Internprissättning med fokus på marknadsmetoden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internprissättning med fokus på marknadsmetoden"

Transkript

1 Internprissättning med fokus på marknadsmetoden Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 Philip Leidefeldt Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Jan Kjellgren

2 Inledning Internprissättning är det pris som bolag sätter på transaktioner inom en grupp eller koncern och är en del av det som kallas ekonomistyrning. 1 Allt fler koncerner är idag globala, vilket lett till att internprissättningen ställs på sin spets när det handlar om gränsöverskridande interna koncerntransaktioner. För att avgöra vad som ska anses vara det korrekta värdet på en transaktion mellan bolag inom en internationell koncern används olika former av beräkningsmetoder. Målet med promemorian är att belysa huvudmetoden vid beräkning av internprissättning samt det problem Skatteverket(SKV) ställs inför vid en skatterättslig process inom området gällande bevisbörda. Bakgrund När en transaktion inom en internationell koncern ska ske uppkommer alltid frågan rörande det pris som ska anses lämpligt. Anledning till att prissättning har en stor betydelse för en transaktion inom en koncern är att ett upparbetat värde i ett bolag kan överförs till ett annat bolag om prissättningen, enligt SKV, är fel. En intern transaktion ger således möjlighet till en form av skatteplanering inom den internationella koncernen, eftersom ett bolag i ett land med relativ hög bolagsskatt kan föra över tillgångar till ett bolag i ett land med relativt låg bolagsskatt. För att undvika detta krävs alltså att transaktioner inom internationella koncerner sker till dess rättmätiga värde. Till grund för internprissättning i Sverige ligger OECD:s anvisningar, kallad OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations. 2 Anvisningarna ska användas som tolkningskälla vid den praktiska tillämpningen av principen om marknadsmässiga villkor samt vid utredning av internprissättning. Marknadsmässiga villkor, alternativt kallad principen om armlängds avstånd, är huvudregeln gällande vad som är korrekt pris på en intern transaktion. Metoden bygger på att en transaktion mellan två bolag inom en koncern ska prissättas likt om den vore mellan två bolag utan liknande relation. 3 1 Hämtad : 2 Hämtad: : https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/internationellt/internprissattning.4.3dfca4f410f4fc 63c html 3 Hämtad: : https://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/skatter/internationellt/internprissattning.4.3dfca4f410f4fc 63c html

3 Det är viktigt att svenska bolag anmäler alla former av interna transaktioner mellan bolag i olika länder till SKV för att undvika att bli dubbelbeskattade. Finner SKV att en för låg eller hög internprissättning skett, startar en utredning mot bolaget som måste presentera hur deras prissättning har grundats. SKV menar att en internprissättning är korrekt om den hade varit densamma om transaktionen skett mellan bolag utan samma samband, alltså likt tidigare presenterad huvudregel. Det vill säga att armlängdsprincipen ska motivera det pris som två oberoende parter utfört transaktionen till. Ett skatteplaneringsupplägg som uppmärksamts under åren i nyhetsmedia, vilken genomförs med hjälp av internprissättning inom internationella koncerner, är skapandet av koncernbank i kombination av under- respektive överkapitaliserade bolag. 4 Detta förfarande är det endast stora bolag med en hög omsättning som har kapacitet att implementera. Genom att föra över mer eller mindre all vinst i koncernens olika bolag runt om i världen till ett specifikt bolag i t.ex. Luxemburg, genom exempelvis aktieägartillskott, koncernbidrag eller utdelningar skapas en intern koncernbank. Med koncernbank avses ett bolag som förvaltar koncernens interna kapital, för att sedan låna ut pengar internt inom koncernen. För att ge läsaren en bättre möjlighet att förstå, följer nedan ett förenklat exempel på presenterat skatteplaneringsförfarande inom en internationell koncern: Bolaget A är ett bolag med verksamhet och säte i Sverige. Bolaget B har sitt säte i Luxemburg med syfte att fungera som en intern koncernbank. Bolag A har tillsammans med de andra bolagen i koncernen varje år fört över allt överskott som uppkommit under året till den interna koncernbanken, Bolaget B. Bolaget A är nu i ett behov av kapital, vilket får dem att fatta beslutet om att ett nytt lån ska tas. Istället för att gå till en vanlig bank erhåller bolaget A ett lån från den interna koncernbanken, bolaget B. Bolaget A lånar alltså de pengar som de från början förde över till bolaget B. Frågan som då uppkommer är vilken ränta B ska erhålla från A. Beroende på hur räntan sätts, kan värden överföras internt inom koncernen. Om bolaget B skulle erhålla en hög ränta, t.ex. om 20 %, genom lånet till bolaget A, kan övervärden överföras genom räntan. Bolaget A skulle således betala 20 % koncern internränta på lånet och där igenom har rätt till skatteavdrag p.g.a. uppkommen ränta eftersom dessa kostnader är avdragsgilla i Sverige. Bolag B beskattas därefter för ränteintäkten i Luxemburg, 4 Hämtad: : forlorar- strid- om- rantesnurror/

4 där skattesatsen på ränteintäkter är 10 %. Koncernen har således, genom skatteplanering, sparat 12 % av den betalda räntan i utebliven skatt i Sverige. Genom förfarandet har det svenska bolaget helt enkelt transformerat en räntekostnad till en skattefri utdelningsinkomst. 5 Detta upplägg är inom lagens ramar, men om SKV misstänker att en allt för hög ränta är satt, för att öka räntekostnadsavdrag m.m., kan de avslå förfrågan om ränteavdrag för bolaget. Eftersom förfarandet kan användas för att undkomma skatt i Sverige, är det viktigt att t.ex. ett lån prissätts med rätt ränta för att möjligheten till otillbörlig skatteplanering ska elimineras. Exempel på andra interna transaktioner som rapporteras utnyttjas för att överföra obeskattade vinster inom koncerner är royalties, patentavgifter samt diverse tillhandahållande av tjänster m.m. Mot exempelförfarandet som nu presenterat ovan används regler om ränteavdragsbegränsningar m.m., men detta PM kommer inte behandla de reglerna. Huvudregeln gällande internprissättning För att avgöra vad som ska anses vara det korrekta priset på en intern transaktion används olika prisberäkningsmetoder. Att prissätta en transaktion likt den hade blivit prissatt på en fri och öppen marknad är den vanligaste tillvägagångsättet för att uppnå en korrekt prissättning. 6 Förfarandet är även kallad huvudregeln, alternativt armlängdsavstånds principen. Att således jämföra med liknande tjänster eller varor på marknaden är ett bra sätt att få rätt pris på transaktionen. Problemet med metoden är att unika varor eller tjänster inte alltid kan jämföras. Prestationen måste således redan finnas på marknaden för att kunna jämföras. Det kan även vara svårt att få seriösa offerter från andra på marknaden, vilket kan försvåra prissättningen. En transaktion omges alltid av olika omständigheter och risker, vilken även de kan skilja mellan transaktioner som vid första jämförelse ser likadana ut. Har ett bolag i sin internprissättning avvikit från den marknadsmässiga principen, kan skattemyndigheten komma att rätta bolagets inkomst. Inkomsten rättas då så att den motsvarar den inkomst som hade genererats om prissättningen hade varit den samma som i en affär mellan oberoende parter. 7 5 Hämtad: : slar- tillbaka- mot- skatteanklagelserna/ 6 Hämtad: : https://www.skatteverket.se/rattsinformation/reglerochstallningstaganden/stallningstaganden/arkiv/ar/2009/ stallningstaganden2009/ a f85df4dce html 7 Hämtad: : FI/Foretags_och_samfundskunder/Internationell_verksamhet/Vad_ar_internprissattning

5 Huvudregeln är alltså att koncerninterna affärstransaktioner ska vara förenliga med de marknadsmässiga villkoren. Målet med tillämpningen av principen om marknadsmässiga villkor är att inkomst flyter in och skatt betalas i rätt stat. 8 En tillsynes korrekt marknadsprissättning kan dock även den vinklas för att ge ett bolag en mer fördelaktig internprissättning. Varor som är väldigt priskänsliga, alltså varor som köps till stora volymer, alternativt konjunkturkänsliga varor där priset har en hög volatilitet kan gynnas av att använda en marknadsprissättning. Varor som har en hög grad av priskänslighet kan enkelt fel prissättas med denna metod, eftersom prisjämförelser kan göras vid en fördelaktig tidpunkt. Den vanligaste beräkningsmetoden efter marknadsmetoden är den kostnadsbaserade. Den kostnadsbaserademetoden inom ramen för internprissättning bygger på, vilket namnet antyder, att priset ska sättas i relation till den kostnad det givande bolaget har haft för att producera produkten/tjänsten. En nackdel för det givande bolaget är att incitament till att effektivisera, optimera m.m. sina produktionsled försvinner eftersom man endast säljer produkten till självkostnadspris. Detta påverkar givetvis även det mottagande bolaget eftersom de berörs likväl av priset. Lagar inom området Regeln som gäller vid gränsöverskridande transaktioner inom ramen för internprissättning återfinns i 14 kap 19 IL. RÅ 2004 ref 19 fastställdes att 14 kap 19 IL är en specialbestämmelse för internationella förhållanden, så kallad lex specialis. Att det är en specialbestämmelse medför att regeln har företräde framför mer allmänna beskattningsregler. 14 kap 19 IL är en korrigeringsregel, alternativt kallad felprisregeln, som har sin utgångspunkt i armlängdsavstånds principen. Regeln innebär således att det pris som skulle satts vid en jämförbar transaktion under samma omständigheter mellan företag, som är oberoende av varandra, ska tillämpas när man fastställer priset för en koncernintern gränsöverskridande transaktion. Genom regeln får SKV således möjlighet att justera ett internt transaktionspris uppåt eller nedåt, om de har lyckats uppfylla bevisbördan. 8 Hämtad: : FI/Foretags_och_samfundskunder/Internationell_verksamhet/Vad_ar_internprissattning

6 Högsta förvaltningsdomstolen gjorde i mål RÅ 2004 ref 19 ett konstaterande rörande vilka förutsättningar SKV bör påvisa för att korrigeringsregeln ska bli aktuell. 9 Följande fem förutsättningar krävs för att SKV ska kunna åberopa att korrigeringsregeln ska tillämpas: Näringsidkare som är skatteskyldig i Sverige har fått en lägre inkomst än vad som skulle ha varit fallet om en riktig prissättning tillämpats. Affärsvillkoren avviker från dem som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende företag. Den gynnade parten är inte skatteskyldig i Sverige enligt IL eller på grund av skatteavtal. Sannolika skäl finns att parterna är i intressegemenskap med varandra. Att de avvikande villkoren beror på ekonomisk intressegemenskap. Vad som är att anse som en ekonomisk intressegemenskap återfinns i 14 kap 20 IL. Analys SKV har under de senaste åren drivit många processer mot svenska bolag samt dess internationella koncerner, men har förlorat samtliga mål med liknande förfarande som presenterats tidigare i texten. Problemet för SKV i rättsprocessen rörande mål om internprissättning ligger i de höga krav för uppfyllande av bevisbördan som ställs. 10 För att visa att en intressegemenskap föreligger räcker inte med att påvisa dess existens, utan krav ställs även på att det ska kunna visa samband mellan intressegemenskapen och den felaktiga prissättningen. Detta samband har SKV haft svårt att påvisa för rätten i de skatteprocesser som drivits. Att företag inom en intressegemenskap ger varandra bättre pris eller dylikt är inte olagligt, även om det avviker från marknadens prissättning. Att ge ett annat företag rabatt för att de ska kunna komma igång med sin verksamhet eller liknande kan mycket väl affärsmässigt motivera att prissättning sätts lägre än motsvarande transaktion som normalt sker på marknaden. 11 Att det råder olika omständigheter som kan påverka internprissättningen råder inget tvivel om, och i förarbetet till 14 kap 20 IL utrycker lagstiftaren att SKV ska vara 9 KPMG Skattehandboken 2013 Sida KPMG Skattehandboken 2013 Sida KPMG Skattehandboken 2013 Sida 475.

7 restriktiva när de jämför företagstransaktioner. Denna restriktivitet kommer även till uttryck i Shell-målet, RÅ 1991 ref 107, i samband med användandet av felprisregeln. I domen uttalar sig rätten att regeln ska användas med försiktighet när det rör sig om påstådda avvikelser från marknaden, speciellt när dessa är små. Sammanlagt visar detta att SKV behöver göra det väldigt tydligt för rätten att en interntransaktion är felaktigt prissatt med utgång från marknaden och att de fem förutsättningarna som tidigare presenterades är uppfyllda. Att finna en marknadsmässig transaktion som är mer eller mindre identisk med en interntransaktion är inte heller lätt. SKV har problem att påvisa att förhållande och förutsättningar mellan en interntransaktion och en transaktion med armlängdsavstånd är lika samt att de går att jämföra direkt. Det finns alltid mer eller mindre stora omständigheter som skiljer transaktionerna åt, vilket försvårar SKV:s bevisbörda. Vid transaktioner är parametern risk en kärnfråga. Risk skiljer sig alltid åt beroende på t.ex. tidpunkt, världsomfattande omständigheter eller andra makroekonomiska effekter, även om det annars är samma företag som ingår i transaktionen. Därav är det nästintill omöjligt för SKV att finna transaktioner som är exakt jämlika. I KR mål nr , vilket rör internprissättning inom en internationell koncern, yrkar SKV att prissättningen på räntekostnader varit för hög i relation till marknaden. Kammarrätten avslog SKV talan med följande anledning: Kammarrätten (KR) konstaterade att det åligger SKV att bevisa att prissättningen på det koncerninterna lånet inte varit marknadsmässig. Domstolen poängterade att SKV som jämförelseränta primärt utgått från räntan på ett annat koncerninternt lån, vilket inte överensstämmer med OECD:s riktlinjer som istället förordar att fastställandet av ett armlängdsmässigt pris ska göras utifrån transaktioner mellan två av varandra oberoende bolag. Avgörandet påvisar den svåra bevisföring SKV åläggs samt att vikten av att presentera OECD-kompatibelt jämförelsematerial för att stöda sin räntesättning. 12 Ett annat mycket intressant prejudikat inom området är det så kallade Diligentia-målet. I de skatteprocesser rörande internprissättning som SKV har drivit de senaste åren har de i sin argumentation lagt en stor vikt i det så kallade Diligentia-målet. Saken i målet rörde en fullt internt svensk transaktion där högsta förvaltningsdomstolen underkände den överenskomna räntenivån. Det resonemang som domstolen lämnade i målet var dock enligt många i branschen allt för kortfattat, men SKV har ändå valt att använda målet som grund i sina 12 Hämtad: : for- ranta- pa- koncer

8 processer rörande gränsöverskridande internerna transaktioner. SKV har i sina processer åberopat 14 kap 19 IL som är en specialregel för internationella transaktioner för att sedan åberopa redogörelsen Högsta förvaltningsdomstolen gjorde i Diligentia-målet. Målet rör dock som sagts tidigare endast transaktioner inom Sverige och 14 kap 19 IL berörs aldrig, samt att SKV använder Diligentia-målet för att visa att hur en jämförbarhetsanalys bör användas, trots att domen i målet inte nämner jämförbarhetsanalys en enda gång. SKV har också argumenterat i de senaste målen att en extern långivare har sämre insyn och kontroll än ett moderbolag som ger lån till ett dotterbolag, men detta är något som experter inom området inte verkar vitsorda. 13 SKV har förlorat samtliga mål som har hunnit avgöras med ovanför redogjort synsätt. Utöver presenterad lagregel i 14 kap 19 IL, har SKV som välkänt möjligheten att åberopa genomsyn av skatteupplägg som klart strider mot lagens grundläggande syfte. I de processer som rör underkapitaliserade bolag som presentats tidigare har SKV yrkat att dessa förfaranden klart strider mot lagens syfte samt att om inte marknadsmetoden kan tillämpas, så bör genomsyn kunna användas. Det är dock svårt för SKV att komma åt exempelvis de underkapitaliserade bolagen eftersom bevisbördan i en eventuell process är hög samt åligger SKV. SKV behöver påvisa att ett lån från den utländska koncernbanken utgör ett tillskott, vilket leder till att det ska beskattas som utdelning och inte ränta. Detta förfarande skulle vara en form av genomsyn, vilket alltid är ett känsligt ämne p.g.a. olika rättsliga principer. Om SKV kan tydligt påvisa att ett det inte finns någon anledning att ta ett lån utöver att bolaget omvandlat ränta till utdelningsbar likvid, bör genomsyn kunna tillämpas av rätten. Men kraven på genomsyn är väldigt höga, och hittills har SKV haft svårt att övertyga rätten. 14 Om SKV skulle vara att använda skatteflyktsreglerna istället ställer det krav på att kunna påvisa att lånet samt dess ränteavdrag har som syfte att undgå en beskattning i det första landet, alternativt att de strider mot ränteavdragsreglernas grundläggande syfte. 15 Sist vill jag belysa ett intressant problem gällande huvudregeln för internprissättning. Om en produkt endast har stor potential men inte är ute på marknaden än, hur ska då värdet beräknas vid en eventuell överföring från ett bolag i Sverige till t.ex. Luxemburg? Ponera att du skapat 13 KPMG Skattehandbok 2013 s Hämtad: : om- skatteverkets- bevisborda- i- internprissattningsmal/ 15 Skattenytt 1998 s. 263.

9 en mobil applikation som har väldigt hög potential, men eftersom den inte finns ute på marknaden samt saknar användare är värdet lika med noll. Värdet ligger alltså inte i produkten per se, utan i den marknadsplattform den skapar genom sina användare. Denna problematik uppstod vid försäljning av den delvis svenska IT-produkten Skype. Strax innan Skype således till ebay år 2005 värderades bolagets varumärke och patent till noll kr. Bolagets varumärke och patent flyttades då till Irland, där skattesatsen på immateriella rättigheter är 0 %. Vanligtvis ska ett givande bolaget uttagsbeskattas vid värdeöverföring, men eftersom Skype inte hade kommit ut på marknaden än räknades dess marknadsvärde, som tidigare nämnt, till lika med noll. 16 Några månader senare såldes exakt samma ITprodukt, Skype, för mellan miljarder kronor till ebay. 17 Skatteverket är i en svår situation i förfaranden som dessa. I en tid med applikationer och IT-program vars marknadsvärde kan uppkomma i miljard belopp är detta förfarande väldigt intressant. Sammanfattningsvis har SKV svårt i rättsprocesser med fokus på internprissättning att uppfylla bevisbördan gällande huvudregeln för internprissättning. Alla former av transaktioner är komplicerade och unika eftersom många olika parametrar måste tas i beaktning. Min egen åsikt är att bevisbördan för SKV inom ramen för internprissättning ligger på gränsen till för hög samt att transaktioners komplexitet alltid kommer kunna vinklas till bolagets fördel. Ny praxis samt nya metoder kommer förhoppningsvis att presenteras i framtiden. 16 Hämtad: : skatteplanerade- i- luxemburg_ svd 17 Hämtad: :

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt }

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt } { skatt } MARKNADSM PÅ AKTIEÄGA från moderbolag till dotterbolag VAD UTGÖR MARKNADSMÄSSIG RÄNTA PÅ AKTIEÄGARLÅN FRÅN ETT MODERBOLAG TILL ETT DOTTERBOLAG OCH VILKEN BETYDELSE FÖR RÄNTESÄTTNINGEN HAR DEN

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

Samverkan mot internationella skatteupplägg. Seminarium 22 januari 2015

Samverkan mot internationella skatteupplägg. Seminarium 22 januari 2015 Samverkan mot internationella skatteupplägg Seminarium 22 januari 2015 Skatter en hållbarhetsfråga Vad är en skattepolicy? En skattepolicy kan innebära att företagets styrelse tar ställning i följande

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Diligentia AB, 556467-1641 Ombud: Advokat Nils Sköld Kilpatrick Stockton Advokat KB Box 5421 114 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357

meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket

Läs mer

HFD 2014 ref 40. Lagrum: 7 kap. 3 a och 1 kap. 9 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 80 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG

HFD 2014 ref 40. Lagrum: 7 kap. 3 a och 1 kap. 9 mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 80 i mervärdesskattedirektivet 2006/112/EG HFD 2014 ref 40 Bevisfrågor vid tillämpningen av bestämmelserna i 7 kap. 3 a mervärdesskattelagen om omvärdering av beskattningsunderlag vid omsättning av koncerninterna tjänster. Lagrum: 7 kap. 3 a och

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Koncernavdrag i vissa fall, m.m.

Koncernavdrag i vissa fall, m.m. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Koncernavdrag i vissa fall, m.m. september 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Allmänt om beskattning av näring 2006 2007 2008 2009

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Stockholm den 24 april 2012

Stockholm den 24 april 2012 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Industrivärden-domarna en analys

Industrivärden-domarna en analys SvSkT1&inlaga.book Page 60 4onda6, 4arch ;, 2008 11:2? A4 60 Anders Hultqvist Industrivärden-domarna en analys Av Anders Hultqvist 1 Bakgrund Det var många som med spänning väntade på Regeringsrättens

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter

Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter 6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt

Läs mer

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr 7186 7190-15 KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, 556645-9755 Box 27308 102 54 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 20 oktober 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 mars 2013 i mål nr

Läs mer

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.

Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. HFD 2014 ref 27 Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009. Lagrum: 13 kap. 1 och 2, 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen

Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 december 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Elanders Sverige AB, 556262-1689 Box 137 435 23 Mölnlycke ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt?

Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt? Sektionen för hälsa och samhälle Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt Skatteflyktslagen -tillämplig utifrån gällande rätt? Kadir Ademovski Henrik

Läs mer

Hässleholms Hantverks- & Industriförening

Hässleholms Hantverks- & Industriförening Hässleholms Hantverks- & Industriförening Information om De nya 3:12-reglerna Jerker Thorvaldsson www.hantverkarna.nu 1990 års reform Arbetsinkomster beskattas mellan 32 % upp till 57 % Kapitalinkomster

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-02-06 Dnr 86/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart Sveriges

Läs mer

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)

Lagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182) HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap

Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemoria Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra vissa fall av skatteplanering inom en intressegemenskap Promemorians huvudsakliga innehåll Skatteverket har under sin skattekontroll upptäckt

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare. Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet Mars 2016 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen

Läs mer

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm KAMMARRÄTTEN Avdelning 2 DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm Mål nr 4252-11 4253-11 1 KLAGANDE Attendo AB, 556714-2145 Vendevägen 85 A 182 91 Danderyd Ombud: Henrik Borelius och Tomas Björksiöö Adress

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen.

Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. HFD 2016 ref. 29 Fråga om rätt till utbetalning enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete när arbetet har betalats av annan än köparen. 67 kap. 11 inkomstskattelagen (1999:1229),

Läs mer

15 Underprisöverlåtelser

15 Underprisöverlåtelser 15 Underprisöverlåtelser Underprisöverlåtelser 1649 prop. 1998/99:15 s. 117-163, 270-275 och 295 1998/99: SkU5 s. 8-10 prop. 1998/99:113 s. 22-25, 1998/99:SkU23 s. 3 prop. 1999/2000:2 Del 2 s. 301-306,

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga

Läs mer

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys av undantagsreglerna Magisteruppsats inom internationell företagsbeskattning Författare: Handledare: Henrik Timén Jesper

Läs mer

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd

Statliga stöd, Avsnitt 32 289. 32.1 RR 28 Statliga stöd Statliga stöd, Avsnitt 32 289 32 Statliga stöd Tillämpningsområde Sammanfattning Definitioner 32.1 RR 28 Statliga stöd RR 28 ska tillämpas vid redovisning av statliga bidrag, inklusive utformningen av

Läs mer

DOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm Avdelning 03 DOM 2015-12-16 Meddelad i Stockholm Sida 1 (19) Mål nr 4928-14 KLAGANDE Kungsleden Fastighets AB, 556459-8612 Ombud: Skattejurist Kristina Tulldahl Box 70414 107 25 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Innehåll. 8 Skattesubjekt... 1

Innehåll. 8 Skattesubjekt... 1 Innehåll 8 Skattesubjekt... 1 8.1 Inledning...1 8.2 Företagsformer m.m. som beskrivs i 6 kap. ML...1 8.2.1 Handelsbolag, kommanditbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar...1 8.2.2 Enkla bolag

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 61 Målnummer: 6633-10 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-07 Rubrik: Nytt bokslut har inte godtagits vid beskattningen. Inkomsttaxering

Läs mer

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler u l f tivéus Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler 1 Inledning Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a e inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av 91 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105-113. SOU 1997:2, del II s.78-85 8.1 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter som inte får dras av. Dessa regler

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

med anledning av prop. 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet

med anledning av prop. 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3581 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) med anledning av prop. 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet Förslag

Läs mer

meddelat i Stockholm den 18 februari 2003 Ö 1437-98 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

meddelat i Stockholm den 18 februari 2003 Ö 1437-98 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 februari 2003 Ö 1437-98 KLAGANDE Dödsboet efter S. W. Ställföreträdare: advokaten B. W. MOTPART Riksskatteverket, 171 94 SOLNA SAKEN

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Effektivare ränteavdragsbegränsningar Mars 2012 Promemorians huvudsakliga innehåll Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsregler i kraft som avser

Läs mer

Bolag eller inte bolag? det är frågan

Bolag eller inte bolag? det är frågan Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt

Läs mer

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping

Förvaltningsrätten i Linköping. 581 04 Linköping Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-03-20 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Överklagande av Västerviks kommunfullmäktiges beslut 2014-02-24, 16, avseende ägardirektiv

Läs mer

14 kap. 19 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 7 juni 2016 följande dom (mål nr ).

14 kap. 19 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 7 juni 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 45 Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 inkomstskattelagen har ansetts kunna tillämpas när ett avtal med ett visst villkor ersatts med ett avtal med ett sämre, men i och för sig marknadsmässigt,

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 september 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Fair Pay Please AB6 105 24 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms

Läs mer

KORRIGERINGSREGELNS TILLÄMPNING PÅ RÄNTOR PÅ KONCERNINTERNA KREDITER

KORRIGERINGSREGELNS TILLÄMPNING PÅ RÄNTOR PÅ KONCERNINTERNA KREDITER Sektionen för hälsa och samhälle Handledare: Bengt Åkesson Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i skatterätt KORRIGERINGSREGELNS TILLÄMPNING PÅ RÄNTOR PÅ KONCERNINTERNA KREDITER Henrik Laitala Joakim

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2011 T 322-10 KLAGANDE LP Ombud: Advokat CBO MOTPART Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Ombud: AL och JZ SAKEN Inlösen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Oktober 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2015 KLAGANDE Avonova Hälsa AB, 556500-6821 Ombud: Advokat Henrik Gallus Advokatfirman Kjällgren i Lidköping AB Älvgatan 16 531

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 18 mars 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 2, 3 och 3a mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 11 A.1 a och 11 A.2 a sjätte direktivet (77/388/EEG)

Lagrum: 7 kap. 2, 3 och 3a mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 11 A.1 a och 11 A.2 a sjätte direktivet (77/388/EEG) HFD 2015 ref 69 Ett belopp som felaktigt har behandlats som mervärdesskatt ska vid återbetalning till säljaren räknas in i beskattningsunderlaget om inte denne kompenserat kunderna ekonomiskt för den för

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:38

Regeringens skrivelse 2016/17:38 Regeringens skrivelse 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer Skr. 2016/17:38 Regeringen överlämnar denna

Läs mer

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto

Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om beskattning av finansiella instrument på investeringssparkonto Juni 2012 1 Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag om ändring

Läs mer

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008

UPDATES. Skatt. Nyhetsbrev från Setterwalls. Mars 2008 Mars 2008 UPDATES Nyhetsbrev från Setterwalls Under vintern har flera intressanta mål avgjorts och en mängd nya regler införts på det skatterättsliga området. I detta första skatterättsliga nyhetsbrev

Läs mer

Verklig innebörd i nytt rättsfall

Verklig innebörd i nytt rättsfall Verklig innebörd i nytt rättsfall av anders hultqvist 1. regeringsrättens dom 2008-12-08 (mål nr 54-05) Fallet handlar om en försäljning av aktier genom ett belgiskt bolag med syfte att undgå svensk skatt

Läs mer

Försäljning av Akelius Spar AB (publ)

Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Försäljning av Akelius Spar AB (publ) Inledning Akelius Spar AB (publ), 556156-0383, ( Akelius Spar ) är ett helägt dotterbolag till Akelius Residential Property AB, 556156-0383, ( Akelius Residential

Läs mer

Fåmansföretag och bevisning

Fåmansföretag och bevisning Fåmansföretag och bevisning HÖGRE KURS I FÖRETAGSSKATTERÄTT (747A06) ANNA SJÖSTRÖM Inledning I den här PM:en ska jag titta på hur bevisningen förs i mål om beskattning av fåmansföretagsdelägare enligt

Läs mer

Internprissättning av räntor på koncerninterna lån

Internprissättning av räntor på koncerninterna lån JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Marcus Magnusson Internprissättning av räntor på koncerninterna lån Sett i ljuset av Diligentiamålet och påverkan från ägarinflytande Examensarbete 30 högskolepoäng

Läs mer

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg

DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Avdelning 3 DOM 2013-01-08 Meddelad i Göteborg Sida 1 (7) KLAGANDE Guldmyran Bostadsrätt AB, 556618-8560 Ombud: Advokat David Kleist och advokat Mart Tamm Advokatfirman Vinge KB Box 11025 404 21 Göteborg

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015

Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest i Sverige AB under 2015 KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Malmberg Jan Datum 2015-04-23 Diarienummer KSN-2015-0390 Kommunstyrelsen Ränte- och borgensvillkor för kommunala bolag vid upplåning via internbanksfunktion respektive Kommuninvest

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-06 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Ränteavdragsbegränsningar i syfte

Läs mer

Nya regler för beskattning av utdelning och försäljning av aktier i fåmansföretag

Nya regler för beskattning av utdelning och försäljning av aktier i fåmansföretag Nya regler för beskattning av utdelning och försäljning av aktier i fåmansföretag Martin Johansson LR Revision & Redovisning Sverige AB Sammanfattning och innehåll Skatten på utdelning höjs till 25 % Förenklingsregeln

Läs mer

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567.

I denna skrivelse klargör jag varför samma sak även gäller beslutet för Västerviks Miljö & Energi AB, 556045-6567. Kenneth Lind Djurgårdsgatan 3 59341 Västervik 2014-04-08 Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04 Linköping Mål nr 1959 14. Komplettering av tidigare inlämnat överklagande. Överklagande av Västerviks

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 *

DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 * DOM AV DEN 12.12.2002 MÅL C-324/00 DOMSTOLENS DOM (femte avdelningen) den 12 december 2002 * I mål C-324/00, angående en begäran enligt artikel 234 EG, från Finanzgericht Münster (Tyskland), att domstolen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 20 oktober 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART ID Kommunikation AB, 556503-2926 Beijerskajen 12 A 211 19 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt.

Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. HFD 2013 ref 78 Särskilda skäl har inte ansetts föreligga för att efterge kravet på kreditnota för rättelse av felaktigt debiterad och inbetald mervärdesskatt. Lagrum: 13 kap. 27 och 28 mervärdesskattelagen

Läs mer