Projekt VGJ 31 Säkerställd ångloksdrift

Transkript

1 1 VGJ 31 i Sollebrunn Projekt VGJ 31 Säkerställd ångloksdrift

2 2 PROJEKT VGJ 31 Västergötland-Göteborgs Järnvägars lok nummer 31 beställdes 1939 hos Henschel & Sohn i Kassel. Andra världskrigets utbrott försenade leveransen som kom till stånd först 1941 per järnväg över Danmark. Loket kom att bli VGJs flaggskepp med sitt smäckra utseende och sin höga topphastighet. Loket användes i första hand i snälltågen på VGJ. När VGJ förstatligades den 1 juli 1948 blev loket överfört till Statens Järnvägar - SJ - och fick nytt littera SJ B4p SJ lät under 1951 rusta upp loket på Kalmar verkstad. De flesta svepen i pannmanteln byttes ut, tillika hjulringarna. Ny skorsten monterades. Efter denna genomgång var 3110, som loket nu kallades, till allmän belåtenhet på fd. VGJ och andra banor bl.a. ULB (Uddevalla-Lelångenbanan) som loket användes på. I slutet av 1950-talet avställdes loket i Skara Lokstall. Hösten 1965 skulle loket gå till skrot men köptes loket av AGJ efter en insamling, stödd av Göteborgs-Posten (GP). Loket användes i föreningens utfärdståg i slutet på 1960-talet men ställdes sedan av då det var mycket slitet. Loket väger 53,0 ton. Det är 13,25 meter långt och 2,50 meter brett. Största tillåtna hastighet är 60 km/h. PROJEKTBAKGRUND Vad vore en museijärnväg utan ånglok? Just ångloken är ett problemområde där radikala och nytänkande åtgärder behövs för att trygga denna för framtiden. Huvudproblemet är lokens ångpannor. Åldern på flertalet av de pannor som finns vid AGJ är mellan år. Att renovera dessa pannor är ett omfattande och tidskrävande arbete med många oklarheter och oförutsedda kostnader.

3 3 När det gäller renoveringen av övriga delar av ångloken så är dessa delar mer kostnadsmässigt hanterbara, men kräver mer personalinsats. AGJ har idag ett driftsdugligt ånglok men minst tre stycken behövs för att säkerställa trafiken för framtiden. SYFTE: - Genom bevarandet av ångloken så kan järnvägens och områdets attraktionskraft ökas i och med att ångloken idag är en sevärdhet i sig själva. - Genom utbildning i samband med projektet föra kunskaper vidare till nya generationer. - Bevara ångloket för framtiden. GENOMFÖRANDE: Avsikten med projektet är att genomföra en ångloksrenovering i samarbete mellan föreningen, externa verkstäder och förhoppningsvis några externa finansiärer. Avsikten är att nytillverka rundpannan samt utföra vissa andra underarbeten t ex ny asklåda, hjulsvarvning m.m. på extern verkstad. Hopmontering och renovering av själva loket sker i föreningens regi och i föreningens lokaler. Som bekant består ett ånglok av en mängd med delar och detaljer som kan renoveras oberoende av varandra. Projektet skulle, om man genomför det som det nu är planerat, kunna gå att genomföra på en relativt kort tid sett ur tidsperspektivet att hela projektet skulle utföras enbart av föreningen och föreningens medlemmar. Föreningen har tidigare genomfört ångloksrenoveringar av olika omfattningar. Projektet avses genomföras enligt följande: 1. Framtagande av beräkningar, ritningsunderlag för panna samt kontakter med tillståndsmyndigheter. (pågår) 2. Demontering 3. Nybeställning av rundpanna 4. Tillverkning av rundpanna (extern verkstad) 5. Renovering av ånglok exkl. rundpanna (egen verkstad) 6. Hopnitning av fyrbox och rundpanna, tubning och provtryckning (egen verkstad) 7. Montering av panna i loket (egen verkstad) 8. Färdigställande av resterande delar av loket (egen verkstad) 9. Provkörning PROJEKTBESKRIVNING En revision av ett ånglok består av flera delar. 1. Ramverk och drivanordning 2. Hytt och armatur 3. Bromsutrustning (luftpump m.m.) 4. (Tender) 5. Panna (sotskåp, rundpanna och fyrbox).

4 KOSTNADER Inledningsvis i planeringsfasen av projektet diskuterades att nybeställa en panna. Offert avseende en panna till lok Västergötland Göteborgs Järnvägs lok 31 togs in från den tyska lokverkstaden i Meinigen. Meinigen är en lokverkstad som arbetar med museilok och andra lok. Kostnaden för en nybeställning av en panna ökade, från tidigare begärd offert, under 2011 med ca kr och offerten på en helt ny panna kom i mitten av 2011 att överstiga 2 miljoner kronor. Det bestämdes istället att titta närmare på vilka delar av den befintliga pannan som skulle gå att återanvända. Man konstaterade att själva fyrboxdelen var i ett godtagbart skick men själva rundpannan är för dålig och måste nytillverkas. Denna möjlighet till delvis återvinning skulle dock minska kostnaderna för revisionen betydligt. Kontroll med tillståndsmyndigheten gjordes och dessa kunde i månadsskiftet oktober/november 2011 godkänna detta revisionsförfarande. Projektets inriktning är som tidigare att renovera vår moderbana Västergötland Göteborgs Järnvägars lok nummer 31. Arbetet är tänkt att utföras dels av oss själva i egen verkstad i Anten (ramverk, lager, tender, hopmontering av panna och lok) men att själva rundpannan och vissa andra arbeten utförs som legoarbeten på externa verkstäder. Hopmontering av pannan (nitning och tubning) samt renovering av ramverk och maskineri utförs dock av föreningen på egen verkstad i Anten.

5 5 Kostnader Projekt VGJ 31 BUDGET Kostnadskalkyl Projektnamn VGJ 31 PROJEKTETS BERÄKNADE FAKTISKA KOSTNADER Investeringar Ångpanna Arbeten på lok Summa investeringar Övriga kostnader Oförutsett 10 % Summa övriga kostnader Indirekta kostnader Tillstånd, beräkningar, besiktningar Summa indirekta kostnader SUMMA FAKTISKA KOSTNADER PROJEKTETS FINANSIERING AGJ Alingsås Kommun Regionen Länsstyrelsen Summa investeringar Egen arbetsinsats Ej beräknad Ej beräknad Ej beräknad Detaljkalkyl kan översändas på begäran.

6 6 Dagsläget Arbetena med renoveringen av loket avstannade för ett 10-tal år sedan efter det att pannan lyfts ur och några reparationsförsök genomförts. Man konstaterade då att ytterligare ett antal mycket kraftiga ingrepp i pannan behövdes för att få denna godkänd. Även loket i övrigt krävde en stor arbetsinsats. I mitten av 2010 vändes blickarna på nytt mot loket efter ett antal års törnrosasömn. AGJ var då i ett snart akut behov av ytterligare ett driftsånglok för att upprätthålla museitrafiken. Tankarna fanns då på att istället för att försöka sig på att reparera den gamla pannan så skulle en ny panna tillverkas. Således projekterades en nytillverkning av panna enligt nu gällande normer men med den gamla pannan som mall. Ritningar fanns i våra arkiv. I och med detta får man en garanterat godkänd panna och man har ett fast pris på projektet. Pannan livslängd uppskattas då till minst 50 år. VGJ 31 panna i Anten 2011 Underlag samt offerter på en ny panna togs fram men kostnaden för denna kom att öka väsentligt under senare delen av 2011 då en reviderad offert begärdes in. Kostnaden för en ny panna hade då överstigit 2 miljoner kronor. Blickar riktades då återigen till befintlig panna för att utreda vilka delar på denna som skulle gå att återanvända. Efter en noggrann besiktning kunde konstateras att fyrboxdelen av pannan var möjlig att återanvända, dock med en reservation för livslängden innan nya åtgärder behöver genomföras. Denna uppskattades till mellan år om man sköter denna väl med vattenbehandling m.m. Dock dömdes själva rundpannan ut. En ny kalkyl togs fram som innefattade en helt ny rundpanna men kompletterat med behållande av den gamla fyrboxen och yttereldstaden. Kalkylen för en ny rundpanna med bibehållen fyrboxdel slutade på en betydligt lägre kostnad än för en helt nytillverkad panna. Föreningens arbetsinsats avseende det nya upplägget kom dock att öka. Utifrån detta har projektet fortskridit och är nu framme i finansieringsläget innan projektet kan starta upp. Verkstadsplats m.m. finns.

7 7 Arbetet på resterande del av loket, d.v.s. ramverk, hjul, lager m.m. är tänkt att utföras i egen verkstad med egen personal. Vissa arbetet t ex omfattande blästring och rengöring bör dock se av extern firma. Interiör från AGJ verkstad i Anten Tillbakablick VGJ 31 i Sollebrunn 1968.