HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II

Transkript

1 HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Ordinarie tentamen , höstterminen 2017 Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt sätt. Lagrums- och praxishänvisningar bör göras, men hänvisningar till doktrin är inte nödvändiga. Dina svar ska vara kursadministratören tillhanda (inlämning via e-post till: freja_lina.huhle@jur.lu.se) senast kl. 15. Uppkommer frågor med anledning av tentamensuppgifterna finns examinerande lärare tillgänglig på telefon under hela skrivtiden ( ). Fråga 1 (max 7 p) Maxe har utvecklat ett mycket framgångsrikt dataapplikationsföretag inom ramen för sitt tidigare hälftenägda AB Koden. Dessa Maxes andelar förvärvades år 2016 av det företag med säte i USA, Desktop Inc., som redan sedan 2013 ägde den andra hälften av AB Koden. Numera äger alltså det amerikanska företaget hela AB Koden. Maxe genomförde avyttringen 2016 genom att först överlåta sina andelar i AB Koden till ett nybildat AB Haull till ett pris motsvarande omkostnadsbeloppet för Maxes andelar i AB Koden. Därefter sålde AB Haull sina andelar i AB Koden för 15 MSEK. Strax efter Desktop Inc. s förvärv av den resterande hälften av AB Koden förvärvade Desktop Inc. hela rörelsen från AB Koden för motsvarande 4 MSEK. Den största delen av tillgångarna bestod av immateriella rättigheter. En förutsättning för att Desktop Inc. skulle förvärva resterande hälft av AB Koden från Maxe var att Maxe skulle vara anställd i två år hos Desktop Inc. efter affären. Fråga: Redogör för de skatterättsliga konsekvenserna av ovanstående. Om du bedömer att du behöver få reda på mer omständigheter för att besvara frågan, så ska du redogöra för vilken typ av information du i så fall behöver, samt hur svaret kan komma att påverkas av innehållet i den informationen. Det är möjligt att få poäng även om du bara behandlar vissa av delarna i uppgiften.

2 Typsvar fråga 1 AB Koden var förmodligen ett fåmansföretag enligt 56:2 (och därmed 57:3 ) IL, innan Desktop Inc. förvärvade 50 % av kapitalet. Det är röstetalet som avgör om definitionen är uppfylld. Så efter det första förvärvet är definitionsfrågan avhängig av hur många ägare som finns i Desktop. Enligt 56:6 IL räknas nämligen även indirekta ägare som andelsägare vid bedömningen enligt 56:2 IL. Om Koden fortfarande är ett fåmansföretag kan Maxes andelar vara kvalificerade enligt 57:4 IL, dvs. om hen varit verksam i betydande omfattning i företaget. Här kan dock utomståenderegeln i 57:5 IL aktualiseras. Betydande omfattning är enligt förarbeten och praxis 30 % av andelarna i företaget. Vid bedömningen ska hänsyn tas till beskattningsåret och de fem föregående åren, vilket innebär att utomståenderegeln inte är tillämplig ännu. Om Desktops första köp av andelarna innebar att AB Koden inte längre var ett fåmansföretag enligt 56 kap IL, är Maxes andelar ändå fortfarande kvalificerade i fem år efteråt enligt 56:6 IL. Maxes överlåtelse av sina återstående andelar i Koden till AB Haull för omkostnadsbeloppet utlöser potentiellt kapitalvinstbeskattning enligt 44 och 48 IL. Därmed aktualiseras inte 22 och 23 IL, som bara gäller i inkomstslaget näringsverksamhet. Ingen vinst uppstår dock eftersom ersättningen minskas med andelarnas omkostnadsbelopp. Andelarna i Koden blir näringsbetingade för Haull enligt 24:13-14 IL eftersom Haull är en svenskt aktiebolag som äger andelar i ett onoterat bolag. AB Haull är ett fåmansföretag enligt 56:2 och 57:3 IL, vilket gör det aktuellt att utreda huruvida Maxes andelar i bolaget är kvalificerade. Här tillämpas 57:4 2p IL vilket innebär att en andelsägare som varit verksam i betydande omfattning i ett annat fåmansföretag som företaget äger andelar i, har kvalificerade andelar. Även här kan dock utomståenderegeln i 57:5 IL vara aktuell likt ovan eftersom bestämmelsen tar sikte på ägandet i det företag i vilket andelsägaren är verksam i betydande omfattning. Här behövs det undersökas hur ägandet såg ut innan 2013 för att avgöra om andelarna i Koden (och därigenom Haull) blivit avkvalificerade. Haulls andelar i Koden är näringsbetingade och eventuell kapitalvinst som uppkommer i och med försäljningen är skattefri enligt 25a:5 IL. Koden överlåter sedan immateriella tillgångar till Desktop för 4 MSEK. Om denna ersättning motsvarar tillgångarnas marknadsvärde uppstår. Med tanke på att 15 MSEK betalats för hälften av andelarna i företaget kan det finnas anledning att undersöka om ersättningen för tillgångarna är marknadsmässig. Annars kan korrigeringsregeln/felprisregeln, 14:19 och 14:20 IL, för internprissättning inom ekonomisk intressegemenskap aktualiseras. I RÅ 2004 ref. 13 har HFD konstaterat att 14:19 IL är lex specialis i förhållande till reglerna om uttagsbeskattning när det gäller internationella förhållanden och ska således tillämpas före reglerna om uttagsbeskattning. Eftersom AB Koden är ett svenskt aktiebolag och Desktop inc är ett amerikanskt bolag föreligger ett internationellt förhållande. Vinsten från Haulls försäljning av Koden kommer att finnas obeskattat i det av Maxe helägda Haull. Andelarna i Maxe kan som sagt vara kvalificerade efter avyttringen, vid bedömningen enligt 57:4 IL ska nämligen hänsyn tas till omständigheterna under beskattningsåret och de fem föregående åren. Om andelarna inte är kvalificerade i Haull kan utdelning, avyttring eller likvidation ske till 25 % skatt, 42:15a IL och 65:7 IL. Är andelarna i Haull kvalificerade kan utdelning, avyttring eller likvidation ske enligt följande beskattning, 57:20 IL: - 2/3 i inkomstslaget kapital med effektiv beskattning på 20% upp till gränsbeloppet,

3 - beaktande av takbelopp för beskattning i tjänst pga. 57 IL, och - därutöver i kapital med 30% beskattning. Fråga 2 (max 5 p) Ett kinesiskt företag ska bygga upp en företagsstruktur för främst den europeiska marknaden. De länder som företaget vill bedriva verksamhet i är Storbritannien, Sverige, Tyskland, Frankrike och Turkiet. Verksamheterna kräver stora investeringar och risktagande. Det kinesiska företaget funderar på att ha ett svenskt aktiebolag i toppen på strukturen. Fråga: Företaget vill ha en kort redogörelse för vad de svenska skattereglerna skulle innebära för en sådan struktur, ifråga om resultatutjämning, finansieringsform och eventuellt ekonomiskt misslyckande. Det kinesiska företaget vill inte få en inkomstskattemässig behandling som avviker från vad en ägare inom EU skulle få, men är osäkert på om det är möjligt.

4 Typsvar fråga 2 Om separata juridiska personer startas i de andra länderna kommer de inte att vara skattskyldiga i Sverige (såvida de inte driver näringsverksamhet med källa här i landet). Resultatutjämning i bolagssektorn möjliggörs i svensk skatterätt först och främst av reglerna om koncernbidrag och koncernavdrag, 35 och 35a IL. Koncernbidragsreglerna i 35 IL begränsas dock till fall då mottagaren är skattskyldig i Sverige, 35:2 a IL. Det innebär att det svenska bolaget varken kan få av dra av koncernbidrag uppåt till det kinesiska bolaget eller nedåt till dotterbolagen i EU eller Turkiet. Praxisen som EUD utvecklat bl.a. genom Marks & Spencer (C-446/03), när det gäller den fria etableringsrätten i art. 49 FEUF, innebär att avdrag skulle kunna fås om förlusten är slutlig genom likvidation och inte kan utnyttjas i de andra staterna. Koncernavdrag för så kallad slutgiltig förlust kan dock bli aktuellt gällande företag som hör hemma i ett EU-/EES-land, 35a:1 IL och 35a:2 2st IL. Om företaget i Storbritannien, Tyskland eller Frankrike har gjort en förlust och anses som slutgiltig kan förlusten dras av hos det svenska bolaget. Det krävs bl.a. att bolagen har likviderats, 35a:5 p1 IL, och att förlusten inte kan utnyttjas i den andra staten, 35a:6 p1 IL. Dolda vinstöverföringar inom företagsgruppen genom felaktig prissättning förhindras av bestämmelserna om oriktigt prissättning mellan bolag i intressegemenskap, 14:19-21 IL. Om verksamheten i de andra länderna istället drivs genom att det svenska bolaget driver dem självt, dvs. det som benämns filial eller fast driftsställe, är det svenska bolaget skattesubjekt för all verksamhet och kvittningsmöjligheterna underlättas genom det. Vid ev. underskott kommer dock också de andra staterna att ha skatteanspråk på de fasta driftställena. För att undvika internationell dubbelbeskattning kan fördelnings- och lättnadsartiklar i respektive skatteavtal tillämpas. Ovanstående resonemang är också giltigt vid ekonomiskt misslyckande. Valet mellan att finansiera genom eget kapital (aktiekapital eller aktieägartillskott) eller lån avgörs bl.a. av bolagsskatternas nivå i de olika länderna och rätten till ränteavdrag. Normalt bör det långivande bolaget vara beläget i ett relativt lågskatteland och det låntagande bolaget i ett relativt högskatteland. Gällande finansieringsformen främmande kapital/lån från det kinesiska bolaget kan reglerna om begränsning av ränteavdrag i 24:10 a ff IL innebära vissa begränsningar. Ränteavdrag får som huvudregeln endast ske om mottagaren av ränteinkomsten beskattas med minst 10 %, 24:10d IL. Undantag ges om mottagaren av ränteinkomsten hör hemma inom EU/EES. Då medges avdrag för hela utgiften om det är affärsmässigt motiverat. Om det svenska moderbolaget väljer att finansiera dotterbolagen med aktieägartillskott (eller motsvarande tillskott enligt utländsk lag) kommer vinsthemtagningen att ske genom utdelning istället för räntebetalningar. Andelarna i de utländska bolagen (även det turkiska) kommer att vara näringsbetingade för det svenska moderbolaget enligt 24:13 och 14 IL och således inte tas upp till beskattning enligt 24:17 IL. Enligt moder/dotterbolagsdirektivet får inte heller källskatt tas ut av medlemsstaterna i EU när utdelning sker till ett annat EU-land. Gällande det kinesiska företagets möjligheter att få samma inkomsträttsliga behandling som en ägare inom EU, kan de flesta fördragsfriheter kan endast tillämpas av företag hemmahörande i EU. Fri rörlighet av kapital är dock ett undantag och kan även åberopas av företag hemmahörande utanför EU, artikel 63 EUF-fördraget. Däremot är artikeln om fri etablering endast tillämplig inom EU. Om fråga gäller regler som enligt nationell rätt endast är tillämpliga i koncernförhållanden ska artikeln om etableringsfrihet tillämpas, se C-102/05 Skatteverket mot A och B. Det innebär att det kinesiska bolaget

5 ej kan kräva att bli behandlad på samma sätt som en ägare i EU gällande frågor om koncernbidrag, koncernavdrag, ränteavdragsbegräsningarna etc. Oavsett finansieringsform får enligt 25a:5, 2st, och 25:8 1p IL avdrag inte göras för kapitalförlust som uppstår vid av avyttring av näringsbetingade andelar eller kapitalförlust pga. fordran.