 59 2,4 143,5 4, ,0 Summa ,5 3267,5 3448,5 Summa , ,5 Förändring ,9 19,5 0,8-1,5 0,0-10,5-0,3 0 0,0 Programförkortningar: BF = Barn- och fritidsprogrammet, BP = Byggprogrammet, EC = Elprogrammet, EN = Energiprogrammet, ES = Estetiska programmet, FP = Fordonsprogrammet, HP = Handels- och administrationsprogrammet, HR = Hotell- och restaurangprogrammet, HV = Hantverksprogrammet, IB = International Baccalaureate, IP = Industriprogrammet, IV = Individuella programmet, LP = Livsmedelsprogrammet, MP = Medieprogrammet, NP = Naturbruksprogrammet, NV = Naturvetenskapsprogrammet, OP = Omvårdnadsprogrammet, SM = Specialutformat program, SP = Samhällsvetenskapsprogrammet, TE = Teknikprogrammet. Kalmarsunds Gymnasieförbund och Karlskrona kommun har haft en ökning av elevantalet i den egna gymnasieskolan sedan föregående år. För övriga kommuner är antalet elever oförändrat eller något lägre än föregående år. Ingen av de ingående huvudmännen erbjuder alla nationella program i egen organisation. När den första undersökningen gjordes 2004 så var Kristianstad den enda kommun som erbjöd samtliga nationella program. År hade man dock avvecklat industri- och teknikprogrammen. Det största programmet i samtliga kommuner är det samhällsvetenskapliga. Näst störst är de specialutformade programmen i alla kommuner utom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Halmstad. 19

21 Av nedanstående diagram framgår hur eleverna i de fem kommunernas kommunala gymnasieskolor fördelar sig mellan de olika programmen: Elevernas fördelning per program SP 18,7% TE 3,5% BF 4,0% BP 6,3% EC 3,9% EN 1,7% ES 7,0% SM 8,8% OP 3,9% FP 4,3% HP 3,3% HR 5,1% NV 9,4% NP 2,0% MP 4,8% LP 1,1% IV 6,0% IP 0,7% HV 3,5% IB 1,9% Elevernas fördelning mellan de olika programmen är ganska oförändrad i förhållande till år 2004, sett till hur det totala elevantalet fördelar sig mellan programmen. De program som har haft störst ökning av elevandelen är bygg-, hantverks- och specialutformade program. Minskade marknadsandelar har medie-, naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen fått. Eftersom de olika programmen har olika kostnader så är andelen elever på de respektive programmen av betydelse när man ska jämföra de olika kommunernas kostnadsbilder. 20

22 3.3 Köp av utbildningsplatser Av nedanstående tabell framgår hur de utbildningsplatser som kommunerna köper från annan huvudman (kommunal eller fristående) fördelar sig mellan de olika programmen: Köp av utbildningsplatser från annan huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Program Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % BF 6,5 0,7 2,5 0,6 13 2,0 21 2,2 2 0,3 BP 41 4,6 5,5 1,2 40 6,1 3 0,3 35 4,6 EC ,7 113,5 25,2 36 5,5 78 8,3 76 9,9 EN 24,5 2,8 0,0 0,0 10 1,1 12 1,6 ES 29,5 3,3 13 2,9 24,5 3,8 23 2,4 45 5,9 FP 59,5 6,7 8 1, ,7 94 9,9 22 2,9 HP 34 3,8 3 0,7 16 2,5 34 3,6 20 2,6 HR 6,5 0,7 11 2,4 12,5 1,9 52 5,5 38 4,9 HV 58 6,6 10 2,2 25,5 3,9 38 4, ,6 IB 9 1,0 1,5 0,3 1 0,2 IP 3,5 0,4 7 1,6 23 3,5 4 0,4 18 2,3 IV 10,5 1,2 1 0,2 9,5 1,5 3 0,3 3 0,4 LP 9 1,0 0,5 0,1 1 0,2 9 1,2 MP 83 9,4 2,5 0,6 13,5 2,1 27 2, ,4 NP 38,5 4,4 69,5 15,4 72,5 11,1 68 7, ,5 NV 70,0 7, ,4 41 6,3 84 8,9 16 2,1 OP 33,5 3,8 1,5 0,3 20,5 3,1 39 4,1 10 1,3 SM 17,5 2,0 20,5 4,5 35,5 5,5 79 8,4 SP ,6 128,5 28,5 80,5 12, , ,6 TE 3 0,3 5 1,1 76,5 11,8 3 0,3 8 1,0 Summa Summa , Förändring ,0 69,5 18, , , ,4 Antalet elever som får sin utbildning hos annan huvudman än den egna kommunen ökar i alla kommuner mellan åren -. Störst är ökningen i Kristianstads kommun och minst i Kalmarsunds Gymnasieförbund. Fördelningen mellan programmen avspeglar i huvudsak vilka lokala friskolor som finns i den egna kommunen. 21

23 4. Kvalitetsmått De flesta objektiva nyckeltalen är tagna från Skolverkets statistik. 4.1 Objektiva kvalitetsmått Antal lärare (årsarbetare) per 100 elever 9,5 9 8, ,5 7 6,5 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 8,1 8,4 8,2 8,3 8,3 Karlskrona 7,8 7,9 7,6 7,6 7,7 Kristianstad 8,7 8,7 8,3 8,5 8,5 Växjö 9 8,4 8,4 8,3 8,3 Halmstad 8,4 8,2 8,7 8,3 8,3 Antalet lärare per 100 elever är jämfört med oförändrat i alla kommuner utom Karlskrona som har en tiondels höjning. Snittet större städer är 8,1, vilket Karlskrona inte uppnår. Under årens lopp har lärartätheten varierat mellan 7,6 i Karlskrona och 9,0 i Växjö. Kalmarsund har legat på en jämn nivå och Karlskrona har alla år haft lägst antal lärare per 100 elever och alltid legat under snittet både vad gäller gruppen större städer som riket. Kristianstad är den kommun som stadigt haft hög lärartäthet. Det högsta värdet finns i Växjö första mätningsåret men som i och med andra året legat kring 8,3. Halmstad har en ökning för att sedan återgå till tidigare nivåer. Det förefaller som om varje kommun har en nivå som oftast varierar med någon tiondel mellan åren. 22

24 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad De två första åren jämfördes andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning och andelarna varierar mellan 74 och 85. Därefter ändrade Skolverket till att jämföra andelen lärare med högskoleexamen, se tabellen sidan 23. Kristianstad och Växjö har hög andel lärare med högskoleutbildning medan Karlskrona har lägst. Det är oftast lärare på yrkesförberedande program som inte har den pedagogiska högskoleutbildningen även om de har yrkeskompetensen. 23

25 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Denna tabell har inte varit med i de tidigare rapporterna men eftersom pedagogisk högskoleexamen anger att en examen uttagits så är det ett bättre kvalitetsmått än det föregående. Förändringen mellan och är liten i kommunerna. Snittet större städer är 74 %, vilket innebär att ingen av kommunerna hamnar under det. Tendensen under åren är densamma både vad gäller pedagogisk högskoleutbildning respektive högskoleexamen, Kristianstad har högst andelar, följt av Växjö och Halmstad. Karlskrona och Kalmarsund ligger något lägre. Variationerna i de olika kommunerna mellan åren är liten. 24

26 Andel elever med slutbetyg Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Slutbetyg får den elev som erhållit betyg, inkl icke godkänt, på alla kurser samt projektarbetet. Ett normalt slutbetyg genererar 2500 poäng. Karlskrona har ökat andelen slutbetyg med 4 % sedan, medan övriga kommuners resultat i stort är desamma. Under åren har Kalmarsund, Växjö och Halmstad haft andelar kring 90% medan Kristianstad varierat mest och med ett lågt resultat. Den stora ökningen mellan och beror på en extra satsning på stöd och en tydligare struktur i de individuella studieplanerna vid vissa skolor i Kristianstad. Karlskrona har haft lägst andelar tre av de fem åren. Nedan följer andelen slutbetyg programvis. För att kunna arbeta med förbättringar är det viktigt att dra lärdomar från de kommuner som uppvisar goda resultat på sina program. Skolinspektionen har i ett uttalande skrivit att det är viktigt att jämföra och följa upp på programnivå istället för skolnivå eftersom skolorna ser så olika ut. Samtliga kommunala skolor i Växjö har höjt sina andelar slutbetyg. Variationerna i uppgifter om procentenhet mellan enstaka år kan bero på att elevunderlaget varierar något. 25

27 Andel elever med slutbetyg; programvis våren Program Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad BF BP EC SMEC 60 EN ES FP HP SMHP 86 HR HV HVDM 86 HVFl HVFr HVK 100 IB Inga IB åk IP 96 LP MP SMMP 92 NP NV SMNV-I 96 OP SMOP 86 SM 78 7st SMIL 74 SMTM 86 SMSP-I SMSP-L 90 SMSP-M 95 SP TE SMTE 85 Totalt Kalmarsund har hög andel slutbetyg på de olika programmen. Om man bortser från de 7 eleverna på SM så är 80 procent den lägsta andelen, vilket gäller HP. Andelen slutbetyg på detta program är även den lägsta i Växjö och Halmstad, 69 respektive 50 procent. 26

28 Karlskrona har många program med låg andel slutbetyg och det är ett prioriterat mål att förbättra situationen. Ett förslag är att rektorer och lärare utbyter erfarenheter från skolor som har bättre resultat. Genomsnittlig betygspoäng vid kommunens gymnasieskolor 15 14, , , , ,5 10 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund 14,2 14,0 14,1 13,8 Karlskrona 14,3 14,3 14,2 14,1 Kristianstad 13,5 13,6 13,4 13,4 Växjö 14,2 14,5 14,3 14,2 Halmstad 14,1 14,3 14,5 14,4 Den genomsnittliga betygspoängen är ett kvalitetsmått som inte använts men som nu tagits fram för att kunna se om betygssnitt och andelar slutbetyg kan ha något samband eller hur sambandet är. Snittet för samtliga kommuner är 14,0 och det har inte Kalmarsund och Kristianstad nått. Jämfört med har Kalmarsund minskat från 14,1 medan Kristianstad ligger kvar på 13,4. I övriga tre kommuner har resultatet minskat med en tiondel. Betygssnitten har varierat något mellan åren men generellt kan sägas att Halmstad haft högt snitt de tre senaste åren och att Kristianstad haft låga resultat. För att säkerställa orsaker och förklaringar till dessa lägre resultat har ett stort samordnat projekt inom ramen för bedömning och betyg inletts under. 27

29 Betygsandelar IG G VG MVG Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad IG G VG MVG Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad har Karlskrona fortfarande 2% IG, vilket är lägst medan Halmstad ökar med lika mycket från från 6% till 8%, vilket är högst. Lägst andel G har Halmstad 32% medan Kalmarsund och Kristianstad båda har 37 %. Även andelen VG är lägst i Halmstad, 34% medan Karlskrona och Kristianstad har 38%. Lägst andel MVG har Kristianstad med 20% och högst Växjö och Halmstad med 26%. Betygsandelar slutbetyg Betyg IG Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad

30 2004 Betyg G Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Betyg VG Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Betyg MVG Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad För bättre överskådlighet har ovanstående sammanställning över slutbetygens betygsandelar gjorts. Andelen IG variera med någon procent mellan åren. Kristianstad har 9 procent och Halmstad är den enda kommun som ökat. I jämförelse med 2004 har andelen minskat i Kalmarsund och Karlskrona medan den ökat i Växjö och Halmstad. Under åren har Kristianstad haft fler andelar godkända betyg än övriga. Jämfört med 2004 har Kalmarsund och Växjö ökat andelen med övriga minskat. Mellan och har Kalmarsund ökat medan Kristianstad minskat andelen G med lika många andelar. Det omvända råder när det gäller andelen VG där Kalmarsund minskat och Kristianstad ökat mellan och. Även Halmstad har minskat något. Det är inga stora förändringar under åren. Andelen MVG har under åren - endast varierat något i Kristianstad. Växjö och Halmstad har högst andelar, tätt följda av Karlskrona medan Kalmarsund legat något lägre och Kristianstad lägst. Det är svårt att se någon gemensam årsvis trend mellan jämförelsekommunerna. 29

31 Andel elever, exkl individuella programmet, som fullföljde utbildningen inom 4 år Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Sedan har Halmstad ökat andelen elever som avslutar sin utbildning inom 4 år. Snittet för större städer är 82% så Kristianstad och Karlskrona når inte dit. De senaste två åren har det skett en ökning jämfört med de första åren speciellt vad gäller Kalmarsund. Totalt sett har Kristianstad och Karlskrona lägre andelar elever som fullföljer utbildningen än övriga kommuner. Det är svårt att utan jämförande diskussioner finna gemensamma förklaringar till likheter mellan Kristianstad och Karlskrona, förutom att båda kommunerna har hög andel elever på individuella programmet. Kristianstad har dessutom relativt många elever som påbörjar utbildning hos annan huvudman och som sedan kommer tillbaka för att börja om i kommunal skola. En reflektion från Växjö är att det är en handels- och utbildningsstad och enligt traditionen fullföljer man sin grundutbildning innan man börjar arbeta. Det krävs dock mer underlag än denna rapport för att dra några säkra slutsatser. 30

32 Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Grundläggande behörighet har den som får ett slutbetyg och har lägst betyget godkänt på 90% av kurserna. En jämförelse mellan och visar endast små förändringar. Karlskrona har stadigt förbättrat detta resultat och har nu 97%. Kristianstad ligger under snittet för större kommuner vilket är 89%. Kalmarsund och Kristianstad har fått lägre resultat år för år medan Växjö pendlar lite men totalt sett minskat andelarna med en stor minskning. Halmstad ligger relativt jämt över åren. Det påbörjade projektet kring bedömning i Kristianstad arbetar med att finna orsaker till detta. Med lärare utbildade i betyg och bedömning bör variationerna vara små men samtidigt kan olika elevkullars förutsättningar variera, påpekar man från Växjö. 31

33 Andel elever som övergått till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Växjö är den enda kommun som ökat andelen elever som övergår till högskolan inom 3 år efter avslutade studier när man jämför resultaten och. I Halmstad har en stor minskning skett på 8%. I övriga tre kommuner har en liten minskning skett. Snittet för större städer är 41% vilket alla utom Halmstad ligger över. En allmän minskning har skett under åren i alla kommunerna och förbundet. Men Kalmarsund och Halmstad hade kraftiga nedgångar. Om elever går över till högskola eller inte beror mycket på vilket program de gått. I lågkonjunktur, med hög arbetslöshet, tenderar andelen som söker till högre studier att öka. Växjö universitet är attraktivt för många gymnasieelever och skolorna i Växjö samverkar både med institutioner och lärarutbildningen, vilket säkert bidrar till att påverka gymnasieelevernas syn på egna fortsatta studier. 32

34 Andel elever som fått sitt förstahandsval tillgodosett vid kommunens gymnasieskolor Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Huvudman 2004 Kalmarsund Karlskrona Kristianstad Växjö Halmstad Detta är en siffra som varje förvaltning tar fram och under årens lopp har diskussioner kring definitionen och avläsningstillfället ägt rum. En viss tveksamhet råder kring huruvida vi avläser på samma sätt i alla kommuner och i förbundet. Kalmarsund har ökat sin andel från 80 till 90 procent medan Kristianstad och Halmstad minskat och övriga två kommuner ligger i stort sett på samma nivå som. En viktig faktor, som kan förklara skillnader mellan kommunerna, är vilka program som erbjuds. Vissa yrkesförberedande program, exempelvis hantverksprogrammet frisör, kan inte ta emot alla elever som söker. Hur man organiserar sin gymnasieskola har också betydelse. Växjö har haft högst andelar alla åren utom då Kalmarsund hade 100% från att året före haft lägsta andelen som fick sitt förstahandsval. Växjö och Halmstad har annars haft högst andelar under åren. Att det inte är ännu högre i Växjö beror på lokal- och lärarmässiga förhållanden och inte enbart ekonomiska. 33

35 4.2 Subjektiva kvalitetsmått Uppgifterna är hämtade från en undersökning i årskurs 2 under mars våren, vilken har genomförts med hjälp av en enkät bestående av 22 påstående och det var femte gången den genomfördes. En sexgradig skala används där 1 betyder instämmer inte alls och 6 instämmer helt. Enkäten omfattar elever och svarsfrekvensen är 66 procent. Svarsfrekvens År Kalmarsund Karlskrona Deltog inte 59 Kristianstad Växjö Halmstad Totalt Kalmarsund och Växjö har alltid haft god svarsfrekvens medan den varit ojämn i Kristianstad. Frekvensen har försämrats över åren i Karlskrona och Halmstad. Karlskronas resultat har bl a sin förklaring i att samma elever fick flera olika enkäter under en kort period. I Kristianstad finns orsaken till de låga svarsfrekvenserna och i tveksam rutinhantering, vilket man ska komma tillrätta med. Totalt sett har svarsfrekvensen varierat för att ligga lika lågt som. Det är ett för lågt resultat som vi måste försöka förbättra. När man drar slutsatser av enkäten må man betänka att det endast är en årskurs som deltagit. Det är elever av totalt som besvarat enkäten Redovisning på generell nivå - Under åren har vi räknat fram andelen elever som ger svarsvärdena 4-6 på de enskilda påståendena. Intervallet år var procent, medan det både och var procent, var intervallet procent för att nu vara procent. Spridningen är större i år än tidigare och något sämre eftersom lägsta andelen sjunkit från 57 till 52 procent. Det är fjärde året högsta värdet är detsamma. Man kan konstatera att det inte har varit några större förändringar under åren. och fick 15 av de 22 påståendena procents nöjdhet. är det 11 stycken. fanns 1 påstående under 59 procent, 6 stycken procent, 8 stycken procent samt 7 påståenden procent. finns 5 stycken på procent, 6 stycken procent, 5 stycken procent samt 6 påståenden procent. 34

36 I sammanställningarna nedan har de 6 påståenden tagits med som har ett resultat på 80 procent eller högre samt de som har 59 procent eller lägre. Jämförelser över åren finns även med. Svarsandelar 80 procent eller högre Skolan som helhet fungerar bra Informationen om betygsnivåer fungerar bra Programmet kan rekommenderas till andra Individuella studieplanen är bra Kontakten mellan mentor och elev är bra Undervisningen håller hög kvalitet Det påstående som inte nått upp till 80 procent detta år är att kunskaperna de får för kommande studier och arbete är bra. Det påståendet har dock nått denna nivå endast av de fem år vi mätt. Som man kan konstatera av sammanställningen ovan så har det under åren varit samma påståenden som fått högst andel 4-6 på den 6-gradiga skalan. Svarsandelar 59 procent eller lägre Utvecklingssamtalen känns meningsfulla Lärarna planerar kurserna med eleverna Lärarna samverkar för att skapa en helhet Utrustningen är bra 58 Elevernas synpunkter tas tillvara Av årets fem påståenden med lägst andelar 4-6 är har fyra av dem legat bland de lägsta under alla år. Det som tillkommit i år är att eleverna inte anser att utrustningen på utbildningen är bra och det är säkert elevernas i Karlskrona negativa synpunkter som slår igenom. Under alla fem år är det utvecklingssamtalen som fått lägst andel 4-6. Det är ett viktigt förbättringsområde. En utvärdering av Växjö kommuns skolplan pågår. Kommentarer har framförts att man på skolorna mycket medvetet arbetar med mentorsrollen samt med att förbättra utvecklingssamtalen. Vissa resultat har förbättrats. En generell iakttagelse mellan åren är att nöjdheten oftare ökar än att missnöjdheten minskar. Det är konstant en viss andel elever som anger