Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv"

Transkript

1 PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander

2 Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen (1999:1229), nedan kallad IL, är ränteutgifter avdragsgilla. I januari 2009 infördes regler i 24 kap. 10 a-f IL som begränsade avdragsrätten för ränteutgifter. Syftet med reglerna var att förhindra skatteplanering inom intressegemenskaper. Skatteplaneringen innebar att ränteavdrag gjordes i Sverige medan ränteinkomsten beskattades lågt eller inte alls, varken i Sverige eller utomlands. 1 Det var alltså fråga om en bristande reciprocitet. Innan de nya reglerna infördes försökte Skatteverket, nedan kallat SKV, förhindra detta förfarande med stöd av lagen (1995:575) mot skatteflykt. Regeringsrätten fann i målen RÅ 2007 ref. 84 och ref. 85 att skatteflyktslagen inte var tillämplig. År 2013 reviderades 2009 års regler och de omfattar numera ränteutgifter avseende alla skulder inom intressegemenskaper. År 2011 fick SKV i uppdrag av Regeringen att kartlägga om detta skatteplaneringsförfarande även användes inom välfärdssektorn. SKV skulle bl. a. undersöka om företag i intressegemenskap med skattefriasubjekt, som t.ex. kommuner använde sig av skatteplanering i form av ränteutgifter. 2 SKV konstaterar i en delrapport till Regeringen att skatteplanering med ränteavdrag förekommer mellan skattefria subjekt. Knappt tio procent av Sveriges kommuner har utnyttjat detta förfarande. 3 Denna promemoria behandlar hur räntebegränsningsavdragsreglerna är tillämpliga på kommunkoncerner vid interna lån avseende interna andelsöverlåtelser. Även AP-fonder, ideella föreningar och stiftelser är skattefria subjekt som omnämns i SKV:s uppdrag. Denna promemoria behandlar av utrymmesskäl endast kommuner. Upplåning vid interna andelsöverlåtelser inom kommunkoncerner Det finns två huvudsakliga möjligheter till upplåning vid interna andelsöverlåtelser inom kommunkoncerner; intern eller extern finansiering. Den första möjligheten till belåning vid intern andelsöverlåtelse inom kommunal verksamhet är att kommunen som moderbolag agerar internbank och erbjuder finansiering för intern upplåtelse av kommunalt dotterbolag (DB 1) till ett annat kommunalt dotterbolag (DB 2). DB 2 betalar ränta till kommunen vilken är avdragsgill och kommunen är undantagen från 1 Prop. 2008/09:65, s Tilläggsuppdrag till SKV, Fi 2011/4971, s. 1 3 SKV delrapport, dnr /113, s. 3 2

3 beskattning. Det föreligger alltså en bristande reciprocitet och räntetransaktionerna resulterar i ett positivt resultat för kommunkoncernen. En annan möjlighet är att ett dotterbolag (DB 3) agerar internbank vid överlåtelse av DB 1 till DB 2. DB 2 betalar ränta till DB3 som är avdragsgill och DB 3 beskattas för ränteintäkterna. I detta fall balanseras resultatet inom kommunkoncernen. Det andra huvudsakliga alternativet är att använda extern finansiering, t.ex. med hjälp av Kommuninvest. Kommuninvest är en ekonomisk förening som erbjuder medlemskap till kommuner och landsting i Sverige. 4 Kommuninvest Ekonomiska Föreningen äger i sin tur Kommuninvest i Sverige AB, ett kreditmarknadsbolag, som erbjuder konkurrenskraftig finansiering och finansiell rådgivning till medlemskommuner. 5 Varje medlemskommun betalar ett andelskapital och blir i samband med tecknande av medlemskap obegränsat, solidariskt borgensskyldiga för kreditmarknadsbolagets förpliktelser. 6 Om dotterbolaget väljer att använda sig av finansiering med hjälp av Kommuninvest blir ränteutgifterna avdragsgilla. Hur Kommuninvest påverkas behandlas senare i promemorian. Ränteavdragsreglerna i 24 kap. 10 a-f Ränteavdragsreglerna var främst inriktade på internationella privata koncerner men att även koncerner kan ha kommuner som ägare omnämns i propositionen. 7 Detta torde innebära att det fanns en viss vetskap redan vid införandet av reglerna att kommunkoncerner använder skatteupplägg i form av ränteavdrag. Enligt 24 kap. 10 b IL får inte ett företag som ingår i en intressegemenskap dra av ränteutgifter hänförliga till en skuld till ett företag som befinner sig i samma intressegemenskap. Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen har direkt eller indirekt, bestämmande inflytande över det andra företaget eller om de står under samma gemensamma ledning, 24 kap. 10 a IL. Landstingsorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, nedan kallad SKL, 4 Tillgänglig Tillgänglig tillgänglig Prop. 2008/09:65 s. 46 3

4 menar att kommuner inte borde omfattas av begreppet intressegemenskap. Kommunerna borde inte träffas av reglerna eftersom de inte ägnar sig åt att försöka uppnå skattefördelar och de skattefördelar som kan tänkas uppkomma när kommunägda bolag bedriver näringsverksamhet tillfaller kommunen och är i slutändan till nytta för medborgarna. 8 Dessutom varken kan eller ska kommuner bedriva vinstdrivande verksamhet i högre grad. I 7 kap. 2 Kommunallagen (1991:900), nedan kallad KL, stadgas att kommuner får bedriva näringsverksamhet om det sker utan vinstsyfte och generar allmännyttiga anläggningar eller tjänster till medborgarna. Finansdepartementet konstaterar att kommuner ska i förhållande till skattelagstiftningen behandlas på samma sätt som privata koncerner om de väljer att organisera sin verksamhet i form av en koncern. Det finns inga skäl att undanta kommuner från ränteavdragsbegränsningarna, om de undantogs från bestämmelserna skulle det innebära att privata bolag missgynnades. 9 Det finns två undantag till ränteavdragsbegränsningen, tioprocentsregeln och ventilen. I 24 kap. 10 d stadgas tioprocentsregeln som innebär att ränteutgiften är avdragsgill om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst tio procent i den stat där företaget inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma. Kommuner har sedan år 1984, när den kommunala beskattningen slopades varit skattefria subjekt. Att kommuner är undantagna skattskyldighet stadgas i 7 kap. 2 IL. Detta innebär att bolag i intressegemenskap med kommuner inte har någon möjlighet att utnyttja tioprocentsregeln eftersom en beskattning om minst tio procent aldrig blir aktuell. Möjligheten som kvarstår är således ventilen. Den stadgas i 24 kap. 10 e IL och innebär att ränteutgiften får dras av om skuldförhållandet och förvärvet som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Ventilen: huvudsakligen affärsmässigt motiverat Huvudsakligen innebär att transaktionerna ska vara affärsmässigt motiverade till 75 procent eller mer. 10 Affärsmässigt motiverat innebär att det bakom transaktionerna ska finnas sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden utöver 8 Prop. 2008/09:65 s Prop. 2008/09 s Prop. 1999:2000:2, del 2 s

5 skatteeffekterna. 11 Finansdepartementet anser att omstruktureringar av koncerner för att rationalisera alternativt effektivisera kommande fusioner torde vara affärsmässigt motiverat. 12 I propositionen nämns att det ska ske en samlad bedömning av samtliga faktorer. Det är fråga om en bedömning av relevanta faktorer, inte samtliga omständigheter. 13 I ett flertal mål 14 gör Högsta förvaltningsdomstolen, nedan kallad HFD, skillnad på organisatoriska och affärsmässiga skäl vid bedömning av affärsmässigt motiverat. HFD tycks anse att organisatoriska skäl står i strid med affärsmässiga skäl. HFD konstaterade i mål nr att omorganisation kan stärka företagets position men att den endast påverkar internt. I mål konstaterar HFD att omstrukturering kan förbättra konkurrensförmågan men när förvärvet inte sker från en extern part uppnås inte affärsmässighet. Dock godkänner HFD interna förvärv som föregåtts av externa förvärv. 15 Jag finner det märkligt att internt förvärv inte är att anse som affärsmässigt motiverat men om det föregås av ett externt förvärv anses det affärsmässigt motiverat. För att följa praxis i övrigt borde det inte vara affärsmässigt motiverat eftersom det inte inkluderar handel med utomstående och genomförs på grund av organisatoriska skäl. Det tycks inte heller finnas något stöd för denna åtskillnad av organisatoriska och affärsmässiga skäl i varken lagtext eller praxis. Det som nämns i propositionen är endast att det bakom transaktionerna ska finnas sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden. I mål var justitierådet Ståhl skiljaktig och menade att organisatoriska skäl kan vara en del av affärsmässiga skäl. SKV har i beslut konstaterat att affärsmässiga skäl inte föreligger utan att närmare diskutera vad affärsmässiga skäl innebär. 16 Rättsläget tycks vara oklart hur affärsmässiga skäl ska tolkas. HFD har inte prövat mål avseende affärsmässighet som rör kommunkoncerner men eftersom det i propositionen uttalats att kommunkoncerner ska behandlas likvärdigt i förhållande till privata internationella koncerner om de väljer att organisera sin verksamhet i form av en koncern finner jag ingen anledning till att åtskillnaden mellan organisatoriska och affärsmässiga skäl inte 11 Prop. 2008/09:65 s Finansdepartementets promemoria, dnr Fi2008/4093 s Prop. 2008/98:65, s Se t.ex. mål nr , mål nr och mål nr HFD mål nr Se t.ex. SKV beslut

6 skulle gälla även för kommunkoncerner. Denna åtskillnad blir extra påtaglig för kommuner eftersom bedömningen av organisatoriska skäl kan vara viktig för kommunala koncerner där det finns ett krav på insyn, kontrollutövande och inblick i kommunala bolag. SKV publicerade i mars 2014 ett ställningstagande avseende ränteavdragsreglerna när skattefria subjekt är långivaren inom en intressegemenskap. SKV ställer upp ett antal presumtioner för när rätt till ränteavdrag föreligger. Rätt till avdrag för räntor presumeras för kortfristig utlåning eller mindre belopp där lånevillkoren är marknadsmässiga, när det är kommunen som skattefritt subjekt som tar upp ett externt lån och sedan lämnar det vidare till ett direkt eller indirekt ägt aktiebolag utan att förändra villkoren. Ett lånebehov ska finnas hos mottagaren och villkoren ska vara marknadsmässiga. Avdragsrätt föreligger även när internt upparbetade medel eller skattemedel lånas ut under förutsättning att inga andra omständigheter talar för att förfarandet är skattedrivet. Även i detta fall ska det finnas ett lånebehov hos mottagaren och villkoren ska vara marknadsmässiga. Om lånet används för interna förvärv av dotterbolag, för tillskott som används för sådana förvärv eller för att lämna utdelning anses inte ett lånebehov föreligga. Externa förvärv anses dock vara huvudsakligen affärsmässigt motiverade. 17 I ställningstagandet uttrycker SKV att en samlad bedömning av samtliga omständigheter måste göras avseende affärsmässigheten av skulden 18 I propositionen nämns däremot att en samlad bedömning ska ske, men av relevanta faktorer och inte samtliga omständigheter. 19 SKV lämnar i ställningstagandet reservationer för att en helhetsbedömning måste genomföras och att lånevillkoren ska vara marknadsmässiga i vid bemärkelse. Slutsatsen som kan dras av ställningstagandet får anses vara att bedömning i det enskilda fallet måste göras. Det oklara rättsläget och den bristande förutsebarheten speglas av SKV:s ställningstagande i dess försök att klargöra och definiera det oklara rättsläget. Det positiva med ställningstagandet är att SKV försöker klargöra rättsläget och förhoppningsvis kan det i alla fall leda till en likformig bedömning från SKV:s sida. 17 Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, Prop. 2008/98:65 s. 68 6

7 HFD och SKV har uttalat att ventilen ska tillämpas restriktivt. 20 I förarbeten nämns endast att ventilen har en restriktiv utformning. 21 En intressant fråga är om en restriktiv tillämpning verkligen är samma sak som en restriktiv utformning. Hultqvist anser att tolkningen som HFD och SKV gjort inte är i enlighet med varken lagtext eller proposition. 22 Omläggning av lån via Kommuninvest Ränteavdragsbegränsningsreglerna kan tänkas skada de kommunala internbankerna eftersom de inte kan använda tioprocentsregeln som är ett objektivt undantag, istället är de utelämnade att använda den subjektiva ventilen. För att undvika subjektiva bedömningar kan de kommunala bolagen lägga om sina lån från interna till externa. Omläggning av lån kan som ovan nämnt ske via Kommuninvest. HFD prövade år 2012 två mål 23 som berörde belåning från Kommuninvest. I HFD 2012 ref. 6 hade Bodens kommunföretag AB, nedan kallat Kommunföretaget, finansierat förvärv av ett dotterbolag genom en räntebärande revers till Bodens Kommun. Eftersom Kommunföretaget inte längre hade rätt till avdrag för ränteutgifter med anledning av de nya ränteavdragsreglerna avsåg det att ta upp ett externt lån hos Kommuninvest AB för att betala tillbaka det interna lånet. HFD konstaterade att Bodens Kommun, Kommunföretaget och dotterbolaget ingick i en intressegemenskap. Kommuninvest däremot ansågs inte vara i intressegemenskap med varken Kommunföretaget eller Bodens kommun på grund av det stora antalet medlemmar. Kommunföretaget kunde därmed dra av ränteutgifterna för det externa lånet. Om Kommunföretaget eller något annat bolag i intressegemenskapen hade haft en fordran på Kommuninvest som haft ett samband med upplåningen som gjorts hos banken och det förvärv av delägarrätter som genomförts skulle avdragsrätten kunna riskeras. I mål nr konstaterades det att Kommuninvest kan lämna koncernbidrag till sina ägare d.v.s. den ekonomiska föreningen som i sin tur kan lämna utdelning till sina medlemmar d.v.s. kommunerna. Detta innebär att Kommuninvest kan göra avdrag, enligt 39 kap. 22 IL, för koncernbidraget och därmed minska sitt skattepliktiga resultat samtidigt som 20 HFD:s mål nr s. 3 och SKV:s beslut s.7 21 Prop. 2008/09:65 s Hultqvist, A, SvSkT nr s HFD 2012 ref. 6. och HFD mål nr

8 kommunerna som skattefria subjekt inte beskattas för utdelningen. Genom omläggning av lån via Kommuninvest har kommunerna funnit ett nytt sätt att åtnjuta avdragsrätt för räntor, precis som de tidigare kunde innan ränteavdragsreglerna infördes. Diskussion SKV konstaterade i sin rapport år 2012 att det förekommer att kommuner använder sig av skatteupplägg i form av ränteutgifter. Redan i propositionen till 2009 års regler nämns att kommuner kan vara ägare i koncerner och att de i så fall ska behandlas på samma sätt som privata bolag i förhållande till ränteavdragsreglerna, vilket tyder på att det vid införandet av reglerna fanns en viss vetskap om att kommuner använder sig av sådana ränteavdrag. Att kommuner inte skulle omfattas av reglerna har diskuterats i förarbeten. SKL anför att kommuner inte bör träffas av reglerna eftersom kommuner inte har till syfte och inte får, enligt 7 kap. 2 KL, bedriva näringsverksamhet i vinstsyfte och om näringsverksamheten trots allt resulterar i vinst tillfaller den i slutändan medborgarna. Lagstiftarens argument för att kommuner ska omfattas av reglerna är att om de väljer att bedriva sin verksamhet i form av en kommunal koncern ska de behandlas på likvärdigt sätt som privata internationella koncerner. Om kommunala koncerner inte skulle omfattas av reglerna menar lagstiftaren att privata koncerner skulle missgynnas. Resultatet av reglerna skulle jag vilja påstå blivit det motsatta. Det är snarare de kommunala koncernerna som missgynnas. Det finns som ovan nämnts två möjliga undantag till räntebegränsningsreglerna, tioprocentsregeln och ventilen. I och med att kommuner är skattefria subjekt finns ingen möjlighet att åtnjuta undantaget som tioprocentsregeln innebär. Kommuner har därmed endast möjlighet till att använda ventilen som uppställer kravet huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Rekvisitet huvudsakligen affärsmässigt motiverat är ett subjektivt rekvisit som lett till tolkningsproblem. Det har visat sig vara svårtillämpat. I propositionen nämns det att sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden ska ligga till grund för transaktionen för att den ska anses som affärsmässigt motiverad. Finansdepartement har uttryckt att omstruktureringar torde anses som affärsmässigt motiverade om de genomförs för att effektivisera eller rationalisera kommande fusioner. HFD å andra sidan gör skillnad mellan organisatoriska och affärsmässiga skäl vilket det inte finns 8

9 stöd för varken i lagtext eller förarbeten. I ett mål var justitierådet Ståhl skiljaktig och menade att organisatoriska skäl är en del av affärsmässiga skäl. HFD godkänner interna förvärv som föregåtts av externa förvärv som affärsmässigt motiverade. Vilket, enligt mig, är märkligt eftersom det de facto sker på grund av organisatoriska skäl. Rättsläget avseende affärsmässiga skäl tycks vara oklart och det finns en risk för godtyckliga bedömningar. Affärsmässiga skäl skulle kunna ha varit ett bra uttryck om innebörden preciserats i propositionen men med avsaknad av precision riskerar att leda till godtyckliga bedömningar. I och med att kommuner inte kan använda sig av den objektiva tioprocentsregeln och är hänvisade till att använda den subjektiva ventilen som är svårtillämpad träffas kommunala koncerner hårdare av ränteavdragsreglerna än privata internationella koncerner. Dessutom tycks organisatoriska skäl vara extra viktigt för kommuner eftersom det i kommunala bolag finns behov av insyn och kontroll och av den anledningen drabbas också kommunerna hårdare av reglerna. Det är svårt att förutse vad den subjektiva bedömningen av affärsmässighet kommer resultera i. Det finns en tendens att kommuner väljer att lägga om sina lån via Kommuninvest på grund av det osäkra rättsläget för att inte förlora möjligheten att göra avdrag för ränteutgifter. HFD har godkänt detta förfarande i och med målet HFD 2012 ref. 6. Att HFD godkänt detta förfarande skulle kunna tolkas som att ventilen är svårtillämplig inom kommunkoncerner. Hur som helst har kommunkoncerner tillgång till en fördelaktig finansieringsmöjlighet. Dessutom uttalas i propositionen att ränteavdragsbegränsningarna ska ha en minimal negativ påverkan på affärsmässig verksamhet. 24 Kommunernas omläggning av lån innebär en ökad kostnad som inte är förenlig med uttalandet om minimal negativ påverkan. Anledningen till att man använder sig av interna lån är att det är kostnadseffektivt i och med att de administrativa kostnaderna samt risken blir lägre Prop. 2008/09:65 s SKL:s synpunkter på Skatteverkets ställningstagande, +lån+bilaga+2+synpunkter ränta.pdf, tillgänglig

10 Det kan tänkas finnas tillfällen när vaga formuleringar är nödvändiga och även önskvärda men i detta fall leder det till att reglerna blir svårtillämpade och till en bristande förutsebarhet. Slutsats I och med att bolag som ägs av kommuner inte kan använda sig av tioprocentsregeln, utan enbart ventilen, blir konsekvensen att kommunkoncerner behandlas hårdare än internationella privata koncerner av räntebegränsningsavdragsreglerna. Det är svårt att veta vad den subjektiva bedömningen av affärsmässigt kommer resultera i. Att termen affärsmässighet inte är närmare preciserad och vag är olyckligt och kan leda till rättsosäkerhet och godtyckliga resultat. Det blir extra påtagligt för kommuner som har den som enda alternativ. Att HFD skiljer på organisatoriska och affärsmässiga skäl torde också innebära problem för kommuner. Kommuners verksamhet kräver naturligt sett inblick i kommunala bolag. Att förbättra kontrollen och insynen genom omorganisation av kommunkoncerner kan tänkas försvåras av särskiljandet mellan affärsmässiga och organisatoriska skäl som HFD gjort. Det osäkra rättsläget synes ha resulterat i att kommuner väljer att lägga om sina koncerninterna lån för att vara säkra på att inte förlora avdragsrätten. Denna form av omläggning via Kommuninvest har Regeringsrätten givit stöd för. 10

11 Källförteckning Kommunallagen (1991:900) Lagen (1995:575) mot skatteflykt Inkomstskattelagen (1999:1229) Prop. 1999:2000:2, del 2 Prop. 2008/09:65 Finansdepartementets promemoria, dnr. Fi2008/4093 Tilläggsuppdrag till SKV, Fi 2011/4971 RÅ 2007 ref. 84 RÅ 2007 ref. 85 HFD 2012 ref. 6 HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr SKV delrapport, dnr /113 Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, SKV beslut SKV beslut Hultqvist, A, SvSkT nr tillgänglig SKL:s synpunkter på Skatteverkets ställningstagande, +interna+lån+bilaga+2+synpunkter ränta.pdf, tillgänglig

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Stockholm den 24 april 2012

Stockholm den 24 april 2012 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt

Läs mer

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-04-25 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Svensk Försäkring branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen har beretts möjlighet att

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

Affärsmässigt motiverad

Affärsmässigt motiverad Affärsmässigt motiverad - en analys av begreppet i ränteavdragsbegränsningsreglerna Masteruppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Robin Månsson Handledare: Roger Persson-Österman Framläggningsdatum

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Juridisk Publikation

Juridisk Publikation Juridisk Publikation stockholm - uppsala - lund - göteborg MIKLOS KOVACS KAL En säkerhetsventil utan säkerhet en analys av rekvisitet affärsmässigt motiverat i 24 kap. 10 e IL Särtryck ur häfte 2/2013

Läs mer

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler u l f tivéus Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler 1 Inledning Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a e inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för

Läs mer

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen

Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen 560 SKATTENYTT 2015 ANDERS HULTQVIST Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen Länge har möjligheten till förhandsbesked varit medlet att snabbt få fram prejudikat i ovissa skattefrågor. När generalklausulen

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Industrivärden-domarna en analys

Industrivärden-domarna en analys SvSkT1&inlaga.book Page 60 4onda6, 4arch ;, 2008 11:2? A4 60 Anders Hultqvist Industrivärden-domarna en analys Av Anders Hultqvist 1 Bakgrund Det var många som med spänning väntade på Regeringsrättens

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Effektivare ränteavdragsbegränsningar Mars 2012 Promemorians huvudsakliga innehåll Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsregler i kraft som avser

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) 42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Internprissättning med fokus på marknadsmetoden

Internprissättning med fokus på marknadsmetoden Internprissättning med fokus på marknadsmetoden Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 Philip Leidefeldt Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Jan Kjellgren Inledning

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:148

Regeringens skrivelse 2007/08:148 Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008 Mars 2008 UPDATES Nyhetsbrev från Setterwalls Under vintern har flera intressanta mål avgjorts och en mängd nya regler införts på det skatterättsliga området. I detta första skatterättsliga nyhetsbrev

Läs mer

Koncernbidragsspärren

Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren och turordningsreglerna Högre kurs i företagsbeskattning 747A06 Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling I 40:e kapitlet inkomstskattelagen

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemoria Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemorians huvudsakliga innehåll Skatteverket har under sin skattekontroll upptäckt

Läs mer

Obehörig resultatfördelning 1

Obehörig resultatfördelning 1 2014-03-13 Obehörig resultatfördelning i HB/KB Obehörig resultatfördelning 1 Vinst och förlustfördelning Stor följsamhet till civilrätten L om handelsbolag o enkla bolag 2 kap 6-8 Dispositiva regler kan

Läs mer

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt }

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt } { skatt } MARKNADSM PÅ AKTIEÄGA från moderbolag till dotterbolag VAD UTGÖR MARKNADSMÄSSIG RÄNTA PÅ AKTIEÄGARLÅN FRÅN ETT MODERBOLAG TILL ETT DOTTERBOLAG OCH VILKEN BETYDELSE FÖR RÄNTESÄTTNINGEN HAR DEN

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt

Lagrum: 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229); 2 lagen (1995:575) mot skatteflykt HFD 2015 ref 17 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig då andelsägare i fåmansföretag genom olika förfaranden har placerat företagets verksamhet i ett företag och likvida medel i ett annat, indirekt

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 14 augusti 2008 R-2008/0697. Till Finansdepartementet. Fi2008/4093

1. Sammanfattning. Stockholm den 14 augusti 2008 R-2008/0697. Till Finansdepartementet. Fi2008/4093 R-2008/0697 Stockholm den 14 augusti 2008 Till Finansdepartementet Fi2008/4093 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2)

Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) 123 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 2) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL, innebär att arbetsinkomster

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Vatten AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34)

20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Vatten AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2015-02-16 20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Ven AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34) Sammanfning Frågan

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Allmänt om beskattning av näring 2006 2007 2008 2009

Läs mer

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet

Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet 44 SKATTENYTT 00 Jari Burmeister & Ulf Tivéus Koncernbidragsrätt vid förändrat ägande/ändrad verksamhet I artikeln diskuteras bl.a. om koncenbidragsreglern i IL uppnår syftet att kodifiera praxis. Hörutöver

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

Slutrapport. Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 1(23) Promemoria 2013-06-25 131-296685-12/113

Slutrapport. Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 1(23) Promemoria 2013-06-25 131-296685-12/113 1(23) Slutrapport Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se

Läs mer

Undvikandet av skatt bland privata välfärdsbolag

Undvikandet av skatt bland privata välfärdsbolag LIU-IEI-FIL-G--15/01298--SE Undvikandet av skatt bland privata välfärdsbolag - en utredning av potentiella lösningar utanför skatterätten Tax avoidance among medical service under private ownership - an

Läs mer

Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder

Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2008-06-23 131-348803-08/113 Förslag om begränsningar i avdragsrätten för ränta m.m. på vissa skulder SKATTEVERKET www.skatteverket.se Postadress Besöksadress

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Radenka Nikic 2015 02 17

Radenka Nikic 2015 02 17 AFFÄRSJURIDISKA PROGRAMMET Promemoria 2 Verksam i betydande omfattning ur en styrelsemedlems perspektiv Radenka Nikic 2015 02 17 1. Inledning 1.1 Vad är ett fåmansföretag? I 56 och 57 kap. IL återfinns

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag?

Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Generationsskifte eller ägarskifte i fåmansföretag? Henrik Lilja Företagsbeskattning 747A06 Affärsjuridiska programmen Inledning I 56 kap. och 57 kap inkomstskattelagen (IL) finns bestämmelser som är riktade

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Mars 2012 Sammanfattning Beskattningen av vissa delägare och investerare i riskkapitalfonder har under

Läs mer

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt?

Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete med praktik i finansrätt, särskilt skatterätt 30 högskolepoäng Byggnadsrörelse när bedrivs det inkomstskatterättsligt? En studie om verksamhetens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Stockholm den 4 april 2011

Stockholm den 4 april 2011 R-2011/0159 Stockholm den 4 april 2011 Till Finansdepartementet Fi2010/5475/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian En ny reglering

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015 KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Malmberg Jan Datum 2015-04-23 Diarienummer KSN-2015-0390 Kommunstyrelsen Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 21 mars 2014 KLAGANDE HSB Bostadsrättsförening Ektorpshöjden i Nacka, 769607-4256 Ombud: AA HSB Stockholm 112 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej?

De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej? SKATTENYTT 2008 605 Lena Lindström-Ihre och Robert Karlsson De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej? Sedan 1 januari 2008 gäller den nya kompletteringsregel som infördes i de

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 116 Målnummer: 402-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-11-01 Rubrik: Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059 R-2008/1519 Stockholm den 9 mars 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/7059 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Handelsbolagen

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 13 Målnummer: 4510-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-02-20 Rubrik: Fråga om avdrag enligt bestämmelserna om vinstandelsränta. Förhandsbesked

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 38 Målnummer: 6517-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

Högre kurs i företagsbeskattning

Högre kurs i företagsbeskattning Högre kurs i företagsbeskattning PM 2 Neutral Bolagsskatt SOU 2014:40 2015-02-17 Hanna Djerf Inledning Vid ett regeringssammanträde den 13 januari 2011 beslutades Företagsskattekommitténs direktiv 1, enligt

Läs mer

Underskottsavdrag vid ägarbyte

Underskottsavdrag vid ägarbyte Underskottsavdrag vid ägarbyte Författare: Sofie Andersson Högre kurs i företagsbeskattningsrätt (747A06) Vårterminen 2015 Handledare: Jan Kellgren Affärsjuridiska programmet, Linköpings universitet Institutionen

Läs mer

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Februari 2015 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att reglerna om fiktiv avräkning

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2006 ref. 58 Målnummer: 6483-05 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2006-10-13 Rubrik: Ett nybildat "vilande" aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts

Läs mer

Handelsbolagslösningen

Handelsbolagslösningen Juridiska Institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Handelsbolagslösningen En studie av skatteuppläggets lagenlighet och dess förhållande till nya underprisregler för handelsbolag Tillämpade

Läs mer

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden

Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden k a r l - j o h a n g r u n d s t r ö m Treaty Override nu även i Skatterättsnämnden Ända sedan Regeringsrättens avgöranden i RÅ 2008 ref. 24 och RÅ 2008 not 61 har det förelegat osäkerhet om förhållandet

Läs mer

Stockholm den 20 april 2009 R-2009/0188. Till Finansdepartementet. Fi2009/1477

Stockholm den 20 april 2009 R-2009/0188. Till Finansdepartementet. Fi2009/1477 R-2009/0188 Stockholm den 20 april 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/1477 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 februari 2009, beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändringar

Läs mer

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal

Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal S K A T T E N Y T T 2 0 0 7 411 David Kleist Skattebefriade subjekts möjligheter att åberopa dubbelbeskattningsavtal 1 Inledning Som förutsättning för att en person ska medges förmåner enligt ett dubbelbeskattningsavtal

Läs mer

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse.

En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. HFD 2014 ref 1 En avyttring av aktierna i ett dotterbolag har vid mervärdesbeskattningen inte ansetts utgöra en verksamhetsöverlåtelse. Lagrum: 3 kap. 25 mervärdesskattelagen (1994:200) AB Cerbo (bolaget)

Läs mer

Delrapport. Skatteplanering i företag inom välfärdssektorn

Delrapport. Skatteplanering i företag inom välfärdssektorn PROMEMORIA 1(29) Delrapport Skatteplanering i företag inom välfärdssektorn Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se PROMEMORIA 2(29) 1 Sammanfattning...

Läs mer

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen PM 2 Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen 2015-02-17 Högre kurs i företagsbeskattning Ellinor Fredriksson ellfr149@student.liu.se Förkortningslista

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2008:1044 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna?

Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? SKATTENYTT 2009 255 Fredrik Lund och Torbjörn Boström Omsättningsland för utbildningstjänster är det möjligt att göra en EG-konform tolkning av de svenska reglerna? Skatteverket har i ett ställningstagande

Läs mer

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis

Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis 2015 SKATTENYTT 775 GUSTAV AHL Kattrumpan HFD bekräftar tidigare praxis Den 23 oktober 2013 meddelade Högsta domstolen (HD) dom i ett mål om stämpelskatt, NJA 2013 s. 886. I målet bedömdes en fastighetsöverlåtelse

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 14 Målnummer: 4001-07 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2008-05-09 Rubrik: Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 Målnummer: 3498-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-11-10 Rubrik: Lagrum: En idrottsförening har till ett helägt aktiebolag upplåtit rätten att i reklamsammanhang

Läs mer

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar?

Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? u l f ma g n u s s o n Ska andelar i fastighetsförvaltande företag anses utgöra lagertillgångar? Synpunkter med anledning av två intressanta avgöranden Skatterättsnämnden och Förvaltningsrätten i Göteborg

Läs mer