HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II. Ordinarie tentamen , vårterminen 2017

Transkript

1 HEMTENTAMEN I ALLMÄN FÖRETAGSBESKATTNING/ BESKATTNINGSRÄTT II Ordinarie tentamen , vårterminen 2017 Frågorna, som totalt kan ge maximalt 12 poäng, löses enskilt och svaret motiveras på sedvanligt sätt. L agrum s - och praxishänvisningar bör göras, men hänvisningar till doktrin är inte nödvändiga. Dina svar ska vara kursadministratören tillhanda (inlämning via e- post till therese.stridh@jur.lu.se) senast kl. 15. Uppkommer frågor med anledning av tentamensuppgifterna finns examinerande lärare tillgänglig på telefon under hela skrivtiden ( ). Fråga 1 (max 4 p) Karo bildade i februari 1994 Projektilen AB för kr. Bolaget säljer projektkonsulttjänster och ett eget utvecklat projektredovisningsprogram. Karo är verksam i betydande omfattning men har börjat minska sin arbetsinsats och planerar under år 2017 preliminärt att ut kr i lön. Det finns också ett antal enbart anställda i företaget och den totala lönesumman för innevarande räkenskapsår, = kalenderår 2017, beräknas uppgå till kr. Budgeterad vinst för 2017 beräknas ändå uppgå till kr. Sparad utdelning uppgår per 31/ till kr. Ingen utdelning har skett hittills under Karo är medveten om att det är förändringar på gång med 3:12-reglerna och vill mot bakgrund av det få utrett hur hen bäst bör agera under återstoden av året och i framtiden för att få ett så bra skattemässigt utfall som möjligt med beaktande av de eventuella förändringarna i regelsystemet. Karo är 62 år, har ingen familj och planerar att dra sig ur företaget inom en relativ snar framtid. Bör hen leta köpare till bolaget redan i år eller, om det inte går, snabbt likvidera bolaget? Behöver hen kanske inte ha så bråttom? Gör en utredning och presentera Ett förslag med beaktande av vad Du anser är viktigt att tänka på. Det bör vara Ett förslag som Du känner att Du kan stå för såväl ur materiell synvinkel som ur risksynpunkt.

2 Typsvar fråga 1 Bolaget är ett FÅAB, 56:2, 57:3 IL. Då Karo varit verksam i betydande omfattning, t.ex. under 2017, är hans andelar i bolaget kvalificerade enligt 57:4 IL. Utdelnings-/kapitalvinstreglerna i 57 kap. är således tillämpliga. Om Karo säljer sitt bolag 2017 till en extern köpare blir alltså kapitalvinsten beskattad i enlighet med reglerna i 57 IL. Schablonregeln i 57:11 första punkten ger följande: 2,75 x (avrundat IBB) = Huvudregeln i 57:11 andra punkten summan ger följande: x slr + 9 procentenheter, + eventuellt lönebaserat utrymme (det framgår inte hur hög kontant lön Karo hade från bolaget 2016, men hen måste uppfylla kraven på minimilön i 57:19 IL). Dessutom ska det sparade utdelningsutrymmet på kr läggas till i enlighet med 57:10 IL. Om Karo skulle sälja sitt bolag 2017 skulle endast ett belopp upp till gränsbeloppet beskattas till 20 % och resten i tjänst (upp till 100 IBB, 57:22, därutöver till 30 % i kapital). Om Karo har en köpare inom den närmaste tiden kan istället följande göras. Karo börjar med att överlåta sitt AB till ett eget helägt holdingbolag (AB hold) under 2017, och för säkerhets skull upprätta skalbolagsdeklaration enligt 25a kap. 9 IL Överlåtelsen kan göras för en ersättning som motsvarar andelarnas omkostnadsbelopp ( ) plus gränsbeloppet (för att så långt som möjligt utnyttja 20 % beskattning medan det går). Efter detta äger Karo ett AB som i sin tur heläger Projektilen AB. Om köpare inte finns i närtid bör medel, för att säkras upp civilrättsligt, föras över till moderbolaget antingen genom koncernbidrag, enligt 35 IL, eller genom skattefri utdelning, enligt 24 kap. IL. Tills vidare kan Karo fortsätta vara verksam i betydande omfattning, och ev ta ut en lön som är tillräckligt hög för att få använda det lönebaserade utrymmet 2018 och framåt. Oavsett hur reglerna kommer att se ut från 2018 kan Karo planera så att han delar ut belopp motsvarade gränsbeloppet för varje år. Eventuellt kan Karo också utnyttja karensen som följer av 57:4 IL och förhålla sig passiv i fem år, för att därefter t.ex. likvidera bolaget (=avyttring) till 25 % beskattning.

3 Fråga 2 (max 3 p) Xan AB är ett svenskt moderbolag i en europeisk koncern med verksamhet inom verkstad och industri. Sedan 2006 har Xan AB successivt köpt alla aktier i det tyska bolaget GmbH. Det tyska bolaget är bl.a. återförsäljare av några av Xan:s produkter på den tyska marknaden. Under Xan:s ägande har verksamheten blivit förlustbringande vilket har tvingat Xan AB att lämna koncerninterna lån med 1 % ränta till GmbH för att finansiera driften. Under 2014 inledde Xan AB en avveckling av GmbH som innebar att verksamhetsrelaterade kontrakt avvecklades och att tillgångar avyttrades externt. GmbH bedriver inte längre någon verksamhet. Kvar i GmbH är endast tillgångar som är mindre likvida samt skulder som betydligt överstiger de totala tillgångarna. Som ett resultat av rörelseförlusterna finns även ett sammanlagt skattemässigt underskott, beräknat enligt tyska skatteregler, som uppgår uppgick 10 miljoner euro och som överstiger Xan:s utlåning till bolaget. Xan AB har utöver GmbH inte någon närvaro i Tyskland i form av andra dotterbolag, intressebolag eller fast driftställe. Hur bör och kan Xan AB gå vidare med avvecklingen av det tyska dotterbolaget GmbH? Ange dina skatterättsliga tankar om detta.

4 Typsvar fråga 2 Det är kanske inte så sannolikt att GmbH kan betala tillbaka lånet från Xan AB. I så fall gör bolaget en kapitalförlust. Eftersom det är lån avseende näringsbetingade andelar är kapitalförlusten inte avdragsgill, 25a 19 IL. Den ränta som GmbH har betalat på lånen ska tas upp till beskattning hos Xan B, 15:1 IL. När det gäller de upparbetade förlusterna i GmbH kan de inte kvittas mot eventuella vinster genom att Xan AB lämnar koncernbidrag till dotterbolaget, 35:2-2a IL, eftersom det krävs att mottagaren av koncernbidraget är skattepliktig i Sverige. Däremot finns reglerna i 35a kapitlet i IL om koncernavdrag att tillgå. Xan AB äger mer än 90 % av andelarna i ett utländskt dotterföretag hemmahörande inom EES. För att Xan AB ska få göra koncernavdrag krävs att det föreligger en slutlig förlust hos dotterföretaget, 35a:6 IL, dvs. en förlust som inte har kunnat utnyttjas och inte kan komma att utnyttjas av dotterföretaget eller någon annan i den stat där dotterföretaget hör hemma, samt att skälet till detta inte är att det saknas rättslig

5 Fråga 3 (max 5 p) a) Ada och Beda träffades De blev sambor samma år och fick ett barn Under 2002 startade de gemensamt företaget Xet AB, men Beda kom emellertid att vara ensam ägare till bolaget eftersom Ada då hade restförda skulder hos Kronofogdemyndigheten. De har dock delat upp arbetsuppgifterna mellan sig så att Beda sköter administrationen i bolaget med tonvikt på ekonomifrågor medan Ada ansvarar för personalfrågor samt kundhantering. Båda sitter i styrelsen och viktiga bolagsärenden avgör de tillsammans. Sedan verksamheten startades har Ada och Beda i princip haft lika stora löneuttag från bolaget. Båda tar ut vad som får anses vara marknadsmässig lön som företagsledare. Ada och Beda separerade tyvärr under 2013 men fortsätter att bedriva verksamheten i bolaget på samma sätt som tidigare. Separationen har dock inneburit att Ada och Beda har uppmärksammat följderna av att de inte formellt äger bolaget gemensamt. Beda överväger därför att genom gåva skänka hälften av aktierna i Xet AB till Ada. Bör det uppkomma några skattekonsekvenser för dem i så fall? Överväg om det finns alternativa sätt att gå tillväga för att uppnå samma resultat. b) I ett annat fall äger Bertil, född 1956, alla aktierna i Yrrol AB. Den tre år yngre Adam är anställd som arbetschef i bolaget sedan Adam och Bertil har med åren blivit goda vänner och när Bertil nu har börjat planera för bolagets framtida drift, överväger han att ge den gode vännen Adam en gåva bestående av 50 procent av aktierna i bolaget. Detta trots att Bertil har tre egna barn, varav två är över 18 år, som visserligen inte är aktiva i bolaget eller är intresserade av att börja arbeta där. Bör det uppkomma några skattekonsekvenser för Adam och Bertil om gåvan genomförs? Överväg om det finns alternativa sätt att gå tillväga på för att uppnå samma resultat.

6 Typsvar fråga 3 a) Ada och Beda har varit närstående från det att de fick barn tillsammans 2:20 och 2:22 IL), men är det inte längre. En gåva är inkomstskattefri enligt 8:2 IL. Då måste det vara en benefik överlåtelse, dvs. frivillig förmögenhetsöverföring och gåvoavsikt. Överlåtelsen kan mycket väl vara en gåva, vilket också innebär att kontinuitet gäller, bl.a. 44:21 IL. De har varit, närstående, har barn tillsammans, har lika (marknadsmässig) lön och tanken var från början att äga hälften var. Av RÅ 2008 ref. 52 I framgår att släktskap är en omständighet som anses tala för att en överlåtelse är av benefik karaktär och inte har sin grund i anställningsförhållande. Eftersom Ada varit verksam i Xet AB finns det emellertid en risk att överlåtelsen av aktierna betraktas som ersättning för dennes arbete i Xet AB. Om så är fallet ska skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen för aktierna tas upp som en löneförmån i tjänst, 11:1 IL. Ett alternativt tillvägagångssätt skulle därför kunna vara: Beda startar ett holdingbolag (AB 1). Hen överlåter samtliga aktier i Xet AB till AB 1 vederlagsfritt eller för omkostnadsbeloppet. 53 kap IL medför att tillgångarna anses ha avyttrats till en ett pris som motsvarar aktiernas omkostnadsbelopp (eller marknadsvärde om det är lägre) 53:3 IL, vilket i sin tur innebär att Bedas kapitalvinst på aktieförsäljningen blir 0 kr. AB 1 anses i sin tur ha förvärvat aktierna för ett belopp som motsvarar vad Beda har fått ta upp enligt 53:3 IL, 53:10 IL. Nästa steg kan vara att Ada i sin tur också sätter upp ett holdingbolag (AB 2). AB 1 överlåter 50 % av aktierna i Xet AB till AB 2 vederlagsfritt. Andelarna är näringsbetingade, IL, vilket innebär att uttagsbeskattning inte sker. Även om det gör att bestämmelserna i 23 kap. IL inte gäller för överlåtelsen, 23:2, 2 st. IL, ska dock bestämmelserna i 23:11-12 IL tillämpas, vilket gör att varken Ada eller Beda ska ta upp mellanskillnaden mellan marknadsvärde och försäljningspris till beskattning. Dock, i RÅ 2011 ref 19 ansåg HFD att överlåtelse som anses ha skett som ersättning för arbete inte är vederlagsfri, och därför inte kan bli skattefri enligt 23:11 IL. b) Situationen liknar den i a) är till stora delar lik den ovanstående. Sannolikt är den här överlåtelsen svårare att motivera vara en inkomstskattefri gåva. Om inte finns det risk att gåvan av aktierna ses som ersättning för Anders insatser i bolaget, 11:1 IL. Jfr t.ex. RÅ 1997 ref. 1 där en gåva från en förutvarande majoritetsägare i en koncern till en ledande befattningshavare i koncernen ansågs vara intäkt av tjänst. A och B är inte hellr närstående, vilket de inte är i förvarande fall. Dock i RÅ 2001 ref 10, där en anställd, som inte var släkt med gåvogivaren, fick en gåva av aktier i bolaget som denne var anställd i. Gåvan ansågs inte vara gjord i syfte att belöna gåvogivaren, utan snarare för att garantera företagets fortlevnad. Viktigt var kanske att gåvogivaren skänkte bort samtliga av sina aktier, något som HFD ansåg talade för gåva. Precis som i a) hjälper det inte om överlåtelsen sker genom att de startar varsitt holdingbolag.