Elevvårdsplan i S:t Karins svenska skola (Uppdaterad )

Transkript

1 Elevvårdsplan i S:t Karins svenska skola (Uppdaterad ) 1) Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Behov av elevvård läsåret skolan har 144 elever i åk elever har stödnivån intensifierat stöd 7 elever har stödnivån särskilt stöd Skolan har behov av en småklass för elever som inte klarar av att integreras i stora klasser på heltid Skolans elever kommer från hela S:t Karins eftersom det är den enda svenskspråkiga skolan i staden. En del elever kommer från grannkommunerna Pemar och Åbo. 35 elever är berättigade till gratis skolskjuts, av dem använder 31 kollektivtrafik och 4 får ordnad skolskjuts med taxi Majoriteten av skolans elever är tvåspråkiga (svenska-finska) Behov av skolkurator regelbundet t.ex. en förmiddag/vecka Behov av skolpsykolog regelbundet t.ex. en eftermiddag/vecka resultat från skoltrivselenkäter och KiVa skola utvärderingar samt personalens ork och välmående ligger som grund skolhälsovårdarens statistik över hälsogranskningar, läkargranskningar och mottagningsbesök Tillgängliga elevvårdstjänster Skolpsykolog ca 10h/månad totalt enligt behov Skolkurator ca 10h/månad totalt enligt behov Skolhälsovårdaren finns i skolan måndagar, tisdagar och torsdagar samt varannan fredag Skolläkare vid behov Speciallärare 20h/vecka (specialundervisning/smågruppsundervisning) Skolgångshandledare (Fyra handledare med 20h/20h/20h/9h i skolan per vecka) En elev ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevhälsans psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att eleven har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. Relationen mellan behov och resurser För den skolvisa elevvårdsgruppens arbete (utveckling, uppföljning) reserveras ca 1h/månad/person För den individuella elevvården reserveras all övrig tillgänglig tid Skolpsykologens uppgifter Skolpsykologen arbetar inom skolans elevvård tillsammans med lärarna, skolkuratorn och skolhälsovårdaren för att skapa en skola där barnen har möjlighet att trivas och utvecklas. Skolpsykolog deltar i skolans verksamhet bl.a. genom elevvårdsmöten (gemensamma och individuella) och samtal med lärarna samt deltar i samarbetet mellan hem och skola. Skolpsykologen träffar elever, lärare och föräldrar för att diskutera barnens utveckling, skolframgång och skoltrivsel. Skolpsykologen samarbetar också med andra håll som stöder barn och familjer (t.ex. familjerådgivningsbyrå, barn- och ungdomspsykiatrin och barnskyddsarbetare).

2 Om föräldrarna är oroliga för ett barn kan man komma överens om en psykologisk utredning, som kan klargöra en del av bakgrunden till barnets svårigheter. Föräldrarna kan även ta kontakt om de önskar diskutera barnets situation eller om de vill att psykologen samtalar med barnet p.g.a. kriser eller svårigheter i barnets liv. Tillsammans hittar man lättare lösningar som passar barnet. De viktigaste arbetsformerna: 1. Individuell elevvård Delta i enskilda yrkesövergripande arbetsgrupper Kartlägga elevens inlärningsförmåga Stödsamtal (vid emotionella eller sociala problem) Samtal med föräldrar och hela nätverk som stöder barnet Skriftligt arbete (utlåtenden, sammanfattningar och kundberättelser) 2. Gemensam elevvård Delta i skolornas gemensamma elevvårdsgrupp Förebygga välmående och trygghet i skolan Delta i olika former av utveckling i skolan Konsultation med skolans personal Arbeta med klasser och grupper I S:t Karins finns det tre skolpsykologer. Alla psykologer jobbar i flera skolor. Skolpsykologerna i S:t Karins använder Effica-kundregister. Skolpsykologen finns i skolan enligt behov, cirka 10h i månaden. Annars är hon anträffbar per telefon, Wilma och e-post. Skolkuratorns uppgifter Till skolkuratorns uppgifter hör att stöda den enskilda eleven, att främja välmåendet i skolan och att samarbeta inom elevvården. I S:t Karins finns det tre skolkuratorer. Alla skolkuratorer jobbar i flera skolor. Arbetsformerna är: 1. Individuell elevvård Stöda den enskilda eleven Erbjuda stöd och råd i elevens skolgång samt i sociala situationer Stödja familjer i itmanande situationer Göra sociala utredningar Stöda eleverna vid övergångar i skolgången Att ge råd åt elever och familjer utanför skolans stödområden Delta i enskilda yrkesövergripande arbetsgrupper Skriftligt arbete, såsom att skriva ner kundberättelser samt sammanställa utlåtanden och sammanfattningar. Skolkuratorerna i S:t Karins använder Effica-kundregister. 2. Gemensam elevvård Förebygga välmående och trygghet i skolgemenskapen Delta i utveckling och uppföljning

3 Delta i utvecklingen av elevvårdens tillvägagångssätt Arbeta med grupper och klasser Delta i skolans krisarbete 3. Samarbete och utvecklingsarbete Delta i utvecklandet, genomförandet och utvärderandet av det mångprofessionella elevvårdsarbetet Delta i skolornas elevvårdsgrupp/hyvinvointiryhmä Konsultation med skolans personal Samarbete mellan hem och skola Mångprofessionellt och administrativt överskridande samarbete samt bildande av goda nätverk i stödet av barn, unga och familjer Delta i utvecklandet av elevvårds- och skolkuratorarbetet samt delta i annat utvecklingsarbete. Skolkuratorn arbetar I samarbete med eleven, dennes vårdnadshavare, elevgrupper, lärarna, elevvårdens experter samt med andra myndigheter såsom barnskyddsarbetare. Skolkuratorns kundarbete regleras av lagen om elev- och studerandevård samt grundskolelagen, barnskyddslagen och lagen om kundens sociala ställning och rättigheter. Skolkuratorn följer socialarbetets yrkesetiska principer i sitt arbete Skolkuratorn träffas bäst från måndag till torsdag via telefon mellan klockan Man kan också ta kontakt via Wilma. Skolkuratorn arbetar i S:t Karins svenska skola efter behov, cirka 10h i månaden. Hälsovårdarens uppgifter Hälsovårdarens huvudsyssla i skolan är att göra hälsogranskningar. Hälsovårdaren deltar i utvecklingen och medföljningen av skolsamhället, samarbetet och elevvården. Skolhälsovårdens främsta samarbetspartner är bl.a. hälsostationen och rådgivningen, jouren, laboratoriet, röntgen, fysioterapin specialhälsovården familjerådgivningen barnskyddet ungdomsverksamheten Preventivrådgivningsbyrån ger sexualundervisning åt elever i högstadiet. Hälsovårdaren deltar, vid behov, i hälsoundervisningen som en expert. Hälsovårdaren deltar i granskningen av allmänna hälsan. Hälsovårdaren meddelar åt rektorn angående olyckshändelserisken. Den vuxna, som är på plats vid olyckshändelsen, ger första hjälp. Hälsovårdaren sköter, ifall på plats, de allvarliga skololyckshändelserna och fallen vid insjuknande. Vid behov, förs eleven vidare till hälsostationens jour eller så kontaktas alarmcentralen 112. Olycksfallsanmälan till försäkringsbolaget görs i skolan av den vuxna, som var närvarande när olyckan hände eller som var den första på plats. En allmän rusmedelsmall är på kommande till S:t Karins skolor.

4 2) Gemensam elevvård och tillvägagångssätt Den skolvisa gemensamma elevvårdsgruppen Sammansättning rektor Maria Engblom speciallärare Charlotte Öhman lärarrepresentant Linn Österås skolkurator Mira Rovanperä skolpsykolog Petra Honkanen skolhälsovårdare Eliisa Lintunen Uppgifter Elevvårdsgruppen leds av rektorn Sammanträder regelbundet, två gånger på hösten och två gånger på våren Ansvarar för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av elevhälsan i skolan Främsta uppgift att främja välbefinnandet och säkerheten i skolan Mobbningsförebyggande arbete Inga ärenden gällande enskilda elever behandlas Samarbetar med skolläkaren, social- och hälsovårdspersonal, skolpolisen Vårdnadshavarna informeras om elevvårdsgruppens arbete, resultat från trivselenkäter mm. via Wilma och har möjlighet att bli hörda i ärenden som gäller skolans välbefinnande och säkerhet Målet för detta läsår är att få ett fungerande yrkesövergripande samarbete där alla parter vet vad som förväntas av dem, vilka uppgifter som hör till olika personer, fungerande dokumentation samt utvidgade specialpedagogiska åtgärder. Fokus ligger också på att stöda personalen i deras arbete med elever i behov av särskilt stöd. Ordningsregler I vår skola vill vi skapa en god stämning där både elever och personal trivs. Vi accepterar inte mobbning eller tråkningar. Jag kommer i tid till skolan Jag har gjort mina läxor och har mitt material med mig till skolan Jag lyder skolans personal Jag är vänlig och artig mot andra Jag lyssnar på andra och respekterar andra som de är Jag försöker samarbeta med alla Jag ger arbetsro Jag har ett gott bordsskick och ger andra matro Jag tar in skolans leksaker Jag förstör eller söndrar ingenting Jag rör mig tyst och lugnt i skolan Jag kastar inte sten, käppar eller snöboll Jag håller mig inom skolans område Jag får ta mobiltelefonen till skolan på eget ansvar. Telefonen används vid behov i undervisning men inte på rasten Jag tar inte med farliga eller förbjudna saker till skolan

5 Dessa ordningsregler gäller all verksamhet som genomförs i enlighet med läroplanen och gäller också i klubbar, under lägerskolor, utflykter och liknande tillfällen. Eleven är skyldig att ersätta skador som han/hon förorsakat. Ordningsreglerna har gjorts upp i samarbete mellan elever, föräldrar och lärare i S:t Karins svenska skola. Om eleven bryter mot ordningsreglerna vidtas följande åtgärder: 1) Diskussion med eleven. Anteckning av elevens beteende i Wilma. Vid behov telefonsamtal till vårdnadshavarna. 2) Fostrande samtal. Vårdnadshavarna meddelas och har rätt att närvara vid samtalet. 3) Kvarsittning 4) Vårdnadshavarna kallas till skolan för diskussion. 5) Skriftlig varning 6) Relegering Hur frånvaro följs upp, hur man informerar om frånvaro och hur man ingriper Frånvaro antecknas i Wilma. Vårdnadshavarna kan se barnets lektionsanteckningar och själva meddela om lovlig frånvaro. Olovlig frånvaro kollas upp med vårdnadshavarna. Om en elev insjuknar under skoldagen kontaktas vårdnadshavarna. Klassläraren beviljar lov till frånvaro för 1-3 dagar, rektorn för 4-14 dagar. Klassläraren följer med elevernas frånvaro och tar kontakt med vårdnadshavarna om frånvarons orsak eller antal ger orsak till oro för skolarbetet eller välmåendet. Hur olyckor förebyggs, hur första hjälpen är ordnad och hur barnen hänvisas till vård Olyckor förebyggs genom regelbunden kontroll av lekredskapen på skolgården samt övervakning under rasterna samt genom att följa skolans ordningsregler. De dagar skolhälsovårdaren är på plats ordnas första hjälpen av henne. Även skolans personal kan utföra första hjälp och det finns första hjälp-material i flera av skolans utrymmen. Om det krävs ytterligare vård tar föräldrarna barnet till S:t Karins hälsostation. Om fallet är brådskande och föräldrarna inte kan nås, åker någon ur skolans personal taxi med barnet till hälsostationen. Vid allvarliga olyckor ringer personalen till nödcentralen (112). Hur man förebygger användning av tobaksvaror, alkohol och andra rusmedel och hur man ingriper i användningen Eleverna informeras om risker och skador vid användning av tobaksvaror, alkohol och andra rusmedel. Det är en del av undervisningen enligt läroplanen. Om användning av dessa rusmedel upptäcks, kontaktas vårdnadshavarna och en barnskyddsanmälan görs vid behov. Beskrivning gällande barn som väntar på skoltransport En elev som väntar på transport har rätt till handledd sysselsättning. (Lag om grundläggande utbildning, 32 4 mom.) Den ledda sysselsättningen kan innebära deltagande i stödundervisning, klubbverksamhet eller i annan ledd verksamhet. Det ovannämnda gäller t.ex. sådana elever som har rätt till skoltransport. Skolan ordnar väntetiden i ett av skolans klassrum, om behov finns. Skolskjutsar i form av taxibilar kommer till sandplanen vid Hoviherrankatu, norr om skolan eller vid huvudingången på Hovirinnantie. Privatbilar hänvisas att stanna utanför huvudingången vid Hovirinnantie eller vid sandplanen norr om skolan. Parkeringsplatsen söder om skolan används av skolans personal. På skolgården finns kameraövervakning. En del av skolgården är omgärdad av staket.

6 Plan för att skydda elever mot våld, mobbning och trakasserier 1. KiVa-team - av Linn Österås, Lina Lehtovaara och Johnny Glasberg. - uppdagats. 3. Vad mobbnin - fysiskt eller psykiskt och at Avsiktliga Mobbning kan ta sig olika uttryck: fysisk mobbning (t.ex. knuffar och slag) psykisk mobbning (t.ex. grimaser, minspel) elektronisk mobbning (t.ex. internet, e-post, chat, msn, sms) ofta ensam eller byter kompisar ledsen, tyst, tillba psykosomatiska symptom (t.ex.magknip) och hemmen att samarbeta med varandra och ta upp till diskussion vid behov skapande av vi- -program i klasserna

7 syskongrupper samarbete med Hovirinta skola uppföljning av att ordningsreglerna följs genom samtal i grupp och individuellt ningar utvecklingssamtal varierande gruppindelningar i klasserna föräldramöten och föräldrasamtal -teamet. - samtelen via Wilma eller telefonsamtal. havarna informeras om samtala med mobbarna enskilt - vid behov mobbningen. Samtliga vuxna som arbetar i skolan ingriper vid inkorrekt, våldsamt eller aggressivt beteende. Problemsituationer utreds så snabbt som möjligt. Vid behov tillkallas rektorn, säkerhetschefen, polis eller någon annan vuxen. Om barnet har misshandlats under skoldagen har vårdnadshavarna rätt att som behörig part besluta om att göra en brottsanmälan. Vid allvarliga fall av misshandel kontaktar vi och informerar polisen om saken, varvid polisen besluter huruvida man väcker åtal i ärendet. Alla fall av våldsamt eller aggressivt beteende dokumenteras via ett meddelande på Wilma till vårdnadshavarna. Hur man agerar vid akuta kriser och hotfulla och farliga situationer KRISSITUATIONSMODELL FÖR S:T KARINS SVENSKA SKOLA 1. Då informationen når oss Hela personalen bör veta, hur agerandet sker i en krissituation. Då skolan får informationen om en olyckshändelse eller ett dödsfall, bör den som tagit emot informationen först granska att informationen stämmer.

8 Den som tar emot informationen tar reda på (redan under samtalets gång): identiteten på den som ringer vad som hänt var och när vem, vilka är händelsens offer vilken är situationen just nu har någon annan part redan gjort något gällande händelsen finns det speciella förväntningar gällande samarbete gentemot skolan? 2. Krisgruppen samlas (rektor, vicerektor, säkerhetsansvarig) I krissituationer behövs snabb, men ändå genomtänkt och strukturerad aktivitet. Krisgruppen sammanträder snarast möjligt då en krissituation sker. Skötandet av krissituationen bör prioriteras före allt annat jobb. Gruppen bör ha beredskap till minst 2-3 personer som omedelbart börjar göra de första besluten gällande krisen. Krissituationer är bland annat: elevs eller lärares dödsfall dödsfall av nära anhörig till eleven självmord av någon elev eller någon i personalen allvarlig olycka elevens prat om självmord (> omedelbart till elevvårdsgruppen) våld hysteriskt rykte allvarlig farosituation brand; kärnkraftsfara; storolyckor misstanke om farosituation 3. Handlingsmodeller vid krissituationer Viktigt att komma ihåg vid krissituationer vad och hur saken berättas för barnet barnet får ej skickas hem ensam, ifall där har hänt t.ex. ett dödsfall ifall en elevs förälder har dött, måste det frågas lov av familjen om vad som får berättas i skolan gällande saken. stödjande av föräldrar! hela personalen bör vara medveten om en händelse, ifall det gäller en elev i skolan eller någon i personalen, men lov bör frågas av anhöriga om vad som får berättas hur/vad informeras till personalen (rektorn) hur visar skolan sin delaktighet i sorgen till krisfamiljen Krisgruppen måste i alla fall avgöra följande saker: Vilka är nivåerna i agerandet? hela skolan lärarrummet klassen/elevgrupp enskilda elever föräldrar skolans närmiljö Hur informeras det om saken i skolan? det är alltid rektorn eller någon annan som rektorn bestämt som ger informationen informationen bör ges så, att det inte uppstår rykten eller spekulationer ifall det sker en allvarlig olycka eller ett dödsfall i skolan, bör en polisanmälan göras

9 Hurudana stödåtgärder behövs? övervägande av vem som behöver stöd: syskon, vänner, klasskamrater, personal utomstående hjälp begärs vid behov Viktiga telefonnummer: allmänt nödnummer 112 hälsocentralen giftcentralen polisen 112 skolpolis Felix Achrén: Pargas polisstation: arbetshälsovården (Marja Lainio) skolhälsovårdare: (Eliisa Lintunen) skolkurator: (Mira Rovanperä) skolpsykolog: (Petra Honkanen) socialskyddets rådgivning, jourtelefon (t.ex. rådgivning om barnskyddsanmälan) barnskyddsanmälan samt akuta fall: familjerådgivning: (växel) Kontakter till skolans krisgrupp rektor Maria Engblom vicerektor Lina Lehtovaara säkerhetsansvarig: Lotta Öhman Fastighetens säkerhetschef: Timo Mustonen Hur ordnas minnesstunden ifall det skett ett dödsfall? beroende på situationen ordnas antingen en minnesstund för hela skolan eller i klassen det bör övervägas, ifall minnesstunden också är öppen för föräldrar komma överens om minnesstundens tid och plats och vem/vilka som deltar i begravningen Hur informeras andra föräldrar? information via Wilma eller det ordnas ett föräldramöte Har skolan juridiskt ansvar över händelsen? rektorn reder ut det juridiska ansvaret Hur sker informationen till massmedier? rektorn sköter alltid informationen (ifall inte annat bestäms) 4. Viktigt att komma ihåg I skolan finns första hjälp anvisningar vid kriser, som alla känner till (Skolans räddningsplan) första hjälp vid olyckor skolans bottenritningar, nödutgångar, fasta telefoners platser det bör ordnas övningssituationer, där detta övas Eftervård och fortsatta åtgärder sköts av rektorn eller någon annan av rektorn utnämnd person.

10 Det är bra att förutse svåra situationer redan i förväg och ta upp saken t.ex med skolhälsovårdaren. depression fara för självmord psykotisk person Mentalt arbetsskydd ifall arbetskamratens arbetsprestation sjunker, bör detta meddelas åt rektorn. Rektorn kan ta kontakt med arbetarskyddsombudet och/eller arbetshälsovården. För att upprätthålla krisberedskapen bör vissa arrangemang åtgärdas. funktionsmodellen bör uppdateras varje läsår personalen bör skolas Elevkåren Elevkårens uppgift är att främja samarbetet mellan eleverna, öka elevernas påverkningsmöjligheter och delaktighet. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av skolans ordningsregler. Skolan har en elevkårsstyrelse/elevråd som består av två elever från åk 3, 4, 5 och 6. Som handledande lärare fungerar Carolin Nedermo. Elevkårshandledaren och representanter för elevkåren bjuds årligen in till elevvårdsgruppens möte. 3) Ordnande av individuell elevvård Expertgrupp kring elevhälsoärenden (yrkesövergripande) För den individuella elevvården, olika sammansättning beroende på elev Medlemmar med skriftligt samtycke av elev/vårdnadshavare Kan vara hälsovårdare, kurator, psykolog, lärare 2-3 personer kan räcka, sammansättningen kan leva Utser inom sig en ansvarsperson, som också har ansvar för dokumentationen. Utreder behovet av stöd (inte trestegsstödet) Anordnar elevhälsotjänster för enskild elev. Konsultation med rektorn angående resurser! Arbetsgång Läraren är orolig för en elevs välbefinnande (gäller inte trestegsstödet) och pratar med eleven samt kontaktar vårdnadshavarna om saken. Läraren meddelar att hon/han kommer att diskutera med psykologen/ skolkuratorn/ hälsovårdaren om sin oro Den person som tagit upp oron (i det här fallet läraren) sammankallar till ett första möte med eleven, vårdnadshavarna och de representanter från elevvården som anses beröras av ärendet. Eleven och/eller vårdnadshavarna tillfrågas muntligt eller via wilma om mötets deltagare är ok En lovblankett fylls i innan mötet börjar, där eleven och/eller vårdnadshavarna ger sitt medgivande till vilka personer som får ta del av mötet. (Elevens och/eller

11 vårdnadshavarens medgivande till att ärendet behandlas i en yrkesövergripande expertgrupp) En expertgrupp bildas och ansvarsperson utses Ansvarspersonen sammankallar expertgruppen ytterligare vid behov Dokumentation i elevhälsojournal i elevhälsoregister Elevhälsojournalen ska föras i fortlöpande och kronologisk form och i fråga om en enskild studerande innehålla följande uppgifter: 1) namn, personbeteckning, hemkommun och kontaktinformation samt för en minderårig eller annars omyndig studerande vårdnadshavarens eller en annan laglig företrädares namn och kontaktinformation 2) vad ärendet gäller och vem som inlett ärendet 3) uppgifter om de åtgärder som genomförts medan den studerandes situation har utretts 4) uppgifter om behandlingen av ärendet vid elevhälsogruppens möte, mötesdeltagarna och deras ställning, mötesbesluten, planen för genomförande av besluten samt uppgifter om dem som svarar för genomförandet och uppföljningen, 5) uppgifter om de åtgärder som genomförts, 6) datum för dokumenteringen samt vem som gjort den och hans eller hennes yrkes- eller tjänsteställning. Om uppgifter i en elevhälsojournal lämnas ut till en utomstående, ska det i handlingen dessutom antecknas vilka uppgifter som lämnats ut och till vem samt på vilka grunder de lämnats ut. Samarbete med elevhälsovården En omfattande hälsogranskning görs i åk 1, åk 5 och åk 8. Tillfälliga granskningar görs på varje årskurs. Hälsogranskningen görs av hälsovårdaren och skolläkaren och förutom eleven kallas även vårdnadshavaren på plats. Sammanfattning, för den omfattande hälsogranskningen per årskurs, finns inte ännu en mall är på gång. Elevens behov av medicinering eller stöd av vård i skolan, bestäms mångprofessionellt och enligt enskilda fall tillsammans med vårdnadshavaren, eleven, skolhälsovården, skolans personal och vårdande enheten muntligt och skriftligt. Elevens vårdnadshavare, som har huvudansvaret för elevens hälsa, måste se till att skolhälsovården har tillräckligt med uppgifter om barnets hälsa. Specialdiet: skolans kök upprätthåller en lista på elever med specialdieter beroende på hälsoskäl eller etniska skäl. Vårdnadshavaren meddelar till skolans kök och till läraren om fortsättning för elevens specialdiet vid början av varje läsår. Skolhälsovårdens expertis är till förfogande vid behov. Samarbete med sjukhusskolan Elever som deltar i sjukhusskolans undervisning bibehålls alltid som den egna skolan elever. Vistelsen i sjukhusskolan är tidsbunden.

12 Ett tätt pedagogiskt och elevvårdsmässigt samarbete med den egna skolan är en förutsättning för att eleven på ett lyckat sätt ska kunna återgå till skolarbetet i den egna skolan. Samarbetet kring elevvården görs med elevens och/eller vårdnadshavarnas tillåtelse. Representanter från sjukhusskolan sammankallar till nätverksmöten gällande elevens ärenden. Även skolans representant deltar i mötet och är skyldig att dokumentera ärendet i skolans elevhälsoregister. Ordnande av vård på grund av sjukdom, specialdiet eller medicinering Elevens vårdbehov avgörs från fall till fall och en arsvarsperson utses. Vanligen är ansvarspersonen elevens klasslärare. Pedagogisk grupp kring inlärningsärenden (yrkesövergripande) Leds av klassläraren eller specialläraren. För det individuella elevstödet gällande inlärning, olika sammansättning beroende på elev Klasslärare, speciallärare, rektor, elevvårdspersonal eller övriga lärare vid behov Sköter ärenden som berör trestegsstödet (allmänt, intensifierat, särskilt stöd) Utser inom sig en ansvarsperson som också ansvarar för dokumentering i elevregistret Elev- och studeranderegister är frikopplat från elevhälsoregistren och innehåller sådant som behövs för att ordna undervisning. Planerna som finns i Wilma används för dokumentation av pedagogiska ärenden. Skriv in datum för mötet, vem som var närvarande och vad man kommit överens om. Om det inte finns någon pedagogisk bedömning eller plan för lärande eller om mötet kräver noggrannare dokumentation används en skild blankett där det framgår datum för mötet, vem som var närvarande och vad man kommit överens om. (Pedagogiskt möte enskild elev) Sätts in i mappen. Om behandling av ärendet meddelas till eleven/vårdnadshavaren. Ofta deltar eleven och vårdnadshavaren. Man behöver inte tillstånd av eleven eller vårdnadshavaren för att behandla ärendet. Arbetsgång Läraren känner oro och bedömer att det behövs pedagogiska stödåtgärder Läraren pratar med eleven och kontaktar föräldrarna och kommer överens om vem som behöver träffas Den pedagogiska gruppen kommer överens om stödåtgärder och uppföljning Dokumentation i elevens plan för lärande eller på ett separat dokument som läggs in i mappen. Rektorn informeras om situationen. Plan för lärande kan uppdateras också utan fysiskt möte. Vårdnadshavarna hörs och läraren/specialläraren uppdaterar planen. Om inga större ändringar sker behöver planen inte skickas hem för underskrifter varje gång. Första gången planen uppdateras under läsåret skickas den hem. Skolans personal skriver under först. Ge den färdiga blanketten med alla underskrifter till specialläraren, som bokför och lägger in planen i mappen.

13 4) Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare Hur elevens delaktighet förverkligas gällande planeringen, genomförandet och utvärderingen av a) den gemensamma och b) den individuella elevvården. Läraren eller övrig elevvårdspersonal talar med eleverna för att höra deras åsikter Alla eleverna besvarar trivselenkät och Kiva skola-enkät under läsåret Elevkårens styrelse och/eller alla elever i klassen hörs när det gäller planering av kommande aktiviteter eller behandling av klassens verksamhet Eleverna får från fall till fall och beaktande av elevernas ålder delta i planering, genomförande och utvärdering av ärenden som gäller dem själva Hur vårdnadshavarens delaktighet förverkligas gällande planeringen, genomförandet och utvärderingen av a) den gemensamma och b) den individuella elevvården. Vårdnadshavarna ges möjlighet att ta ställning till och kommentera skolans elevvårdsplan. Nära samarbete med styrelsen för Hem och skola i S:t Karins Vårdnadshavarna ges möjlighet att besvara enkäter gällande skolans verksamhet (Laatu-kysely) Vårdnadshavarna deltar i planering, genomförande och utvärdering av sitt eget barns elevvårdsärenden Hur samarbetet med övriga samarbetsparter genomförs Övriga samarbetspartners, såsom förskolan, eftis, ungdomscentralen inbjuds till den individuella elevvården vid behov. Hur samarbetet genomförs i samband med utbildningsövergångar Förskola -> Skola Samarbete genom gemensamma lektioner/verkstäder under vårterminen Rektorns högläsning i förskolan en gång/vecka Skridskoåkning förskolan+åk 1-2 Delvis gemensamma raster och morgonsamlingar Gemensam matsal Bekantningsdag för blivande skolelever i maj samt föräldramöte för de blivande förstaklassisternas föräldrar Gemensamma möten för informationsöverföring bl.a. kring trestegsstödet. Vid behov ordnas särskilda individuella överföringsmöten. Gemensamt möte för personalen i förskolan och åk 1-2 på hösten angående pedagogiska frågor Grundläggande utbildning åk 1-6 -> åk 7-9 Elevernas närskola i åk 7-9 är S:t Olofsskolan i Åbo I mars-april på åk 6 träffas speciallärarna från S:t Olofsskolan och klasslärarna för eleverna i åk 6 för konsultation Uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisning eller utbildning ska överföras Övriga uppgifter överförs endast med samtycke Målet är att eleven fortsättningsvis får det stöd och de elevvårdstjänster han eller hon behöver även efter skolbytet.

14 5) Genomförandet och uppföljningen av skolans elevvårdsplan Utbildningsanordnaren (S:t Karins stad) följer upp att skolans elevvårdsplan förverkligas. Bildningschefen Ledande rektorn Ledningsgruppen för stadens elevvård Tidtabellen för uppföljningen elevvårdsplanen uppdateras och utvärderas av skolans elevvårdsgrupp varje höst personalen, eleverna och vårdnadshavarna informeras om planen via Wilma och föräldramöten hela elevvårdsplanen kan läsas på skolans hemsida Under elevvårdsteamets sista möte på våren utvärderas årets verksamhet: hur den gemensamma och den individuella elevvården har lyckats. Resultaten från utvärderingen används som grund för nästa läsårs elevvårdsplan. De saker som ska följas upp elevvårdsplanen, förverkligandet av den samt utvärdering det tekniska förverkligandet (insamling av information) samarbetet med elever och vårdnadshavare samarbetet med övriga samarbetspartners hur övergångsskedena lyckats (förskolan-åk 1 samt åk 6-åk 7) antalet och behovet av tillgängliga elevvårdstjänster skolans verksamhetskultur, arbetsro och atmosfär Metoderna som används i uppföljningen skolhälsovårds- och kvalitetsenkäter behandling av uppföljningsresultat att informera om centrala resultat till elever, vårdnadshavare och nödvändiga samarbetsparter Att använda sig av uppföljningsresultaten Skolan försöker hela tiden utveckla sin verksamhet så att elever och personal har en trygg, trevlig och säker skoldag Skolans personal granskar resultat från enkäter på ett lärarmöte Skolans verksamhetsidé är att skapa en skola där alla trivs, känner trygghet och visar respekt vi ständigt utvecklas genom medvetet kunskapssökande och givande inlärningssituationer vi uppmuntrar och stöder alla kan utveckla en sund självkänsla samarbete fungerar på alla plan Skolans värdegrund kan sammanfattas i "Ansvarshanden"