Välfärdsbokslut. en introduktion

Transkript

1 Välfärdsbokslut en introduktion

2 välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etc. Nationalencyklopedin 1996 välfärd, (åtgärder för) medborgarnas välstånd, 1. sociala trygghet, det allmänna bästa. Ord för ord, Svenska synonymer och uttryck 2

3 Inledning Den internationellt sett goda folkhälsan i Sverige beror i hög grad på den ekonomiska utvecklingen och samhällspolitiken som förbättrat livsvillkor och levnadsvanor. Kommuner och landsting ansvarar för många områden som utgör välfärdspolitikens kärna. Eftersom många förhållanden som bestämmer människors hälsa kan påverkas på kommunal nivå är kommunernas verksamhet av stor betydelse för människors hälsa. För styrning och uppföljning behövs kunskap om medborgarnas livsvillkor och om hur olika verksamheter påverkar invånarnas hälsa och välbefinnande. Svenska Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet har därför gemensamt tagit initiativ till projektet Lokala välfärdsbokslut. Avsikten är att tillhandahålla ett instrument som gör det praktiskt möjligt att styra den kommunala verksamheten så att den bidrar till att utjämna hälsoskillnaderna i enlighet med de överordnade mål som ligger till grund för folkhälsopolitiken. Grundfrågan i vårt gemensamma projekt har varit hur kommunernas styrning och uppföljning av verksamheten ska kunna belysa även de faktorer som bidrar till en jämlik hälsoutveckling inom ramen för välfärdsutvecklingen. Vår ambition är att modellen för välfärdsbokslut ska vila på välgrundade fakta och ge vägledning för ett systematiskt arbetssätt. Det ska så enkelt som möjligt kunna samordnas med hälsokonsekvensbeskrivningar inför politiska beslut (hkb), miljöbokslut, demokratibokslut och barnbokslut enligt fn:s barnkonvention. Eftersom vi inte tror på en enda standardmodell för arbetet med lokala välfärdsbokslut, har vi uppmuntrat de sju kommuner som deltagit praktiskt i projektet att arbeta utifrån sina egna förutsättningar. Det förslag som nu presenteras är ett första steg i denna utveckling. Genom praktisk tillämpning kommer erfarenheter att tillföras för en fortsatt utveckling och förbättring av modellen. Många förtroendevalda runt om i landet har visat ett stort intresse för lokala välfärdsbokslut. Vi hoppas att flera kommuner ska bli intresserade och se möjligheterna med att tillämpa välfärdsbokslut i sina budget- och bokslutsprocesser. Arbetet i de sju projektkommunerna, Göteborg, Malmö, Nynäshamn, Haninge, Sala, Skövde och Örebro, ingår i huvudrapporten. Slutligen vill vi rikta ett stort tack till de kommuner som har medverkat i projektet samt de landsting som har stöttat kommunerna i deras arbete. FOLKHÄLSOINSTITUTET LANDSTINGSFÖRBUNDET SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Gunnar Ågren Monica Sundström Evert Lindholm Generaldirektör VD Förbundsdirektör 3

4 Varför kommunalt bokslut över välfärd? VÄLFÄRDSKOMPONENTER En god hälsa Stöd för hälsosamma levnadsvanor Sociala relationer Arbetsmiljö Trygghet och säkerhet Tillgång till vård och omsorg Tillgång till meningsfull sysselsättning Tillgång till kunskap och utbildning Tillgång till rekreation och kultur Ekonomiska resurser Delaktighet/inflytande Boende, närservice och omgivande miljö Framtidstro, mål och mening Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjlighet till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång till vård, omsorg och bra utbildning. Välfärdsbokslutet är inspirerat av gröna nyckeltal. Det är dels ett styrinstrument för att rikta uppmärksamhet på insatser som bidrar till en folkhälsooch välfärdsutveckling som är i linje med kommunens mål och ambitioner, dels ett uppföljningsinstrument som visar hur verksamheten utvecklats och bidragit till att uppfylla målen. Genom bokslutet kan olika åtgärder sättas in för att påverka och styra utvecklingen tydligare in i ett välfärdsperspektiv. Det ger möjlighet för politiker att prioritera ökad jämlikhet när det gäller kommuninvånarnas hälsa. Genom att verksamheten samtidigt beskrivs ur olika perspektiv, är det också lättare att se hur ett beslut påverkar även andra områden. I den modell som har utvecklats i projektet Lokala välfärdsbokslut speglas utvecklingen av välfärden med 13 välfärdskomponenter som alla har stor betydelse för hälsan (se ruta till vänster). Komponenterna uttrycks i sin tur genom ett 60- tal mätbara nyckeltal, som är möjliga för kommunen att påverka. Nyckeltalen i projektet har valts för att beskriva trender, om utvecklingen pekar på en förbättring, en försämring eller en oförändrad situation. Nyckeltalen blir därmed mått på hur man har lyckats jämfört med uppsatta mål. Nyckeltalen kan användas som beslutsunderlag för att till exempel bedöma framtida resursfördelning samt i verksamhetsrevisioner. Nyckeltal används ofta för att jämföra utvecklingen i den egna kommunen över tid eller med andra kommuner (så kallad benchmarking). De flesta nyckeltalen i välfärdsbokslutet kan följas upp och mätas varje år. För andra är det mer meningsfullt med uppföljning vart tredje eller vart fjärde år. För att nyckeltalen ska vara ett redskap i styrprocessen följer de med genom hela beslutskedjan: i budget, uppföljning, redovisning och bok- 4

5 Göteborg Vilken praktisk nytta har du haft av arbetet med välfärdsbokslut i ditt politiska arbete? slut/årsredovisning men också vid själva beslutsfattandet. Största möjliga styreffekt uppnås om såväl mål som nyckeltal kopplas till budget och till den politiska beslutsprocessen. Hur de 13 välfärdskomponenterna och de cirka 60 nyckeltalen kan användas redovisas i delrapporten Nyckeltalskatalog Att göra ett välfärdsbokslut (se lästips). Tanken är att varje kommun väljer de välfärdsfaktorer och nyckeltal som bäst beskriver den verksamhet man vill följa upp och utvärdera. I katalogen finns också plats för att ange kommunala mål, planerade åtgärder och ekonomiska konsekvenser. Principmodell för välfärdsbokslut Kommunens mål/budget Välfärdsbokslutet är ett pedagogiskt sätt att lyfta folkhälsofrågorna. De blir tydliga och spännande och många fler pratar i dag om simkunnighet och tandhälsa. Nu måste vi utveckla arbetet genom att dra slutsatser utöver de uppenbara. Vilka är dina viktigaste erfarenheter av projektet Lokala välfärdsbokslut? Att det är viktigt att samordna utvecklingsarbete med annat kvalitetsarbete. Vi jobbar mycket med benchmarking och balanserade styrkort och vi såg till att fasa in välfärdsbokslutet så att det hänger ihop. Det var bra och gav välfärdsbokslutet legitimitet. Åtgärder Välfärdskomponenter Välfärdsbokslut Nyckeltal Finns det något konkret exempel där arbetet med välfärdsbokslut har påverkat något beslut eller någon verksamhet i kommunen? Ett antal stadsdelsnämnder i Göteborg har satsat extra på simkunnighet bland barn. Kerstin Alnebratt (s), kommunalråd, Göteborgs kommun 5

6 Kriterier för nyckeltal ELVA NYCKELTAL FRÅN GÖTEBORG Göteborgs kommun har valt att göra sitt välfärdsbokslut med utgångspunkt från barns och ungdomars hälsa genom att följa elva nyckeltal: Andel kariesfria 3-åringar. Andel kariesfria 12-åringar. Medeltal karierade och fyllda tänder hos 12-åringar. Efterfrågetäckning i förskoleverksamheten. Efterfrågetäckning i skolbarnomsorgen. Andel 3-5-åringar i förskola. Andel 7-9-åringar i skolbarnomsorg. Andel elever med minst 6 år i svensk grundskola som vårterminen i årskurs 9 har minst godkänt betyg i svenska, svenska2, engelska och matematik. Andel simkunniga elever i årskurs 5. Andel 0-15-åringar i hushåll med socialbidrag. Andel åringar i hushåll med socialbidrag. Ett nyckeltal ska kunna tillämpas i den kommunala styrnings- och planeringsprocessen. Förhållanden som nyckeltalen återspeglar ska vara möjliga att påverka genom direkta och/eller indirekta kommunala åtgärder och i tillräckligt god tid för att påverka utvecklingen. Alla data, kvantitativa och kvalitativa, ska gå att få fram med rimlig ansträngning och inom kommunens utredningskapacitet. Nyckeltalen ska redovisas så att de tydligt visar skillnader i förhållanden som påverkar välfärden och därmed hälsan, mellan till exempel olika grupper i samhället och mellan olika kommundelar, och utgöra underlag för att bidra till ökad jämlikhet i hälsa. Nyckeltalen ska spegla lokal utveckling av välfärd och folkhälsa. Till skillnad mot en lokal folkhälsorapport, som redovisar förhållanden vid en viss tidpunkt, är välfärdsbokslutet ett aktivt verktyg kopplat till den ordinarie budget- och bokslutsprocessen och redovisas årligen tillsammans med det ekonomiska bokslutet. För att få en så allsidig och tydlig belysning som möjligt av hur hälsoskillnader i kommunens olika befolkningsgrupper utvecklas, kan nyckeltalen till exempel redovisas per kommun, per kommundel, per åldersgrupp eller uppdelat på kvinnor och män. Andra redovisningssätt är en uppdelning i olika befolkningsgrupper som till exempel ensamstående föräldrar eller fördelning efter yrke. 6

7 Styrning beslutsunderlag, inspiration och information Genom lokala välfärdsbokslut blir betydelsen av folkhälsofrågorna tydlig. Därmed blir dessa också en naturlig del av det politiska beslutsfattandet, den ekonomiska styrningen och verksamhetens inriktning. Eftersom målet är att utveckla arbetsformer som hjälper kommunerna att främja befolkningens hälsa och välbefinnande, ligger tyngdpunkten på de kommunala styrinstrumenten: politiska program, kommunala mål, inriktningsbeslut, verksamhetsplanering, budget, uppföljning, bokslut/årsredovisning och revision. Välfärdsbokslut är ett underlag för att beskriva och styra verksamheten men det är också en metod för att mäta i vilken grad välfärdsmålen uppnås. Genom att ingående analysera bokslutet kan ekonomiska prioriteringar göras mer systematiskt och åtgärdsinriktat. Ett välfärdsbokslut blir därför i första hand ett underlag för politikernas val av åtgärder för att påverka och styra utvecklingen i den egna kommunen. Men det kan också konkret inspirera såväl kommunledning som de kommunala nämnderna att utveckla och förändra verksamheten. Välfärdsbokslutet innehåller också information som kan användas i samhällsdebatten och genom dialog med kommuninvånarna fördjupa den kommunala demokratin. Stockholms läns landsting sydöstra sjukvårdsområdet Vilka är dina viktigaste erfarenheter av projektet Lokala välfärdsbokslut? Det är svårt att se vad som är orsak och verkan, men arbetet med välfärdsbokslut har än en gång slagit fast att det är tillåtet att samverka mellan landsting och kommuner och över partigränserna. Vilken praktisk nytta har du haft av arbetet med välfärdsbokslut i ditt politiska arbete? Vi har under hela 90-talet arbetat med välfärdsfrågor på olika sätt och genom sin struktur blir välfärdsbokslutet ett stöd och en hjälp i det arbetet. Henrik Isoz (m), förste vice ordförande i sydöstra sjukvårdsstyrelsen, Stockholms läns landsting. 7

8 Välfärd, hälsa och folkhälsa Haninge Vilka är dina viktigaste erfarenheter av projektet Lokala välfärdsbokslut? En viktig erfarenhet är att ett sådant här arbete tar lång tid och att det måste få ta den tiden. Arbetet har också inspirerat oss till att betrakta verksamheten på ett nytt sätt. Vilken praktisk nytta har du haft av arbetet med välfärdsbokslut i ditt politiska arbete? Flera politiker har insett att välfärd och folkhälsa kan vara både konkret och mätbart och att det är möjligt att mäta även det friska. Vårt första bokslut är klart i februari/mars 2000 och kommer säkert att bli ett viktigt underlag för många politiska beslut. Finns det något konkret exempel där arbetet med välfärdsbokslut har påverkat något beslut eller någon verksamhet i kommunen? Arbetet med vårt välfärdsbokslut har underlättat arbetet med barnbokslut som vi gör tillsammans med Rädda Barnen. Begreppen välfärd, hälsa och folkhälsa överlappar delvis varandra. I ett välfärdsbokslut ses välfärd som ett vidare begrepp och är därmed överordnat begreppet hälsa. Vad som uppfattas som en god hälsa tolkas subjektivt av individen och förändras i takt med att människan får nya kunskaper och nya sätt att förhålla sig till sig själv och till sin omvärld. I projektet Lokala välfärdsbokslut ges en vidare tolkning av hälsobegreppet som till exempel att ha inflytande över sitt liv och sin tillvaro, att kunna realisera sina livsmål och att ha en känsla av sammanhang. Folkhälsa beskriver hälsotillståndet på befolkningsnivå och omfattar även skillnader i att utsättas för olika hälsorisker och sjukdomskonsekvenser mellan olika grupper i befolkningen. Därför ligger ansvaret för folkhälsan i hög grad på samhället, politiska församlingar och myndigheter. De positiva effekterna av folkhälsoarbetet kan som regel avläsas först i ett längre perspektiv. Hälsokonsekvensbeskrivningar Hälsokonsekvensbeskrivningar (hkb) belyser systematiskt vilka konsekvenser ett förslag till politiskt beslut fattat på regional och lokal nivå får för berörda invånares hälsa. I beskrivningen prövas alltså om ett beslut kommer att leda till bättre eller sämre hälsa för befolkningen. Ett lokalt välfärdsbokslut är däremot ett sätt att följa upp och utvärdera verksamheten. Hälsokonsekvensbeskrivningen görs i början av beslutsprocessen medan välfärdsbokslutet visar facit när verksamheten är genomförd. Tillsammans bildar hälsokonsekvensbeskrivningen och välfärdsbokslutet en helhet från vilken verksamheten kan följas och utvärderas. Pelle Svensson (s), kommunalråd med ansvar för bland annat folkhälsofrågor, Haninge kommun 8

9 Foto: Birger Larsson/Megapix Örebro Vilka är dina viktigaste erfarenheter av projektet Lokala välfärdsbokslut? Att det är svårt att komma överens om vad som egentligen mäter välfärd eftersom begreppet handlar om grundläggande värderingar. Ett välfärdsmått måste innehålla både hälso-, demokrati- och miljöaspekter. Vilken praktisk nytta har du haft av arbetet med välfärdsbokslut i ditt politiska arbete? Vi har fått bra diskussioner kring frågorna bland chefstjänstemän och förtroendevalda. Eftersom vi samtidigt arbetar med utvecklingsarbete kring demokratibokslut kan jag inte avgöra vilket som gett störst nytta. Finns det något konkret exempel där arbetet med välfärdsbokslut har påverkat något beslut eller någon verksamhet i kommunen? Översiktsplanen är starkt influerad av i synnerhet folkhälsoaspekterna. Johnny Andersson (s), kommunalråd, Örebro kommun 9

10 Malmö stadsdelen Husie Här finns underlag Vilka är dina viktigaste erfarenheter av projektet Lokala välfärdsbokslut? Som politiker har jag fått en del ny och viktig information som fått mig att se stadsdelen Husie ur ett delvis nytt perspektiv. Anders Ardmar (s), ledamot i Husie stadsdelsfullmäktige, Malmö kommun Sala Finns det något konkret exempel där arbetet med välfärdsbokslut har påverkat något beslut eller någon verksamhet i kommunen? En följd av välfärdsbokslut är att vi har startat ett projekt tillsammans med ungdomar som inte är med i någon föreningsverksamhet. De har bland annat fått en egen lokal och vi har prioriterat pengar till personal. Vilken praktisk nytta har du haft av arbetet med välfärdsbokslut i ditt politiska arbete? Vi gjorde ett bokslut för 1998 och har bestämt oss för att fortsätta med det. Ambitionen är att välfärdsbokslutet och de naturekonomiska nyckeltalen ska ingå i den vanliga verksamhetsberättelsen. Ulla-Britt Holmér (c), kommunalråd, Sala kommun Ett välfärdsbokslut ska byggas på välgrundade fakta. Att samla in underlag för att mäta nyckeltalen kan dock vara resurskrävande. Därför är det viktigt att så långt som möjligt använda en kombination av befintliga källor. Nationell information och data på kommunnivå finns i olika databaser, statistiska bearbetningar och i olika rapporter som beskriver hälso- och sociala förhållanden. Flera landsting genomför dessutom befolkningsenkäter om hälso- och levnadsvanor. En annan viktig källa är lokal statistik som till exempel kommunal verksamhetsstatistik. Användbar information för att utveckla nyckeltal finns även hos försäkringskassan, arbetsförmedlingen och andra lokalt verksamma myndigheter. Ett alternativ är att samla information genom direktkontakt med boende och anställda som arbetar i till exempel en stadseller kommundel. Databaser ULF-undersökningar redovisar svenska folkets levnadsförhållanden och presenteras i serien Levnadsförhållanden som ingår i Sveriges Officiella Statistik (sos), Statistiska centralbyrån. Hur mår Sverige? innehåller data om befolkning, sociala förhållanden, sjuklighet, dödlighet, levnadsvanor och vårdutnyttjande. Epidemiologiskt centrum (epc), Socialstyrelsen. Den sociala databasen följer individers behov av bidrag under olika tidsperioder. Epidemiologiskt centrum (epc), Socialstyrelsen. Louise har perspektivet utbildning, arbetsmarknad och välfärd. Statistiska centralbyrån. 10

11 Nynäshamn Vilken praktisk nytta har du haft av arbetet med välfärdsbokslut i ditt politiska arbete? Socialtjänststatistik. Statistiska centralbyrån producerar statistiken och Socialstyrelsen har registeransvaret. Patientregistret. Epidemiologiskt centrum (epc), Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret. Statistiska centralbyrån producerar det årliga registret på uppdrag av Epidemiologiskt centrum (epc), Socialstyrelsen. Skaderegistret. Epidemiologiskt centrum (epc), Socialstyrelsen. Händelsedatabasen. Arbetsmarknadsstyrelsen. Inkomst- och förmögenhetsdatabasen (iof). Statistiska centralbyrån. Vi har fått fram några gröna nyckeltal som kunnat användas i statistik över välfärdstillståndet i vår kommun. Ett exempel är Nynäshamns höga antal rökande gravida kvinnor, vilket visar att något måste göras. Finns det något konkret exempel där arbetet med välfärdsbokslut har påverkat något beslut eller någon verksamhet i kommunen? Vid ett seminarium för ett tag sedan fick vi upp ögonen på några politiker som nu har beslutat utse ett utskott i kommunstyrelsen som ska fortsätta arbetet med välfärdsbokslut. Eva Dannstedt Branting (mp), vice ordförande i miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Nynäshamn kommun. 11

12 Återkommande statistisk rapportering Levnadsförhållanden i Sveriges kommuner. Svenska Kommunförbundet. Folkhälsorapporten (vart tredje år). Epidemiologiskt centrum (epc), Socialstyrelsen. Skövde Vilka är dina viktigaste erfarenheter av projektet Lokala välfärdsbokslut? Att det är svårt att få fram kriterier som på ett systematiskt och vetenskapligt sätt visar välfärdseffekter. Vilken praktisk nytta har du haft av arbetet med välfärdsbokslut i ditt politiska arbete? Även om den praktiska nyttan dröjer, är jag övertygad om att det var värt att satsa på både projektet och arbetet med välfärdsbokslutet. Finns det något konkret exempel där arbetet med välfärdsbokslut har påverkat något beslut eller någon verksamhet i kommunen? Även om jag ännu inte har sett några konkreta exempel, har jag höga förväntningar på våra cirka 20 nya nyckeltal. Per-Åke Larsson (m), fd kommunalråd med ansvar för bland annat hälsofrågor i Skövde kommun. Sociala rapporten (vart tredje år). Epidemiologiskt centrum (epc), Socialstyrelsen. Vad kostar verksamheten i Din kommun? (årligen). Svenska Kommunförbundet. Jämförelsetal för landstingen (årligen). Landstingsförbundet. Se adresser sidan 17. Andra informationskällor är Riksförsäkringsverket, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Hälso- och sjukvårdens skaderegister, etcetera. Erfarenheter från projektkommunerna Arbetet i de sju projektkommunerna har utvecklats på olika sätt, vilket är helt i linje med att välfärdsbokslutet ska utgå från lokala förutsättningar. Alla kommuner är dock överens om att arbetet med välfärdsbokslut har varit mycket lärorikt men också utmanande och med en del hinder på vägen. Alla inser också att utvecklingsprojekt av det här slaget är en process som tar tid och inte kan genomföras så snabbt som man först tror. Intresset och stödet från den egna kommunens politiker och tjänstemän har i de flesta kommuner blivit starkare allt eftersom projektet fortskridit. Ibland har engagemanget till och med överträffat vad man i förväg hade vågat hoppas på. I Sala kommun frågar politikerna till exempel allt oftare efter material och statistik som är kopplade till välfärd. 12

13 Goda råd i arbetet med välfärdsbokslut Tydliga mål i den politiska beslutsprocessen är avgörande för arbetet med välfärdsbokslut. Förankra arbetet med välfärdsbokslut i kommunledningen från början både hos ledande politiker och tjänstemän. Men det är minst lika viktigt att engagera personalen långt ut i organisationen. Ekonomer och folkhälsosamordnare behöver samverka och ta ett gemensamt ansvar för arbetet. Folkhälsorapporter och hälsopolitiska program underlättar förankringen och är en grundförutsättning för arbetet med välfärdsbokslut. Befolkningsperspektivet bör vara utgångspunkten inte verksamhetsperspektivet. Börja med ett avgränsat välfärdsbokslut för en viss befolkningsgrupp, till exempel barn och ungdomar eller småbarnsföräldrar. Börja med nyckeltal som på ett positivt sätt redovisar välfärd och hälsa för hela åldersgrupper. Begränsa antalet nyckeltal i början och bygg ut successivt. Ta reda på om uppgifterna redan finns innan en ny uppgiftsinsamling görs. Anpassa välfärdsbokslutet till det styrsystem som används i kommunen. Var uppmärksam på brister i statistiken. Statistik om barn och ungdomar är till exempel inte alls lika förekommande och uttömmande som den om vuxna. För barn är den också mer sällan uppdelad på kön. Respektera verksamhetsföreträdares bedömning av vad som är möjligt på kort sikt. Kräv inte för stor arbetsinsats av personer utanför projektet. Välfärdsbokslutet kan konkretisera folkhälsoarbetet och betydelsen av samverkan mellan sektorer. Gå från ord till handling och pröva! Hur projektet Lokala välfärdsbokslut har bedrivits finns redovisat i rapporten Välfärdsbokslut som också beskriver arbetet i de sju projektkommunerna. Inom projektet har också producerats delrapporten Nyckeltalskatalog Att göra ett välfärdsbokslut som innehåller en fullständig redovisning av nyckeltalen och deras bakgrundsinformation. 13

14

15 Kontaktpersoner Malmö Carina Nilsson Socialmedicinska enheten, MAS Malmö tel , fax e-post: Välfärdsbokslutet finns att hämta på Göteborg Eva Merje Stadskansliet Göteborg , fax e-post: Nynäshamn Gun Svedman Nynäshamns kommun Nynäshamn tel , fax e-post: Foto: Birgitta Rydbeck/ Megapix Haninge Sören Berglund Haninge kommun Haninge tel , fax e-post: Rädda Barnen, Ann Marie Persson, tel

16 Sydöstra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting Marie-Louise Kain Sydöstra sjukvårdsområdet Nacka Närsjukhus Nacka tel , fax e-post: marielouise.kain@hk.soso.sll.se Sala Maria Ek Sala kommun Box Sala tel , fax e-post: maria.ek@sala.se Landstinget Västmanland Ulla Händel Landstinget Västmanland, beställarstaben, folkhälsoenheten Box Sala tel , fax e-post: ulla.handel@ltvastmanland.se Sala kommuns välfärdsbokslut kan beställas via Maria Ek. Skövde Håkan Elwér Skövde kommun Skövde tel , fax e-post: hakan.elwer@skovde.se Örebro Eva Järliden Örebro kommun Box Örebro tel , fax e-post: eva.jarliden@orebro.se Folkhälsoinstitutet Susanne Öhrling Folkhälsoinstitutet Stockholm tel , fax e-post: susanne.ohrling@fhi.se Bosse Pettersson tel e- post: bosse.pettersson@fhi.se Landstingsförbundet Karin Berensson Landstingsförbundet Box Stockholm tel , fax e-post: kab@lf.se Svenska Kommunförbundet Kerstin Blom Bokliden Svenska Kommunförbundet Stockholm tel , fax e-post: kerstin.blom.bokliden@svekom.se Projektledare Kristina Stig, Socialstyrelsen, Stockholm tel , fax e-post: kristina.stig@sos.se 16

17 Här finns ytterligare underlag Svenska Kommunförbundet Stockholm Riksförsäkringsverket Stockholm Landstingsförbundet Box Stockholm Ungdomsstyrelsen Box Stockholm Folkhälsoinstitutet Stockholm Barnombudsmannen Box Stockholm Statistiska centralbyrån Box Stockholm Socialstyrelsen/Epidemiologiskt centrum (epc) Stockholm Arbetsmarknadsstyrelsen Kungstensgatan Stockholm

18 Lästips Välfärdsbokslut projektrapport för projektet Lokala välfärdsbokslut. Nyckeltalskatalog - Att göra ett välfärdsbokslut, delrapport inom projektet Lokala välfärdsbokslut. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Folkhälsoinstitutet. Beställs från Svenska Kommunförbundet, Planoch miljösektionen, tel Finns också på och Med fokus på hälsan hur kan man beskriva hälsokonsekvenser av politiska beslut? Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (best nr 1773). Beställs från Landstingsförbundet tel , fax Finns också på och Hälsokonsekvensbeskrivningar dokumentation av ett arbetsseminarium 17 juni Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (best nr 1654). Beställs från Landstingsförbundet tel , fax Politik och hälsa om hälsokonsekvensbeskrivningar av politiska beslut. Dokumentation av konferens 31 mars Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (best nr 1802). Beställs från Landstingsförbundet tel , fax Om hälsans villkor samtal om politik och hälsa i Sverige Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (best nr 1797). Beställs från Landstingsförbundet tel , fax Idébytardag om hälsokonsekvensbeskrivningar dokumentation från Bryssel den 26 november Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet. Beställs från Landstingsförbundet tel , fax Demokrati & hälsa (best nr 1843) ett komplement till utbildningsmaterialet Demokrati & hälsa som finns på Svenska Kommunförbundets och Landstingsförbundets hemsidor och Främja hälsa förebygg sjukdomar. Slutrapport från Folkhälsoprogrammet. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet (best nr 1784). Beställs från Landstingsförbundet tel , fax Gröna Nyckeltal i kommunal miljöredovisning. Svenska Kommunförbundet (1996). Beställs från Kommentus förlag tel , fax Miljöledning i kommuner ett redskap för bättre miljö. Svenska Kommunförbundet (1998). Beställs från Kommentus förlag tel , fax Bättre hälsa för barn och ungdom. Strategi för de sämst ställda. Folkhälsoinstitutet (rapport 1998:38). Beställs från Förlagshuset Gothia tel , fax Låter sig skyddsänglar organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta bostadsområden. Folkhälsoinstitutet (rapport 1998:41 ). Beställs från Förlagshuset Gothia tel , fax

19 Liv till åren. Översättning och svensk bearbetning av Folkhälsoinstitutet, Nationella folkhälsokommittén, Socialstyrelsen och socialdepartementet. Folkhälsoinstitutet och Svenska kommunförbundet (rapport 1998:2). Beställs från Folkhälsoinstitutets distributionstjänst tel , fax Längre liv och bättre hälsa: En rapport om prevention. Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik sbu (rapport 1997:2). Beställs från Folkhälsoinstitutet tel , fax CAN. Drogutvecklingen i Sverige. Folkhälsoinstitutet (rapport 99). Beställs från Folkhälsoinstitutets distributionstjänst tel , fax Hälsa 21 hälsa för alla på 2000-talet. En introduktion till Hälsa för alla -policyn för who:s europaregion. Beställs från Folkhälsoinstitutets distributionstjänst tel , fax Vårt behov av rörelse. En idéskrift om fysisk aktivitet och folkhälsa. Folkhälsoinstitutet (1996). Beställs från Förlagshuset Gothia tel , fax Risklinjen. Folkhälsoinstitutet (rapport 1998:29). Beställs från Folkhälsoinstitutets distributionstjänst tel , fax Folkhälsa och välfärdspolitik. Folkhälsoinstitutet (rapport 1997:16). Beställs från Folkhälsoinstitutet tel , fax Nationella mål och strategier för nutrition Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket Beställs från Folkhälsoinstitutet tel , fax Att åldras slå hål på myterna. who och Folkhälsoinstitutet (1999). Beställs från Folkhälsoinstitutet tel , fax Produktionsfakta Projektansvariga/styrgrupp: Susanne Öhrling, Bosse Pettersson, Folkhälsoinstitutet Karin Berensson, Anne Christine Centerstig, Landstingsförbundet Kerstin Blom Bokliden, Sam Miller, Gert Alaby, Svenska Kommunförbundet Projektledare: Kristina Stig, Svenska Kommunförbundet/Folkhälsoinstitutet Produktion/text: Birgita Klepke, Journalistkontoret Grafisk form och repro: Losita Sidmakare Omslagsbild: PhotoDisc Övriga bilder: PhotoDisc (där ej annat anges) Upplaga: ex (1:a upplagan, första tryckningen) Tryck: Arne Löfgrens Offset, Stockholm, 2000 ISBN: Nr Välfärdsbokslut en introduktion ingår i Folkhälsoinstitutets rapportserie 1999:25 ISSN: Nr X Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Folkhälsoinstitutet

20 Foto: Digital Stock SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET