lokala välfärdsbokslut

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "lokala välfärdsbokslut"

Transkript

1 Utveckling av lokala välfärdsbokslut En modell för styrning och uppföljning

2 PRODUKTIONSFAKTA UTGIVARE sveriges kommuner och landsting stockholm tfn statens folkhälsoinstitut stockholm tfn PROJEKTLEDARE kerstin blom bokliden sveriges kommuner och landsting jonas frykman statens folkhälsoinstitut PRODUKTION birgita klepke ILLUSTRATION digital vision TRYCK bromma tryck, stockholm 2005 TRYCKSAKSBESTÄLLNING sveriges kommuner och landsting tfn fax isbn nr skl: isbn nr fhi: x rapport nr fhi: r-2005:29

3 Utveckling av lokala välfärdsbokslut Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Välfärdsbokslut är en modell för styrning och uppföljning där välfärd och hälsa sätts i centrum. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden. Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera. (Nationalencyklopedin) Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon) Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. (Världshälsoorganisationen WHO) 3

4 En modell för bättre hälsa De flesta verksamheter i kommuner och landsting påverkar människors hälsa. Många är också välfärdspolitikens kärna. För att styra och följa upp dessa områden behövs kunskap om våra livsvillkor och hur olika verksamheter påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. I början av 2004 bjöd Statens folkhälsoinstitut, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet in ett antal kommuner och landsting för att tillsammans utveckla arbetet med lokala välfärdsbokslut. Under perioden har Borås, Göteborg, Haninge, Heby, Helsingborg, Malmö, Norrköping, Nynäshamn, Sala, Strömstad, Söderhamn, Timrå, Trollhättan, Örebro, Östersund samt Landstinget Västmanland och Västra Götalandsregionen deltagit i detta arbete och bildat en referensgrupp. God hälsa De flesta människor strävar efter en god hälsa. Att betrakta välfärdens tillstånd utifrån det allmänna hälsotillståndet hos en befolkning är därför ett bra sätt för att visa samhällsutvecklingens riktning. Det övergripande målet i arbetet med lokala välfärdsbokslut är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos kommunens invånare. Detta mål stämmer nära överens med målet för den nationella folkhälsopolitiken. För att uppnå det övergripande målet finns elva målområden (sid 8 9) som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Hälsans bestämningsfaktorer är faktorer i samhället och människors levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Inom respektive målområde anges de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan. Målområdena De första sex målområdena i den nationella folkhälsopolitiken handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. För att underlätta kommunernas arbete med lokala välfärdsbokslut kan den nationella folkhälsopolitikens mål, bestämningsfaktorer och indikatorer användas som ett vetenskapligt underlag. Arbetet 4

5 BAKGRUND Modellen för lokala välfärdsbokslut har växt fram ur ett projekt som Svenska Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet bedrev I projektet deltog kommunerna Malmö, Göteborg, Nynäshamn, Haninge, Sala, Skövde, Örebro samt Sydöstra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland. År 2005 används modellen i ett 40-tal kommuner över hela landet. NIO BASINDIKATORER Valdeltagande med lokala välfärdsbokslut underlättas också av att lokala, regionala och nationella aktörer refererar till samma målområden. Indikatorer Totalt omfattas arbetet med lokala välfärdsbokslut av ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna kallas basindikatorer eftersom de är strategiskt viktiga. Samtliga basindikatorer finns i tillgängliga nationella register och är nedbrytbara på kommunal nivå. Flera av basindikatorerna finns samlade i folkhälsoinstitutets statistikbank Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (sid 14). Övriga indikatorer finns i nationella register eller i statistik från landstinget eller den egna kommunen. Ibland består underlaget av statistik som antingen bygger på större befintliga enkätundersökningar som kan brytas ned på kommunal nivå eller på kommunens egna enkäter. En sammanställning av samtliga bestämningsfaktorer och indikatorer hittar du på Jämställdhetsindex Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Ökad hälsa i arbetslivet Skador och förgiftningar För mer information om basindikatorerna se Statens folkhälsoinstituts webbplats 5

6 Att genomföra lokalt välfärdsbokslut Nedanstående modell för lokala välfärdsbokslut stämmer väl överens med en normal beslutsprocess och går därför att applicera på vilken kommun som helst. Mål och budgetarbete Val av prioriterade områden Förslag till förbättringsområden Val av indikatorer Välfärdsbokslut I val av prioriterade områden bestäms vad som ska analyseras djupare. Kommunens egna önskemål är vägledande och hänsyn kan tas till befintliga handlingsprogram och kunskaper om viktiga lokala samhällsfrågor. I val av indikatorer bestäms basindikatorerna och vilka indikatorer som ska mätas inom respektive område. För de välfärdsområden som ska genomgå en fördjupad analys krävs i många fall att kommunen själv tar fram indikatorerna och i vissa fall genomför egna mätningar. Välfärdsbokslut är ett dokument som redovisar data för samtliga prioriterade områden och indikatorer. Det är tänkt att redovisas som en integrerad del i kommunens ordinarie bokslut/årsredovisning. Resultatet stäms av mot kommunens mål. I förslag till förbättringsområden analyseras resultaten i välfärdsbokslutet. Utifrån denna redovisning anges en rad områden som behöver särskilda resurser eller andra åtgärder. Förbättringsområdena visar vad som bör fördjupas inför nästa välfärdsbokslut. I mål och budgetarbete beslutar kommunstyrelse och kommunfullmäktige om kommunens målsättning och ekonomiska fördelning inför nästa år. Välfärdsbokslutet och förslag på förbättringsområden är integrerade i detta arbete. 6

7 lokala välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den kan enkelt inlemmas i ordinarie beslutsfunktioner och i reguljära styroch uppföljningssystem. lokala välfärdsbokslut sätter medborgarens välfärd och hälsa i fokus. lokala välfärdsbokslut innebär att goda beslutsunderlag kan tas fram inför politiska beslut om strategiska vägval i kommunen. Bokslutet stimulerar till en bred diskussion där flera olika aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. lokala välfärdsbokslut utgår från förändringar och trender hos befolkningen och kan redovisas med såväl demografiska som socioekonomiska data. Modellen gör det också möjligt att jämföra motsvarande förhållanden i andra kommuner. lokala välfärdsbokslut skönjer på ett tidigt stadium förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och är därför ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar. lokala välfärdsbokslut gör det möjligt att redovisa andra bokslut och handlingsprogram inom ramen för modellen. Några exempel är miljö, barns villkor, integration och mångfald, jämställdhet, delaktighet och inflytande samt folkhälsa. 7

8 Ett mål elva målområden Arbetet med lokala välfärdsbokslut har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla kommunens invånare. De första fem målområdena utgör välfärdens kärnområden och står därför i fokus. 1 2 Delaktighet och inflytande i samhället För att nå det övergripande målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. En bestämningsfaktor är politisk integration som bland annat mäts via indikatorn andel röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige (basindikator). Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. En bestämningsfaktor är ekonomiska villkor som bland annat mäts via indikatorn andel av befolkningen med hög respektive låg inkomstgräns (basindikator). 8 Trygga och 3goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör, liksom deras levnadsvanor, uppmärksammas särskilt. En bestämningsfaktor är miljön i skolan som bland annat mäts via indikatorn andel barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut, exempelvis när det gäller lokalerna och skolgården (ej basindikator). Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad hälsa i arbetslivet 4 5 Ett bra arbetsliv med bra arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Ett bra arbetsliv minskar också sociala skillnader i ohälsa. En bestämningsfaktor är arbetsmiljöfaktorer som bland annat mäts via indikatorn andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (ej basindikator). De framtida insatserna inom området ska utgå från riksdagens miljökvalitetsmål och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik. Insatserna ska också utgå från de konsumentpolitiska målen och de mål för trafikpolitiken som fastställts av riksdagen. En bestämningsfaktor är miljöer som kan relateras till skador som bland annat mäts via indikatorn antal skador och förgiftningar per invånare (basindikator).

9 6 7 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Bestämningsfaktorer och indikatorer är ännu ej fastställda). Gott skydd mot smittspridning En bestämningsfaktor är förekomst av immunitet som bland annat mäts via indikatorn andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (ej basindikator). 8 En trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex som bland annat mäts via indikatorn andelen aborter per kvinnor år (ej basindikator). 9 Ökad fysisk aktivitet Den primära bestämningsfaktorn är fysisk aktivitet som bland annat mäts via indikatorn andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå minst 30 minuter per dag (ej basindikator). 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 En bestämningsfaktor är energibalans som mäts via indikatorn andel personer med övervikt respektive fetma (BMI) (ej basindikator). Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande En bestämningsfaktor är tobaksbruk som mäts via indikatorn andelen personer som uppger att de röker dagligen (ej basindikator). 9

10 Tre kommuner tre exempel STRÖMSTAD Våren 2005 gjorde Strömstads kommun sitt tredje välfärdsbokslut. Inspirationen kom från början från Svenska Kommunförbundets och Folkhälsoinstitutets försöksprojekt som intresserade både politiker och tjänstemän i kommunen. Vi hade saknat ett bra sätt att beskriva vad vi får ut av de resurser vi använder, säger kommunchefen Maria Lejerstedt. vi har fått igång många kreativa diskussioner Arbetet började trevande efter den så kallade Göteborgsmodellen där man delat in befolkningen i fyra åldersgrupper och nyckeltalen i olika målområden. Genom åren har man sedan utvecklat en egen modell som följer de elva folkhälsomålen men med fortsatt indelning i fyra åldersgrupper. Modellen omfattar också en könsindelning. Har blivit ett verktyg Från att från början mest ha varit en angelägenhet för folkhälsorådet har välfärdsbokslutet i Strömstad allt mer blivit ett verktyg även i andra sammanhang. Bland annat används det i planeringsarbetet inom både folktandvård och skola, i omvärldsanalyser och i arbetet med kommunens nya översiktsplan. En viktig framgångsfaktor är att kommunchefen, kommunstyrelsen och alla förvaltningschefer ger folkhälsosamordnaren och folkhälsorådet fullt stöd i arbetet. Rådet utgörs av politiker från alla nämnder samt hälso- och sjukvården. Dessutom har viktiga nyckelpersoner som förvaltningschefer och utvecklingsansvariga från olika förvaltningar kopplats till folkhälsorådet. För politikernas del har brukarperspektivet gjort årsberättelsen mer heltäckande. Dessutom har vi stor nytta av välfärdsboksluten i våra diskussioner om hälsa och ohälsa med försäkringskassa, vårdcentral och arbetsförmedling, säger Maria Lejerstedt. Koppla arbetet till budgeten Ett av hennes råd till de kommuner som ska börja göra välfärdsbokslut är att koppla arbetet direkt till årsredovisningen och budgetarbetet. Ett annat råd är att samarbeta med andra kommuner om gemensamma nyckeltal. Välfärdsbokslutet i Strömstad görs av en arbetsgrupp som består av utvecklingsansvariga på alla förvaltningar. Från och med i år ingår även ekonomichefen i denna grupp. Det praktiska arbetet leds av folkhälsosamordnaren Lis Palm som också sammanställer bokslutet. Med välfärdsbokslutet som underlag har vi fått igång många kreativa diskussioner i olika grupper, inte bara i kommunledningen, konstaterar Maria Lejerstedt. På sikt ser hon också möjligheten att välfärdsbokslutet kan bli kommunens bokslut. Bokslutet beskriver ju hur vi har använt våra resurser. Och om vi dessutom integrerar våra styrkort får vi ett dokument som ger en bred beskrivning med både ett arbetsgivar- och ett befolkningsperspektiv. 10

11 BORÅS Borås kommun har arbetat med lokala välfärdsbokslut i tre till fyra år, men det är först nu som arbetet på allvar har stabiliserats. Att ta fram nyckeltal kan gå snabbt. Att förankra dem tar däremot ofta betydligt längre tid. Arbetet med välfärdsbokslut innebär inte minst att få förvaltningarna att inse nyttan med dem och att hitta bra sätt att återkoppla resultaten till kommunens politiska ledning, säger kommunalrådet Ulf Olsson. Segregation och stora sociala skillnader var kommunens främsta skäl till att börja med välfärdsbokslut. uppdrag som också omfattar kommunens brottsförebyggande råd. Särskild styrgrupp För välfärdsbokslutet finns en särskild styrgrupp, medan det praktiska arbetet utförs av en tjänsteman. Förankringen hos politiker och tjänstemän är, enligt Ulf Olsson, en av kommunens viktigaste framgångsfaktorer. Ett välfärdsbokslut ska inte göras av plikt, utan för att alla inser att de har nytta av det. fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna För att inte arbeta i blindo och kunna fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna, behöver vi se hur läget i olika kommundelar verkligen ser ut, säger Ulf Olsson. Heltäckande För att bilden ska bli så heltäckande som möjligt kopplas välfärdsbokslutets nyckeltal också till nyckeltal inom andra områden. Ett sådant är polisens trygghetsmätningar som idag inte ingår i bokslutet, men redovisas ihop med detta. Tillsammans med kommunalrådskollegan Morgan Hjalmarsson och samtliga förvaltningschefer ingår Ulf Olsson i kommunens folkhälsoråd. Ett För att göra denna nytta tydlig är bokslutet nära kopplat till kommunens budgetarbete. Och det politiska engagemanget för välfärdsfrågor har ökat markant sedan det första bokslutet: Varje gång vi har en politisk diskussion om hur vi ska prioritera resurser mellan våra tio kommundelsnämnder hänvisas det till välfärdsbokslutet. Även om Ulf Olsson inte på rak arm kan nämna något beslut som direkt påverkats av bokslutet, är han övertygad om att många beslut har blivit bättre därför att det har funnits bra underlag. Han utgår också ifrån att varje kommundelsnämnd använder uppgifter ur bokslutet när de fördelar sina resurser mellan olika skolor, äldreboenden och så vidare. 11

12 För att bemöta en pågående och föränderlig samhällsutveckling har referensgruppen pekat på att: Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör utvecklas i linje med strategin för en hållbar utveckling. I ett lokalt perspektiv bör den ekologiska, ekonomiska och sociala/kulturella hållbarhetsdimension kopplas närmare varandra. Kommunernas samverkan med landsting/regioner bör öka. Både ur ett verksamhetsperspektiv och för att finna relevant data och statistik för lokala välfärdsbokslut. Indikatorer bör utvecklas inom målområden som idag uppvisar brister. På sikt bör också indikatorer på bostadsområdesnivå identifieras. Kunskapsbaserade insatser bör kopplas till respektive målområde för att så småningom utgöra en bank av prövade insatser som kan användas av kommunerna. Utbildningspaket bör tas fram som hjälp att förankra arbetet med lokala välfärdsbokslut hos kommunernas verksamhetsansvariga, tjänstemän och politiker. 12

13 HELSINGBORG År 2002 inrättade Helsingborgs Stad avdelningen Välfärd och Hållbar Utveckling under kommunstyrelsen. Avdelningens huvuduppgift är att på en strategisk nivå påskynda stadens utveckling mot en hållbar utveckling. Ett av verktygen i detta arbete är att göra välfärdsbokslut som omfattar samtliga politikområden och som kopplas till stadens budgetprocess. En anledning till att vi började göra lokala välfärdsbokslut var att vi behövde ett instrument för att avläsa om Helsingborg närmar eller fjärmar sig en hållbar utveckling. En annan var att staden behöver ett instrument som pekar på var resurser och insatser ska sättas in i hållbarhetsarbetet, säger kommunalrådet Tomas Nordström. en framgångsfaktor är att staden i högre grad vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren Medborgarutskott Helsingsborgs välfärdsbokslut sammanfattas i en välfärdsplan som innehåller mätningar av stadens utveckling på olika politikområden. Mätningarna görs med hjälp av indikatorer och kompletteras med redovisningar om vad förvaltningarna har gjort och vilka insatser som planeras. Innehållet i välfärdsplanen påverkas också av erfarenheter och kunskaper som samlats i stadens delaktighetsarbete, viket är organiserat i geografiskt knutna medborgarutskott. Denna samlade information analyseras sedan utifrån olika perspektiv som jämställdhet, ojämlik hälsa, etnicitet, segregation, tillgänglighet, etcetera. Helsingborgs Stad har hittills arbetat med välfärdsbokslut under två budgetprocesser. Under den första fastställdes förbättringsområden för staden och medel avsattes för förbättringar. Under den andra, som även omfattade utvärdering genom indikatorer och verksamhetsredovisningar, reviderades förbättringsområdena. Inom vissa områden har det skett avgörande förbättringar, medan det på andra måste ske ytterligare kraftsamling. Några områden där det har skett förbättringar är barns och ungdomars delaktighet i utvecklingen, trygghetsskapande åtgärder, miljöarbete (särskilt på området som berör stadens luftsituation) samt bostadsbyggande med sociala förtecken. Några av våra framgångsfaktorer är att mätningar sker med hjälp av indikatorer och vår enhet för hållbar utveckling har som uppgift att titta särskilt på sådant som sticker ut. En annan framgångsfaktor är att staden genom sitt delaktighetsarbete i högre grad än tidigare vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren, säger Tomas Nordström. Fundera på perspektivet Staden har dessutom kunnat prioritera sina insatser med hjälp av välfärdsbokslutet. Genom bokslutet kan också sektorsövergripande strategier formuleras. För att nå framgång är det nödvändigt att fundera på vilka perspektiv som är viktiga för den egna kommunen. Man får inte heller vara rädd för att beskriva kommunen som den är det är grunden för att förbättringar ska kunna åstadkommas, säger Tomas Nordström. 13

14 Kommunala basfakta för folkhälsoplanering För att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoarbetet har Statens folkhälsoinstitut (FHI) sedan 2002 sammanställt statistik ur officiella, och nationella dataregister. Dessa Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (KBF) utgör underlag för lokala välfärdsbokslut och är indelade efter den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. KBF finns på FHI:s webbplats och innehåller statistik om hälsan i samtliga landets kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Statistiken presenteras i form av kartor, faktablad med fasta tabeller och en databas för den som vill göra egna tabeller eller jämföra kommuner. Statistiken gör det möjligt för en enskild kommun att jämföra sig med länet och riket. Den är också så långt som möjligt uppdelad på åldersklasser och kön. Däremot är den inte justerad för ålderseffekter. Kommunala basfakta uppdateras en gång per år och utvecklas i takt med att nya indikatorer och ny statistik som finns tillgängliga i samtliga kommuner tillkommer. Från och med 2005 års uppdatering kommer åldersstandardiserade värden för dödsorsaker att successivt läggas in i databasen. Hälsokonsekvensbedömning Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) kan användas parallellt med lokalt välfärdsbokslut. Det övergripande syftet med en HKB är att ge politiker kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett beslut genom att systematiskt beskriva och bedöma hälsokonsekvenserna för hela befolkningen och för prioriterade grupper. Sådana beslut kan gälla projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder. En HKB kan påverka överväganden inför ett beslut till fördel för hälsan samt öka medvetenheten om att beslut och åtgärder inom olika sektorer kan påverka hälsan. Arbetet med HKB är en pedagogisk process som gör det möjligt att föra in hälsofrågor i övriga sektorer. Webbplatser På Statens folkhälsointituts och Sveriges Kommuner och Landstings webbplatser respektive finns information för att kommuner, landsting och regioner ska komma igång och kunna genomföra lokala välfärdsbokslut. På webbplatserna finns information om indikatorer för lokala välfärdsbokslut. Där finns också exempel på välfärdsbokslut från enskilda kommuner, landsting och regioner. 14

15 Tips och råd Starta i liten omfattning och utöka välfärdsboksluten efter hand. Ha tålamod! Det tar tid att hitta en form som passar den egna kommunen. Låt lokala behov vägleda hur välfärdsbokslutet ska utformas. Var kreativ! Inget välfärdsbokslut är det andra likt. Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör vara väl förankrat i högsta kommunledningen. Personella resurser bör avsättas för arbetet. En intern arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar med olika kompetenser bör tillsättas för att analysera resultatet. För att fungera bör gruppen vara delaktig i välfärdsbokslutets alla faser. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige bör fatta beslut och ansvara för uppföljning. Nämnderna bör delta i utformningen av lokala välfärdsbokslut. Arbetet bör förankras tvärpolitiskt. Kontakt sveriges kommuner och landsting Kerstin Blom Bokliden, Ingvor Bjugård, statens folkhälsoinstitut Jonas Frykman, Ewa Ekdahl,

16 Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden.

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun

Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete

Målarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsostrategi

Folkhälsostrategi Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?

HÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET? FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN

Vef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Elva målområden för folkhälsoarbetet Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Medel för särskilda folkhälsosatsningar LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting

Läs mer

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Alingsås folkhälsomål 2019

Alingsås folkhälsomål 2019 Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun

Folkhälsopolitisk plan Gällivare Kommun GÄLLIVARE KOMMUNS Sid 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2010:69 773 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER Folkhälsopolitisk plan 2010-2012 Fastställd av kommunfullmäktige Gäller fr o m 2010-06-14 67 2010-07-10 Folkhälsopolitisk

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

Program. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

Program. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa KS14-057 440 Folkhälsopolitiskt program 2015-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-05-28 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 45 Innehåll Inledning...

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander 24 november 2010 2011-04-18 Sid 1 Uppdraget Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009; bestämningsfaktorerna och befolkningsgrupper Redovisa

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter

Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter Folkhälsa i Gävleborg - gemensamma utgångspunkter 1(11) Gemensamma utgångspunkter för arbetet med att förbättra befolkningens hälsa i Gävleborg Innehållsförteckning: Programförklaring Befolkningens hälsa

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011

Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de

Läs mer

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Folkhälsopolitiken Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2. 2014-05-22 Hälsa - folkhälsa Hälsa Enligt WHO:s definition är hälsa ett

Läs mer

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA När människor mår bra, mår även Västra Götaland bra. JÄMLIK HÄLSA ÄR EN HJÄRTEFRÅGA Det är egentligen rätt enkelt. En region där människor trivs och är friska längre, har bättre

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Sammanträdesdatum Sida 1 Folkhälsorådet 2014-03-21. Madeleine Rosenqvist (KD) Robert Rapakko (S) Emma Magnusson (C)

Sammanträdesdatum Sida 1 Folkhälsorådet 2014-03-21. Madeleine Rosenqvist (KD) Robert Rapakko (S) Emma Magnusson (C) Sida 1 Plats och tid Kommunkontoret, Björken, kl. 09.00 12.00 Beslutande För Kommunstyrelsen Madeleine Rosenqvist (KD) Robert Rapakko (S) Emma Magnusson (C) För Socialnämnden Britt-Marie Berg (S) Britt-Marie

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011

Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Essunga kommun 2008 2011 Vision för Essunga kommun: Genom närheten i vår kommun skapar vi kreativa och meningsfulla möten där idéer förverkligas och

Läs mer

BJURHOLMS KS KOMMUN. Folkhälsopolitiskt program Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi.

BJURHOLMS KS KOMMUN. Folkhälsopolitiskt program Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. BJURHOLMS KS14-057 440 KOMMUN Folkhälsopolitiskt program 2014-2019 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-03-04 Antagen av KF 2014-xx-xx xx Innehåll Inledning...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer