Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
|
|
- Daniel Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
2 Innehållsförteckning 1. Mål nr Bakgrund Länsrätten Domskäl Domslut Kammarrätten Domskäl Domslut Skatteflyktslagen Lagens innebörd Jämförelse med mål nr Genomsyn Genomsynsprincipen Legalitetsprincipen Praxis- genomsyn RÅ 1998 ref RÅ 2004 ref Kapitalförsäkringsdomar Regeringsrättens dom, mål nr Regeringsrättens dom, mål nr Regeringsrättens dom, mål nr , Jämförelse med mål nr Egna reflektioner Källförteckning... 13
3 1. Mål nr Bakgrund En svensk företagare har tecknat en kapitalförsäkring hos ett utländskt bolag (B1). Kapitalförsäkringen investerar på uppdrag av företagaren i ett bolag (B2) som i sin tur äger ett annat bolag (B3), båda med hemvist i Luxemburg. B3 sålde sedan aktierna i ett annat bolag (B4), i vilket företagaren är med i styrelsen, för en köpeskilling om kr. Köpeskillingen har uppburits av B4 och har förvaltats i detta bolags ägo. Det formella ägandet av B4 har utgjorts av B3, B2 och B1. Den reella ägarfunktionen har utövats av företagaren som har haft kontroll över B4 och dess tillgångar. Frågan är om inkomst vid avyttring av aktier i ett bolag, med stöd av transaktionernas verkliga innebörd alternativt skatteflyktslagen, kan beskattas hos den som arbetat i bolaget när aktierna sålts av ett annat bolag vars aktier utgör tillgångar i en av den anställde ägd utländsk kapitalförsäkring. 1.2 Länsrätten Domskäl Aktier har avyttrats av Manica SA som ägs av G.H. indirekt via en kapital försäkring. Det är ostridigt att G.H. aldrig direkt ägt aktierna i bolaget vilket innebär att han direkt inte kan beskattas för kapitalvinsten. Fråga är om skatteflyktslagen kan vara tillämplig på förfarandet alternativt om transaktionerna som företagits haft en annan egentligt innebörd än den uppgivna. Att beskattning skall ske med rättshandlingens egentliga innebörd i åtanke oavsett hur de betecknas följer av RÅ 1998 ref. 19. En sådan bedömning kan även ske på flera samverkande rättshandlingar. Inte heller skenavtal kan ligga till grund för beskattning. Det anses ostridigt att syftet med att bolaget med hemvist i Luxemburg avyttrar aktierna varit att undvika beskattning i Sverige. Av utredningen framkommer inte att rättshandlingarnas egentliga innebörd är någon annan, beskattning kan således ej ske utifrån denna grund. Om ett förfarande som leder till en skatteförmån anses som en omväg jämfört med det förfarande som ligger närmst till hands skall taxeringsbeslut fattas som om detta förfarande hade valts av den skattskyldige, detta framgår av 3 skatteflyktslagen. Tillgångarna i bolaget
4 synes ha uppkommit genom arbete av G.H. personligen. Vid försäljningen av bolaget från Manica SA har det upparbetade värdet realiserats i Manica SA. Då det reellt sett är G.H. som varit ägare till aktierna genom sitt indirekta ägande i Manica SA via sin kapitalförsäkring har han genom detta förfarande uppburit en väsentlig skatteförmån. Dessa transaktioner anses inte ha haft någon affärsmässig innebörd utan det är endast de gynnsamma skatteeffekterna som synes utgöra skäl för förfarandet. De regler som åsidosatts med förfarandets hjälp är ett undkommande av beskattning av kapitalvinst i allmänhet samt den för fåmansbolag del som skall beskattas med en högre skattesats. Bortsett från skatteförmånen får detta förfarande anses som en omväg till det förfarande att G.H. själv hade innehavt och sedan avyttrat andelarna i bolaget, taxering skall således ske som om G.H. själv hade avyttrat andelarna. G.H. har ej ifrågasatt Skatteverkets beräkningar angående storleken på kapitalvinsten och inte heller den fördelning mellan tjänst och kapital som skatten skall tas ut på. Inte heller har något skäl framkommit mot att inte tillämpa 3:12-reglerna och inte heller något skäl att ifrågasätta storleken på kapitalvinsten. Beskattning av G.H. skall således ske i enlighet med det överklagade beslutet Domslut Länsrätten avslår överklagandet och yrkandet om ersättning för kostnader. 1.3 Kammarrätten Domskäl Kammarrätten finner att den utredning som framkommit i målet entydigt visar på att varken det bolag vari Holmberg innehar en kapitalförsäkring, eller de i nedåtstigande led ägda bolag som avyttrat aktierna i Holmbergs bolag, har haft något eget ägarintresse i verksamheten eller i avyttringen av bolaget. Utredningen visar även att Holmberg har haft ett sådant inflytande över de transaktioner som genomförts och hela händelseförloppet att han hela tiden har haft den reella kontrollen över bolaget samt de medel som upparbetats i detta. Med bakgrund i detta kommer kammarrätten till slutsatsen att huvudsyftet med transaktionerna inte kan ha varit annat än att föra över de i bolaget genererade medlen till Holmbergs kapitalförsäkring. Kammarrätten kommer därför fram till att den verkliga innebörden av transaktionerna inte har varit någon annan än att Holmberg själv skulle förfoga över resultatet i bolaget, vilket i sin tur medför att medlen genom händelseförloppet undandragits beskattning. Det innebär även att Holmberg har lämnat oriktig uppgift i sin deklaration, eftersom den verkliga innebörden av transaktionerna inte framkommit därigenom.
5 Kammarrätten har alltså valt en annan tolkning av genomsynsprincipen än vad länsrätten gjorde i sin bedömning i målet. Länsrätten lade vikt vid att utredningen inte kunde visa att den egentliga innebörden av transaktionerna var någon annan än den angivna, emedan kammarrätten menar att utredningen i målet visat tillräckligt mycket för att det ska kunna uteslutas att den verkliga innebörden var någon annan än den skatteverket framhållit. På grund av att kammarrätten kommer till en annan slutsats avseende transaktionernas verkliga innebörd, anser rätten inte att det finns någon anledning att ta ställning i frågan avseende huruvida skatteflyktslagen är tillämplig i målet eller inte Domslut Regeringsrätten avslår överklagandet och yrkandet om ersättning för rättegångskostnader.
6 2. Skatteflyktslagen 2.1 Lagens innebörd Denna lag är en speciallag införd för att förhindra skatteflykt, lagen är tillämpningsområde är frågor om kommunal och statlig inkomstskatt. När man tala om skatteflykt är det i praktisk mening ett kringgående av skattelag som avses, med detta kan antingen menas en allmän företeelse eller de förfaranden som skatteflyktslagen är tillämplig på. Som allmän företeelse menas de förfaranden som följer lagens ordalydelse samt dess tillämpning i praxis men ändock uppnått ett gynnsamt resultat som ur allmän synvinkel är att betrakta som otillfredsställande. Skatteflykt enligt skatteflyktslagens mening framgår av lagens generalklausul som återfinns i lagens 2 som lyder: Vid taxeringen skall hänsyn ej tas till rättshandling, om 1. rättshandlingen, ensam eller tillsammans med annan rättshandling, ingår i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige, 2. den skattskyldige direkt eller indirekt medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna, 3. skatteförmånen med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet, och 4. en taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Om ett förfarande anses stå i strid med denna generalklausul finns det olika möjliga alternativ för taxering. En möjlighet är att transaktionen bortses ifrån och taxering sker utifrån att handlingen inte ägt rum, en annan möjlighet är att om handlingen är att anse som en omväg i jämförelse med det närmsta förfarande som ligger till hands i det syfte att endast åtnjuta en förmånligare beskattning sker taxering enligt det till hands närmst förfarandet. Om någon av dessa två alternativ inte kan användas eller om det skulle leda till ett oskäligt resultat kan taxering istället ske efter vad som bedöms vara skäligt. 2.2 Jämförelse med mål nr I detta fall får förfarandet, att G.H sålt aktierna via sin kapitalförsäkring, anses utgöra en omväg mot de förfarande som ligger närmst till hands, nämligen att G.H. själv hade sålt aktierna och därmed personligen hade blivit skattskyldig för den uppkomna vinsten i Sverige.
7 3. Genomsyn 3.1 Genomsynsprincipen Det finns flera motåtgärder mot skatteflykt än skatteflyktslagen. En av de grundläggande motåtgärderna har inneburit att myndigheter och domstolar försöker se till den verkliga innebörden av rättshandlingar. Verklig innebörd har varit en central del i diskussioner rörande en skatteflyktsklausul och genomsyn. För att angripa problemet har historiskt sett försök på att innefatta genomsyn i skatteflyktsklausulen genomförts. Genomsynsprincipen har emellertid i första hand utvecklats i praxis parallellt med dagens skatteflyktslagstiftning. Regeringsrätten har vid något tillfälle nämnt uttrycket genomsyn, men väljer annars att använda sig av uttrycket rättshandlingarnas verkliga innebörd. En anledning till att regeringsrätten väljer det senare uttrycket kan vara att uttrycket genomsyn har varit föremål för flera diskussioner och utsatts för en del kritik genom åren. Åsikterna om hur genomsynsmetoden egentligen tillämpas av domstolar och vad begreppet egentligen innebär är skilda i debatten kring genomsyn. Det har diskuterats om rätten ser till den reella, verkliga eller rätta innebörden av rättshandlingar och även om det är den civilrättsligt eller den ekonomiskt riktiga innebörden som eftersträvas. Beskattning sker som utgångspunkt utifrån den civilrättsliga beteckning en rättshandling har givits. Ges en rättshandling en felaktig betäckning skulle detta alltså innebära att beskattning inte sker som det är tänkt. En definition av genomsynsmetoden är i enlighet med detta att man eftersöker rättshandlingarnas verkliga civilrättsliga innebörd. En annan definition är att det är den verkliga ekonomiska betydelsen av rättshandlingar som bestämmer dess beteckning. Alltså en typ av genomsyn för att se till vad rättshandlingarna syftar till att åstadkomma. Ett syfte skulle kunna vara att kringgå beskattningskravet. 3.2 Legalitetsprincipen Eftersom metoden inte regleras klart i lagtext, men inriktar sig på att beskatta någonting, har kritik väkts mot att den skulle strida mot legalitetsprincipen. I Regeringsformen anges att föreskrift om skatt ska meddelas genom lag, vilket ger uttryck för att den svenska skatterätten skulle bygga på legalitetsprincipen. I RÅ 2004 ref 27 stadgar rätten att allmänt gäller att beskattning skall ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning avtalen åsatts. I detta rättsfall ansåg inte regeringsrätten att det fanns skäl att frångå uppgivna civilrättsliga bedömningen av rättshandlingarna, eftersom denna sammanföll med den verkliga innebörden. Detta uttalande anser många innebär ett konstaterande av att någon genomsynsprincip inte ska tillämpas, eftersom det då inte skulle handla om att se
8 igenom rättshandlingarna för att fastslå vad de egentligen syftar till att uppnå, utan att det endast handlar om att man inte får ge dem en felaktig civilrättslig benämning. De som stödjer denna uppfattning menar att det aktuella avgörandet överensstämmer med legalitetsprincipen och att var av stor vikt för tillgodoseende av kravet på rättssäkerhet. Det är dock inte alla som håller med om att den civilrättsligt riktiga innebörden är den som eftersöks och att detta skulle vara etablerat i praxis genom RÅ 2004 ref 27. Uppfattningen är då istället att regeringsrätten medvetet inte använder sig av benämningen civilrätt, för att inte utesluta någon princip. Uppfattningen är du att uttalandet i rättsfallet istället utrycker att en skatterättslig princip används som en särskild metod och att utrymme finns för att även tillämpa en genomsynsmetod Praxis genomsyn RÅ 1998 ref 19 Målet rör en ett led i en omstrukturering av en koncern. Frågan förde om ett led specifika och säregna rättshandlingar skulle behandlas som en helhet eller var och en för sig. Regeringsrätten konstaterade att allmänt gäller att beskattning skall ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning de åsatts. Detta gäller inte bara när det är fråga om en enstaka rättshandling utan kan också innebära en gemensam bedömning av flera rättshandlingar. Transaktionerna framstod i målet som säregna utifrån bolagsrättslig synpunkt och regeringsrätten kommer fram till att de specifika rättshandlingarna framstår som rimliga endast om de betraktas som en helhet. Organisatoriska skäl är enligt regeringsrätten inte ett hinder mot att bedöma de skattemässiga konsekvenserna utifrån en helhetssyn. Regeringsrätten såg till syftet med rättshandlingarna och kommer fram till att de utgjorde sammanhängande plan. Vissa menar att detta rättsfall tyder på att genomsyn tillämpas i svensk rätt och att genomsyn av en konstruktiv lösning kan göras. Andra menar att detta rättsfall endast syftar till att man ska se på konstruerade lösningar med en helhetssyn, men att det förutsätter att de skilda rättshandlingarna i sig är säregna och svåra att förstå. 1 Möller SN 2003 s. 574f.
9 3.3.2 RÅ 2004 ref 27 Enligt avtal år 1994 upplät H. J. avverkningsrätt på en fastighet X till bolaget B1. Ersättningen var dels i form av likvida medel och dels åtagande att svara för återplantering, skogsvårdsåtgärder på området, återställning av vägar och vägunderhåll. B1 upplät enligt avtal år 1994 motsvarande avverkningsrätt till B2 mot en ersättning i likvida medel. I avtalet förskrevs inte någon skyldighet för B2 att svara för återställningsåtgärder. HJ upplät enligt avtal år 1996 avverkningsrätt på fastigheten till B1 mot en ersättning i likvida medel och med villkor att B1 skulle svara för återställningsåtgärder. B1 upplät motsvarande avverkningsrätt till B2 mot en ersättnings i likvida medel. B1 och B2 kontrollerads av HJ:s make. Skatteverket beslutade att dels genom eftertaxering uttagsbeskatta och dels med tillämpning av genomsyn beskatta HJ. Regeringsrätten fastslog i RÅ 2004 ref 27 att allmänt gäller att beskattning skall ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd. En bedömning av den verkliga innebörden kan avse inte bara enstaka rättshandlingar utan även den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar, jfr RÅ 1998 ref.19. Regeringsrätten finner inte stöd för att rättshandlingarnas egentliga innebörd varit att HJ upplåtit avverkningsrätterna till B2 och därmed skall beskattning på sådan grund inte ske. Domslutet blev att HJ skulle uttagsbeskattas men inte beskattas med tillämpningen av genomsyn. 3.4 Kapitalförsäkringsdomar Regeringsrättens dom, mål nr En fysisk person (F) hade ett svenskt fåmansbolag (B1) och ägde en kapitalförsäkring i ett utländskt försäkringsbolag. Försäkringsbolaget ägde 0,9 % av aktierna i ett bolag i Luxemburg (B2). B1 och B2 bildade tillsammans ett kommanditbolag (KB), där B1 var komplementär med 10 procentig ägarandel och B2 kommanditdelägare med 90 procentig ägarandel. Den fysiske personen var verksam i KB men uppbar inte lön trots att KB gick med vinst. KB såldes sedan, med B2 som säljare och ett annat kommanditbolag som köpare. Det köpande bolaget erhöll senare ett räntefritt lån från B2 som motsvarade samma belopp som köpeskillingen. Ett par dagar sedan överfördes kassan, som för övrigt var KB enda tillgång, till det köpande bolaget med ett villkor att F skulle få låna hem sina pengar igen. Enligt regeringsrätten har det hävdats att köpeskillingen har tillfallit F:s kapitalförsäkring och att det har gjorts en överföring av kassan med påstående att kapitalet skall tillfalla F. Det finns heller ingen särskild anledning för B2 att bilda kommanditbolaget, B2 har inte heller bidragit
10 med kapital eller i övrigt medverkat i verksamheten. Det har inte gjorts någon utbetalning från F:s kapitalförsäkring vilket tyder på att medlen måste ha tillgodoförts honom via kassaöverföringen. Regeringsrättens uppfattning är att den verkliga innebörden av avtalen har varit att F ensam skulle förfoga över resultatet i KB. Förfogandet har ansett skett under det aktuella beskattningsåret och F skall därmed beskattas för köpeskillingens belopp Regeringsrättens dom, mål nr En fysisk person (F) hade en kapitalförsäkring i ett utländskt försäkringsbolag (B1). Sedan bildades ett kommanditbolag (KB) av F:s fåmansaktiebolag (B2) tillsammans med försäkringsbolaget. I kommanditbolaget var B2 komplementär med 5 procentig ägarandel och B1 kommanditdelägare med 95 procentig ägarandel. B1 satte in ett insatskapital om kr, B2 tillsköt inte något kapital. F lånade av KB och lånen formaliserades till en revers mellan KB och F, reversen överläts sedan av KB till B1. Senare såldes B1:s andelar i KB till ett annat kommanditbolag. Köpeskillingen utgjordes dels av en kontant del och dels av ett av ägaren gjort andelsägaruttag. Den kontanta delen överfördes från det köpande bolaget till säljande KB som i sin tur förde över beloppet till B1 med angivande av F:s försäkringsnummer. Den återstående delen av köpeskillingen kunde direkt hänföras till F:s lånade medel av KB. Enligt regeringsrätten är det uteslutet att det köpande kommanditbolaget skulle ha köpt andelarna i KB samtidigt som kassan överfördes till F:s kapitalförsäkring. Den återstående delen av köpeskillingen kan inte heller utgetts av det köpande kommanditbolaget. Regeringsrättens uppfattning är att den verkliga innebörden av avtalen inte varit annan än att F ensam skulle förfoga i KB Regeringsrättens dom, mål nr , Den skattskyldige (F) ingick ett avtal angående en fondförsäkring med ett utländskt försäkringsbolag (B1). F överlät fordringar på ett av honom helägt bolag (B2) som betalning för försäkringen. Efter några år löstes fordringarna mot ett konvertibelt skuldebrev, ställt till B1 eller order. Räntorna på fordringen och skuldebrevet betalades till B1 och gottskrevs F:s försäkring. Skatteverket hävdade att det förelegat ett bulvanförhållande mellan F och B1. F ansåg att det inte förelegat ett bulvanförhållande och att det var B1 som civilrättsligt var ägare till tillgångarna. Regeringsrätten ansåg att på grund av de ekonomiska verkningarna utgjorde inte upplägget en försäkring utan det handlade istället om en förvaltning av F:s fordringar på B2. Ränte-
11 utbetalningarna på fordringarna och skuldebrevet ansågs utgöra inkomst av kapital hos F och värdet av skuldebrevet som skattepliktig förmögenhet hos honom Jämförelse med mål nr De två första fallen berör i likhet med Holmbergfallet ett skatteupplägg med kapitalförsäkring. Upplägget innebär att kapitalförsäkring tecknas i syfte att undvika eller minska skattskyldighet. Förfarandet pågår i många fall under en längre tid med en mängd olika transaktioner för att slutligen nå målet att undvika eller minska skatt. I Holmbergfallet pågick förfarandet under flera år och med ett flertal transaktioner, som till stor sannolikhet inte var nödvändiga i annat fall än för att undkomma skatt. Den anledning att den skattskyldige uppenbart har försökt undvika eller minska beskattning ges inte någon större betydelse i bedömningen av fallen, vilket är i enlighet med ovan nämnda rättsfall RÅ 2004 ref 27. I ovan nämnda kapitalförsäkringsdomar har en mängd onormala omständigheter ägt rum, men som sagt ovan är uppenbarheten inte tillräcklig för en korrekt bedömning av fallet. Även i Holmbergfallet har det skett en hel del onormala transaktioner som kan tyda på att den skattskyldige uppenbart har försökt undvika eller minska beskattning. I fallen finner regeringsrätten att rättshandlingarna har en annan civilrättslig karaktär än vad den skattskyldige velat ge rättshandlingarna. I Holmbergfallet sker detsamma i kammarrätten som anser att den verkliga innebörden av rättshandlingarna var en annan än den skattskyldige angett. Frågan, som måste avgöras i varje enskilt fall, är vilken rättslig karaktärisering som passar in på de omständigheter som används. Med andra ord måste avgöras vilken som är den korrekta civilrättsliga karaktären hos rättshandlingarna. 3 2 Hultqvist Anders, Några kapitalförsäkringsdomar, Skattenytt Hultqvist Anders, Några kapitalförsäkringsdomar, Skattenytt 2008.
12 4. Egna reflektioner Vad som framkommit under våra studier av praxis på området är att det inte finns någon generell tillämpningsmetod av genomsyn. Som ovan nämnts gäller enligt RÅ 1998 ref 19 att allmänt skall beskattning ske på grundval av rättshandlingarnas verkliga innebörd oavsett den beteckningen avtalen åsatts. Men i enlighet med RÅ 2004 ref 27 är inte detta tillräckligt för att underkänna den skattskyldiges handlande. Istället bör bedömning ske i varje enskilt fall där rättshandlingarnas korrekta civilrättsliga karaktär skall fastställas. I Holmbergfallet är det, åtminstone för oss, uppenbart att den skattskyldige försöker undvika eller minska sin skatt. Kammarrätten har gjort bedömningen att transaktionernas verkliga innebörd inte varit annan än att den skattskyldige ensam skulle förfoga över resultatet i bolaget. Däremot nämner inte kammarrätten något om RÅ 2004 ref 27 och att den verkliga innebörden inte självt får stå som avgörande vid en bedömning. Kammarrätten nämner att, mot bakgrund av vad som förekommit i målen, det kan uteslutas att huvudsyftet med transaktionerna varit ett annat än att överföra värdet av de i bolaget genererade medlen till den skattskyldiges kapitalförsäkring. Rättshandlingarna i målet har inte den karaktär som den skattskyldige påstått. Det finns ingen anledning att utföra alla dessa transaktioner och handlingar om inte syftet är att undkomma eller minska skatt. Det är därmed troligt att regeringsrätten i detta fall underkänner den skattskyldiges karaktär av rättshandlingarna och gör en omkaraktärisering av rättshandlingarna. Särskilt med tanke på att den skattskyldige i egentlig mening förfogat över medlen i kapitalförsäkringen direkt. Det finns i detta fall även en möjlighet att skatteflyktslagen skulle kunna vara tillämplig och då på den grunden att det förfarande som skett får anses utgöra en omväg till det förfarande som ligger närmst till hands med enda anledning att uppnå en väsentlig skatteförmån. Det då förfarandet strider mot generalklausulen i skatteflyktslagen då den skattskyldige medverkat direkt eller indirekt till rättshandlingarna, skatteförmånen kan antas ha utgjort det övervägande skälet till handlingarna samt att en taxering skulle strida mot syftet med de bestämmelser som kringgåtts genom dessa handlingar.
13 5. Källförteckning Lag (1995:575) mot skatteflykt Mål nr RÅ 1998 ref 19 RÅ 2004 ref 27 Hultqvist Anders, Några kapitalförsäkringsdomar omkaraktärisering istället för genomsyn, Skattenytt Möller, Skattenytt 2003, s. 574f.
Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 54
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 54 Målnummer: 3014-05 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-06-30 Rubrik: Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63 Målnummer: 456-01 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2004-09-07 Rubrik: Fråga om kammarrätt i ett mål om inkomsttaxering utformat domslutet på ett sätt som omöjliggör
Läs merHFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref 43 Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum:
Läs merVunnit eller förlorat? det är frågan
SKATTENYTT 2005 699 Erik Klinton Vunnit eller förlorat? det är frågan I artikeln behandlas ett fall där Regeringsrätten prövade frågan om den skattskyldige förlorat i kammarrätten trots att de i domslutet
Läs merR 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet
R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad
Läs mermeddelad i Stockholm den 30 juni 2008 Ombud Advokaten Anders Englund Advokatfirman Lexum HB Box 5054 187 05 Täby
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 30 juni 2008 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud Advokaten Anders Englund Advokatfirman Lexum HB Box 5054 187 05 Täby ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs mer15 Underprisöverlåtelser
15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1993 ref. 43 Målnummer: 4811-1992 Avdelning: Avgörandedatum: 1993-03-11 Rubrik: Lagrum: Frågor, vid avyttring av fastighetsandelar till värden understigande taxeringsvärdet,
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 5 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART HSB Nordvästra Skåne ekonomisk förening Ombud: AA SET Konsulter KB Järnvägsgatan
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15 Målnummer: 3533-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-03-15 Rubrik: Lagrum: En skattskyldig har inte ansetts verksam i betydande omfattning i ett fåmansbolag
Läs merDOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm
Avdelning 03 DOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm Sida 1 (19) Mål nr 4928-14 KLAGANDE Kungsleden Fastighets AB, 556459-8612 Ombud: Skattejurist Kristina Tulldahl Box 70414 107 25 Stockholm MOTPART Skatteverket
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1994 ref. 38 Målnummer: 4131-93 Avdelning: 3 Avgörandedatum: 1994-04-28 Rubrik: Ett aktiebolag avsåg att överföra medel till en vinstandelsstiftelse för att av stiftelsen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm
Läs merSkatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt?
Sektionen för hälsa och samhälle Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt? Kadir Ademovski Henrik
Läs merYttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB
Sida 1(5) Dnr xx-xx 2003-03-31 Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Yttrande i mål nr xxxx-xxxx angående inkomsttaxering 1999 för XX AB YTTRANDE XX AB borde ha redovisat en fordran på Socialstyrelsen
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till
Läs merVissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
*Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171
Läs merLagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:
Läs merSamma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning
Examensarbete Våren 2011 Sektionen för Hälsa och Samhälle Handelsrätt Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning Författare Anders Tykesson Nina Uusivirta Jenny Widell
Läs merCentral statsförvaltning m.m.
Central statsförvaltning m.m. 2012/13:JO1 Kritik mot STs arbetslöshetskassa, som innehållit ersättning på ett felaktigt sätt (Beslut av JO Axberger den 14 maj 2012, dnr 2367-2011) Beslutet i korthet: STs
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8 Målnummer: 3772-08 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2010-02-02 Rubrik: Lagrum: Fråga om fördelning av intäkter på "skäligt sätt" mellan olika delar av ett försäkringsföretags
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 99 Målnummer: 1218-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-10-14 Rubrik: Den omständigheten att en utlandssvensk inte varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1996 ref. 38 Målnummer: 1716-93 Avdelning: pl Avgörandedatum: 1996-06-14 Rubrik: En person, som vid tillämpning av dubbelbeskattningsavtalet med Kenya ansetts ha hemvist
Läs merM.B. överklagade förvaltningsrättens dom hos kammarrätten och vidhöll där sitt yrkande.
HFD 2014 ref 78 Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen. Lagrum: 2 kap. 8 andra
Läs merFörhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.
HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen
Läs merH ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 339 (NJA 2001:49)
H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2001 s. 339 (NJA 2001:49) Målnummer: Ö64-01 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2001-05-23 Rubrik: Det har inte ansetts strida mot Europakonventionen att lägga en skattemyndighets
Läs mer9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag
261 9 Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag 56 kap. IL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 FiU 1996/97:20, prop. 1996/97:150 SkU 1998/99:5, prop. 1998/99:15 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 SkU
Läs merRegeringens proposition 2009/10:36
Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober
Läs merLagrum: 7 kap. 2, 3 och 3a mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 11 A.1 a och 11 A.2 a sjätte direktivet (77/388/EEG)
HFD 2015 ref 69 Ett belopp som felaktigt har behandlats som mervärdesskatt ska vid återbetalning till säljaren räknas in i beskattningsunderlaget om inte denne kompenserat kunderna ekonomiskt för den för
Läs merTILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING
TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING avseende ERBJUDANDE FRÅN NORDIC LEISURE AB (PUBL) TILL AKTIEÄGARNA I BETTING PROMOTION SWEDEN AB (PUBL) Tillägg till Erbjudandehandling avseende erbjudande till aktieägarna
Läs merDOM. Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokaterna Sven-Åke Bergkvist och Maria Holme Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 1711 111 87 Stockholm
Avdelning 5 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (8) Mål nr 5044-15 KLAGANDE Skatteverket MOTPART AA Ombud: Advokaterna Sven-Åke Bergkvist och Maria Holme Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box 1711 111 87
Läs mer10 Allmänna avdrag. 10.1 Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129
Allmänna avdrag 129 10 Allmänna avdrag prop. 1999/2000:2, del 2 s. 668-670. SOU 1997:2, del II s. 494-496 prop. 1975/76:31, SkU 20 prop. 1979/80:60, prop. 1989/90:110 s. 364-366, SkU30 prop. 1991/92:43,
Läs merPÖ./. riksåklagaren ang. grovt bokföringsbrott m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2013-08-05 ÅM 2013/2036 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2013-06-13 B 1215-13 Rotel 23 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM PÖ./. riksåklagaren
Läs mer17 Näringsbidrag m.m.
17 Näringsbidrag m.m. Näringsbidrag m.m. 1103 prop. 1973:190, bet. 1973:SkU71, Ds B 1981:17, prop. 1982/83:94, bet. 1982/83:SkU44 prop. 1989/90:110, bet. 1989/90:SkU30, SOU 1989:34 prop. 1996/97:12 s.46
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 113 Målnummer: 4800-99 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-12-16 Rubrik: Lagrum: Bolag, som sålt prenumerationer på allmänna nyhetstidningar och utländska periodiska
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 23 juni 2009 KLAGANDE Erika Insurance Management AB, 556496-2347 Box 55569 102 04 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merÖI m.fl.,./. riksåklagaren ang. skattebrott m.m.
SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2013-08-05 ÅM 2013/4607 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2013-06-13 B 2278-13 Rotel 23 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM ÖI m.fl.,./.
Läs merinte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående
Läs merRättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06
Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn
Läs merSkatteNytt 7-8 1996, s. 471-475 Ett par frågor om mervärdesskatt och skattetillägg
1 SkatteNytt 7-8 1996, s. 471-475 Ett par frågor om mervärdesskatt och skattetillägg Jag har noterat ett par frågor om skattetillägg som kan vara intressanta, och då framförallt för de företag som tidigare
Läs merÖverklagande av en hovrättsdom skattebrott
Rättsavdelningen Sida 1 (12) Byråchefen My Hedström 2015-10-21 Datum Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom skattebrott Klagande Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM (Mellandom)
Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM (Mellandom) Mål nr meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 T 1295-09 KÄRANDE KGA Ombud: Advokat TH SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd Dok.Id
Läs merSida l (4) KAMMARRÄTTEN T^rVN/T Mål nr 4885-13 I STOCKHOLM JJU1V1 Avdelning 05. 2013-12-03 Meddelad i Stockholm
Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^rVN/T Mål nr 4885-13 JJU1V1 Avdelning 05. 2013-12-03 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Skatteverket MOTPART Christian Nissen Riisberg, 740516-5635 Engelbrektsgatan 19,4 tr 114 32
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokaten Urban Thuresson Kungsgatan 37 111 56 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merPrövningstillstånd i Regeringsrätten
SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några
Läs mer2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag
Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning
Läs merLagrum: 37 b förvaltningsprocesslagen (1971:291); artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll
HFD 2015 ref 37 Om skattetillägg har påförts innan åtal väckts för skattebrott kan inte förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff föranleda att en lagakraftvunnen dom i skattemålet undanröjs. Det
Läs merFörmån av tandvård en promemoria
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm
Läs merGäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut
Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...
Läs mer21 Pensionssparavdrag
397 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får enligt 59 kap. 2 göras för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget P-sparkonto.
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 Målnummer: 1966-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-05-13 Rubrik: Stiftelse vars verksamhet endast delvis medför skattskyldighet har bedömts som näringsidkare
Läs merLag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande
Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse
Läs mer7 Tidigare års underskott
197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds
Läs merH ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83)
H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83) Målnummer: Ö803-02 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2002-12-27 Rubrik: Lagrum: En fordran på TV-avgift har ansetts tillkomma det allmänna
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 115
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 115 Målnummer: 3385-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2002-12-20 Rubrik: Fördelningen av resultat i handelsbolag har frångåtts vid taxeringen då den framstod som
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 14 Målnummer: 3111-99 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-04-18 Rubrik: Lagrum: En ideell förenings utbildningsverksamhet har ansetts bestå till en del av verksamhet
Läs merFråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
HFD 2015 ref 81 Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010. Lagrum: 10 kap. 5 och 11 kap. 1 inkomstskattelagen
Läs merH ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier
Läs merBeskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning
Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 26 Sammanfattning Förord Förord Ett viktigt mål för s Aktiesparares Riksförbund är att verka för en internationellt konkurrenskraftig riskkapitalbeskattning
Läs merUTSKICK Nr 15 2014-10-13
SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Boka en dag fylld av skattenyheter. UTSKICK Nr 15 2014-10-13 Skatteförenklingsutredningen, SOU 2014:68, har lämnat sitt slutbetänkande.
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA Ombud: Advokat Thorsten Ericsson Kullagatan 8 262 20 Helsingborg MOTPART OCH KLAGANDE Skatteverket
Läs merDOM 2015-11-09 Meddelad i Stockholm
Avdelning 03 2015-11-09 Meddelad i Stockholm Mål nr 7998-13 1 KLAGANDE Gunnar Walstam, 550507-0093 Ombud: Björn Mårtenson och Carl Jonas Agrén Svalner Skatt & Transaktion Smålandsgatan 16 111 46 Stockholm
Läs merHFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)
HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/09 Mål nr A 216/08 Sammanfattning Ett byggbolag anställde en person som löneingenjör. Arbetet innefattade bl.a. ackordsförhandlingar med den lokala fackliga organisationen och
Läs merSchablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring
Lagrådsremiss Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 12 maj 2011 Anders Borg Pia Gustafsson
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm
Sida 1 (14) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 T 5211-09 KLAGANDE GS Ombud: Advokat TJ MOTPART If Skadeförsäkring AB (publ), 516401-8102 106 80 Stockholm Ombud: Advokat
Läs merBilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital
* Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress
Läs merKoncernavdrag i vissa fall, m.m.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Koncernavdrag i vissa fall, m.m. september 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 10 juni 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB Grant Thornton Sweden AB Box 7623 103 94 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merSänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer
Promemoria Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av
Läs mer1994 rd - RP 156. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt
1994 rd - RP 156 Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 lagen om gottgörelse för bolagsskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att stadgandena
Läs merFråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken
HFD 2014 ref 45 Fråga om rätt till barnbidrag för ett barn som fötts utomlands av en surrogatmamma. Lagrum: 5 kap. 9, 15 kap. 2 och 16 kap. 2 socialförsäkringsbalken Försäkringskassan beslutade den 19
Läs merH ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30)
H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2013 s. 314 (NJA 2013:30) Målnummer: Ö1541-12 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2013-04-19 Rubrik: Lagrum: Fråga om beräkningsmetod för utmätningsskyddet beträffande
Läs merRegeringens skrivelse 2002/03:145
Regeringens skrivelse 2002/03:145 Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser Skr. 2002/03:145 Regeringen överlämnar denna skrivelse till
Läs merBeloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen
Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Priveq G.P. III AB, 556665-7119 Ombud: Advokat Martin Nilsson Mannheimer Swartling
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2010 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Björn Sahlin Advokatfirman Wåhlin HB Box 11909 404 39 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs mermeddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, 802014-1167 131 88 Stockholm SAKEN Inkomsttaxering 2003
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, 802014-1167 131 88 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 30 september 2011 KLAGANDE OCH MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART OCH KLAGANDE AA Ombud: Jur. kand. Claes Åberg Business
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 80
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2005 ref. 80 Målnummer: 2419-04 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2005-12-27 Rubrik: Förutsättningarna för prövning av en ansökan om förhandsbesked angående mervärdesskatt när
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs mer2 Handelsbolag Sammanfattning
77 2 Handelsbolag 5 kap. 1 och 3 IL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag, HBL SkU 1989/90:30, prop. 1989/90:110 s. 589 f, 592-596, 646-647, 766-767 SkU 1993/94:15, prop. 1993/94:50 s. 241
Läs mer8 Utgifter som inte får dras av
91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2014 KLAGANDE AA MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Box 210 641 22 Katrineholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merFråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt.
HFD 2014 ref 4 Fråga om en ytterligare förlängning av preskriptionstid för skattefordringar varit påkallad från allmän synpunkt. Lagrum: 7 och 8 lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
1 Aktbilaga 31 HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 30 maj 2016 B 5205-14 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART Uddevalla kommun, 212000-1397 451 81 Uddevalla Ombud:
Läs merLag (1982:80) om anställningsskydd
Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 2411-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART AM Ombud: TE SAKEN Företrädaransvar ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt,
Läs merDOM 2014-03-26 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT DOM 2014-03-26 Stockholm Mål nr M 8898-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va-nämnds beslut 2014-08-19 i mål nr Va 34/11, se bilaga A KLAGANDE Höglunda Vårdfastigheter AB Ombud: R P MOTPART
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i revisorslagen (2001:883); SFS 2016:430 Utkom från trycket den 31 maj 2016 utfärdad den 19 maj 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om revisorslagen
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid överlåtelser till underpris; SFS 1998:1600 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/03 Mål nr A 52/94 A 54/94, A 227/94 och A 89/97
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 13/03 Mål nr A 52/94 A 54/94, A 227/94 och A 89/97 Sammanfattning Efter övergång av en verksamhet från arbetsgivaren A till arbetsgivaren B åsidosätter B företrädesrätten till återanställning
Läs merLagrum: 9 2 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2015 ref 72 För att en kommun enligt 9 2 LSS ska vara skyldig att utge ekonomiskt stöd för merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom krävs att vikarie har anlitats. Lagrum: 9 2 lagen (1993:387)
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet
Läs mer