lokala välfärdsbokslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lokala välfärdsbokslut"

Transkript

1 Utveckling av lokala välfärdsbokslut En modell för styrning och uppföljning

2 PRODUKTIONSFAKTA UTGIVARE sveriges kommuner och landsting stockholm tfn statens folkhälsoinstitut stockholm tfn PROJEKTLEDARE kerstin blom bokliden sveriges kommuner och landsting jonas frykman statens folkhälsoinstitut PRODUKTION birgita klepke ILLUSTRATION digital vision TRYCK bromma tryck, stockholm 2005 TRYCKSAKSBESTÄLLNING sveriges kommuner och landsting tfn fax isbn nr skl: isbn nr fhi: x rapport nr fhi: r-2005:29

3 Utveckling av lokala välfärdsbokslut Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Välfärdsbokslut är en modell för styrning och uppföljning där välfärd och hälsa sätts i centrum. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden. Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera. (Nationalencyklopedin) Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon) Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. (Världshälsoorganisationen WHO) 3

4 En modell för bättre hälsa De flesta verksamheter i kommuner och landsting påverkar människors hälsa. Många är också välfärdspolitikens kärna. För att styra och följa upp dessa områden behövs kunskap om våra livsvillkor och hur olika verksamheter påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. I början av 2004 bjöd Statens folkhälsoinstitut, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet in ett antal kommuner och landsting för att tillsammans utveckla arbetet med lokala välfärdsbokslut. Under perioden har Borås, Göteborg, Haninge, Heby, Helsingborg, Malmö, Norrköping, Nynäshamn, Sala, Strömstad, Söderhamn, Timrå, Trollhättan, Örebro, Östersund samt Landstinget Västmanland och Västra Götalandsregionen deltagit i detta arbete och bildat en referensgrupp. God hälsa De flesta människor strävar efter en god hälsa. Att betrakta välfärdens tillstånd utifrån det allmänna hälsotillståndet hos en befolkning är därför ett bra sätt för att visa samhällsutvecklingens riktning. Det övergripande målet i arbetet med lokala välfärdsbokslut är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos kommunens invånare. Detta mål stämmer nära överens med målet för den nationella folkhälsopolitiken. För att uppnå det övergripande målet finns elva målområden (sid 8 9) som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Hälsans bestämningsfaktorer är faktorer i samhället och människors levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Inom respektive målområde anges de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan. Målområdena De första sex målområdena i den nationella folkhälsopolitiken handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. För att underlätta kommunernas arbete med lokala välfärdsbokslut kan den nationella folkhälsopolitikens mål, bestämningsfaktorer och indikatorer användas som ett vetenskapligt underlag. Arbetet 4

5 BAKGRUND Modellen för lokala välfärdsbokslut har växt fram ur ett projekt som Svenska Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet bedrev I projektet deltog kommunerna Malmö, Göteborg, Nynäshamn, Haninge, Sala, Skövde, Örebro samt Sydöstra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland. År 2005 används modellen i ett 40-tal kommuner över hela landet. NIO BASINDIKATORER Valdeltagande med lokala välfärdsbokslut underlättas också av att lokala, regionala och nationella aktörer refererar till samma målområden. Indikatorer Totalt omfattas arbetet med lokala välfärdsbokslut av ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna kallas basindikatorer eftersom de är strategiskt viktiga. Samtliga basindikatorer finns i tillgängliga nationella register och är nedbrytbara på kommunal nivå. Flera av basindikatorerna finns samlade i folkhälsoinstitutets statistikbank Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (sid 14). Övriga indikatorer finns i nationella register eller i statistik från landstinget eller den egna kommunen. Ibland består underlaget av statistik som antingen bygger på större befintliga enkätundersökningar som kan brytas ned på kommunal nivå eller på kommunens egna enkäter. En sammanställning av samtliga bestämningsfaktorer och indikatorer hittar du på Jämställdhetsindex Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Ökad hälsa i arbetslivet Skador och förgiftningar För mer information om basindikatorerna se Statens folkhälsoinstituts webbplats 5

6 Att genomföra lokalt välfärdsbokslut Nedanstående modell för lokala välfärdsbokslut stämmer väl överens med en normal beslutsprocess och går därför att applicera på vilken kommun som helst. Mål och budgetarbete Val av prioriterade områden Förslag till förbättringsområden Val av indikatorer Välfärdsbokslut I val av prioriterade områden bestäms vad som ska analyseras djupare. Kommunens egna önskemål är vägledande och hänsyn kan tas till befintliga handlingsprogram och kunskaper om viktiga lokala samhällsfrågor. I val av indikatorer bestäms basindikatorerna och vilka indikatorer som ska mätas inom respektive område. För de välfärdsområden som ska genomgå en fördjupad analys krävs i många fall att kommunen själv tar fram indikatorerna och i vissa fall genomför egna mätningar. Välfärdsbokslut är ett dokument som redovisar data för samtliga prioriterade områden och indikatorer. Det är tänkt att redovisas som en integrerad del i kommunens ordinarie bokslut/årsredovisning. Resultatet stäms av mot kommunens mål. I förslag till förbättringsområden analyseras resultaten i välfärdsbokslutet. Utifrån denna redovisning anges en rad områden som behöver särskilda resurser eller andra åtgärder. Förbättringsområdena visar vad som bör fördjupas inför nästa välfärdsbokslut. I mål och budgetarbete beslutar kommunstyrelse och kommunfullmäktige om kommunens målsättning och ekonomiska fördelning inför nästa år. Välfärdsbokslutet och förslag på förbättringsområden är integrerade i detta arbete. 6

7 lokala välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den kan enkelt inlemmas i ordinarie beslutsfunktioner och i reguljära styroch uppföljningssystem. lokala välfärdsbokslut sätter medborgarens välfärd och hälsa i fokus. lokala välfärdsbokslut innebär att goda beslutsunderlag kan tas fram inför politiska beslut om strategiska vägval i kommunen. Bokslutet stimulerar till en bred diskussion där flera olika aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. lokala välfärdsbokslut utgår från förändringar och trender hos befolkningen och kan redovisas med såväl demografiska som socioekonomiska data. Modellen gör det också möjligt att jämföra motsvarande förhållanden i andra kommuner. lokala välfärdsbokslut skönjer på ett tidigt stadium förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och är därför ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar. lokala välfärdsbokslut gör det möjligt att redovisa andra bokslut och handlingsprogram inom ramen för modellen. Några exempel är miljö, barns villkor, integration och mångfald, jämställdhet, delaktighet och inflytande samt folkhälsa. 7

8 Ett mål elva målområden Arbetet med lokala välfärdsbokslut har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla kommunens invånare. De första fem målområdena utgör välfärdens kärnområden och står därför i fokus. 1 2 Delaktighet och inflytande i samhället För att nå det övergripande målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. En bestämningsfaktor är politisk integration som bland annat mäts via indikatorn andel röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige (basindikator). Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. En bestämningsfaktor är ekonomiska villkor som bland annat mäts via indikatorn andel av befolkningen med hög respektive låg inkomstgräns (basindikator). 8 Trygga och 3goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör, liksom deras levnadsvanor, uppmärksammas särskilt. En bestämningsfaktor är miljön i skolan som bland annat mäts via indikatorn andel barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut, exempelvis när det gäller lokalerna och skolgården (ej basindikator). Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad hälsa i arbetslivet 4 5 Ett bra arbetsliv med bra arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Ett bra arbetsliv minskar också sociala skillnader i ohälsa. En bestämningsfaktor är arbetsmiljöfaktorer som bland annat mäts via indikatorn andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (ej basindikator). De framtida insatserna inom området ska utgå från riksdagens miljökvalitetsmål och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik. Insatserna ska också utgå från de konsumentpolitiska målen och de mål för trafikpolitiken som fastställts av riksdagen. En bestämningsfaktor är miljöer som kan relateras till skador som bland annat mäts via indikatorn antal skador och förgiftningar per invånare (basindikator).

9 6 7 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Bestämningsfaktorer och indikatorer är ännu ej fastställda). Gott skydd mot smittspridning En bestämningsfaktor är förekomst av immunitet som bland annat mäts via indikatorn andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (ej basindikator). 8 En trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex som bland annat mäts via indikatorn andelen aborter per kvinnor år (ej basindikator). 9 Ökad fysisk aktivitet Den primära bestämningsfaktorn är fysisk aktivitet som bland annat mäts via indikatorn andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå minst 30 minuter per dag (ej basindikator). 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 En bestämningsfaktor är energibalans som mäts via indikatorn andel personer med övervikt respektive fetma (BMI) (ej basindikator). Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande En bestämningsfaktor är tobaksbruk som mäts via indikatorn andelen personer som uppger att de röker dagligen (ej basindikator). 9

10 Tre kommuner tre exempel STRÖMSTAD Våren 2005 gjorde Strömstads kommun sitt tredje välfärdsbokslut. Inspirationen kom från början från Svenska Kommunförbundets och Folkhälsoinstitutets försöksprojekt som intresserade både politiker och tjänstemän i kommunen. Vi hade saknat ett bra sätt att beskriva vad vi får ut av de resurser vi använder, säger kommunchefen Maria Lejerstedt. vi har fått igång många kreativa diskussioner Arbetet började trevande efter den så kallade Göteborgsmodellen där man delat in befolkningen i fyra åldersgrupper och nyckeltalen i olika målområden. Genom åren har man sedan utvecklat en egen modell som följer de elva folkhälsomålen men med fortsatt indelning i fyra åldersgrupper. Modellen omfattar också en könsindelning. Har blivit ett verktyg Från att från början mest ha varit en angelägenhet för folkhälsorådet har välfärdsbokslutet i Strömstad allt mer blivit ett verktyg även i andra sammanhang. Bland annat används det i planeringsarbetet inom både folktandvård och skola, i omvärldsanalyser och i arbetet med kommunens nya översiktsplan. En viktig framgångsfaktor är att kommunchefen, kommunstyrelsen och alla förvaltningschefer ger folkhälsosamordnaren och folkhälsorådet fullt stöd i arbetet. Rådet utgörs av politiker från alla nämnder samt hälso- och sjukvården. Dessutom har viktiga nyckelpersoner som förvaltningschefer och utvecklingsansvariga från olika förvaltningar kopplats till folkhälsorådet. För politikernas del har brukarperspektivet gjort årsberättelsen mer heltäckande. Dessutom har vi stor nytta av välfärdsboksluten i våra diskussioner om hälsa och ohälsa med försäkringskassa, vårdcentral och arbetsförmedling, säger Maria Lejerstedt. Koppla arbetet till budgeten Ett av hennes råd till de kommuner som ska börja göra välfärdsbokslut är att koppla arbetet direkt till årsredovisningen och budgetarbetet. Ett annat råd är att samarbeta med andra kommuner om gemensamma nyckeltal. Välfärdsbokslutet i Strömstad görs av en arbetsgrupp som består av utvecklingsansvariga på alla förvaltningar. Från och med i år ingår även ekonomichefen i denna grupp. Det praktiska arbetet leds av folkhälsosamordnaren Lis Palm som också sammanställer bokslutet. Med välfärdsbokslutet som underlag har vi fått igång många kreativa diskussioner i olika grupper, inte bara i kommunledningen, konstaterar Maria Lejerstedt. På sikt ser hon också möjligheten att välfärdsbokslutet kan bli kommunens bokslut. Bokslutet beskriver ju hur vi har använt våra resurser. Och om vi dessutom integrerar våra styrkort får vi ett dokument som ger en bred beskrivning med både ett arbetsgivar- och ett befolkningsperspektiv. 10

11 BORÅS Borås kommun har arbetat med lokala välfärdsbokslut i tre till fyra år, men det är först nu som arbetet på allvar har stabiliserats. Att ta fram nyckeltal kan gå snabbt. Att förankra dem tar däremot ofta betydligt längre tid. Arbetet med välfärdsbokslut innebär inte minst att få förvaltningarna att inse nyttan med dem och att hitta bra sätt att återkoppla resultaten till kommunens politiska ledning, säger kommunalrådet Ulf Olsson. Segregation och stora sociala skillnader var kommunens främsta skäl till att börja med välfärdsbokslut. uppdrag som också omfattar kommunens brottsförebyggande råd. Särskild styrgrupp För välfärdsbokslutet finns en särskild styrgrupp, medan det praktiska arbetet utförs av en tjänsteman. Förankringen hos politiker och tjänstemän är, enligt Ulf Olsson, en av kommunens viktigaste framgångsfaktorer. Ett välfärdsbokslut ska inte göras av plikt, utan för att alla inser att de har nytta av det. fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna För att inte arbeta i blindo och kunna fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna, behöver vi se hur läget i olika kommundelar verkligen ser ut, säger Ulf Olsson. Heltäckande För att bilden ska bli så heltäckande som möjligt kopplas välfärdsbokslutets nyckeltal också till nyckeltal inom andra områden. Ett sådant är polisens trygghetsmätningar som idag inte ingår i bokslutet, men redovisas ihop med detta. Tillsammans med kommunalrådskollegan Morgan Hjalmarsson och samtliga förvaltningschefer ingår Ulf Olsson i kommunens folkhälsoråd. Ett För att göra denna nytta tydlig är bokslutet nära kopplat till kommunens budgetarbete. Och det politiska engagemanget för välfärdsfrågor har ökat markant sedan det första bokslutet: Varje gång vi har en politisk diskussion om hur vi ska prioritera resurser mellan våra tio kommundelsnämnder hänvisas det till välfärdsbokslutet. Även om Ulf Olsson inte på rak arm kan nämna något beslut som direkt påverkats av bokslutet, är han övertygad om att många beslut har blivit bättre därför att det har funnits bra underlag. Han utgår också ifrån att varje kommundelsnämnd använder uppgifter ur bokslutet när de fördelar sina resurser mellan olika skolor, äldreboenden och så vidare. 11

12 För att bemöta en pågående och föränderlig samhällsutveckling har referensgruppen pekat på att: Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör utvecklas i linje med strategin för en hållbar utveckling. I ett lokalt perspektiv bör den ekologiska, ekonomiska och sociala/kulturella hållbarhetsdimension kopplas närmare varandra. Kommunernas samverkan med landsting/regioner bör öka. Både ur ett verksamhetsperspektiv och för att finna relevant data och statistik för lokala välfärdsbokslut. Indikatorer bör utvecklas inom målområden som idag uppvisar brister. På sikt bör också indikatorer på bostadsområdesnivå identifieras. Kunskapsbaserade insatser bör kopplas till respektive målområde för att så småningom utgöra en bank av prövade insatser som kan användas av kommunerna. Utbildningspaket bör tas fram som hjälp att förankra arbetet med lokala välfärdsbokslut hos kommunernas verksamhetsansvariga, tjänstemän och politiker. 12

13 HELSINGBORG År 2002 inrättade Helsingborgs Stad avdelningen Välfärd och Hållbar Utveckling under kommunstyrelsen. Avdelningens huvuduppgift är att på en strategisk nivå påskynda stadens utveckling mot en hållbar utveckling. Ett av verktygen i detta arbete är att göra välfärdsbokslut som omfattar samtliga politikområden och som kopplas till stadens budgetprocess. En anledning till att vi började göra lokala välfärdsbokslut var att vi behövde ett instrument för att avläsa om Helsingborg närmar eller fjärmar sig en hållbar utveckling. En annan var att staden behöver ett instrument som pekar på var resurser och insatser ska sättas in i hållbarhetsarbetet, säger kommunalrådet Tomas Nordström. en framgångsfaktor är att staden i högre grad vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren Medborgarutskott Helsingsborgs välfärdsbokslut sammanfattas i en välfärdsplan som innehåller mätningar av stadens utveckling på olika politikområden. Mätningarna görs med hjälp av indikatorer och kompletteras med redovisningar om vad förvaltningarna har gjort och vilka insatser som planeras. Innehållet i välfärdsplanen påverkas också av erfarenheter och kunskaper som samlats i stadens delaktighetsarbete, viket är organiserat i geografiskt knutna medborgarutskott. Denna samlade information analyseras sedan utifrån olika perspektiv som jämställdhet, ojämlik hälsa, etnicitet, segregation, tillgänglighet, etcetera. Helsingborgs Stad har hittills arbetat med välfärdsbokslut under två budgetprocesser. Under den första fastställdes förbättringsområden för staden och medel avsattes för förbättringar. Under den andra, som även omfattade utvärdering genom indikatorer och verksamhetsredovisningar, reviderades förbättringsområdena. Inom vissa områden har det skett avgörande förbättringar, medan det på andra måste ske ytterligare kraftsamling. Några områden där det har skett förbättringar är barns och ungdomars delaktighet i utvecklingen, trygghetsskapande åtgärder, miljöarbete (särskilt på området som berör stadens luftsituation) samt bostadsbyggande med sociala förtecken. Några av våra framgångsfaktorer är att mätningar sker med hjälp av indikatorer och vår enhet för hållbar utveckling har som uppgift att titta särskilt på sådant som sticker ut. En annan framgångsfaktor är att staden genom sitt delaktighetsarbete i högre grad än tidigare vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren, säger Tomas Nordström. Fundera på perspektivet Staden har dessutom kunnat prioritera sina insatser med hjälp av välfärdsbokslutet. Genom bokslutet kan också sektorsövergripande strategier formuleras. För att nå framgång är det nödvändigt att fundera på vilka perspektiv som är viktiga för den egna kommunen. Man får inte heller vara rädd för att beskriva kommunen som den är det är grunden för att förbättringar ska kunna åstadkommas, säger Tomas Nordström. 13

14 Kommunala basfakta för folkhälsoplanering För att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoarbetet har Statens folkhälsoinstitut (FHI) sedan 2002 sammanställt statistik ur officiella, och nationella dataregister. Dessa Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (KBF) utgör underlag för lokala välfärdsbokslut och är indelade efter den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. KBF finns på FHI:s webbplats och innehåller statistik om hälsan i samtliga landets kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Statistiken presenteras i form av kartor, faktablad med fasta tabeller och en databas för den som vill göra egna tabeller eller jämföra kommuner. Statistiken gör det möjligt för en enskild kommun att jämföra sig med länet och riket. Den är också så långt som möjligt uppdelad på åldersklasser och kön. Däremot är den inte justerad för ålderseffekter. Kommunala basfakta uppdateras en gång per år och utvecklas i takt med att nya indikatorer och ny statistik som finns tillgängliga i samtliga kommuner tillkommer. Från och med 2005 års uppdatering kommer åldersstandardiserade värden för dödsorsaker att successivt läggas in i databasen. Hälsokonsekvensbedömning Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) kan användas parallellt med lokalt välfärdsbokslut. Det övergripande syftet med en HKB är att ge politiker kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett beslut genom att systematiskt beskriva och bedöma hälsokonsekvenserna för hela befolkningen och för prioriterade grupper. Sådana beslut kan gälla projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder. En HKB kan påverka överväganden inför ett beslut till fördel för hälsan samt öka medvetenheten om att beslut och åtgärder inom olika sektorer kan påverka hälsan. Arbetet med HKB är en pedagogisk process som gör det möjligt att föra in hälsofrågor i övriga sektorer. Webbplatser På Statens folkhälsointituts och Sveriges Kommuner och Landstings webbplatser respektive finns information för att kommuner, landsting och regioner ska komma igång och kunna genomföra lokala välfärdsbokslut. På webbplatserna finns information om indikatorer för lokala välfärdsbokslut. Där finns också exempel på välfärdsbokslut från enskilda kommuner, landsting och regioner. 14

15 Tips och råd Starta i liten omfattning och utöka välfärdsboksluten efter hand. Ha tålamod! Det tar tid att hitta en form som passar den egna kommunen. Låt lokala behov vägleda hur välfärdsbokslutet ska utformas. Var kreativ! Inget välfärdsbokslut är det andra likt. Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör vara väl förankrat i högsta kommunledningen. Personella resurser bör avsättas för arbetet. En intern arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar med olika kompetenser bör tillsättas för att analysera resultatet. För att fungera bör gruppen vara delaktig i välfärdsbokslutets alla faser. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige bör fatta beslut och ansvara för uppföljning. Nämnderna bör delta i utformningen av lokala välfärdsbokslut. Arbetet bör förankras tvärpolitiskt. Kontakt sveriges kommuner och landsting Kerstin Blom Bokliden, Ingvor Bjugård, statens folkhälsoinstitut Jonas Frykman, Ewa Ekdahl,

16 Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden.

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013

Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2013-04-15 Handläggare: Cecilia Ljung Dnr: 2013.0048 Folkhälsonämnden Förhandinbjudan Folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning Folkhälsonämnden bjuder in till den årliga folkhälsokonferensen

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1

Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa. 2011-05-05 Sid 1 Vår verksamhetsidé är att utveckla och förmedla kunskap för bättre hälsa 2011-05-05 Sid 1 Folkhälsopolitiken Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö

Kommunkontoret i Bergsjö NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum BRÅ- och Folkhälsorådet 1 (12) Sida Plats och tid Kommunkontoret Måndag 18 oktober 2010 kl. 10:00-12:00 Beslutande Monica Olsson (s) Dick Lindkvist

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Välfärdsbokslut. en introduktion

Välfärdsbokslut. en introduktion Välfärdsbokslut en introduktion välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja.

Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. Sven Wimnell 051010: Folkhälsopolitik med nytt målområde: Kunskaper, förmåga, erfarenheter, vilja. Innehåll: 3 Folkhälsopolitisk rapport 2005. 6 Folkhälsopolitisk rapport 2005 Sammanfattning. 18 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2013-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 2 april 2013 kl. 9.00 12.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 2011 Förord Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 Folkhälsorådets uppgift... 5 BEREDNINGSGRUPPEN...

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Lokalt välfärdsbokslut

Lokalt välfärdsbokslut Arboga kommun 2007 Antagen av kommunfullmäktige den 20 december 2007, 177 Innehåll 1 Inledning 6 2 Bakgrund 8 2.1 Syfte... 8 2.2 Metod... 8 Organisation... 9 Uppföljning... 9 2.3 Nationella mål för folkhälsan...

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Nöjd Kund Index av måltid inom skola

Nöjd Kund Index av måltid inom skola Tjänsteskrivelse 2013-05-16 Handläggare: Sofie Norén FHN 2012.0082 Folkhälsonämnden Nöjd Kund Index av måltid inom skola Sammanfattning 2012 uppnåddes Nöjd Kund Index (NKI) 39 för matgästerna i skolan,

Läs mer

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011

Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Folkhälsorådets Verksamhetsplan 2011 Sammanfattning I Mariestads kommun pågår ett aktivt folkhälsoarbete som stämmer väl in med de riktlinjer som förespråkas på nationell och regional nivå. Med utgångspunkt

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08

PROTOKOLL. Landstingets kansli 2014-04-01 FU 2/2014 Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2014-04-08 Folkhälsoutskottet Tid Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare Tisdagen den 1 april 2014 kl.13.15

Läs mer

UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016

UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016 Antagen kommunstyrelsen 2012-02-06 UTVECKLINGSPLANER FOLKHÄLSA 2012-2016 Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Tjänsteskrivelse 2015-05-20 Handläggare: FHN 2014.0050 Folkhälsonämnden Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn. Sammanfattning Den 7 januari beslutade kommunstyrelsen att uppdra

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014

Sida 1(1) BESLUTSUNDERLAG. Datum 2015-02-17. Folkhälsorådet. Ärende. Beslutsunderlag. 2 Folkhälsorådets. verksamhetsberättelse 2014 BESLUTSUNDERLAG Datum 2015-02-17 Sida 1(1) Folkhälsorådet Ärende Beslutsunderlag 2 Folkhälsorådets verksamhetsberättelse 2014 Essunga kommun--------------: Verksamhetsberättelse för folkhälsorådet i Essunga

Läs mer

Vä lfä rdsredovisning Hylte 2012-2014

Vä lfä rdsredovisning Hylte 2012-2014 Vä lfä rdsredovisning Hylte 2012-2014 - Ett kunskapsunderlag om invånarnas välfärd och hälsa Erika Erlingson, Region Halland Josefine Eirefelt, Hylte kommun Innehållsförteckning Inledning 2 Bakgrund och

Läs mer