Ur Olles synvinkel - en rapport från riksdagen

Transkript

1 Ur Olles synvinkel - en rapport från riksdagen N U M M E R Skatteavtal - Viktiga för Sverige Telefon: E-post: olle.felten@riksdagen.se Rapporterna haglar tätt om hur olika företeelser inom politikens område sköts alltmer illa. Det handlar om allt från brutna vallöften och obegripliga kovändningar i den politiska färdriktningen till en kraftigt urholkad kvalitet i den offentliga tjänsteproduktionen, inte minst inom välfärdsområdet. Försvaret, sjukvården, hemtjänsten, brandförsvaret, skolan, ja överallt hörs varningsklockorna ringa för sämre och dyrare tjänster från den skattefinansierade sektorn. Det är illavarslande. Den senaste bredsidan mot regeringens bristande kompetens var Riksrevisionens Årliga rapport 2015, som lades fram för någon vecka sedan. En del av den övergripande kritiken sammanfattas med följande mening: Regeringens styrning behöver fortsätta att utvecklas för att statsförvaltningen skall nå en högre effektivitet. Man behöver inte vara raketforskare för att inse att det finns en del problem att brottas med. För en tid sedan fästes min uppmärksamhet på en företeelse som jag tidigare inte ens visste om att den existerade. En sorts doldis i den politiska bakgrunden, som ändå har stor betydelse för allt det som nämns ovan, och mycket annat. Våra liv präglas mer och mer av internationella kontakter och vi åker utomlands på semester som aldrig förr. Vi handlar varor, såväl mat som annat, från världens alla hörn, köper bostäder runt om i världen och förväntar oss en hög grad av avancerade välfärdstjänster. Däremot ägnar vi kanske inte våra tankar åt hur alla dessa möjligheter skapas och vilka verksamheter och företeelser som möjliggör vårt tämligen vidlyftiga levnadssätt. Att det är exportindustrin och innovationer med världen som marknad som gör att Sverige kan bygga och bevara den svenska välfärden är en alltför lite ventilerad företeelse. Sverige och den välfärd vi vant oss vid måste understödjas av en stor och aktiv exportindustri. För att det skall vara möjligt måste vi bygga och underhålla en väl genomtänkt politik som ger industrin de förutsättningar de behöver för att lyckas. Om man tittar lite bakåt, så ser vi en dyster bild av hur villkoren för exportindustrin har utvecklats på flera olika områden. Produktiviteten sjunker i förhål-

2 lande till våra konkurrenter. Utvecklingen av BNP per capita har stagnerat och har legat på ungefär samma nivå under de senaste 6-7 åren. Industrin har svårare att hitta kompetent personal i tillräckligt stor omfattning. Samtidigt har vi byggt upp en stor kader med utlandsfödda arbetslösa med en utbildningsnivå under gymnasienivå, totalt ca personer. Nya och gamla punktskatter, t.ex. CO2- skatten, sätter käppar i hjulen för vissa delar av industrin. Handelsnettot har dalat från ca 80 miljarder kr 2009 till drygt 10 miljarder kr 2014 (SCB) Infrastrukturen sviktar och nödvändiga samhällsinvesteringar uteblir. Varje sådan faktor bidrar till att öka risken för att, för Sverige helt nödvändig industri, flyttar hela eller delar av sin verksamhet utomlands. Det betyder mindre skatteintäkter och högre kostnader för social och arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag. Skatteavtal skapar förutsättningar Skatteavtalen är bilaterala överenskommelser, dvs två länder kommer överens om hur företag och personer som är verksamma i de båda länderna skall beskattas. Alla utvecklade industriländer med någon självaktning, arbetar med att bygga så bra villkor som möjligt för sin industri att expandera och skapa förutsättningar för en långsiktig utveckling. En av många faktorer som påverkar detta är att förhandla fram skattemässiga villkor som gynnar de aktuella verksamheterna, med de länder som företagen är eller planerar att bli aktiva i. Det är dessa överenskommelser som går under beteckningen Skatteavtal. Syftet med skatteavtal Det finns tre huvudsakliga syften med skatteavtalen: Undvika dubbelsbeskattning Förhindra skatteflykt Stimulera ekonomiskt utbyte mellan länderna. Dessa syften åstadkoms genom ett antal åtgärder, bl.a.: Uppdelning av beskattningsrätten Informationsutbyte Gemensamma skatteregler i vissa avseenden Undanröjande av skatteeffekter som hindrad handel med varor och tjänster, industriell verksamhet och investeringar mellan ländernas företag. Som om inte detta vore nog problematiskt, kan vi nu se ytterligare en faktor som bidrar till att skapa osäkerhet om de industriella förutsättningarna för svenska exportföretag men också för utländska företag som funderar över att investera och utveckla sin verksamhet i Sverige. Avtalen bygger på en standard som utvecklats av OECD, men för varje land anpassas de överenskomna regelverken för att passa de bilaterala förutsättningarna så bra som möjligt.

3 Sverige tappar konkurrenskraft 1998 låg Sverige bland eliten inom OECD när det gäller att hålla sina skatteavtal konkurrenskraftiga och uppdaterade. Sedan dess har arbetet med skatteavtalen prioriterats ner till förmån för en enklare typ av avtal som endast handlar om informationsutbyte i skattefrågor mellan länderna. Det är också en viktig uppgift, men om man betänker att ett skatteavtal också innehåller klausuler om informationsutbyte, ungefär motsvarande det som ett så kallat informationsutbytesavtal omfattar, så blir det en svår ekvation att få ihop, när man som finansministern uttrycker stolthet över att tidigare regeringar, men även hennes egen, prioriterar den lilla informationsdelen före helheten. Informationsavtalen reglerar inte hur skatteregler skall utformas eller tillämpas, enbart hur och vilken information som skall utbytas. Resultatet av att Sverige prioriterat information istället för innehåll under ca 15 år, har blivit att svensk industris konkurrenskraft har underminerats på flera viktiga marknader och gentemot flera av våra viktigaste konkurrentländer. Detta vidimeras också i en enkät jag låtit göra bland ett antal av våra största multinationellt verksamma svenska bolag. Interpellation till finansministern Detta är en kort sammanfattning av bakgrunden till den interpellation jag ställt till finansministern. Inriktningen på frågeställningen var om regeringen har insett att bristerna i skatteavtalskatalogen är allvarliga Mina kontaktuppgifter och att de medför sämre lönsamhet för industrin, sämre investeringsklimat och att verksamheter Telefon: flyttar ut från 512 Sverige. Bland annat. Kontorstele: Jag frågade också vad hon tänker göra åt det och när det kommer att ske. E-post: olle.felten@riksdagen.se Debatt i kammaren Debatten kring interpellationen hölls i fredags, den 5/6. Finansministerns svar gick ut på att det var bra att infoavtalen prioriterats och att man nu lagt över lite mer resurser på skatteavtalen. Hon berörde också BEPS, ett OECD-projekt för att worldwide förhindra skatteflykt och så kallad skattebaserosion, dvs att bolagsskatter flyttar till de länder som har den lägsta skatten. BEPS är en, i stora drag, god idé, enligt min uppfattning, men Sverige riskerar att tappa en ganska stor andel av den bolagsskatt som svenska bolag med internationell verksamhet genererar. Så som förslaget till regelverket för BEPS ser ut riskerar vi också att bolag väljer att flytta viktiga delar av såväl utveckling och forskning som produktion utomlands. Den risken kommer sig av att beskattningen föreslås ske mer där vinsten uppstår. Problemet för många svenska bolag blir att de kunskapsintensiva forskningsdelarna inte föreslås räknas lika mycket som försäljningsdelen. Därför har också Svenskt Näringsliv agerat ganska så kraftfullt för att få till stånd en ändrad inriktning på delar av BEPS. Finansministern gav uttryck för att BEPS är bra för Sverige och att det har varit bra att kapacitet flyttats från arbetet med skatteavtal till arbetet med BEPS. Min uppfattning är att BEPS har flera fördelar, men att de ovan nämnda problemen måste lösas innan Sverige ratificerar ett sådant avtal. Med utgångspunkt från de problem som ett väldigt återhållsamt arbete med skatteavtal vållat och riskerar att vålla framöver, samt hur regeringen hanterar såväl denna som en mängd andra viktiga frågor, kan man inte annat än bäva för hur regeringen skall kunna klara av att rätta till Vill de du beskrivna inte ha nyhetsbrevet problemen mer? fram Skriv till i så sep- fall ett tember, då BEPS avtalet skall skrivas meddelande till olle.felten@gmail.com, så tar jag under bort dig av från OECD-länderna. sändlistan.

4 Finansministern uppehöll sig ganska mycket vid BEPS under interpellationsdebatten, trots att det inte är en fråga som direkt handlar om de bilaterala skatteavtalen. Mitt huvudfokus låg på att resonera om de försämrade villkor som industrin fått genom ett väldigt återhållsamt svenskt arbete med skatteavtalen har lett till. Se nästa spalt för lite fakta om skatteavtalen. Svenskt Näringsliv har sagt i en PM att det blir än viktigare för Sverige att arbeta med bilaterala skatteavtal när BEPS blir verklighet, än nu, eftersom BEPS kommer att bli en negativ faktor för den svenska bolagsskattebasen. Det är förvånande att finansministern inte lyfter upp den frågan, utan endast hur viktigt det är med BEPS. Innehållet berörs inte så mycket. Vad kan det bero på? Finansministern menade också att man nu flyttat över lite kapacitet från arbetet med infoavtalen till arbetet med skatteavtal. Samtidigt erkände hon också, i vart fall indirekt, att kapaciteten inte är tillräcklig. Extraordinära insatser Jag menar att vi måste utöka resurserna för arbetet med skatteavtal, för att jobba ifatt 15 års eftersläpning, genom extraordinära insatser. Det såg finansministern inte vitsen med. Däremot sade hon sig vara glad över att ha upptäckt att Alliansen, efter 8 års regerande lagt så mycket energi på just informationsutbytesavtal. Att det fått allvarliga negativa konsekvenser på arbetet med skatteavtal och en kraftigt försämrad konkurrenskraft för svensk industri, hade hon ingen kommentar till. Jag tolkar det som att finansministern inte riktigt har förstått allvaret i situationen. Därför kommer jag att fortsätta driva frågan, bland annat genom en skriftlig fråga om den senare inställningen. Min interpellation och hela debatten med finansministern kan du hitta genom att klicka här. Några fakta om skatteavtal Nedan följer lite fakta om arbetet med skatteavtalen mellan 2000 och 2014 som Svenskt Näringsliv publicerat i en rapport i oktober Statistiken är från juni Sämre villkor för Svenska företag Skatteavtal där andra länder har avtal med samma länder som Sverige, men där Sverige 2014 har sämre förutsättningar på minst en punkt, men ofta fler: 150 st. 2 Förhandlingstakten pekar neråt : Sverige på plats 15 av de viktigaste OECD-länderna. Några exempel: Sverige: 14 st, varav 3 ej trätt ikraft. Schweitz: 71 st varav 6 ej trätt ikraft. Storbritanien: 58 st varav 4 ej trätt ikraft. Norge : 32 st varav 5 ej trätt ikraft. Italien: 29 varav 8 ej trätt ikraft. Källa: Svenskt Näringslivs rapport oktober Totalt skatteavtalsnät med aktiva avtal 2014 Sverige på plats 10 av de viktigaste OECDländerna. Några exempel: Sverige: 80 st, Schweiz: 99 st Storbritanien: 123 st Norge : 83 st Italien: 92 st Källa: Svenskt Näringslivs rapport oktober Ekonomiska effekter Satsningen på infoavtal har, enligt skatteverket, inbringat totalt ca 3 miljarder i skatteintäkter. Statusen på skatteavtalen medför, enligt Svenskt Näringsliv, att Sverige tappar ca 3-5 miljarder per år(!) i skatteintäkter.

5 Uttalanden om skatteavtalspolitiken: Riksrevisionen 2010: Sverige saknar i stora stycken en uttalad strategi för skatteavtalspolitiken. Svenskt Näringsliv 2014: Det är angeläget att regeringen agerar skyndsamt och ger skatteavtalsarbetet prioritet. Finansministern : Jag är glad att Alliansregeringen satsat så hårt på arbetet med informationsutbytesavtalen ( så att skatteavtalen i stor utsträckning lämnats åt sidan. Min kommentar) // Vi fäller regeringen! Regeringen bör så fort som möjligt se över reglerna för så kallat företrädaransvar eller personligt betalningsansvar. Det anser skatteutskottet, som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen i frågan. S, MP och V reserverar sig mot förslaget. en är i fara i många fall där personer som inte har ansvar för ekonomiska oegentligheter ändå blir betalningsskyldiga vid t.ex. konkurser. Idag är detta verklighete i en mängd fall, med allvarliga och tragiska personliga konsekvenser som följd. Detta anser vi måste ändras så att rätt personer får ta konsekvenserna av sina olagligheter och att oskyldiga inte skall kunna dömas. Detta är, enligt vår uppfattning, en självklarhet i en demokratisk stat. Du kan läsa mer om detta beslut genom att öppna denna länk. Ha en fortsatt riktigt trevlig och solig försommar! En person som företräder en juridisk person kan bli personligt ansvarig för i stort sett alla skatter och avgifter som har påförts den juridiska personens skattekonto. Om till exempel ett företag inte kan betala skatter och avgifter i tid, så att beloppet har kommit in till Skatteverket på förfallodagen, kan företrädaren bli personligt betalningsansvarig, om denne har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. De nuvarande reglerna innebär en risk att för hårda krav drabbar företagare, till exempel om företaget drabbas av oförutsedda händelser som medför ekonomiska svårigheter. Det finns en risk att livskraftiga företag avvecklas därför att företrädaren Mina kontaktuppgifter vill undvika att bli personligt betalningsansvarig. Telefon: Vi fällde regeringen i denna fråga, tillsammans Kontorstele: med Allianspartierna, därför att rättssäkerhet- E-post: olle.felten@riksdagen.se Olle Felten Vill du inte ha nyhetsbrevet mer? Skriv i så fall ett meddelande till olle.felten@gmail.com, så tar jag bort dig från sändlistan.