lokala välfärdsbokslut

Transkript

1 Utveckling av lokala välfärdsbokslut En modell för styrning och uppföljning

2 PRODUKTIONSFAKTA UTGIVARE sveriges kommuner och landsting stockholm tfn statens folkhälsoinstitut stockholm tfn PROJEKTLEDARE kerstin blom bokliden sveriges kommuner och landsting jonas frykman statens folkhälsoinstitut PRODUKTION birgita klepke ILLUSTRATION digital vision TRYCK bromma tryck, stockholm 2005 TRYCKSAKSBESTÄLLNING sveriges kommuner och landsting tfn fax isbn nr skl: isbn nr fhi: x rapport nr fhi: r-2005:29

3 Utveckling av lokala välfärdsbokslut Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Välfärdsbokslut är en modell för styrning och uppföljning där välfärd och hälsa sätts i centrum. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden. Välfärd En samlad benämning på människors levnadsförhållanden där beskrivningen av människors välfärd som regel bygger på en redovisning av deras ekonomi, hälsa, utbildning, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden etcetera. (Nationalencyklopedin) Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. (Folkhälsovetenskapligt lexikon) Hälsa Ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp. (Världshälsoorganisationen WHO) 3

4 En modell för bättre hälsa De flesta verksamheter i kommuner och landsting påverkar människors hälsa. Många är också välfärdspolitikens kärna. För att styra och följa upp dessa områden behövs kunskap om våra livsvillkor och hur olika verksamheter påverkar vår hälsa och vårt välbefinnande. I början av 2004 bjöd Statens folkhälsoinstitut, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet in ett antal kommuner och landsting för att tillsammans utveckla arbetet med lokala välfärdsbokslut. Under perioden har Borås, Göteborg, Haninge, Heby, Helsingborg, Malmö, Norrköping, Nynäshamn, Sala, Strömstad, Söderhamn, Timrå, Trollhättan, Örebro, Östersund samt Landstinget Västmanland och Västra Götalandsregionen deltagit i detta arbete och bildat en referensgrupp. God hälsa De flesta människor strävar efter en god hälsa. Att betrakta välfärdens tillstånd utifrån det allmänna hälsotillståndet hos en befolkning är därför ett bra sätt för att visa samhällsutvecklingens riktning. Det övergripande målet i arbetet med lokala välfärdsbokslut är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor hos kommunens invånare. Detta mål stämmer nära överens med målet för den nationella folkhälsopolitiken. För att uppnå det övergripande målet finns elva målområden (sid 8 9) som omfattar de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för folkhälsan. Hälsans bestämningsfaktorer är faktorer i samhället och människors levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Inom respektive målområde anges de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för hälsan. Målområdena De första sex målområdena i den nationella folkhälsopolitiken handlar om de förhållanden i samhället och omgivningen som i första hand kan påverkas genom opinionsbildning och politiska beslut. De fem sista målområdena rör levnadsvanor som individen själv påverkar, men där social miljö ofta spelar en stor roll. För att underlätta kommunernas arbete med lokala välfärdsbokslut kan den nationella folkhälsopolitikens mål, bestämningsfaktorer och indikatorer användas som ett vetenskapligt underlag. Arbetet 4

5 BAKGRUND Modellen för lokala välfärdsbokslut har växt fram ur ett projekt som Svenska Kommunförbundet, Folkhälsoinstitutet och Landstingsförbundet bedrev I projektet deltog kommunerna Malmö, Göteborg, Nynäshamn, Haninge, Sala, Skövde, Örebro samt Sydöstra sjukvårdsområdet i Stockholms läns landsting och Landstinget Västmanland. År 2005 används modellen i ett 40-tal kommuner över hela landet. NIO BASINDIKATORER Valdeltagande med lokala välfärdsbokslut underlättas också av att lokala, regionala och nationella aktörer refererar till samma målområden. Indikatorer Totalt omfattas arbetet med lokala välfärdsbokslut av ett 30-tal bestämningsfaktorer som mäts och följs upp av ett 40-tal indikatorer. En indikator ska kunna påverkas lokalt och om möjligt kunna knytas till kommunens verksamhet. Några av indikatorerna kallas basindikatorer eftersom de är strategiskt viktiga. Samtliga basindikatorer finns i tillgängliga nationella register och är nedbrytbara på kommunal nivå. Flera av basindikatorerna finns samlade i folkhälsoinstitutets statistikbank Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (sid 14). Övriga indikatorer finns i nationella register eller i statistik från landstinget eller den egna kommunen. Ibland består underlaget av statistik som antingen bygger på större befintliga enkätundersökningar som kan brytas ned på kommunal nivå eller på kommunens egna enkäter. En sammanställning av samtliga bestämningsfaktorer och indikatorer hittar du på Jämställdhetsindex Utbildningsnivå Arbetssökande Inkomstnivå Behörighet till gymnasieskolan Barnfattigdom Ökad hälsa i arbetslivet Skador och förgiftningar För mer information om basindikatorerna se Statens folkhälsoinstituts webbplats 5

6 Att genomföra lokalt välfärdsbokslut Nedanstående modell för lokala välfärdsbokslut stämmer väl överens med en normal beslutsprocess och går därför att applicera på vilken kommun som helst. Mål och budgetarbete Val av prioriterade områden Förslag till förbättringsområden Val av indikatorer Välfärdsbokslut I val av prioriterade områden bestäms vad som ska analyseras djupare. Kommunens egna önskemål är vägledande och hänsyn kan tas till befintliga handlingsprogram och kunskaper om viktiga lokala samhällsfrågor. I val av indikatorer bestäms basindikatorerna och vilka indikatorer som ska mätas inom respektive område. För de välfärdsområden som ska genomgå en fördjupad analys krävs i många fall att kommunen själv tar fram indikatorerna och i vissa fall genomför egna mätningar. Välfärdsbokslut är ett dokument som redovisar data för samtliga prioriterade områden och indikatorer. Det är tänkt att redovisas som en integrerad del i kommunens ordinarie bokslut/årsredovisning. Resultatet stäms av mot kommunens mål. I förslag till förbättringsområden analyseras resultaten i välfärdsbokslutet. Utifrån denna redovisning anges en rad områden som behöver särskilda resurser eller andra åtgärder. Förbättringsområdena visar vad som bör fördjupas inför nästa välfärdsbokslut. I mål och budgetarbete beslutar kommunstyrelse och kommunfullmäktige om kommunens målsättning och ekonomiska fördelning inför nästa år. Välfärdsbokslutet och förslag på förbättringsområden är integrerade i detta arbete. 6

7 lokala välfärdsbokslut är en modell för att styra och följa upp kommunal verksamhet. Den kan enkelt inlemmas i ordinarie beslutsfunktioner och i reguljära styroch uppföljningssystem. lokala välfärdsbokslut sätter medborgarens välfärd och hälsa i fokus. lokala välfärdsbokslut innebär att goda beslutsunderlag kan tas fram inför politiska beslut om strategiska vägval i kommunen. Bokslutet stimulerar till en bred diskussion där flera olika aktörer får möjlighet att formulera vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. lokala välfärdsbokslut utgår från förändringar och trender hos befolkningen och kan redovisas med såväl demografiska som socioekonomiska data. Modellen gör det också möjligt att jämföra motsvarande förhållanden i andra kommuner. lokala välfärdsbokslut skönjer på ett tidigt stadium förändringar, trender, hotbilder och möjligheter i kommunen och är därför ett viktigt underlag för ekonomiska prioriteringar. lokala välfärdsbokslut gör det möjligt att redovisa andra bokslut och handlingsprogram inom ramen för modellen. Några exempel är miljö, barns villkor, integration och mångfald, jämställdhet, delaktighet och inflytande samt folkhälsa. 7

8 Ett mål elva målområden Arbetet med lokala välfärdsbokslut har som övergripande mål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla kommunens invånare. De första fem målområdena utgör välfärdens kärnområden och står därför i fokus. 1 2 Delaktighet och inflytande i samhället För att nå det övergripande målet ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt på barns och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. En bestämningsfaktor är politisk integration som bland annat mäts via indikatorn andel röstande av de röstberättigade till valet till kommunfullmäktige (basindikator). Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för folkhälsa. En bestämningsfaktor är ekonomiska villkor som bland annat mäts via indikatorn andel av befolkningen med hög respektive låg inkomstgräns (basindikator). 8 Trygga och 3goda uppväxtvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Den ökande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar bör, liksom deras levnadsvanor, uppmärksammas särskilt. En bestämningsfaktor är miljön i skolan som bland annat mäts via indikatorn andel barn och ungdomar som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön ser ut, exempelvis när det gäller lokalerna och skolgården (ej basindikator). Sunda och säkra miljöer och produkter Ökad hälsa i arbetslivet 4 5 Ett bra arbetsliv med bra arbetsvillkor minskar den arbetsrelaterade ohälsan och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa. Ett bra arbetsliv minskar också sociala skillnader i ohälsa. En bestämningsfaktor är arbetsmiljöfaktorer som bland annat mäts via indikatorn andel personer som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra (ej basindikator). De framtida insatserna inom området ska utgå från riksdagens miljökvalitetsmål och en kretsloppsstrategi som inkluderar en miljöorienterad produktpolitik. Insatserna ska också utgå från de konsumentpolitiska målen och de mål för trafikpolitiken som fastställts av riksdagen. En bestämningsfaktor är miljöer som kan relateras till skador som bland annat mäts via indikatorn antal skador och förgiftningar per invånare (basindikator).

9 6 7 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård (Bestämningsfaktorer och indikatorer är ännu ej fastställda). Gott skydd mot smittspridning En bestämningsfaktor är förekomst av immunitet som bland annat mäts via indikatorn andelen barn födda år x som fått injektion av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund (ej basindikator). 8 En trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Omfattar bestämningsfaktorn oskyddat sex som bland annat mäts via indikatorn andelen aborter per kvinnor år (ej basindikator). 9 Ökad fysisk aktivitet Den primära bestämningsfaktorn är fysisk aktivitet som bland annat mäts via indikatorn andelen av befolkningen som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå minst 30 minuter per dag (ej basindikator). 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 En bestämningsfaktor är energibalans som mäts via indikatorn andel personer med övervikt respektive fetma (BMI) (ej basindikator). Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande En bestämningsfaktor är tobaksbruk som mäts via indikatorn andelen personer som uppger att de röker dagligen (ej basindikator). 9

10 Tre kommuner tre exempel STRÖMSTAD Våren 2005 gjorde Strömstads kommun sitt tredje välfärdsbokslut. Inspirationen kom från början från Svenska Kommunförbundets och Folkhälsoinstitutets försöksprojekt som intresserade både politiker och tjänstemän i kommunen. Vi hade saknat ett bra sätt att beskriva vad vi får ut av de resurser vi använder, säger kommunchefen Maria Lejerstedt. vi har fått igång många kreativa diskussioner Arbetet började trevande efter den så kallade Göteborgsmodellen där man delat in befolkningen i fyra åldersgrupper och nyckeltalen i olika målområden. Genom åren har man sedan utvecklat en egen modell som följer de elva folkhälsomålen men med fortsatt indelning i fyra åldersgrupper. Modellen omfattar också en könsindelning. Har blivit ett verktyg Från att från början mest ha varit en angelägenhet för folkhälsorådet har välfärdsbokslutet i Strömstad allt mer blivit ett verktyg även i andra sammanhang. Bland annat används det i planeringsarbetet inom både folktandvård och skola, i omvärldsanalyser och i arbetet med kommunens nya översiktsplan. En viktig framgångsfaktor är att kommunchefen, kommunstyrelsen och alla förvaltningschefer ger folkhälsosamordnaren och folkhälsorådet fullt stöd i arbetet. Rådet utgörs av politiker från alla nämnder samt hälso- och sjukvården. Dessutom har viktiga nyckelpersoner som förvaltningschefer och utvecklingsansvariga från olika förvaltningar kopplats till folkhälsorådet. För politikernas del har brukarperspektivet gjort årsberättelsen mer heltäckande. Dessutom har vi stor nytta av välfärdsboksluten i våra diskussioner om hälsa och ohälsa med försäkringskassa, vårdcentral och arbetsförmedling, säger Maria Lejerstedt. Koppla arbetet till budgeten Ett av hennes råd till de kommuner som ska börja göra välfärdsbokslut är att koppla arbetet direkt till årsredovisningen och budgetarbetet. Ett annat råd är att samarbeta med andra kommuner om gemensamma nyckeltal. Välfärdsbokslutet i Strömstad görs av en arbetsgrupp som består av utvecklingsansvariga på alla förvaltningar. Från och med i år ingår även ekonomichefen i denna grupp. Det praktiska arbetet leds av folkhälsosamordnaren Lis Palm som också sammanställer bokslutet. Med välfärdsbokslutet som underlag har vi fått igång många kreativa diskussioner i olika grupper, inte bara i kommunledningen, konstaterar Maria Lejerstedt. På sikt ser hon också möjligheten att välfärdsbokslutet kan bli kommunens bokslut. Bokslutet beskriver ju hur vi har använt våra resurser. Och om vi dessutom integrerar våra styrkort får vi ett dokument som ger en bred beskrivning med både ett arbetsgivar- och ett befolkningsperspektiv. 10

11 BORÅS Borås kommun har arbetat med lokala välfärdsbokslut i tre till fyra år, men det är först nu som arbetet på allvar har stabiliserats. Att ta fram nyckeltal kan gå snabbt. Att förankra dem tar däremot ofta betydligt längre tid. Arbetet med välfärdsbokslut innebär inte minst att få förvaltningarna att inse nyttan med dem och att hitta bra sätt att återkoppla resultaten till kommunens politiska ledning, säger kommunalrådet Ulf Olsson. Segregation och stora sociala skillnader var kommunens främsta skäl till att börja med välfärdsbokslut. uppdrag som också omfattar kommunens brottsförebyggande råd. Särskild styrgrupp För välfärdsbokslutet finns en särskild styrgrupp, medan det praktiska arbetet utförs av en tjänsteman. Förankringen hos politiker och tjänstemän är, enligt Ulf Olsson, en av kommunens viktigaste framgångsfaktorer. Ett välfärdsbokslut ska inte göras av plikt, utan för att alla inser att de har nytta av det. fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna För att inte arbeta i blindo och kunna fatta kloka beslut som jämnar ut skillnaderna, behöver vi se hur läget i olika kommundelar verkligen ser ut, säger Ulf Olsson. Heltäckande För att bilden ska bli så heltäckande som möjligt kopplas välfärdsbokslutets nyckeltal också till nyckeltal inom andra områden. Ett sådant är polisens trygghetsmätningar som idag inte ingår i bokslutet, men redovisas ihop med detta. Tillsammans med kommunalrådskollegan Morgan Hjalmarsson och samtliga förvaltningschefer ingår Ulf Olsson i kommunens folkhälsoråd. Ett För att göra denna nytta tydlig är bokslutet nära kopplat till kommunens budgetarbete. Och det politiska engagemanget för välfärdsfrågor har ökat markant sedan det första bokslutet: Varje gång vi har en politisk diskussion om hur vi ska prioritera resurser mellan våra tio kommundelsnämnder hänvisas det till välfärdsbokslutet. Även om Ulf Olsson inte på rak arm kan nämna något beslut som direkt påverkats av bokslutet, är han övertygad om att många beslut har blivit bättre därför att det har funnits bra underlag. Han utgår också ifrån att varje kommundelsnämnd använder uppgifter ur bokslutet när de fördelar sina resurser mellan olika skolor, äldreboenden och så vidare. 11

12 För att bemöta en pågående och föränderlig samhällsutveckling har referensgruppen pekat på att: Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör utvecklas i linje med strategin för en hållbar utveckling. I ett lokalt perspektiv bör den ekologiska, ekonomiska och sociala/kulturella hållbarhetsdimension kopplas närmare varandra. Kommunernas samverkan med landsting/regioner bör öka. Både ur ett verksamhetsperspektiv och för att finna relevant data och statistik för lokala välfärdsbokslut. Indikatorer bör utvecklas inom målområden som idag uppvisar brister. På sikt bör också indikatorer på bostadsområdesnivå identifieras. Kunskapsbaserade insatser bör kopplas till respektive målområde för att så småningom utgöra en bank av prövade insatser som kan användas av kommunerna. Utbildningspaket bör tas fram som hjälp att förankra arbetet med lokala välfärdsbokslut hos kommunernas verksamhetsansvariga, tjänstemän och politiker. 12

13 HELSINGBORG År 2002 inrättade Helsingborgs Stad avdelningen Välfärd och Hållbar Utveckling under kommunstyrelsen. Avdelningens huvuduppgift är att på en strategisk nivå påskynda stadens utveckling mot en hållbar utveckling. Ett av verktygen i detta arbete är att göra välfärdsbokslut som omfattar samtliga politikområden och som kopplas till stadens budgetprocess. En anledning till att vi började göra lokala välfärdsbokslut var att vi behövde ett instrument för att avläsa om Helsingborg närmar eller fjärmar sig en hållbar utveckling. En annan var att staden behöver ett instrument som pekar på var resurser och insatser ska sättas in i hållbarhetsarbetet, säger kommunalrådet Tomas Nordström. en framgångsfaktor är att staden i högre grad vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren Medborgarutskott Helsingsborgs välfärdsbokslut sammanfattas i en välfärdsplan som innehåller mätningar av stadens utveckling på olika politikområden. Mätningarna görs med hjälp av indikatorer och kompletteras med redovisningar om vad förvaltningarna har gjort och vilka insatser som planeras. Innehållet i välfärdsplanen påverkas också av erfarenheter och kunskaper som samlats i stadens delaktighetsarbete, viket är organiserat i geografiskt knutna medborgarutskott. Denna samlade information analyseras sedan utifrån olika perspektiv som jämställdhet, ojämlik hälsa, etnicitet, segregation, tillgänglighet, etcetera. Helsingborgs Stad har hittills arbetat med välfärdsbokslut under två budgetprocesser. Under den första fastställdes förbättringsområden för staden och medel avsattes för förbättringar. Under den andra, som även omfattade utvärdering genom indikatorer och verksamhetsredovisningar, reviderades förbättringsområdena. Inom vissa områden har det skett avgörande förbättringar, medan det på andra måste ske ytterligare kraftsamling. Några områden där det har skett förbättringar är barns och ungdomars delaktighet i utvecklingen, trygghetsskapande åtgärder, miljöarbete (särskilt på området som berör stadens luftsituation) samt bostadsbyggande med sociala förtecken. Några av våra framgångsfaktorer är att mätningar sker med hjälp av indikatorer och vår enhet för hållbar utveckling har som uppgift att titta särskilt på sådant som sticker ut. En annan framgångsfaktor är att staden genom sitt delaktighetsarbete i högre grad än tidigare vet vad som är verkligt viktigt för helsingborgaren, säger Tomas Nordström. Fundera på perspektivet Staden har dessutom kunnat prioritera sina insatser med hjälp av välfärdsbokslutet. Genom bokslutet kan också sektorsövergripande strategier formuleras. För att nå framgång är det nödvändigt att fundera på vilka perspektiv som är viktiga för den egna kommunen. Man får inte heller vara rädd för att beskriva kommunen som den är det är grunden för att förbättringar ska kunna åstadkommas, säger Tomas Nordström. 13

14 Kommunala basfakta för folkhälsoplanering För att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoarbetet har Statens folkhälsoinstitut (FHI) sedan 2002 sammanställt statistik ur officiella, och nationella dataregister. Dessa Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (KBF) utgör underlag för lokala välfärdsbokslut och är indelade efter den nationella folkhälsopolitikens elva målområden. KBF finns på FHI:s webbplats och innehåller statistik om hälsan i samtliga landets kommuner samt stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Statistiken presenteras i form av kartor, faktablad med fasta tabeller och en databas för den som vill göra egna tabeller eller jämföra kommuner. Statistiken gör det möjligt för en enskild kommun att jämföra sig med länet och riket. Den är också så långt som möjligt uppdelad på åldersklasser och kön. Däremot är den inte justerad för ålderseffekter. Kommunala basfakta uppdateras en gång per år och utvecklas i takt med att nya indikatorer och ny statistik som finns tillgängliga i samtliga kommuner tillkommer. Från och med 2005 års uppdatering kommer åldersstandardiserade värden för dödsorsaker att successivt läggas in i databasen. Hälsokonsekvensbedömning Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) kan användas parallellt med lokalt välfärdsbokslut. Det övergripande syftet med en HKB är att ge politiker kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett beslut genom att systematiskt beskriva och bedöma hälsokonsekvenserna för hela befolkningen och för prioriterade grupper. Sådana beslut kan gälla projekt, planer, program, verksamheter eller enstaka åtgärder. En HKB kan påverka överväganden inför ett beslut till fördel för hälsan samt öka medvetenheten om att beslut och åtgärder inom olika sektorer kan påverka hälsan. Arbetet med HKB är en pedagogisk process som gör det möjligt att föra in hälsofrågor i övriga sektorer. Webbplatser På Statens folkhälsointituts och Sveriges Kommuner och Landstings webbplatser respektive finns information för att kommuner, landsting och regioner ska komma igång och kunna genomföra lokala välfärdsbokslut. På webbplatserna finns information om indikatorer för lokala välfärdsbokslut. Där finns också exempel på välfärdsbokslut från enskilda kommuner, landsting och regioner. 14

15 Tips och råd Starta i liten omfattning och utöka välfärdsboksluten efter hand. Ha tålamod! Det tar tid att hitta en form som passar den egna kommunen. Låt lokala behov vägleda hur välfärdsbokslutet ska utformas. Var kreativ! Inget välfärdsbokslut är det andra likt. Arbetet med lokala välfärdsbokslut bör vara väl förankrat i högsta kommunledningen. Personella resurser bör avsättas för arbetet. En intern arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar med olika kompetenser bör tillsättas för att analysera resultatet. För att fungera bör gruppen vara delaktig i välfärdsbokslutets alla faser. Kommunstyrelse och kommunfullmäktige bör fatta beslut och ansvara för uppföljning. Nämnderna bör delta i utformningen av lokala välfärdsbokslut. Arbetet bör förankras tvärpolitiskt. Kontakt sveriges kommuner och landsting Kerstin Blom Bokliden, kerstin.blom.bokliden@skl.se Ingvor Bjugård, ingvor.bjugard@skl.se statens folkhälsoinstitut Jonas Frykman, jonas.frykman@fhi.se Ewa Ekdahl, ewa.ekdahl@fhi.se 15

16 Svenska kommuner har arbetat med lokala välfärdsbokslut sedan i slutet av 1990-talet. Nu har vi tillsammans med 17 kommuner och landsting utvecklat modellen som har sin utgångspunkt i den nationella folkhälsopolitikens mål och målområden.