Examensarbete. 15 högskolepoäng. Teknik i förskolan. Förskollärare om teknik i förskola. Technology in pre-school

Transkript

1 Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Teknik i förskolan Förskollärare om teknik i förskola Technology in pre-school Pre-school teachers about technology in pre-school Anna Johnsson Lärarexamen 210hp Barndoms- och Ungdomsvetenskap Examinator: Kyriaki Doumas Handledare: Annika Åkerblom

2 2 Anna Johnsson

3 Sammanfattning I detta examensarbete ville jag studera pedagogernas syn på teknik i förskolan. Tekniken behöver belysas och synliggöras i vardagen för att kunna skapa en grundförståelse för vad lärandet av teknik innebär. Syftet med denna studie var att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Vad, hur och varför arbetar man med teknik i förskolan? Denna studie fokuserar på förskolans arbete med läroplanens innehållsaspekter om teknik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och bearbetning av respondenternas resonemang framkom det att flertalet uppfattade teknik i förskolan som svårt och komplicerat. Med det menas att det framkom en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför utförandet av teknik i verksamheten. Samtliga respondenter ansåg att de behövde utbildningar, material och mer kompetens i teknikämnet för att kunna erbjuda barnen en lärorik teknikundervisning. Teknik har inte varit särskilt framlyft i förskolans verksamhet. Teknik har alltid haft en plats i förskolans läroplan men det var först 2010 när läroplanen för förskolan reviderade som teknikämnet lyftes. Med denna studie vill jag öka pedagogers medvetande och förståelse för teknik i förskolan. Jag vill att fler pedagoger ska få ett större intresse för tekniken så att det synliggörs mer på förskolor runt om i landet. Teknik är vår framtid. Nyckelord Teknik Förskola Pedagog Medvetenhet Läroplan 3

4 Förord Varför är jag intresserad av pedagogernas medvetenhet om teknik i förskolan? Jo, för att det som framförallt behövs i diskussionen kring förskolans verksamhetsutveckling, kring barns lärande och utveckling, är pedagogerna i förskolan. Barn är nyfikna och har en vilja att försöka förstå saker och ting och hur ska de kunna förstå när pedagogerna inte är medvetna om vad och hur de ska lära ut? Jag vill tacka de pedagoger som valde att ställa upp i min studie, utan dem hade inte min studie varit möjlig. Jag har lärt mig en hel del under arbetes gång och tycker att det har varit intressant och lärorikt att möta alla dessa erfarna och oerfarna pedagoger. Jag vill även tacka mina handledare Lotta Nyrén och Annika Åkerblom som guidat mig genom hela arbetet. Jag vill även passa på att tacka min familj och mina vänner som har varit ett stort stöd för mig och pushat mig i alla lägen. Malmö Anna Johnsson 4

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Frågeställning Teoretisk bakgrund Teknik i förskolan och skolans styrdokument Historik kring teknik? Artefakter På vilket sätt anser forskarna att pedagoger ska arbeta med teknik i förskolan Varför arbetar vi med teknik i förskolan? Teknikens didaktik och didaktiska forskning i förskolan Teknik som begrepp Teknik som kunskapsområde Teknik som digitala hjälpmedel Hur tror forskare att barn uppfattar teknik i förskolan? Pedagogers förhållningssätt till teknik i förskolan Miljö och teknik Jämnställdhet mellan flickor och pojkar Metod Metodval Urvalsgrupp Genomförande

6 3.4 Forskningsetiska överväganden Resultat Att vara medveten om teknik i vardagen Hur beskriver pedagoger teknik i förskolan? Varför arbetar pedagoger med teknik i förskolan? Teknik som begrepp Teknik som digitala hjälpmedel Barn och teknik Miljö och teknik Flickor, pojkar och teknik Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Vad? Hur? Varför? Slutord Referenslista Bilaga

7 1. Inledning Vårt samhälle är uppbyggt med hjälp av olika tekniska hjälpmedel och genomsyrar de flesta mänskliga verksamheter. Barn möter dagligen olika former av teknik. I dagens industrialiserade och moderna samhälle tycks tekniken ha fått en ännu större roll än tidigare, men vad är teknik och hur skall kunskapsområdet teknik beskrivas? Hur påverkas vi av tekniken och på vilket sätt kan vi påverka den tekniska utvecklingen? Med intresse för teknik i förskolan så riktar jag denna studie och mitt fokus på hur pedagoger i förskolan kan definiera innehållsaspekten i teknik. Utifrån pedagogers erfarenheter så är uppfattningen om att en stor del av yrkesverksamma pedagoger har olika uppfattningar om vad teknik är. Många förknippar teknik som kunskapsområde med eltekniska prylar såsom dator, mobil och tv. De flesta pedagoger anser att teknikämnet i förskolan är avancerat, komplicerat och de vet inte riktigt hur de ska hantera det (Bjurulf & Svensson, 2011). Teknik som kunskapsområde är ett av förskolans uppdrag som ska införlivas i verksamheten av pedagogerna, men trotts det så har en stor del pedagoger lite, eller ingen utbildning i teknik (Bjurulf, 2011). Läroplanen för förskolan reviderades år 2010 där förskollärarens pedagogiska ansvar förtydligades samt teknik som kunskapsområde skrevs fram med ökad tydlighet. Förskolan strävar bland annat efter att barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar (Lpfö 98/10). Än så länge så ingår inte tekniken i förskollärarutbildningen och frågan är då hur nyexaminerade pedagoger ska kunna få en uppfattning om vad teknik i förskolan innehåller? Hur ska pedagogerna som inte har tillräckliga kunskaper i teknikämnet lära ut det till barnen? Pedagogernas uppdrag blir nästintill omöjligt om de ska få barnen att förstå något som de kanske själva inte förstår. Därför vill jag undersöka hur medvetna pedagoger i förskolan är om teknik, om hur de uppfattar teknik som begrepp och hur de arbetar med teknik i verksamheten ute i förskolorna. Min förhoppning är att min undersökning bidrar med idéer och perspektiv som kan utgöra underlag när teknikundervisningen skall planeras och att det leder till ett ökat engagemang för pedagoger när de arbetar med teknik som kunskapsområde i förskolan. 7

8 1. 1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vilken medvetenhet som yrkesverksamma pedagoger i förskolan har i teknikämnet och på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt till läroplanen för förskolan. Jag kommer undersöka hur pedagoger i förskolan uppfattar och förhåller sig till teknik som kunskapsämne i förhållande till vad forskare och läroplanen anser att man ska/borde göra samt hur pedagogerna praktiskt arbetar i förhållande till barns lärande i teknik i verksamheten. Följande frågeställning utgjorde utgångspunkt för min undersökning med fokusering på teknik Frågeställning: Hur uppfattar yrkesverksamma pedagoger i förskolan teknik som kunskapsområde utifrån de didaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför?. 8

9 2 Teoretisk bakgrund I det här avsnittet förklarar jag om vad forskare anser om teknikens innehåll, teknik som begrepp samt om teknik i förskolan. En av utgångspunkterna för mitt arbete handlar om de grundläggande ämnesdidaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? Dessa frågor ramar in didaktiska övervägande när det gäller visst innehåll och det är frågor som pedagoger ska kunna diskutera och problematisera i olika sammanhang. 2.1 Teknik i förskolans och skolans styrdokument En del av mina respondenter och de flesta pedagoger i förskolor runt om i landet gjorde sin utbildning och började arbeta innan läroplanen trädde i kraft. När läroplanen först kom år 1998 så var det svårt för en del pedagoger att ta läroplanen och dess innehållsaspekter till sig. Tidigare måldokument bestod mestadels av råd och anvisningar och när läroplanen kom blev det mer fokus på lärande och kunskaper än tidigare (Thulin, 2006). Inledningen till förskolans läroplan tar upp betydelsen av att pedagogerna är välutbildade och har möjligheter till kompetensutveckling och annat stöd som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sitt arbete. Innehållsaspekterna i förskolans läroplan har fått en framskjuten plats, olika innehållsaspekter preciseras och lyfts fram. Pramling (2003) betonar att verksamheten ska innehålla samtliga innehållsaspekter och dessutom ge barn tillfälle att uttrycka sina tankar och upplevelser på olika sätt. De ska integreras i ett sammanhang, till exempel i ett tema. Med en bestämd aspekt blir föremålet för riktad uppmärksamhet i syfte att utveckla barns förståelse och förmågor (Thulin, 2006). 9

10 En innehållsaspekt som lyfts fram i läroplanen är tekniken. När man ska utläsa vad och hur man ska arbeta med teknik i förskolan kan det vara svårt att tyda de olika strävansmålen. Innehållsaspekterna är inte tillräckligt tydliga i läroplanen. Genom att läsa strävansmålen får du ingen större inblick i vad det egentligen betyder. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Vad betyder strävandmålen ovan? Kan man se på vilket sätt man ska arbeta med tekniken i förskolan? Det är inte så lätt att tyda och att sätta sig in i innehållsaspekterna och förstå hur man ska gå till väga. Vad menas med att man ska arbeta med olika tekniker? Vilka tekniker menar dem? Det står inte förklarat och utformat på vilket sätt och hur man ska göra för att uppnå strävansmålen. Läroplanen är ganska så otydligt skriven och endast genom att läsa de olika strävansmålen får man ingen tydlig bild av hur man ska praktisera det, på så sätt kan vi se att förskolor arbetar ganska så olika beroende på hur de uppfattar läroplanen. Det kräver nästan att redan ha en inblick i tekniken, erfarenhet eller att gått någon utbildning i teknik för att du ska kunna tyda strävansmålen och för att veta hur du som pedagog ska gå till väga. Förskollärare ansvarar för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen: Stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. Arbetslaget ska: Utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik. Ge barnen möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. 10

11 På vilket sätt ska pedagogerna kunna stimulera barnen och utmana dem i teknik? Hur ska arbetslaget klara av att ge barnen en förståelse för tekniken när det själva inte har någon aning om hur de ska gå till väga? Kunskap rörande läroplanens innehållsaspekter har visat sig vara betydelsefull för undervisnigen av förskolebarn som av äldre barn i andra delar av utbildningssystemet (Thulin, 2006). I läroplanen för förskolan kan vi läsa att vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt och att vuxna är viktiga som förebilder. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas samt att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Arbetslaget i förskolan ska även stimulera barnens fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande, samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Läroplanen för skolan säger; Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. I styrdokumenten för den obligatoriska skolan (Skolverket, 1994/2000) står det som medborgare i ett modernt samhälle behöver man en grundläggande teknisk kompetens, som man dessutom ständigt måste kunna utvidga och anpassa. I denna kompetens ingår såväl kunskap om den tekniska utvecklingens roll i ett historiskt perspektiv som viss vana att reflektera över och praktiskt lösa tekniska problem. 11

12 2.2 Historik kring teknik Vad? är frågan som handlar om det som kännetecknar det aktuella ämnet, teoretiska perspektiv och utgångspunkter, samt om innehållet i kunskapsämnet. Teknik finns överallt i vår vardag och är något som alla människor kommer i kontakt med (Svensson, 2011). Enligt Sundin (2006) och Svensson (2011) så har teknik funnits i alla tider, så långt vi kan se tillbaka, men vi kan inte säga exakt när, hur och varför historien började om människan och tekniken. Vi vet inte när våra förfäder började använda sig av hjälpmedel och redskap. En av de första tekniska hjälpmedel var kanske en trädgren eller en sten som de försökte slå ner frukt med i höga träd, eller som de kanske rotade i jorden med efter ätbara rötter. Vi kan bara spekulera om hur det var. Svensson har i sin avhandling poängterat att det tidigt handlade det om att människan tog hjälp av enkla redskap för att utvidga fysiska och mentala förmågor (Sundin, 2006, Svensson, 2011). Ginners och Mattsson (1996) anser att teknik är allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process (Ginner & Mattsson, 1996). Siraj-Blatchford och MacLeod-Brudenell (1999) påstår att alla människor använder sig av vetenskap och teknik. De menar att vi försöker hitta lösningar på saker som vi upplever, som vi undersöker och prövar oss fram (Siraj-Blatchford & MacLeod- Brudenell, 1999). 2.3 Artefakter Teknik innehåller ett dagligt samspel med olika artefakter, saker som människan konstruerat. Hur fungerar artefakter och varför fungerar de som de gör? Komponenter som stol, verktyg som exempelvis gaffel, penna, tandborste, dörr och så vidare är exempel på artefakter som man vanligtvis använder dagligen. Bjurulf (2011) anser i sin 12

13 forskning att det är viktigt som pedagog att låta barnen ha en bestämmanderätt och tillsammans med pedagogerna bestämma hur de ska arbeta med ämnesinnehållet för att vi ska kunna få engagerade och aktiva barn i processen. De olika lärprocesserna och undervisningarna ska utgå från läroplanernas syften, där det centrala innehållet används som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Genom att ge barnen upplevelser så att teknikens artefakter sätts i ett sammanhang, har de lättare att ta till sig informationen och få en förståelse för vad det betyder. Att arbeta med artefakter som barnen för tillfället är sysselsatta och intresserade av kan leda till att barnen utvecklar sitt intresse för teknik och vill vara med och påverka utvecklingen i en positiv riktning (Bjurulf, 2011). 2.4 På vilket sätt anser forskarna att pedagoger ska arbeta med teknik i förskolan? Frågan Hur? avser hur innehållet i kunskapsämnet ska presenteras så att det främjar lärandet. Det handlar om val av material, metodiska övervägande och frågeställningar. Tidigare forskning pekar på att om man arbeta med artefakter som finns i barnens vardag, exempelvis föremål på saker som barnen leker med eller husgeråd av olika slag får man engagerade barn som lättare kan se ett sammanhang med det som de upplever. För att detta ska fungera behöver man låta barnen använda sin kreativitet och fantasi och låta dem studera hur saker är uppbyggda och fungerar. Barnen ska själva vara med och reflektera över funktioner och skapa sina egna konstruktioner. Som pedagog är det viktigt att erbjuda barnen olika typer av material som barnen kan använda i sina undersökningar. Som pedagog ska du även arbeta mycket med ord och begrepp så att barnen lättare kan koppla samman det med sakers funktioner och få en förståelse för vad det betyder. När barnen upplever att de kan sätta saker i ett sammanhang utvecklar de sitt intresse för teknik. Därigenom kan barnen utvecklas till att de senare i livet vill vara med och påverka samhällsutvecklingen i en positiv riktning. Forskningen visar att det 13

14 finns fördelar med att organisera undervisningen på detta sätt, så att barnen/eleverna får möjligheter att utveckla flera olika förmågor inom ramen för ett och samma undervisningsprojekt. Samtidigt finns det ytterligare en fördel med att utveckla andra förmågor som språket och matematiken, som man lätt kan kombinera i en sådan lärprocess/undervisning (Bjurulf, 2011). 2.5 Varför arbetar vi med teknik i förskolan? Frågan Varför? handlar om kunskapsämnets berättigande som undervisningsämne. Tekniska lösningar har i alla tider varit betydelsefulla för människan och för samhällers utveckling. Drivkrafterna bakom teknikutvecklingen har ofta varit en strävan att lösa problem och uppfylla mänskliga behov. I vår tid ställs allt högre krav på tekniskt kunnande i vardags- och arbetslivet och många av dagens samhällsfrågor och politiska beslut rymmer inslag av teknik. För att förstå teknikens roll för individen, samhället och naturen behöver den teknik som omger oss göras synlig och begriplig Skolverket 2011 Citatet belyser vad det är teknikundervisningar i skolan och lärande i förskolan ska handla om. Teknik har i alla tider, så långt man kan se tillbaka i tiden, funnits och utvecklats för att förbättra livsvillkoren som är i ständig förändring. För att främja kreativiteten och intresset för att utveckla lösningar på problem så krävs det att man börjar arbeta med tekniken i tidig ålder. Sverige är högt rankade på den globaliserade marknaden. För att vi ska behålla den platsen så behövs det fler välutbildade människor i bland annat teknik. Om man kan fånga barnens intresse för teknik och problemlösning så kan det leda till att barnen senare i vuxenvärlden bli välutbildade människor med innovativa idéer med goda problemlösningsförmågor. Därför krävs det att man redan i 14

15 förskolan introducerar tekniken för att väcka ett intresse hos barnen. Bjurulf (2011) poängterar att om vi lyfter tekniken i förskolan och fånga barnens intresse, så kan det påverka teknikutvecklingen i ett komplext och tekniskt samhälle. Forskningen visar på om att barnen inte får möjligheter att möta tekniken i förskolan eller skolan, visar det sig en negativ utveckling och då lär de sakna komptens inom teknikområdet och kommer ha svårt att se samband. För att kunna navigera behöver vi kunskaper i teknik. Forskningen visar att vi lever i en ständig teknikintensiv förändring. Vi måste utvecklas för att förändra och förbättra livsvillkoren. Forskningen visar att arbetet med tekniken i förskolan stimuleras barnens kreativiteter, eftersom det finns olika lösningar på samma problemområde. Barnen blir som resurser för varandra genom att jämföra olika lösningar samt att de bidrar med egna kunskaper för att utveckla varandras idéer. Enligt Dewey stimuleras lärandet av att barn/elever får möjlighet att arbeta med uppgifter som kräver samarbete, kommunikation och samarbete är nödvändigt (Bjurulf, 2011). 2.6 Teknikens didaktik och didaktisk forskning i förskolan Svensson anser att de grundläggande ämnesdidaktiska frågorna vad, hur och varför ramar in didaktiska övervägande när det gäller visst innehåll och det är frågor som pedagoger ska kunna diskutera och problematisera i olika sammanhang (Svensson, 2011). Teknik som kunskapsområde skiljer sig lite från de andra ämnena som exempelvis matematik och naturvetenskap. I teknikämnet handlar det om att lösa ett och samma problem på ett eller annat sätt och det finns det sällan ett rätt eller fel på hur man ska lösa problemet. Det finns alltid olika lösningar på samma uppgift och det är det som kännetecknar teknik som kunskapsämne (Ginner & Mattsson, 1996). Det finns olika teorier om förskolebarn och deras lärande, men de flesta teorier tycks vara överrens om att barn lär sig genom att vara aktiva. Fröbel- och Montessori-pedagogiken är två olika teorier som handlar om inre verksamhetsdrift. High/Scope-teorin handlar om att barn blir aktiva genom att man anpassar olika verksamheter efter barnens utvecklingsnivåer 15

16 samt har en struktur där barn blir aktiva. Reggio Emilia- och Dialog-pedagogikens teorier handlar om när aktiviteten uppstår i samspelet och interaktionen med omvärlden. Det finns en hel del likheter med alla dessa teorier och de lappar över varandra en del. Reggio Emilia och Dialog-pedagogiken har liknande teorier som Montessoripedagogiken. Teorierna bygger på att barnet strävar efter att utveckla sig själv, där pedagogen ska finnas med som ett stöd för barnet i olika funderingar. Pedagogen ska vara medforskande och helst inte ge färdiga svar på frågor till barnen, pedagogen ska vara en hjälpande hand. Dock så är Reggio Emilia den enda teorin som inte är grundat på något stadietänkande. Synen på barns lärande i Reggio Emilia teorin ligger så nära en demokratiprocess som man kan komma. Barn ses inte som behövande, utan som individer med rättigheter att vara delaktiga i sitt eget liv och sitt eget lärande, vilket också speglas i vår läroplan för förskolan. Det som skiljer de olika teorierna är deras olika riktningar och innehåll i verksamheten (Pramling-Samuelsson & Asplund- Carlsson, 2003). 2.7 Teknik som begrepp Lundström och Dahlqvist-Pettersson anser att begreppet teknik är svårt att sätta fingret på, då teknik sträcker sig över ett stort område som innehåller in princip allt. Begreppet teknik innebär att undersöka en aktivitet. Det innebär att ta reda på hur något fungerar eller är konstruerat (Artikel 2, 2012). En del forskare har i sina avhandlingar skrivit om att teknik är ett begrepp vars innebörd varierar i relation till den tid människan befinner sig i (Svensson, 2011). I nationalencyklopedin (2012) så beskriver de begreppet teknik genom att system av avancerade produktions-och utvinningsmetoder som i hög grad bygger på omvandling och utnyttjande av naturens energiresurser och i mindre grad på fysisk mänsklig kraft. Denna beskrivning antyder att ordets betydelse är omfattande och att det finns svårigheter att avgränsa och på ett entydigt sätt beskriva innebörden av teknik. 16

17 2.8 Teknik som kunskapsämne Teknikämnet är en del av kursplanen och ska lyftas fram och undervisas. Vad Svensson menar så är teknikämnet är inte tillräckligt tydligt runt om i landet. Många skolor har bakat in teknikämnet i andra ämnen som SO-, NO-, slöjd och matematik. Svensson anser att det kan vara bra om man kan knyter samman ämnen så det får en helhet, men tekniken behöver även sin egen plats (Svensson, 2011). Lärarförbundet har gjort en undersökning i naturorienterade- och i teknikämnen och sett att det är en stor brist på behöriga lärare till att undervisa i de ämnena. Det är inte många lärarstudenter som utexamineras med inriktning på no- eller teknikämnena. Barnen/Eleverna riskerar nu att få sämre kunskaper (Artikel 1, 2012). Svensson menar att fler pedagoger bör fördjupa sig i ämnet teknik och få mer kunskaper. Förskolorna och skolorna skulle kunna erbjuda fler av sina pedagoger olika kurser i teknik för att få kompetenta lärare och att teknikundervisningarna skulle kunna ge barnen/eleverna goda förutsättningar att utveckla kunskaper inom teknikämnet. I läroplanen för skolan så står det att skolan ska ansvara för att varje elev efter att ha gått grundskola kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Teknik är ett stort område som finns runt om dig i vardagen hela tiden. Svensson anser att många skolor bör ändra sitt arbetssätt för att avgränsa teknikämnet. Det bör arbetas fram tydliga kunskapskrav och mål för ämnet för att synliggöra tekniken och göra den intressant för barnen (Svensson, 2011). 2.9 Teknik som digitala hjälpmedel Teknik är en nödvändig del av mänsklig kultur. Tidigare forskning har visat på ett samband mellan teknik och pedagogiska metoder, särskilt med tanke på de flexibla möjligheter som den digitala tekniken ger oss idag. Vi förhåller oss till tekniken men har svårt att specificera sig om vad teknik är och hur vi använder oss av den när det blir till vardagliga rutiner (Edelbring, 2012). Redan på 1980-talet var forskare mycket intresserade av digital teknik och försökte få en förståelse för alla dess perspektiv. Forskare markerade nya aspekter och undersökte tekniken i sig och dess användning. 17

18 Uppfinnaren Thomas Edison förväntade filmen att revolutionera utbildning och att ersätta läroböcker uttalade sig Thomas Edison om tekniken: I think that the film is intended to revolutionize our educational system and that in a few years it will replace virtually, if not entirely, the use of textbooks Thomas Edison Thomas Edison menade att filmen skulle vara avsedd att revolutionera vårt pedagogiska system och inom några år så kom det att ersätta i stort sett, om inte helt, användningen av läroböcker. Den digitala tekniken är nya metoder som dyker upp mer och mer i undervisningar och i lärandeprocesser runt om i förskolor och skolor. För bara några år sedan var det otänkbart att de aktuella trenderna som digitala tekniker skulle vara hjälpmedel och som skulle möjliggöra lärandet för barnen. Med den digitala tekniken innebär det nya möjligheter att berika traditionella medier, men också förändra hur vi förhåller oss till media och annan teknik i undervisningen (Edelbring, 2012). Svensson skriver i sin avhandling att i vardagssammanhang förekommer ofta beskrivningar av teknik som artefakter, saker som människan konstruerat, men mestadels är det de betydelsefulla artefakterna som nämn, det vill säga datorn, mobiltelefonen och tv:n (Svensson, 2011). På många områden har digitaliseringen börjat exkludera människor genom att traditionella analoga vägar successivt avvecklas. Den digitala världen omfattar inte bara datorer, skrivplattor och smartphones, den digitala världen är på väg att omfatta allt. Pedagogiska metoder med teknik är annorlunda än med teknikanvändningen i vardagen eftersom de olika metoderna har olika mål. Det lär dock bli en utmaning för pedagogerna, framförallt för de äldre pedagogerna som inte är uppvuxna i den digitala världen. Den digitala tekniken bör bli till en naturlig del av pedagogens vardag. (Edelbring, 2012). Teknik trycks in i alla material och skapar möjligheter och måhända problem som vi inte ser än. Det är en hastig utveckling. Teknik handla mycket om idéer om hur man skaffar sig överblick om förmågan att se flöden när skoldebatten mestadels handlar om datorer och mobiltelefoner (Artikel 2, 2012:30). 18

19 2.10 Hur tror forskare att barn uppfattar teknik i förskolan? Det finns olika uppfattningar om vad teknik är, i andra studier kan man läsa att barn och ungdomar ofta beskriver teknik som något modernt eller högteknologiskt (Svensson, 2011). Enligt forskarna Mattsson och Åkesson (1987) så påverkas små barn av olika teknikaktiviteter och de får en större förståelse på hur saker och ting är uppbyggt och fungerar. Barn kommer dagligen i kontakt med teknik men är oftast omedvetna om det. De påstår att om barnen kommer i kontakt med tekniken så tidigt som möjligt och om pedagogerna aktivt uppmuntrar tekniken så utvecklar barnen en positiv inställning till tekniken och med deras nyfikenhet ökar även deras intresse för teknik. Svensson är samtyckande och anser att teknik är en omfattande företeelse som behöver tydliggöras relativt i de sammanhang som den förekommer (Svensson, 2011). Mattsson och Åkesson (1987) menar att barnen som ständigt möter tekniken och får tekniken synliggjord kommer att få en lättare förståelse på hur teknik används och fungerar. Tidigare forskning visar att genom att ge barnen upplevelser så att teknikens artefakter sätts i ett sammanhang, har de lättare att ta till sig informationen och få en förståelse för vad det betyder. Att arbeta med artefakter som barnen för tillfället är sysselsatta och intresserade av kan leda till att barnen utvecklar sitt intresse för teknik och vill vara med och påverka utvecklingen i en positiv riktning (Bjurulf, 2011). Det är viktigt att den pedagogiska miljön inbjuder till meningsfull undervisning då barnen känner att det blir lustfyllt och utvecklar sitt kunnande samt att de ser ett samband mellan tekniken och samhället. I Svenssons avhandling skriver hon om forskaren Latour som poängterar att det inte går att separera samhället och tekniken, de är sammanflätade (Svensson, 2011). Mattsson och Åkesson (1987) anser att om barnen får en positiv inställning till tekniken så lär de sedan få en lättare förståelse för tekniken i grundskola och i gymnasieåldern. Siraj-Blatchford och MacLeod-Brudenell (1999) skriver om barns perspektiv. I deras avhandling har de kommit fram till att om vi uppmuntrar små barn till att växa upp för att bli bra på tekniken, så måste vi börja försöka se på världen med barnens ögon. Vi får helt enkelt ta på oss andra typ av glasögon för att se andra perspektiv, i detta fall barnens perspektiv. Där genom kan vi supporta barnen i deras förfrågningar och projekt. 19

20 Om vi vuxna visar barnen våra kunskaper och ger dem den support de behöver så kan de lära sig så mycket mera. De kan blicka framåt för att så småningom kunna klara sig på egen hand Pedagogers förhållningssätt till tekniken i förskolan Thulin (2006) har i sin avhandling kommit fram till att ett flertal studier visar att pedagogers förmåga att göra barn delaktiga i ett sammanhang är beroende av den vuxnes eget medvetande och sin syn på barn, kunskap och lärande. Den vuxnes förhållningssätt och medvetenhet kan vara avgörande för barnets lärande. Mötet mellan vuxna och barn bör utformas så det blir betydelsefullt för samspelet och den ömsesidighet i kommunikationen som skapas i en situation. Vad och hur pedagoger lär sig och hur de använder det som de lärt sig blir utgångspunkten för vad de kommer lära ut till barnen. Man skulle med Gibbons ord kunna säga att in a very real sence, what and how we learn depends very much on the company we keep Gibbons Pramling-Samuelsson och Sheridan (2003) poängterar att det är pedagogens ansvar att fånga och skapa situationer för lärandet. Den vuxnes roll i en lärandesituation är starkt betonat (Thulin 2006). Bjurulf (2011) beskriver att när man arbetar med barn är det viktigt att barnen tillsammans med pedagogerna bestämmer hur de ska arbeta med ämnesinnehållet för att vi ska kunna få engagerade och aktiva barn i processen (Bjurulf, 2011). Svensson betonar i sin avhandling att pedagogerna måste väcka barnens intresse och nyfikenhet att själva vilja undersöka och försöka förstå hur saker och ting fungerar. För att detta ska fungera så behöver pedagogerna kunskaper i teknik för att kunna agera 20

21 i olika situationer. Det handlar om kunskaper för att använda teknik men också kunskaper för att kunna orientera sig och fatta beslut om teknik (Svensson, 2011). I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) kan vi läsa att vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt, att vuxna är viktiga som förebilder. Pedagogerna måste vidga barnens vyer, ge dem kunskap så att barnen utvecklar en förståelse för tekniken (Svensson, 2011). Tidigare forskning visar att den fysiska miljön, olika rutiner, verksamhetens innehåll och barnen påverkar pedagogernas arbete. Bjurulf (2011) anser att pedagogerna och barnen tillsammans formar en miljö som är konstruktiv för lärandet, med relevant innehåll och stimulerande arbetsmetoder. Pedagogens förståelse av ett ämne påverkar hur han/hon undervisar i ämnet, både vad det gäller val av innehåll och hur innehållet behandlas, vilket i sin tur påverkar barnens lärande och uppfattningar av ämnet (Bjurulf, 2011). De aktiviteter som genomförs och det innehåll som väljs måste utgå från barns erfarenhetsvärld, men samtidigt måste utmaningar skapas i riktning mot ny möjlig utveckling (Thulin, 2006). Siraj-Blatchford och MacLeod- Brudenell (1999) har kommit fram till att pedagogers sätt att uttrycka sig spelar roll i barns tidiga lärprocess. Vid en situation då pedagogen kan vara stressad, av olika anledningar, kan pedagogen lätt bli irriterad när barnen ställer en massa frågor som de inte har kunskaper om och kan svara på. Margareta Donaldson (1992) har forskat en del om kommunikationen mellan barn och vuxen. Barnet lär sig ingenting vid en stressituation eftersom de inte får saker och ting förklarade på ett utformligt sätt. Barnet kan koppla sammanhanget till något helt annat, då barnet kan ställa frågor som gör den vuxne förvirrad. Det finns saker som kan vara varandras motsatser som barnet kan koppla samman. Saker som exempelvis betong som kan hittas i både flytande och fasta tillstånd. Barnet behöver ingående förklaringar och när de ställer en massa frågor är de redo att lära sig mer (Siraj-Blatchford och MacLeod-Brudenell, 1999) Miljö och teknik Ett flertal forskare lyfter fram att den pedagogiska miljön är viktig för barnens lärande. Resultaten av barnens lärande sker som en funktion mellan aktivitet och den pedagogiska miljön. För att barnen ska få en syn på lärande teknik har pedagogen till 21

22 uppgift att göra informationen tillgänglig på ett engagerande sätt (Mattsson & Åkesson, 1987, Edelbring, 2012). I läroplanen för förskolan betonas miljöns pedagogiska betydelse. Miljön ska vara utformad så att den stödjer och underlättar det pedagogiska arbetet samt så ska den locka barnen till lek, utmana och inspirera dem att utforska omvärlden. Utomhusmiljöerna är lika viktiga som förskolans innemiljöer. Barnen ska utmanas både i planerade utemiljöer samt i naturmiljöer, allt efter barnens behov (Skolverket, 2005) Jämnställdhet mellan flickor och pojkar Tidigare forskning pekar på att genus och jämnställdhet är aktuellt i alla tänkbara områden i Sverige. Men det är fortfarande mycket som står i vägen för reell jämnställdhet. Forskarna menar att man bör stanna och titta på orsakerna till dessa företeelser av maktperspektivet. I läroplanen för förskolan så står det skrivet att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller (Lpfö 98/10). Därför är det viktigt att stärka jämnställdhetsarbetet genom att aktivt arbeta med jämnställdhetsfrågor så att det integreras i den pedagogiska verksamheten. Som pedagog måste du ha pedagogisk skicklighet och ett förhållningssätt till barnen med lika värde. Forskning och erfarenhet visar att flickor och pojkar systematiskt behandlas olika i förskolan (Skolverket, 2005). Svensson skriver i sin avhandling att teknik som verksamhetsområde kan anses vara genus kodat, en del människor kopplar specifika artefakter till män. Teknikens teoretiska perspektiv synliggör inte enskilda individer, vilket innebär att genusaspekterna inte får något genomslag (Svensson, 2011). 22

23 3 Metod I det här avsnittet beskriver jag mitt val av metod och min undersökningsgrupp. Jag redovisar även planeringen och genomförandet av intervjuerna. 3.1 Metodval Eftersom syftet med studien var att undersöka på vilket sätt pedagogernas innehållsmässiga kompetens kan påverka deras uppdrag i förhållande till barns lärande samt hur de uppfattar och förhåller sig till teknik som kunskapsområde valde jag att basera min studie på intervjuer med pedagoger i förskolan. Intervjumetoden är anpassningsbar och följsam, då man som intervjuare kan gå in på djupet och ställa följdfrågor för att få svaren mer fördjupande och utvecklade (Stukát, 2005). När jag genomförde mina intervjuer fick jag möjlighet att lyssna på pedagogerna och utforma följdfrågor allt eftersom intervjun fortskred. Jag valde att ha en intervjuguide (bilaga 1) som underlag för mina frågor, men jag fick vara flexibel och anpassa frågorna efter informantens svar. Jag ansåg att intervjuer var lämpligast till min studie för att informanternas svar skulle kunna besvara min frågeställning. Syftet med intervjun var att få veta något om hur någon annan tänker om en viss fråga. Genom att ställa frågor till informanterna fick jag informanternas ord, tankar, insikter och synpunkter kring teknik som kunskapsämne, det gav mig möjligheter att få en djupare förståelse. 3.2 Urvalsgrupp Urvalet av de olika förskolorna där de intervjuade pedagogerna är verksamma gjordes slumpmässigt. Jag kontaktade 21 pedagoger för att få veta mer om deras förhållande till teknik som kunskapsämne, 10 pedagoger valde att ställa upp i min studie. De pedagoger som valde att inte ställda upp på min undersökning kände en stor osäkerhet kring teknik 23

24 som kunskapsämne. De pedagoger som jag intervjuade var nästan alla yrkesverksamma i förskolan, en utav dem arbetar numer i skolan och alla var i åldrarna mellan år. Jag valde att kontakta informanter med olika befattningar och studiebakgrund, såsom barnskötare och förskollärare för att få bredare bild av hur arbete med teknik som kunskapsområde kan se ut. Sedan läroplanen (Lpfö98/10) reviderades blev förskollärarens pedagogiska ansvar tydligare och förskolläraren har det övergripande ansvaret för att barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för teknik. Men även om förskolläraren har det övergripande ansvaret så ska arbetslaget tillsammans utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för teknik som kunskapsområde (Skolverket, 2010). Arbetet utförs i arbetslag, förskollärare samt barnskötare, två yrkesgrupper som kompletterar varandra med olika kompetenser och erfarenheter. Med läroplanen som bas arbetar man med barn i grupp och ser samtidigt till att varje enskilt barn får den stimulans som passar dess ålder, utveckling och erfarenhet. 3.3 Genomförande Sammanlagt deltog 10 respondenter i min studie, sju förskollärare och tre barnskötare, samtliga var kvinnor. Samtliga intervjuer skedde på pedagogernas respektive arbetsplatser för enskilda intervjuer i avsides rum. Sex av pedagogerna arbetade med barn i åldrarna 1-3år, tre arbetade med barn i åldrarna 4-5 år och en arbetade i skolklass årskurs 1. Intervjuerna genomfördes under cirka minuters tid. Som underlag till intervjuerna skapade jag en intervjuguide (se bilaga 1). När jag hade gjort alla mina intervjuer med pedagogerna så lyssnade jag av intervjuerna med hjälp av ljudupptagningar som jag gjort med min iphone. Därefter skrev jag ner vartenda ord som sades under intervjun. För att kunna göra en sammanställning av pedagogernas tankar och svar började jag med att läsa igenom samtliga intervjuer och dela upp varje intervju efter olika typer av kategorier. För att kunna urskilja de olika kategorierna färgmarkerade jag respondenternas intervjusvar och de svar som var snarlika hamnade under samma kategori. Sedan klippte jag ut varje svarsalternativ så jag kunde få en större överblick av hur många som svarat snarlikt. Varje svarsalternativ fick en egen färg. Därefter räknade jag ut hur många som var överrens och tyckte lika eller olika i de 24

25 olika kategorierna. På detta sätt blev det tydligare för mig hur svaren var fördelade. Utifrån dessa svar har jag sedan dragit mina slutsatser om pedagogernas resonemang kring olika innehåll, syften och arbetsätt om teknik i förskolan som presenteras i resultatkapitlet. 3.4 Forskningsetiska övervägande När jag genomförde mina intervjuer talade jag om för informanterna att uppgiftslämnarnas svar kom till att behandlas konfidentiellt. Jag använde mig av ljudupptagningar vid varje enskild intervju och informerade informanterna att jag var den enda som lyssna av de inspelade intervjuerna innan det sedan raderades. Jag fick ta del av deras allmänna handlingar, men de sekretessbelagda uppgifter såsom deras namn och vilken förskola de är verksamma på lovade jag att ha tystnadsplikt om, endast deras intervjusvar kom till och bli offentliga i min studie. Respondenten förståelse och tolkningar blir forsknings verktyget för forskaren. Med behandling av personuppgifter, all slags information, som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet, lagras på ett betryggande sätt. Lagen gäller även personuppgifter som framgår av bilder och ljud. Som intervjuare är det viktigt att vara en aktiv lyssnare och ha en maximal öppenhet för respondenten. Jag hamnade i en situation där en gruppintervju genomfördes. Med fokusgruppintervjuer frambringas mer spontana expressiva och emotionella uppfattningar än i den individuella intervjun. Även för att få fram olika uppfattningar i en fråga samt en rik samling synpunkter på det som är fokus för gruppen (Vetenskapsrådet, 1991). 25

26 4 Resultat De flesta av mina respondenter kopplar teknik till digitala tekniska hjälpmedel som datorn och mobiltelefonen men de kopplar även samman teknik som kunskapsämne med naturvetenskap och matematik. De flesta respondenter är även överrens om att teknik som begrepp är svårt att beskriva, vad är teknik och hur arbetar man med det? I detta avsnitt redovisas respondenternas resonemang kring olika innehåll, syften och arbetssätt samt om teknik som kunskapsämne i förskolan. 4.1 Att vara medveten om teknik i vardagen Hur säkra är pedagoger på sitt uppdrag i förskolan när det kommer till teknikämnet? En av respondenterna anser att många pedagoger är rädda för begreppet teknik och ser inte den vardagliga teknik de redan använder sig av. De flesta av mina respondenter känner en stor osäkerhet kring teknik i förskolan och vet inte hur de ska praktisera tekniken och använda den i olika situationer. Mina respondenter uppfattar teknik i förskolan olika, men de är överrens om att de handlar om problemlösning av olika slag. Det blir genast ett problem om pedagogerna i förskolan inte ser den vardagliga tekniken. Pedagogerna behöver praktisera tekniken och demonstrera tekniken för barnen så de lättare kan koppla det till ett sammanhang. Den ämnesdidaktiska frågan Vad? handlar om undervisningens innehåll inom kunskapsämnet teknik i förskolan. Vi har använt oss av teknik, men har svårt att sätta fingret på vad det är för oss och barnen Malin De flesta respondenterna beskriver innehållet och uppfattar att teknik är något som sker under dagliga rutiner men poängterar samtidigt att de inte är medvetna om allt som 26

27 teknik innefattar. Respondenten som jag citerat ovan uttrycker sig att de arbetat med teknik på hennes förskola, men samtidigt vet hon inte vad de har gjort, hon kan inte ge mig några exempel. Uppdraget som pedagog i förskolan är att sträva efter målen i läroplanen, men hur ska pedagogerna kunna lära barnen något som de själv inte förstår? Mina respondenter uttrycker sig om att teknik innehåller olika sätt att utföra saker och ting på. De har gett exempel på saker som de kopplar samman med teknik, exempelvis tända/släcka, konstruera, experimentera, mäta, forma och så vidare. Ett exempel på det är när barnen leker i byggen då de behöver en viss teknik att kunna bygga höga torn med klossar och annat material. Bygg, konstruera, hitta lösningar på problem. Det kan vara hur jag ska bygga ihop dessa legobitar för att det ska bli en bil. Det kan handla om magnetism, varför fastnar bara vissa saker på vissa saker? Anita Sex av mina respondenter pratar även om snickeriverkstaden, att det krävs viss sorts teknik för att bygga ihop saker och få de till att fungera på det sättet man vill, exempelvis om man bygger en bil, att man sedan kan köra med bilen. Fem av mina respondenter ser ett samband mellan teknik som kunskapsområde med naturvetenskap och matematiken. Två av mina respondenter flyttar ut tekniken utomhus och pratar om att baka kaka i sandlådan, om vilken sand man ska använda för att det ska bli en fast fin kaka. En del av respondenter har ganska så lika uppfattningar om vad och hur man arbetar med teknik i förskolan samtidigt som en del av respondenterna kan känna sig osäkra på vad som ingår i teknikämnet. Vi har börjat diskutera teknik i förskolan, men fortfarande är vi ganska så osäkra på vad och hur det är svårt att sätta fingret på vad det är. Vi är överrens om att det inte var helt lätt och lite med kött på benen hade inte varit fel. Men ibland handlar det om att våga och att se tekniken i vardagen Malin 27

28 Alla mina respondenter är överrens om att det behövs mera kunskaper om teknik i förskolan för hur man kan arbeta med tekniken och kunna ge barnen mer kunskap kring teknikämnet. Respondenterna pratar om inspiration och om att utveckla kompetenser i form av olika slags fortbildningar samt att de skulle behöva köpa in tekniska läromedel till förskolorna. En av respondenterna prata att det är ekonomiska resurser som är avgörande för ny kompetens. Digitala hjälpmedel såsom daton, Ipaden och så vidare är något som alla mina respondenter koppla samman med tekniken, fastän det inte finns tillgängligt i alla de förskolorna som jag besökte. 4.2 Hur beskriver pedagoger teknik i förskolan? Den ämnesdidaktiska frågan Hur? behandlar pedagogernas förutsättningar, metoder och arbetssätt för att arbeta med teknik i förskolan för att främja barns lärande. Man kan alltid ge barn de rätta begreppen i kombination med förenklade ord så blir det mer lättförståeligt Sarah Min respondent pratar om att som pedagog är det viktigt att se varje barn och dennes enskilda kompetenser. Hon menar att man får styra de olika lärprocesserna efter barnens tidigare erfarenheter och intressen. Om vi inte ser det enskilda barnets kompetenser så har vi som pedagoger svårt att ge det enskilda barnet en upplevelse där barnet känner att den faktiskt lär sig något. Om man som pedagog går på för hårt och inte tar till vara på barnets kompetens, så lär sig barnet ingenting. Jag skulle nog kunna få mer konkreta exempel på hur man kan arbeta med teknik i förskolan. Vi har bland annat gjort experiment med vatten då vi har jobbat med fast och 28

29 flytande form, sjunka och flyta. Fast jag vet i och för sig inte om detta är mer kemi än teknik? Anita I detta resonemang kan jag se en tydlighet om osäkerhet kring teknik som kunskapsämne i förskolan. Hon har gjort en del experiment med vet inte om hon kan koppla ihop det med tekniken. Om inte hon vet, hur ska barnen då veta? Min respondent berättar för mig om ett experiment de gjorde. De hade nyligen pratat om vulkaner och ville demonstrera ett vulkanutbrott för barnen. Tillsammans med barnen skapade de en vulkan utav lera. För att kunna få vulkanen att få ett utbrott var de tvungna att blanda material som bland annat innehöll diskmedel och bakpulver. Sedan hällde de ner vätskan i vulkanen som sedan började bubbla och se ut som lava som tog sig upp ur vulkan-hålet och rann ner längs vulkanens väggar. När hon berättade det för mig var hon dock osäker på om det var med kemi än teknik. Om vi som pedagoger är osäkra, vilka signaler sänder vi då till barnen? 4.3 Varför arbetar pedagoger med teknik i förskolan? Arbetar pedagogerna med teknik i förskolan endast för att det ingår i vårt uppdrag? Den ämnesdidaktiska frågan Varför? Behandlar i detta arbete det generella syftet med teknik verksamhet i förskolan utifrån respondenternas synsätt. En av respondenterna resonerar såhär: All kunskap är viktig så länge den utgår ifrån lustfylldhet och barnens intressevärld Sarah 29

30 Mina respondenter har lite svårt att uttrycka sig om varför man arbetar med teknik i förskolan. Två respondenter nämner läroplanen och dess strävansmål, om att det ingår i vårt uppdrag som pedagog, men har ändå svårt att förklara varför vi bör arbeta med tekniken. Respondenten som citerade här ovan pratar om att all kunskap är viktig. Men när jag ställer frågan om varför tekniken är viktig i förskolan så har hon svårt att besvara den frågan. Hon svarar med att ju mer de lär sig i förskolan, fler fördelar får de när de börjar i skolan. En annan av mina respondenter uttrycker sig såhär: Eftersom barnen stöter på olika tekniker i vardagen så bör vi börja arbeta med olika teknik-lärprocesser redan i förskolan så att barnen lär sig känna igen olika begrepp och koppla samman dem med olika händelser eller saker. Med det så får de en större förståelse för sakers funktion Susanne Pedagog jag citerat ovan är erfaren och vet vad hon pratar om. Hon ger mig klara besked på varför hon anser man ska arbeta med teknik redan i förskolan. Hon poängterar att man bör introducera tekniken i tidig ålder så lär sig barnet att känna igen begrepp och koppla det samman med olika saker och händelser. Hon pratar om att barnen behöver finna svar på sina frågeställningar för att utvecklas och få kunskaper och du som pedagog måste finnas med där som en hjälpande hand redan i tidig ålder. 4.4 Teknik som begrepp De flesta respondenter är överrens om att teknik som begrepp är inte lätt att sätta fingret på. Det är svårt att beskriva vad teknik är och vad det innehåller samt så känner de en stor osäkerhet kring begreppet teknik. 30

31 Teknik som begrepp, det är svårt, det går liksom in i vartannat fysik och matematik med konstruktion. Teknik för mig är att finna svar på frågeställningar som hur det fungerar, prova och upptäcka. Till exempel, hur blir vattnet varmt i vattenkokaren? Malin Alla 10 respondenter är samtyckande och uppfattar begreppet teknik som en undersökande aktivitet av hur något fungerar och/eller är konstruerat. Detta kan innefatta att undersöka hur artefakter fungerar och varför de fungerar som de gör. Sju av respondenterna anser även att teknik som begrepp innefattar olika fenomen som att flyta/sjunka, fylla och ösa, där de har gett exempel på det i vattenleken då de testar på vad som händer när de släpper ner en sten och en frigolitbit. Vilken sjunker och vilken flyter. En av respondenterna menar att teknik blir på så sätt en naturlig del av verksamheten. Hon menar att tekniken finns överallt och att som pedagog arbetar man med tekniken på många olika sätt i förskolan. Hon anser att man behöver synliggöra tekniken för sig själv som pedagog och på så sätt synliggöra det för barnen och verksamheten. Alla respondenterna anser att teknik är ett stort område som finns runt om oss i vardagen hela tiden. En del anser att förskolorna och skolorna skulle kunna erbjuda sina lärare olika kurser i teknik för att få fler kompetenta lärare och att teknikundervisningarna skulle kunna ge barnen och eleverna goda förutsättningar att utveckla kunskaper inom teknikämnet. Teknik kopplar jag ihop med NO och matematik. På vår skola har vi bakat in ämnena Teknik och NO med varandra. Vi arbetar mycket med NO och därigenom kommer tekniken automatiskt in. Vi har ingen speciell lektion om teknik uppskriven i vårt schema Camilla Med detta citat kan man läsa att läroplanen och strävansmålen kan vara svåra att tyda. De flesta av respondenterna anser att fler pedagoger bör fördjupa sig i ämnet teknik och få mer kunskaper. Varför är det så många pedagoger som har svårigheter att tyda 31