Samverkan mot internationella skatteupplägg. Seminarium 22 januari 2015

Transkript

1 Samverkan mot internationella skatteupplägg Seminarium 22 januari 2015

2 Skatter en hållbarhetsfråga

3 Vad är en skattepolicy? En skattepolicy kan innebära att företagets styrelse tar ställning i följande frågor: Användandet av skatteupplägg där rättsläget är osäkert. Skatteplanering som riskerar att uppfattas som stötande av omvärlden. Skattefusk (Olagligt) Skatteupplägg (Osäkert) Skatteplanering (Lagligt) Företagens samhällsansvar?

4 Varför är internationell samverkan viktig? Skatteupplägg och skatteplanering sker ofta över landsgränserna. Internationella skatteregler stämmer inte överens med den moderna ekonomin. Behov av uppdatering av regelverk. OECD/G20:s BEPS-projekt ska se över systemet. Skatteverket deltar aktivt i arbetet som stöd åt Finansdepartementet. Kraftig ökning av automatiskt informationsutbyte mellan länderna.

5 Internationell samverkan Margareta Nyström och Tomas Algotsson

6 Internationell samverkan Vi kommer att prata om detta: Vikten av internationell samverkan. Vi ger exempel från utredningar. Vi tar upp förändringar som sker i Informationsutbyte mellan länder Internationella skatteregler Ökad transparens.

7 Internationellt informationsutbyte

8 Ökat informationsutbyte mellan länder Norden uppgifter kan förtryckas i deklarationen. EU-direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning (EU) utökning Common reporting standard (OECD) FATCA (USA) Amerikansk lag.

9 Strävan efter ett heltäckande nät av avtal A global network of TIEAs and DTAs Källa: OECD

10 Resultat av avtalen mer än 3 miljarder i skatt hittills Direkta resultat Antal förfrågningar informationsutbytesavtalen 304 Antal förfrågningar uppdaterade skatteavtal 124 Skatt i beslut efter förfrågningar 1,2 Mdr Indirekta resultat Nästan personer har självrättat sedan start 2010 Skatt från fattade beslut 1,9 Mdr Preventiv effekt och rätt framöver Sverige framförs som bra exempel av OECD best in class både kvantitet och kvalitet i förfrågningar.

11 MNKR Ökat inflöde av kapital från avtalsländerna 4000 Nettokapitalflöde från fysiska personer från länder med informationsutbytesavtal, Schweiz och Luxemburg redovisas för sig TIEA-länder Schweiz Luxemburg ÅR TIEA = Tax Information Exchange Agreements = informationsutbytesavtal

12 Exempel på utredningar internationell företagsbeskattning

13 Internprissättning Rätt skatt i rätt land Med internprissättning avses de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag. Transaktionerna ska prissättas enligt Armlängdsprincipen Som om parterna var oberoende Så att intäkter och kostnader hamnar i rätt land och därmed rätt skatt i rätt land. Immateriella tillgångar, varumärken m.m. Räntebetalningar Company Inc USA Tillverkare Company AB Sweden Moderbolag Varor Arbete Company AS Norway Försäljnings bolag

14 Ex. Omstrukturering inom global koncern Franskt bolag köper svenskt medicin-teknologibolag. Flyttar tillverkning och försäljning till Frankrike. Därefter licensavtal med det svenska bolaget om att utnyttja know-how och varumärken mot årliga royaltybetalningar (ingen verksamhet kvar i Sverige). Vad är rätt värde? Royaltybetalningarna totalt 298 mkr eller värdet på hela verksamheten 590 mkr? Skatteverkets uppfattning är att eftersom hela verksamheten flyttats bör hela värdet på 590 mkr tas upp som inkomst, inte bara royalty-betalningarna. Förvaltningsrätten delade Skatteverkets uppfattning.

15 Begränsning av avdragsrätt för ränta (2009 års regler) Regler för att begränsa räntesnurror Betala räntor till koncernbolag för köp av bolag Avdrag i Sverige men skattefritt i utlandet. Inget avdrag för räntorna om interna förvärv av bolag Dock avdrag om minst 10 % beskattning i utlandet.

16 Ex. Ränteavdrag utan beskattning i utlandet Svenskt bolag lånar från ett schweiziskt koncernbolag för köp av ett bolag. Lånet är på 1,5 miljarder mot en ränta om ca 90 mkr årligen. Lämnar över fordran som utdelning till ett nybildat luxemburgskt bolag. Yrkar avdrag för räntan i Sverige och uppger att beskattning sker med minst 10% eftersom bolagsskatten är 28,59 procent i Luxemburg.

17 Forts. Ränteavdrag utan beskattning i utl. Med stöd av informationsutbytesavtal frågar Skatteverket Luxemburgs skatteverk. Svar: ingen beskattning har skett av räntan i Luxemburg. Skatteverket beviljade inte avdrag då beskattning inte skett med minst 10%. Kammarrätten delade Skatteverkets uppfattning.

18 Ex. Ändrad räntesats bundet lån Svenskt bolag förvärvar år 2003 bolag och lånar av moderbolaget. Lån om 11 miljarder med löptid 15, 25 resp. 30 år till bunden ränta. Yrkar löpande avdrag för räntor som inte beskattas i utlandet (Nederländska Antillerna). I samband med de nya reglerna flyttas lånen till koncernföretag i land med mer än 10% beskattning - räntesatsen höjdes då också med 2,5%.

19 Forts. Ändrad räntesats bundet lån Skulle fristående parter ha höjt räntan under bindningstiden? Skatteverkets uppfattning är att fristående parter inte skulle tillåta justering av räntan under bindningstiden. I detta fall hade ränta dragits av med 485 mkr för mycket. Kammarrätten delade Skatteverkets uppfattning.

20 Gemensamt internationellt arbete om skatteregler

21 Uppgifter från Luxemburg leaks Bild från ICIJs webbplats

22 OECD/G20s BEPS: Base Erosion Profit Shifting Internationella överenskommelser om skatteregler Hybrider Ränteavdrag CFC regler Skadliga skatteregimer Stärka internationella riktlinjer Skatteavtalsmissbruk Fast driftställemissbruk Internprissättning Immateriella rättigheter Risk och kapital Underkännande av transaktioner Vägledning om metoder Transparens mellan länderna Metoder för dataanalys Tvingande rapporteringsskyldighet Dokumentationsskyldighet vid internprissättning Tvistelösning Digitala ekonomin Multilaterala avtal

23 Stärkta riktlinjer för internprissättning Förändringar i OECD:s riktlinjer om internprissättning Avsikt att förtydliga armlängdsprincipen. Ändrade riktlinjer för värdering Värdring av immateriella rättigheter, kapitalstrukturer, omstruktureringar, vägledning om metoder för beräkning. Mer omfattande dokumentationsskyldighet Dokumentation i tre delar varav två är gemensam för koncernen, inklusive land-för-land-rapport samt en lokal del för företaget. Skattemyndigheterna ska få tillräcklig information för att kunna göra en bra riskanalys och urval för interprissättningsrevisioner.

24 Förslag om system för rapporteringsskyldighet Förslaget skulle innebära att företagen ska rapportera skatteupplägg till Skatteverket när de genomförs Gäller nya okända skatteupplägg. Uppräknade kända skatteupplägg.

25 Forts. Förslag om system för Fördelar Företagen kan tidigt få besked om Skatteverkets syn. Tidig kännedom ger möjlighet till bättre lagstiftning. Likformig och effektiv beskattning underlättas. Nackdel Ökad administration för företag och rådgivare. Kontrollen av internationella skatteupplägg ska vid behov delas mellan berörda länder. Diskuteras att genomföras i flertalet berörda länder Ny lagstiftning krävs i Sverige.

26 Skatteverket ökar det internationella arbetet Samarbete med andra länder. Ökar insatserna på internprissättningsfrågor, utlandstransaktioner och informationsutbyte. Vi uppmuntrar till självrättelser även för företag. Skatteverket bidrar gärna till att företag ser skattepolicy som ett sätt att ta samhällsansvar.

27 Tack! Margareta Nyström: internationell kontroll Tomas Algotsson: enhetschef på rättsavdelningen