lokala välfärdsbokslut
|
|
- Susanne Jansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utveckling av lokala välfärdsbokslut En modell för styrning och uppföljning
2 PRODUKTIONSFAKTA UTGIVARE sveriges kommuner och landsting stockholm tfn statens folkhälsoinstitut stockholm tfn PROJEKTLEDARE kerstin blom bokliden sveriges kommuner och landsting jonas frykman statens folkhälsoinstitut PRODUKTION birgita klepke ILLUSTRATION digital vision TRYCK bromma tryck, stockholm 2005 TRYCKSAKSBESTÄLLNING sveriges kommuner och landsting tfn fax isbn nr skl: isbn nr fhi: x rapport nr fhi: r-2005:29
3 Utveckling av lokala välfärdsbokslut Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Välfärdsbokslut är en modell för styrning och uppföljning där välfärd och hälsa sätts i centrum. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden. Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera. (Nationalencyklopedin) Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon) Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. (Världshälsoorganisationen WHO) 3
4 En modell för bättre hälsa De flesta verksamheter i kommuner och landsting påverkar människors hälsa. Många är också välfärdspolitikens kärna. För att styra och följa upp dessa områden behövs kunskap om våra livsvillkor och hur olika verksamheter påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. I början av 2004 bjöd Statens folkhälsoinstitut, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet in ett antal kommuner och landsting för att tillsammans utveckla arbetet med lokala välfärdsbokslut. Under perioden har Borås, Göteborg, Haninge, Heby, Helsingborg, Malmö, Norrköping, Nynäshamn, Sala, Strömstad, Söderhamn, Timrå, Trollhättan, Örebro, Östersund samt Landstinget Västmanland och Västra Götalandsregionen deltagit i detta arbete och bildat en referensgrupp. God hälsa De flesta människor strävar efter en god hälsa. Att betrakta välfärdens tillstånd utifrån det allmänna hälsotillståndet hos en befolkning är därför ett bra sätt för att visa samhällsutvecklingens riktning. Det övergripande målet i arbetet med lokala välfärdsbokslut är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos kommunens invånare. Detta mål stämmer nära överens med målet för den nationella folkhälsopolitiken. För att uppnå det övergripande målet finns elva målområden (sid 8 9) som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Hälsans bestämningsfaktorer är faktorer i samhället och människors levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Inom respektive målområde anges de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan. Målområdena De första sex målområdena i den nationella folkhälsopolitiken handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. För att underlätta kommunernas arbete med lokala välfärdsbokslut kan den nationella folkhälsopolitikens mål, bestämningsfaktorer och indikatorer användas som ett vetenskapligt underlag. Arbetet 4
5 BAKGRUND Modellen för lokala välfärdsbokslut har växt fram ur ett projekt som Svenska Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet bedrev I projektet deltog kommunerna Malmö, Göteborg, Nynäshamn, Haninge, Sala, Skövde, Örebro samt Sydöstra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland. År 2005 används modellen i ett 40-tal kommuner över hela landet. NIO BASINDIKATORER Valdeltagande med lokala välfärdsbokslut underlättas också av att lokala, regionala och nationella aktörer refererar till samma målområden. Indikatorer Totalt omfattas arbetet med lokala välfärdsbokslut av ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna kallas basindikatorer eftersom de är strategiskt viktiga. Samtliga basindikatorer finns i tillgängliga nationella register och är nedbrytbara på kommunal nivå. Flera av basindikatorerna finns samlade i folkhälsoinstitutets statistikbank Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (sid 14). Övriga indikatorer finns i nationella register eller i statistik från landstinget eller den egna kommunen. Ibland består underlaget av statistik som antingen bygger på större befintliga enkätundersökningar som kan brytas ned på kommunal nivå eller på kommunens egna enkäter. En sammanställning av samtliga bestämningsfaktorer och indikatorer hittar du på Jämställdhetsindex Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Ökad hälsa i arbetslivet Skador och förgiftningar För mer information om basindikatorerna se Statens folkhälsoinstituts webbplats 5
6 Att genomföra lokalt välfärdsbokslut Nedanstående modell för lokala välfärdsbokslut stämmer väl överens med en normal beslutsprocess och går därför att applicera på vilken kommun som helst. Mål och budgetarbete Val av prioriterade områden Förslag till förbättringsområden Val av indikatorer Välfärdsbokslut I val av prioriterade områden bestäms vad som ska analyseras djupare. Kommunens egna önskemål är vägledande och hänsyn kan tas till befintliga handlingsprogram och kunskaper om viktiga lokala samhällsfrågor. I val av indikatorer bestäms basindikatorerna och vilka indikatorer som ska mätas inom respektive område. För de välfärdsområden som ska genomgå en fördjupad analys krävs i många fall att kommunen själv tar fram indikatorerna och i vissa fall genomför egna mätningar. Välfärdsbokslut är ett dokument som redovisar data för samtliga prioriterade områden och indikatorer. Det är tänkt att redovisas som en integrerad del i kommunens ordinarie bokslut/årsredovisning. Resultatet stäms av mot kommunens mål. I förslag till förbättringsområden analyseras resultaten i välfärdsbokslutet. Utifrån denna redovisning anges en rad områden som behöver särskilda resurser eller andra åtgärder. Förbättringsområdena visar vad som bör fördjupas inför nästa välfärdsbokslut. I mål och budgetarbete beslutar kommunstyrelse och kommunfullmäktige om kommunens målsättning och ekonomiska fördelning inför nästa år. Välfärdsbokslutet och förslag på förbättringsområden är integrerade i detta arbete. 6
7 lokala välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den kan enkelt inlemmas i ordinarie beslutsfunktioner och i reguljära styroch uppföljningssystem. lokala välfärdsbokslut sätter medborgarens välfärd och hälsa i fokus. lokala välfärdsbokslut innebär att goda beslutsunderlag kan tas fram inför politiska beslut om strategiska vägval i kommunen. Bokslutet stimulerar till en bred diskussion där flera olika aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. lokala välfärdsbokslut utgår från förändringar och trender hos befolkningen och kan redovisas med såväl demografiska som socioekonomiska data. Modellen gör det också möjligt att jämföra motsvarande förhållanden i andra kommuner. lokala välfärdsbokslut skönjer på ett tidigt stadium förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och är därför ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar. lokala välfärdsbokslut gör det möjligt att redovisa andra bokslut och handlingsprogram inom ramen för modellen. Några exempel är miljö, barns villkor, integration och mångfald, jämställdhet, delaktighet och inflytande samt folkhälsa. 7
8 Ett mål elva målområden Arbetet med lokala välfärdsbokslut har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla kommunens invånare. De första fem målområdena utgör välfärdens kärnområden och står därför i fokus. 1 2 Delaktighet och inflytande i samhället För att nå det övergripande målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. En bestämningsfaktor är politisk integration som bland annat mäts via indikatorn andel röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige (basindikator). Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. En bestämningsfaktor är ekonomiska villkor som bland annat mäts via indikatorn andel av befolkningen med hög respektive låg inkomstgräns (basindikator). 8 Trygga och 3goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör, liksom deras levnadsvanor, uppmärksammas särskilt. En bestämningsfaktor är miljön i skolan som bland annat mäts via indikatorn andel barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut, exempelvis när det gäller lokalerna och skolgården (ej basindikator). Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad hälsa i arbetslivet 4 5 Ett bra arbetsliv med bra arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Ett bra arbetsliv minskar också sociala skillnader i ohälsa. En bestämningsfaktor är arbetsmiljöfaktorer som bland annat mäts via indikatorn andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (ej basindikator). De framtida insatserna inom området ska utgå från riksdagens miljökvalitetsmål och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik. Insatserna ska också utgå från de konsumentpolitiska målen och de mål för trafikpolitiken som fastställts av riksdagen. En bestämningsfaktor är miljöer som kan relateras till skador som bland annat mäts via indikatorn antal skador och förgiftningar per invånare (basindikator).
9 6 7 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Bestämningsfaktorer och indikatorer är ännu ej fastställda). Gott skydd mot smittspridning En bestämningsfaktor är förekomst av immunitet som bland annat mäts via indikatorn andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (ej basindikator). 8 En trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex som bland annat mäts via indikatorn andelen aborter per kvinnor år (ej basindikator). 9 Ökad fysisk aktivitet Den primära bestämningsfaktorn är fysisk aktivitet som bland annat mäts via indikatorn andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå minst 30 minuter per dag (ej basindikator). 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 En bestämningsfaktor är energibalans som mäts via indikatorn andel personer med övervikt respektive fetma (BMI) (ej basindikator). Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande En bestämningsfaktor är tobaksbruk som mäts via indikatorn andelen personer som uppger att de röker dagligen (ej basindikator). 9
10 Tre kommuner tre exempel STRÖMSTAD Våren 2005 gjorde Strömstads kommun sitt tredje välfärdsbokslut. Inspirationen kom från början från Svenska Kommunförbundets och Folkhälsoinstitutets försöksprojekt som intresserade både politiker och tjänstemän i kommunen. Vi hade saknat ett bra sätt att beskriva vad vi får ut av de resurser vi använder, säger kommunchefen Maria Lejerstedt. vi har fått igång många kreativa diskussioner Arbetet började trevande efter den så kallade Göteborgsmodellen där man delat in befolkningen i fyra åldersgrupper och nyckeltalen i olika målområden. Genom åren har man sedan utvecklat en egen modell som följer de elva folkhälsomålen men med fortsatt indelning i fyra åldersgrupper. Modellen omfattar också en könsindelning. Har blivit ett verktyg Från att från början mest ha varit en angelägenhet för folkhälsorådet har välfärdsbokslutet i Strömstad allt mer blivit ett verktyg även i andra sammanhang. Bland annat används det i planeringsarbetet inom både folktandvård och skola, i omvärldsanalyser och i arbetet med kommunens nya översiktsplan. En viktig framgångsfaktor är att kommunchefen, kommunstyrelsen och alla förvaltningschefer ger folkhälsosamordnaren och folkhälsorådet fullt stöd i arbetet. Rådet utgörs av politiker från alla nämnder samt hälso- och sjukvården. Dessutom har viktiga nyckelpersoner som förvaltningschefer och utvecklingsansvariga från olika förvaltningar kopplats till folkhälsorådet. För politikernas del har brukarperspektivet gjort årsberättelsen mer heltäckande. Dessutom har vi stor nytta av välfärdsboksluten i våra diskussioner om hälsa och ohälsa med försäkringskassa, vårdcentral och arbetsförmedling, säger Maria Lejerstedt. Koppla arbetet till budgeten Ett av hennes råd till de kommuner som ska börja göra välfärdsbokslut är att koppla arbetet direkt till årsredovisningen och budgetarbetet. Ett annat råd är att samarbeta med andra kommuner om gemensamma nyckeltal. Välfärdsbokslutet i Strömstad görs av en arbetsgrupp som består av utvecklingsansvariga på alla förvaltningar. Från och med i år ingår även ekonomichefen i denna grupp. Det praktiska arbetet leds av folkhälsosamordnaren Lis Palm som också sammanställer bokslutet. Med välfärdsbokslutet som underlag har vi fått igång många kreativa diskussioner i olika grupper, inte bara i kommunledningen, konstaterar Maria Lejerstedt. På sikt ser hon också möjligheten att välfärdsbokslutet kan bli kommunens bokslut. Bokslutet beskriver ju hur vi har använt våra resurser. Och om vi dessutom integrerar våra styrkort får vi ett dokument som ger en bred beskrivning med både ett arbetsgivar- och ett befolkningsperspektiv. 10
11 BORÅS Borås kommun har arbetat med lokala välfärdsbokslut i tre till fyra år, men det är först nu som arbetet på allvar har stabiliserats. Att ta fram nyckeltal kan gå snabbt. Att förankra dem tar däremot ofta betydligt längre tid. Arbetet med välfärdsbokslut innebär inte minst att få förvaltningarna att inse nyttan med dem och att hitta bra sätt att återkoppla resultaten till kommunens politiska ledning, säger kommunalrådet Ulf Olsson. Segregation och stora sociala skillnader var kommunens främsta skäl till att börja med välfärdsbokslut. uppdrag som också omfattar kommunens brottsförebyggande råd. Särskild styrgrupp För välfärdsbokslutet finns en särskild styrgrupp, medan det praktiska arbetet utförs av en tjänsteman. Förankringen hos politiker och tjänstemän är, enligt Ulf Olsson, en av kommunens viktigaste framgångsfaktorer. Ett välfärdsbokslut ska inte göras av plikt, utan för att alla inser att de har nytta av det. fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna För att inte arbeta i blindo och kunna fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna, behöver vi se hur läget i olika kommundelar verkligen ser ut, säger Ulf Olsson. Heltäckande För att bilden ska bli så heltäckande som möjligt kopplas välfärdsbokslutets nyckeltal också till nyckeltal inom andra områden. Ett sådant är polisens trygghetsmätningar som idag inte ingår i bokslutet, men redovisas ihop med detta. Tillsammans med kommunalrådskollegan Morgan Hjalmarsson och samtliga förvaltningschefer ingår Ulf Olsson i kommunens folkhälsoråd. Ett För att göra denna nytta tydlig är bokslutet nära kopplat till kommunens budgetarbete. Och det politiska engagemanget för välfärdsfrågor har ökat markant sedan det första bokslutet: Varje gång vi har en politisk diskussion om hur vi ska prioritera resurser mellan våra tio kommundelsnämnder hänvisas det till välfärdsbokslutet. Även om Ulf Olsson inte på rak arm kan nämna något beslut som direkt påverkats av bokslutet, är han övertygad om att många beslut har blivit bättre därför att det har funnits bra underlag. Han utgår också ifrån att varje kommundelsnämnd använder uppgifter ur bokslutet när de fördelar sina resurser mellan olika skolor, äldreboenden och så vidare. 11
12 För att bemöta en pågående och föränderlig samhällsutveckling har referensgruppen pekat på att: Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör utvecklas i linje med strategin för en hållbar utveckling. I ett lokalt perspektiv bör den ekologiska, ekonomiska och sociala/kulturella hållbarhetsdimension kopplas närmare varandra. Kommunernas samverkan med landsting/regioner bör öka. Både ur ett verksamhetsperspektiv och för att finna relevant data och statistik för lokala välfärdsbokslut. Indikatorer bör utvecklas inom målområden som idag uppvisar brister. På sikt bör också indikatorer på bostadsområdesnivå identifieras. Kunskapsbaserade insatser bör kopplas till respektive målområde för att så småningom utgöra en bank av prövade insatser som kan användas av kommunerna. Utbildningspaket bör tas fram som hjälp att förankra arbetet med lokala välfärdsbokslut hos kommunernas verksamhetsansvariga, tjänstemän och politiker. 12
13 HELSINGBORG År 2002 inrättade Helsingborgs Stad avdelningen Välfärd och Hållbar Utveckling under kommunstyrelsen. Avdelningens huvuduppgift är att på en strategisk nivå påskynda stadens utveckling mot en hållbar utveckling. Ett av verktygen i detta arbete är att göra välfärdsbokslut som omfattar samtliga politikområden och som kopplas till stadens budgetprocess. En anledning till att vi började göra lokala välfärdsbokslut var att vi behövde ett instrument för att avläsa om Helsingborg närmar eller fjärmar sig en hållbar utveckling. En annan var att staden behöver ett instrument som pekar på var resurser och insatser ska sättas in i hållbarhetsarbetet, säger kommunalrådet Tomas Nordström. en framgångsfaktor är att staden i högre grad vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren Medborgarutskott Helsingsborgs välfärdsbokslut sammanfattas i en välfärdsplan som innehåller mätningar av stadens utveckling på olika politikområden. Mätningarna görs med hjälp av indikatorer och kompletteras med redovisningar om vad förvaltningarna har gjort och vilka insatser som planeras. Innehållet i välfärdsplanen påverkas också av erfarenheter och kunskaper som samlats i stadens delaktighetsarbete, viket är organiserat i geografiskt knutna medborgarutskott. Denna samlade information analyseras sedan utifrån olika perspektiv som jämställdhet, ojämlik hälsa, etnicitet, segregation, tillgänglighet, etcetera. Helsingborgs Stad har hittills arbetat med välfärdsbokslut under två budgetprocesser. Under den första fastställdes förbättringsområden för staden och medel avsattes för förbättringar. Under den andra, som även omfattade utvärdering genom indikatorer och verksamhetsredovisningar, reviderades förbättringsområdena. Inom vissa områden har det skett avgörande förbättringar, medan det på andra måste ske ytterligare kraftsamling. Några områden där det har skett förbättringar är barns och ungdomars delaktighet i utvecklingen, trygghetsskapande åtgärder, miljöarbete (särskilt på området som berör stadens luftsituation) samt bostadsbyggande med sociala förtecken. Några av våra framgångsfaktorer är att mätningar sker med hjälp av indikatorer och vår enhet för hållbar utveckling har som uppgift att titta särskilt på sådant som sticker ut. En annan framgångsfaktor är att staden genom sitt delaktighetsarbete i högre grad än tidigare vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren, säger Tomas Nordström. Fundera på perspektivet Staden har dessutom kunnat prioritera sina insatser med hjälp av välfärdsbokslutet. Genom bokslutet kan också sektorsövergripande strategier formuleras. För att nå framgång är det nödvändigt att fundera på vilka perspektiv som är viktiga för den egna kommunen. Man får inte heller vara rädd för att beskriva kommunen som den är det är grunden för att förbättringar ska kunna åstadkommas, säger Tomas Nordström. 13
14 Kommunala basfakta för folkhälsoplanering För att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoarbetet har Statens folkhälsoinstitut (FHI) sedan 2002 sammanställt statistik ur officiella, och nationella dataregister. Dessa Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (KBF) utgör underlag för lokala välfärdsbokslut och är indelade efter den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. KBF finns på FHI:s webbplats och innehåller statistik om hälsan i samtliga landets kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Statistiken presenteras i form av kartor, faktablad med fasta tabeller och en databas för den som vill göra egna tabeller eller jämföra kommuner. Statistiken gör det möjligt för en enskild kommun att jämföra sig med länet och riket. Den är också så långt som möjligt uppdelad på åldersklasser och kön. Däremot är den inte justerad för ålderseffekter. Kommunala basfakta uppdateras en gång per år och utvecklas i takt med att nya indikatorer och ny statistik som finns tillgängliga i samtliga kommuner tillkommer. Från och med 2005 års uppdatering kommer åldersstandardiserade värden för dödsorsaker att successivt läggas in i databasen. Hälsokonsekvensbedömning Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) kan användas parallellt med lokalt välfärdsbokslut. Det övergripande syftet med en HKB är att ge politiker kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett beslut genom att systematiskt beskriva och bedöma hälsokonsekvenserna för hela befolkningen och för prioriterade grupper. Sådana beslut kan gälla projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder. En HKB kan påverka överväganden inför ett beslut till fördel för hälsan samt öka medvetenheten om att beslut och åtgärder inom olika sektorer kan påverka hälsan. Arbetet med HKB är en pedagogisk process som gör det möjligt att föra in hälsofrågor i övriga sektorer. Webbplatser På Statens folkhälsointituts och Sveriges Kommuner och Landstings webbplatser respektive finns information för att kommuner, landsting och regioner ska komma igång och kunna genomföra lokala välfärdsbokslut. På webbplatserna finns information om indikatorer för lokala välfärdsbokslut. Där finns också exempel på välfärdsbokslut från enskilda kommuner, landsting och regioner. 14
15 Tips och råd Starta i liten omfattning och utöka välfärdsboksluten efter hand. Ha tålamod! Det tar tid att hitta en form som passar den egna kommunen. Låt lokala behov vägleda hur välfärdsbokslutet ska utformas. Var kreativ! Inget välfärdsbokslut är det andra likt. Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör vara väl förankrat i högsta kommunledningen. Personella resurser bör avsättas för arbetet. En intern arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar med olika kompetenser bör tillsättas för att analysera resultatet. För att fungera bör gruppen vara delaktig i välfärdsbokslutets alla faser. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige bör fatta beslut och ansvara för uppföljning. Nämnderna bör delta i utformningen av lokala välfärdsbokslut. Arbetet bör förankras tvärpolitiskt. Kontakt sveriges kommuner och landsting Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se statens folkhälsoinstitut Jonas Frykman, jonas.frykman@fhi.se Ewa Ekdahl, ewa.ekdahl@fhi.se 15
16 Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden.
Sveriges elva folkhälsomål
Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun 2015
Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145
Läs merFolkhälsopolitiskt program
1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull
Läs merFolkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Läs merStrategiskt folkhälsoprogram
Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...
Läs merRiktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN
Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa
Läs merFolkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun
Härnösands kommun Karin Erlander karin.erlander@harnosand.se FOLKHÄLSOPLAN Bilaga 1 Datum 2014-09-29 Folkhälsoplan 2014-2020 Härnösands kommun Dokumentnamn Folkhälsoplan 2014-2020 Plan Fastställd/upprättad
Läs merEn god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Läs merFolkhälsa i Bollnäs kommun
KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro
Läs merINLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?
HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-
Läs merFolkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige
Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande
Läs merPOPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Läs merFolkhälsoplan för Strängnäs kommun
1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22
Läs merFolkhälsoplan Åstorps kommun
Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid
Läs merRiktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Läs merMål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare.
Folkhälsoprogram 2016 2019 Mål Målet för Timrå kommuns folkhälsopolitik är att skapa förutsättningar för en trygg miljö och god hälsa för alla kommunmedborgare. Timrå en stark kommun i en växande region
Läs merPrioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet
Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden
Läs merTillsammans för en god och jämlik hälsa
Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband
Läs merMålarbete och kompetensutveckling för folkhälsa och folkhälsoarbete
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Carina Cannertoft Tfn: 08-508 430 28 Anders Eriksson Tfn: 08-508 430 22 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2004-12-09 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-01-28
Läs merFolkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
Läs merFolkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric
Folkhälsostrategi 2016-2019 Foto: Elvira Gligoric Inledning Vad är folkhälsa? Folkhälsa beskriver hur hälsan ser ut i en befolkning. Den visar hur stor del av befolkningen som drabbas av olika sjukdomar
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers
Läs merVälfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande
Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merFolkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef
Folkhälsopolicy med riktlinjer för 2015-2019 Dokumenttyp Policy, riktlinjer För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2019 Diarienummer 2014-383-773 Uppföljning och tidplan Kommunchef
Läs merFolkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
Läs merFolkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013
Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet
Läs merPolicy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun
Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens
Läs merFolkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning
Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro
Läs merFolkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04
Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merHÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -
VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället
Läs merFolkhälsopolitisk plan för Kalmar län
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Läs merFolkhälsoplan
Folkhälsoplan 2012-2016 Datum: 2012-06-18 Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning Folkhälsoarbete... 3 Tre folkhälsoutmaningar... 3 Kost och fysisk aktivitet... 4 Barn och ungdomars psykiska hälsa...
Läs merVilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?
Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merStrategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun
171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs mer1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Läs merDel 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa
Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans
Läs merFolkhälsostrategi
Fritids- och kulturförvaltningen 1(7) Datum 2015-10-13 Handläggare Er Referens Vår Referens Sandra Beletic 090/001.871-15 Folkhälsostrategi 2016-2019 Beslutsversion 2015-10-13 Diarienummer: 090/001.871-15
Läs merAvtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan
Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra
Läs mer2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com
2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merSocial hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN 2016-2019 Foto: Elin Hedström Handlingsprogram Datum för beslut: 2016-10-31 Kommunledningskontoret Reviderad: 2016 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Giltig till:
Läs merPolicy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun
Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en
Läs merFolkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun
Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun Antagen av Mariestads folkhälsoråd 2017-09-25 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads
Läs merHälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
Läs merFolkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik
Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,
Läs merFolkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Läs merHälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z
Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs merKommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1
Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål
Läs merPå väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara
Läs merFolkhälsoplan.
Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.
Läs merVerksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Läs mermötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Läs merT",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18
Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september
Läs merMiljömålsarbetet bidrar till folkhälsa
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Sid. Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa Sara Kollberg och Ida Knutsson Folkhälsomyndigheten Nationell kunskapsmyndighet
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs merLänsgemensam folkhälsopolicy
Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar
Läs merElva målområden för folkhälsoarbetet
Elva målområden för folkhälsoarbetet Den svenska folkhälsopolitiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Det övergripande
Läs merANTAGEN KF 2012-06-18 118
ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.
Läs merVef- s Tjänsteskrivelse: Förslag till folkhälsopolicy 2. Folkhälsopolicy 3. Protokollsutdrag, KSAU $ zr5 /zor5 VALLENTUNA KOMMUN
Kommunstyrelsen Sa m ma nträdesprotokol I 2016-01-25 13 (2e) s10 Folkhälsopolicy (KS 2015. 126) Beslut Kommunstyrelsen skickar förslaget till folkhälsopolicy på remiss till nämnderna till och med den 3o
Läs merNationella ANDT-strategin
Nationella ANDT-strategin En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Lena Bolin; Länssamordnare ANDT lena.bolin@lansstyrelsen.se ANDT-strategin 2016-2020 Syftet
Läs merDelaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?
Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt
Läs merFolkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
Läs merHÄLSA OCH FOLKHÄLSA-VAD ÄR DET?
FOLKHÄLSOPLAN Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2011-11-24 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Höganäs
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merFolkhälsorådet verksamhetsplan 2016
Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016 1 Inledning Folkhälsorådet i Mariestad är ett politiskt övergripande rådgivande organ för Mariestads kommun där politiker från kommunen och hälso- och sjukvården samverkar
Läs merRobertsfors folkhälsopolitiskt program
Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige
Läs merJämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merHSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011
HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra
Läs merTjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén
KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige
Läs merProgram. Folkhälsopolitiskt program KS Föreskrifter. Plan. Policy. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa
KS14-057 440 Folkhälsopolitiskt program 2015-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-05-28 Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 45 Innehåll Inledning...
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument Verksamhetsplan för det gemensamma folkhälsoarbetet 2019 mellan Södra hälso- och sjukvårdsnämnden och Ulricehamns kommun ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2015 Töreboda kommun 2015-08-05 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs merHELA MALMÖ en folkhälsopolicy. Antagen av kommunfullmäktige
HELA MALMÖ en folkhälsopolicy Antagen av kommunfullmäktige 2010-11-23 En folkhälsopolicy Malmö växer. Befolkningen ökar för tjugofjärde året i rad. Malmö förändras och det går fort. Öresundsbron, Malmö
Läs merVerksamhetsplan
Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...
Läs merMedel för särskilda folkhälsosatsningar
LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (5) Barbro Müller Medel för särskilda folkhälsosatsningar Beslutat 2011-11-28 Reviderat 2013-02-25 Reviderat 2015-01-12 LULEÅ KOMMUN Dnr 2 (5) Medel för särskilda folkhälsosatsningar
Läs merPrioriterade Folkhälsomål
Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella
Läs merMotion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merTöreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun
Töreboda kommun Folkhälsoplan 2011-2014 Töreboda kommun 2014-01-20 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för hela samhället då invånarnas hälsa är en förutsättning
Läs mer21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24
Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64
Läs merPlan för Social hållbarhet
2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...
Läs merAlingsås folkhälsomål 2019
Alingsås folkhälsomål 2019 delmål 2010-2012 = ^åí~öéå=~î=âçããìåñìääã âíáöé OMMVJNOJNS= =OON 1. Inledning Alingsås folkhälsomål ingår i de övergripande målen för samhällsutveckling enligt styrmodellen för
Läs merSamverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden
Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden 2016-2019. 1. Parter Detta avtal är slutet mellan Uddevalla kommun, nedan kallad kommunen, och norra Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs merFör en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017
PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen
Läs merAvtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan
Dnr: Avtal om folkhälsoinsatser i XXXX Kommun 2013-2016 Mellan HSN 6 och xx kommun 1 (6) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i XX, nedan kallad Kommunen och Västra Götalands läns landsting
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merMÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
Läs merFrån politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting
Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare
Läs merBJURHOLMS KS KOMMUN. Folkhälsopolitiskt program Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi.
BJURHOLMS KS14-057 440 KOMMUN Folkhälsopolitiskt program 2014-2019 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Upprättad 2014-03-04 Antagen av KF 2014-xx-xx xx Innehåll Inledning...
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merHelsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson
Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar
Läs merHälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011
Hälsopolitiskt program och handlingsplan 2008-2011 Folkhälsoarbete i Tibro kommun Förord Att vakna upp på morgonen och känna oss friska och starka att möta ännu en dag med positiva utmaningar är för de
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet
Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1
Läs mer