Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059"

Transkript

1 R-2008/1519 Stockholm den 9 mars 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/7059 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen. Sammanfattning Advokatsamfundet instämmer i bedömningen i promemorian att handelsbolagen bör infogas i det nuvarande systemet med skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar. Advokatsamfundet har dock vissa synpunkter på de lagförslag som berör utländska juridiska personer. Den föreslagna lagstiftningen innehåller överväganden som berör grundläggande principer inom skatterätten, EG-rättsliga aspekter och Sveriges åtaganden enligt ingångna skatteavtal. Många av förslagen underbyggs inte på annat sätt än genom påståenden om att det föreligger kontrollskäl och/eller att förhindra missbruk. Advokatsamfundet efterlyser en grundläggande utredning som belyser konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslaget att handelsbolag ska inordnas i systemet för skalbolagsbeskattning. Samfundet avstyrker dock förslaget att skalbolagsbeskattning ska aktualiseras oavsett om det uppkommer en kapitalvinst eller ej. Förslaget avseende fastställande och beskattning av justerad anskaffningsutgift vid 2011 års taxering samt beskattning av föreliggande uppskov är till stor del en politisk fråga. Advokatsamfundet ifrågasätter dock om det inte av likformighetsskäl finns skäl att efterge befintliga uppskov i samband med koncerninterna andelsavyttringar och uppskovsgrundade andelsbyten, på samma sätt som vid den förra reformen.

2 2 Promemorians förslag om beskattning av uttag ur handelsbolag innebär enligt Advokatsamfundet så ingripande förändringar i systemet med beskattning av handelsbolagsdelägare att frågorna bör utredas inom ramen för en större översyn av handelsbolagsbeskattningen. Vidare ifrågasätter Advokatsamfundet om förslaget leder till en rättvis och korrekt beskattning. Advokatsamfundet avstyrker förslaget avseende benefik överlåtelse av handelsbolagsandel och fördelning av handelsbolags inkomst. Advokatsamfundet vill understryka att vid den fortsatta utredningen måste även de nya bestämmelserna i 23 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, som tar sikte på underprisöverlåtelse till och från handelsbolag, beaktas eftersom dessa stoppregler infördes med utgångspunkt i nuvarande bestämmelser om beskattning av handelsbolagsandelar. För det fall andelar som ägs av handelsbolag infogas i systemet med näringsbetingade andelar finns det ingen anledning att utesluta aktiebolag respektive ekonomiska föreningar som ägs genom handelsbolag utanför systemet för resultatutjämning. Advokatsamfundet anser därför att den fortsatta utredningen även måste inkludera reglerna om koncernbidrag och kommissionärsförhållanden i 35 kap. respektive 36 kap. IL Olika former av ägande Advokatsamfundet tillstyrker förslaget att andel i handelsbolag under vissa förutsättningar ska vara näringsbetingad, innebärande att kapitalvinst på sådan andel ska vara skattefri. Advokatsamfundet delar uppfattningen att den nya ordningen bör följa nuvarande system med olikheter i beskattningen beroende på de enskilda delägarnas ställning. Vad gäller den omständigheten att andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person hemmahörande utanför EES inte ska anses näringsbetingad kan följande nämnas. För andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller att dessa kan avse såväl andelar i svenska som utländska bolag. För att andelar i utländska bolag ska anses som näringsbetingade krävs dock att den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening (jfr 2 kap. 2 IL). Det finns dock ingen begränsning som innebär att bolagen måste vara hemmahörande inom EES. Skälen i promemorian till att undanta i utlandet delägarbeskattade juridiska personer hemmahörande utanför EES från skattebefrielsen är dels att EG-rätten inte uppställer ett sådant krav, dels att variationen av utländska företeelser försvårar förutsägbarheten. Advokatsamfundet anser dock att frågan om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer utanför EES ska kunna omfattas av systemet med näringsbetingade andelar bör utredas närmare, och särskilt med beaktande av vad som idag gäller för aktier och ekonomiska föreningar samt EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för kapital. Promemorian innehåller inte någon reglering angående skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar i utlandet delägarbeskattade juridiska personer eftersom 24 kap. 13 IL inte föreslås omfatta sådana andelar. Detta torde bero på att Skatteverket anser att

3 3 det föreligger en generell skattefrihet för utdelningar på sådana andelar enligt allmänna regler. (se, t.ex. Nordstedts Gula bibliotek, kommentarerna till 42 kap. 22 IL). För att undanröja oklarheter i detta hänseende föreslår Advokatsamfundet att det klart framgår av 42 kap. 22 IL att skattskyldigheten enligt sistnämnda regel inte omfattar utdelningar från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Den bör ges en utformning som tydligt anger att någon faktisk beskattning, enlig 5 kap. 2 a IL, inte behöver ha skett för att utdelningen ska vara skattefri, utan endast att skattskyldighet enligt nämnda lagrum föreligger Andel ägd av handelsbolag Advokatsamfundet tillstyrker förslaget att andel som ägs av handelsbolag ska behandlas som om de hade ägts direkt av handelsbolagsdelägaren. Det finns inget skäl till varför andelar som ägs indirekt via handelsbolag skulle behandlas annorlunda än andelar som ägs direkt. Advokatsamfundet efterlyser bestämmelser som uttryckligen anger vid vilken tidpunkt det ska avgöras om utdelning och/eller kapitalvinst är skattefri. Den avgörande tidpunkten kan antingen vara mottagande av utdelningen/realiseringen av kapitalvinsten eller årets utgång. Enligt promemorian synes det vara årets utgång som är avgörande. Detta bör framgå av lagtexten. 5.2 Särskilt om internationella förhållanden Advokatsamfundet instämmer i bedömningen att kretsen av företag som kan äga näringsbetingad andel även fortsättningsvis ska begränsas till företag som hör hemma i en stat inom EES Svensk delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person Förslaget innebär att andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person hemmahörande utanför EES inte ska anses näringsbetingad och att kapitalvinst på sådan andel följaktligen alltjämt ska vara skattepliktig. I promemorian föreslås att kapitalförlust på sådan andel fortsättningsvis inte ska få dras av. Bestämmelsen har intagits som en ny punkt 6 i 25 a kap. 19 första stycket IL. Enligt Advokatsamfundet medför förslaget att en asymmetri uppstår. Det kan ifrågasättas varför avdragsförbud ska råda för kapitalförlust på dessa andelar medan motsvarande kapitalvinst ska vara skattepliktig. I promemorian har inte framfört några egentliga skäl för en sådan ordning. Om man endast avser att förhindra kringgåendet av avdragsförbudet på näringsbetingade andelar kan detta ske på annat sätt. Advokatsamfundet avstyrker det föreslagna avdragsförbudet utan att det har gjorts en grundläggande utredning som visar att ett sådant förbud är motiverat.

4 4 Det bör tilläggas att fördelningen av bevisbördan vid inkomsttaxeringen innebär att de kontrollskäl som görs gällande är överdrivna. Bevisbördan för att det föreligger en avdragsgill förlust åligger den som yrkar avdraget. Advokatsamfundet anser att om ett avdragsförbud för kapitalförluster ska föreligga för andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person hemmahörande utanför EES, bör regleringen inte finnas i 25 a kap. 19 första stycket IL. Syftet med denna bestämmelse är nämligen att motverka att avdragsförbudet i 25 a kap. 5 andra stycket IL kringgås genom användande av andra typer av tillgångar. Ett totalt avdragsförbud för förlust på andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person hemmahörande utanför EES, som inte är kopplad till ett kringgående av förbudet mot förlust på näringsbetingade andelar, bör i så fall införas i en separat bestämmelse i IL Utländsk delägare i svenskt handelsbolag Förslaget innebär att kapitalförlust inte ska dras av när ett företag med hemvist utanför EES-området avyttrar en andel i ett handelsbolag som tillhör företagets fasta driftsställe i Sverige och motiveras med att undanröja incitament till skatteplanering. Något underlag för vad en sådan skatteplanering skulle bestå av har inte presenterats. Det bör även klarläggas om ett sådant avdragsförbud är förenligt med Sveriges åtagande enligt de skatteavtal som Sverige ingått med utländska stater (jfr skatteavtalens klausuler som förbjuder diskriminerande behandling vid beskattningen av fasta driftsställen) Fastställelse av den justerade anskaffningsutgiften Förslaget innebär att delägare i handelsbolag som har en negativ justerad anskaffningsutgift ( JAU ) ska ta upp ett belopp motsvarande detta värde vid 2011 års taxering. Frågan om avskattning av latenta vinster ska äga rum är en politisk fråga som Advokatsamfundet inte har att uttala sig om. Samfundet vill dock framföra följande principiella synpunkter på förslaget. Skillnaden mellan marknadsvärdet på delägarens andel i handelsbolaget och delägarens JAU representerar den latenta vinst som finns på andelen. Om JAU är negativ föreligger i princip alltid en latent vinst. En latent vinst föreligger dock även om marknadsvärdet på andelen i handelsbolaget är högre än vad delägarens JAU är. Förslaget innebär att de delägare som vid 2011 års taxering har en negativ JAU ska ta upp ett belopp motsvarande det negativa värdet som intäkt. Detta innebär att delägaren tvingas realisera den latenta vinst som motsvarar negativ JAU i samband med att de nya reglerna införs. För delägare som visserligen inte har en negativ JAU, men som trots det har en stor latent vinst på sin andel, kommer någon avskattning inte att äga rum. Fråga uppkommer därför varför delägare med negativ JAU ska behandlas annorlunda än delägare som visserligen inte har negativ JAU, men som har latent vinst på sin andel. En negativ JAU kan ha uppkommit av flera olika skäl. Den kan bl.a. bero på att handelsbolaget har gått med underskott, eller att delägarens uttag har överstigit insättningarna. Att

5 5 JAU är negativ innebär dock inte per automatik att staten totalt sett har ett skatteanspråk. Det torde vara mycket vanligt att uttagen överstiger det skattemässiga resultatet eftersom resultat i regel nedbringas genom avskrivningar och/eller avsättning till periodiseringsfonden. Ett annat skäl kan vara att handelsbolaget har haft skattefria intäkter som inte har påverkat JAU i positiv riktning men uttag av dessa medel kan påverka den i negativ riktning (t.ex. kvoteringen av kapitalvinster på näringsfastigheter). Förslaget innebär att en negativ JAU som uppstår på grund av angivna skäl omedelbart utlöser beskattning. I promemorian anges att samlade negativ JAU vid 2007 års taxering uppgick till 19 miljarder kronor. Promemorian berör dock inte frågan hur stor latent förlust som finns på handelsbolagsandelar. Förslaget innebär en avskattning av den latenta skatt som belöper på samlad negativ JAU, men inte någon motsvarande avdragsrätt för den latenta kapitalförlust som kan föreligga. Ett av skälen till förslaget om att negativa JAU ska beskattas är att delägare som redan avvecklat sin handelsbolagsandel har beskattats för negativ JAU, dvs. det är fråga om rättviseskäl. Skatteverket förbiser dock att det kan finnas latenta vinster på handelsbolagsandelar även om någon negativ JAU inte föreligger. Ur ett rättviseperspektiv vore det felaktigt att delägare med negativ JAU blir föremål för beskattning medan delägare med latent vinst utan negativ JAU undgår beskattning. Slutligen kan nämnas att i samband med att skattefrihet infördes för näringsbetingade andelar 2003 aktualiserades ingen avskattning av orealiserade vinster. Likformighetsskäl talar för att så inte heller ska ske när handelsbolagen införlivas i samma system. Enligt promemorian ska JAU för fysiska personer fastställas varje år vid taxeringen och oriktig uppgift avseende JAU ska kunna medföra skattetillägg. Förslaget i denna del har samband med förslaget om uttag ur handelsbolag i vissa fall (se avsnitt 5.4 nedan). Eftersom Advokatsamfundet anser att denna fråga bör utredas vidare inom ramen för en övergripande översyn av handelsbolagsbeskattningen, föreligger inte anledning att i dagsläget beröra frågorna om fastställande av JAU och skattetillägg Benefik överlåtelse av andel i handelsbolag Förslaget i promemorian innebär att när en näringsbetingad andel i ett handelsbolag överlåts benefikt ska mottagarens anskaffningsutgift anses motsvara det belopp för vilket denna beskattats med anledning av förvärvet av andelen. Om mottagaren inte beskattas för förvärvet ska anskaffningsutgiften anses vara noll. I promemorian föreslås att bestämmelsen tas in i 44 kap. 21 IL, vilken behandlar överlåtelser genom arv, testamente, gåva, bodelning eller liknande. Förslaget väcker en del frågeställningar. Inledningsvis kan konstateras att om förvärvaren beskattas för förvärvet beror detta på att överlåtelsen i själva verket avser t.ex. ersättning för av mottagaren utfört arbete. Om så är fallet är det dock inte fråga om en benefik överlåtelse. Det föreligger nämligen en motprestation. Att mottagaren i dessa fall får

6 6 använda det värde som han beskattats för som ingångsvärde följer av allmänna skatterättsliga principer och behöver därför inte lagregleras. När det är fråga om en benefik överlåtelse, dvs. när en överlåtelse sker utan motprestation från förvärvaren, torde enligt Advokatsamfundets mening ett företag endast i undantagsfall kunna överlåta en andel i ett handelsbolag till en fysisk person genom en benefik transaktion. Om överlåtelse sker till en fysisk person är det nästan uteslutande fråga om (förtäckt) lön eller (förtäckt) utdelning. Mot denna bakgrund kan behovet av en reglering ifrågasättas och Advokatsamfundet avstyrker således förslaget. Om en reglering ändå skulle införas bör denna följa allmänna skatterättsliga principer. En grundläggande princip inom skatterätten är att vid benefik överlåtelse inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Detta är ett uttryck för den s.k. kontinuitetsprincipen. I promemorian anges att eftersom företag, enligt förslaget, inte behöver beräkna någon JAU på sina andelar i handelsbolag är det inte lämpligt att ha ett system som innebär att en förvärvare tar över anskaffningsutgiften från överlåtaren. Advokatsamfundet delar inte denna uppfattning. Detta förslag skulle innebära att en grundläggande skatterättslig princip sätts åt sidan, vilket kan få till följd att samma vinster blir beskattade två gånger, dels hos det överlåtande bolaget, dels hos förvärvaren. Problemet med att beräkna vilket anskaffningsvärde som ska övertas vid en benefik transaktion får lösas på annat sätt. Ett alternativ kan vara att företagen, vid en benefik överlåtelse, får beräkna en JAU enligt 50 kap. IL. Ett annat alternativ är att förvärvaren övertar överlåtarens anskaffningsvärde utan de justeringar som ska göras enligt 50 kap. IL. 5.4 Uttag ur handelsbolag i vissa fall Förslaget avseende löpande beskattning av uttag ur handelsbolag innebär enligt Advokatsamfundet så ingripande förändringar i systemet med beskattning av handelsbolagsdelägare att frågorna bör utredas inom ramen för en större översyn av handelsbolagsbeskattningen. Advokatsamfundet vill dock framföra följande principiella synpunkter. Beskattningen av handelsbolag i Sverige bygger på att handelsbolaget inte är ett skattesubjekt, och att delägarna löpande beskattas för handelsbolagets vinster. Av detta följer även att uttag och tillskott till handelsbolaget inte får någon inverkan på den löpande beskattningen, utan först vid en eventuell avyttring av andelarna. Denna princip för beskattning av handelsbolag har funnits under en lång tid och är väl etablerad. Förslaget i promemorian innebär att fysiska delägare löpande ska beskattas för de uttag som görs ur handelsbolaget och som inte motsvaras av insättningar. Detta förslag innebär ett stort ingrepp i principerna om beskattning av handelsbolag, och medför att handelsbolag uppvisar allt större drag av eget skattesubjekt. Beskattning av uttag från handelsbolag kan jämföras med beskattning av utdelning från aktiebolag alternativt beskattning av förbjudna lån. Om det verkligen föreligger ett reellt problem med uttag ur handelsbolag bör frågan behandlas inom ramen för en övergripande utredning av handelsbolagsbeskattningen.

7 7 Det ska vidare beaktas att det kan finnas flera skäl till varför JAU är negativ. Det kan inte uteslutas att det i vissa fall kan ligga skatteplaneringsåtgärder bakom detta. De exempel som anges torde dock kunna angripas på annat sätt än genom löpande beskattning av uttag för samtliga fysiska ägare till handelsbolag. Vidare kan konstateras att det beskrivna förfarandet kan uppstå oavsett om handelsbolag kan avyttra näringsbetingade andelar eller inte. 5.5 Fördelning av handelsbolags inkomst Advokatsamfundet avstyrker Skatteverkets förslag om införande av bestämmelser i IL som tar sikte på fördelning av resultat från handelsbolag. Förslaget innebär att den praxis som finns på området kodifieras. Denna praxis innebär att det i vissa situationer är möjligt att frångå delägarnas fördelning av resultatet i ett handelsbolag, om denna fördelning innebär en obehörig inkomstöverföring eller annars framstår som orimlig och betingad av skatteskäl. Enligt Advokatsamfundet finns det en uppenbar risk med att kodifiera en praxis som tar sikte på undantagssituationer. Risken för konsekvenser som inte kan överblickas är stor. Det ska beaktas att huvudprincipen alltjämt är att beskattning ska följa delägarnas fördelning av resultatet. Om möjligheterna att frångå delägarnas fördelning av resultatet lagregleras, kan denna möjlighet komma att användas i situationer som egentligen inte har stöd i befintlig praxis. Detta kan i sin tur leda till ett stort antal processer mellan Skatteverket och de skattskyldiga samt medföra ökad rättsosäkerhet. Detta särkskilt som den föreslagna lagstiftningen innehåller uttryck som öppnar för tolkningsfrågor Det kan även nämnas att för det fall en avvikelse från delägarnas föredelning sker i större utsträckning, uppstår problem i de fall vissa delägare inte är skattskyldiga i Sverige. Enligt Advokatsamfundet finns det inte anledning att kodifiera något som fungerar i praktiken. För det fall en fördelning av resultat från handelsbolag ska lagregleras bör det noggrant utredas hur en sådan lagstiftning ska komma till uttryck. Uttryck som väsentligen betingad av skatteskäl och skäligt är olämpliga att föra in i lagstiftningen eftersom de leder till ökad rättsosäkerhet. Om Skatteverket ges möjlighet att beskatta ett belopp som framstår som skäligt, bör det vidare framgå utifrån vilka parametrar en sådan skälighetsbedömning ska göras. Advokatsamfundet vill framhålla att om fördelning av resultat ska lagregleras bör en avvikelse från delägarnas fördelning kunna ske endast om Skatteverket vidtar följdjusteringar för samtliga delägare Handelsbolag inordnas fullt ut i systemet Advokatsamfundet lämnar Skatteverkets förslag att handelsbolag inordnas i systemet för skalbolagsbeskattning utan erinran. Samfundet ifrågasätter dock varför skalbolagsbeskatt-

8 8 ning ska kunna omfatta andel i en i utlandet delägarbeskattad person hemmahörande utanför EES, då en avyttring av sådan andel alltjämt kommer att vara skattepliktig. Advokatsamfundet efterlyser även en översyn av skalbolagsreglerna i syfte att utreda i vilken utsträckning dessa är behövliga Kravet på uppkommen kapitalvinst Advokatsamfundet avstyrker Skatteverkets förslag att skalbolagsbeskattning ska aktualiseras oavsett om det uppkommer en kapitalvinst eller ej. Skälet för förslaget är att det i framtiden kommer att föreligga praktiska svårigheter med att beräkna en kapitalvinst, eftersom någon JAU inte ska beräknas för näringsbetingade andelar. Dessa praktiska svårigheter finns enligt Skatteverket även i dagens system vad gäller försäljning av aktiebolag. Följden av förslaget är att skalbolagsbeskattning aktualiseras vid varje försäljning, förutsatt att de likvida tillgångarna överstiger jämförelsebeloppet. Detta får till följd att antalet skalbolagsdeklarationer som företagen måste upprätta kommer att öka. Det kan bl.a. konstateras att i princip samtliga underprisöverlåtelser kommer att omfattas av skalbolagsreglerna. Det administrativa merarbete som förslaget kan komma att ge upphov till torde överstiga det merarbete som en beräkning av en kapitalvinst medför. För företag som äger näringsbetingade handelsbolagsandelar kan en lösning vara att dessa vid en försäljning ska tillämpa bestämmelserna i 50 kap. IL för att avgöra om en kapitalvinst har uppkommit. Alternativet kan vara att det införs bestämmelser om förenklad kapitalvinstberäkning som endast ska användas vid beräkning av kapitalvinst enligt skalbolagsbestämmelserna Koncerninterna andelsavyttringar och uppskovsgrundande andelsbyten Förslaget avseende beskattning av föreliggande uppskov är till stor del en politisk fråga som Advokatsamfundet inte har att uttala sig om. Advokatsamfundet vill dock framföra följande principiella synpunkter. Förslaget innebär att företag som erhållit uppskov enligt de tidigare bestämmelserna i 25 kap IL, samt enligt bestämmelserna i 49 kap. IL, ska ta upp dessa uppskov till beskattning vid 2011 års taxering. De uppskov som är aktuella hänför sig till avyttringar av handelsbolagsandelar eller handelsbolags avyttringar av andelar. Koncerninterna andelsavyttringar I samband med att skattefrihet infördes för näringsbetingade andelar 2003 eftergavs de uppskov som hänförde sig till sådana andelar som i och med lagändringen blev skattefria.

9 9 Beviljade uppskov som hänförde sig till fall när det avyttrande företaget var ett handelsbolag, eller när det avyttrade företaget var ett handelsbolag, eftergavs dock ej. Skälet till att beviljade uppskov eftergavs var enligt propositionen (prop. 2002/03:96) att ett företag som hade beviljats uppskov borde inte, efter avskaffandet av beskattning av kapitalvinster på näringsbetingade andelar, komma i sämre läge än vad som skulle ha varit fallet om de inom koncernen avyttrade andelarna istället hade behållits av det säljande företaget. Det var därför enligt regeringens mening både naturligt och rimligt att efterge uppskoven. Uppskovsgrundande andelsbyten Även vad gäller uppskovsgrundande andelsbyten innebar systemet med skattefrihet för näringsbetingade andelar att befintliga uppskov eftergavs. Lagtekniskt skedde detta genom att nya bestämmelser infördes i 49 kap. IL som stadgade att uppskovsbelopp inte ska tas upp till beskattning om de mottagna andelarna avyttras och en kapitalvinst vid denna avyttring inte ska tas upp till beskattning. I likhet med vad som gällde för koncerninterna andelsavyttringar eftergavs inte uppskoven om ett handelsbolag var säljare. Av det ovanstående kan konstateras att vid reformen 2003 valde regeringen att efterge befintliga uppskov. Vad gäller koncerninterna avyttringar var skälet att den som hade gjort en koncernintern avyttring inte skulle komma i sämre läge än vad som skulle ha varit fallet om de inom koncernen avyttrade andelarna behållits. Vad gäller uppskovsgrundande andelsbyten var skälet att ett avskaffande av beskattningen talar för att innestående uppskovsbelopp ska efterges. Anledningen till att uppskov vad gäller handelsbolagsandelar (koncerninterna andelsavyttringar) och andelar som avyttras av handelsbolag (koncerninterna andelsavyttringar och uppskovsgrundade andelsbyten) inte eftergavs var att sådana försäljningar även fortsättningsvis skulle vara skattepliktiga. Promemorians förslag innebär att uppskovsbeloppen, till skillnad från vad som gällde vid den förra reformen, inte ska efterges. Som skäl anges att företag med uppskov inte överlag bör få sådana skattemässiga fördelar som en eftergift av uppskoven skulle föra med sig i förhållande till företag som redan har tagit upp och beskattats för dessa. Enligt Advokatsamfundet föreligger inte anledning att frångå den princip som gällde vid den förra reformen. Att vissa företag missgynnas av en ny lagstiftning är ofrånkomligt. Metoden för uppskov är att uppskov beviljas med kapitalvinsten och inte med själva skatten. Det naturliga är därför att om kapitalvinsten på grund av ändrade regler blir skattefri kommer även uppskovet att undgå beskattning. På samma sätt gäller att om ändrade regler leder till en skärpt beskattning kommer även detta att påverka befintliga uppskov. En parallell kan dras till den ändrade skatten för fysiska personer vad gäller fastighetsförsäljningar. Att skattesatsen ändrades innebar även att de sedan tidigare

10 10 beviljade uppskoven vid en återföring blir föremål för den skatt som är tillämplig vid återförningen. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Beskattning vid överlåtelse av fastighet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30. Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-09-30 Närvarande: F.d. regeringsrådet Lars Wennerström, justitierådet Lars Dahllöf och regeringsrådet Eskil Nord. Skattefri kapitalvinst och utdelning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 653 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 51 kap. IL SkU 1992/93:20, prop. 1992/93:151 SkU 1995/96:20, prop. 1995/96:109 s. 94 95 SkU 1999/2000:2, 5 och 8, prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsbyten; SFS 1998:1601 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

17 Verksamhetsavyttringar

17 Verksamhetsavyttringar Verksamhetsavyttringar 1697 17 Verksamhetsavyttringar prop. 1998/99:15 s. 233-237, 286, 290-291, bet. 1998/99:SkU5 s. 17, SOU 1998:1 s. 239-243, 300, 304-306 prop. 1999/2000:2 s. 439-443, prop. 1999/2000:38

Läs mer

Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen

Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2008-11-24 131 440306-08/113 Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), kupongskattelagen

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

R 9276/2002 Stockholm den 26 september 2002

R 9276/2002 Stockholm den 26 september 2002 R 9276/2002 Stockholm den 26 september 2002 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 maj 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över Förenklingsutredningens slutbetänkande

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2002:1143 Utkom från trycket den 30 december 2002 utfärdad den 19 december 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner; SFS 1998:1602 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person

Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person Oktober 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2006:1520 Utkom från trycket den 29 december 2006 utfärdad den 20 december 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag

Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU6 Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag (prop. 2011/12:17) om att avskaffa de s.k.

Läs mer

Slopade Lundinregler m.m.

Slopade Lundinregler m.m. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Slopade Lundinregler m.m. Mars 2011 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagförslag...4 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris

37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 675 37 Överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. IL prop. 1998/99:113 s. 20f. och 25 prop. 1998/99:15 s. 174f. och 298f. Sammanfattning Om en fysisk person eller ett handelsbolag överlåter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ändrade regler för uppskov med

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:148

Regeringens skrivelse 2007/08:148 Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar

Läs mer

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Promemorian Förändrade underprisregler för handelsbolag

Promemorian Förändrade underprisregler för handelsbolag Till Finansdepartementet Stockholm den 9 juni 2008 Promemorian Förändrade underprisregler för handelsbolag m m Fastighetsägarna Sverige, som är en av huvudmännen i Näringslivets Skattedelegation, ansluter

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:38

Regeringens skrivelse 2016/17:38 Regeringens skrivelse 2016/17:38 Meddelande om kommande förslag om ändringar i bestämmelserna om beskattning av fastigheter som överlåts till juridiska personer Skr. 2016/17:38 Regeringen överlämnar denna

Läs mer

18 Kapitalvinster och kapitalförluster. inom en intressegemenskap. 18.1 Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar.

18 Kapitalvinster och kapitalförluster. inom en intressegemenskap. 18.1 Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar. Kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttringar inom en intressegemenskap 467 18 Kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttringar inom en intressegemenskap 18.1 Uppskov med beskattningen vid koncerninterna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2016:887 Utkom från trycket den 11 oktober 2016 utfärdad den 29 september 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING

NSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2008/2857 103 33 Stockholm Stockholm, 2008-06-05 REMISSYTTRANDE FÖRÄNDRADE UNDERPRISREGLER FÖR HANDELSBOLAG M.M. INEDNING

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-10-14 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Reformerade beskattningsregler

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför.

I promemorian redogörs inte för de följdändringar i lagtexten som förslagen medför. Promemoria 2011-04-06 Fi2010/5534 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Investeringssparkonto, tilläggspromemoria 1. Bakgrund Den 7 december 2010 remitterades promemorian Schablonbeskattat investeringssparkonto

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 389 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

Nytt system för beskattning av delägare i handelsbolag

Nytt system för beskattning av delägare i handelsbolag 756 SKATTENYTT 2009 Roger Zinders Nytt system för beskattning av delägare i handelsbolag I en nyligen överlämnad proposition föreslår regeringen att handelsbolagen ska infogas i systemet med skattefria

Läs mer

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga

Läs mer

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

2004-02-02 Fi2004/475. 1 Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag Promemoria 2004-02-02 Fi2004/475 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Telefon vx 08-405 10 00 Överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).

40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ). HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Beskattning av vissa delägare i riskkapitalfonder Mars 2012 Sammanfattning Beskattningen av vissa delägare och investerare i riskkapitalfonder har under

Läs mer

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181 R-2008/1017 Stockholm den 19 februari 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/5181 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Beskattningstidpunkten

Läs mer

Förslagen i rapporten

Förslagen i rapporten R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt

Läs mer

20 Samordning mellan olika omstruktureringsregler

20 Samordning mellan olika omstruktureringsregler 513 20 Samordning mellan olika omstruktureringsregler För att de bestämmelser som reglerar omstruktureringar m.m. inte ska konkurrera med varandra har man i vissa fall lagreglerat i vilken ordning de ska

Läs mer

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie.

På avstämningsdagen för aktiespliten den 9 maj 2008 delas en (1) befintlig aktie i HiQ i två (2) aktier, varav en (1) inlösenaktie. INLÖSEN 2008 information till aktieägarna i hiq international ab (publ) inför årsstämma den 30 april 2008 avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande 1 Bakgrund

Läs mer

14 Byte av företagsform

14 Byte av företagsform 397 14 Byte av företagsform Sammanfattning I detta avsnitt behandlas skattefrågor som kan uppkomma vid ombildning av företag till annan företagsform. Byte av företagsform kan aktualisera tillämpning av

Läs mer

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. 22, 44 kap. 21 och 22, 57 kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2016 ref. 20 Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt. 2 kap.

Läs mer

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) 2007-06-26 F O N D B O L A G E N S REMISSYTTRANDE Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031) Fondbolagens Förening har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Fi2002/319

Fi2002/319 Promemoria 2002-01-17 Fi2002/319 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Telefax 08-405 14 66 E-post christina.rosén@finance.ministry.se

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning

22 Expansionsfonder. Sammanfattning 365 22 Expansionsfonder prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s. 407 f Sammanfattning

Läs mer

Stockholm den 4 april 2011

Stockholm den 4 april 2011 R-2011/0159 Stockholm den 4 april 2011 Till Finansdepartementet Fi2010/5475/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian En ny reglering

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning

22 Expansionsfonder. Sammanfattning 363 22 Expansionsfonder 34 kap. IL prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s. 407 f

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014

Kommittédirektiv. Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag. Dir. 2014:42. Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Kommittédirektiv Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag Dir. 2014:42 Beslut vid regeringssammanträde den 13 mars 2014 Sammanfattning Det är viktigt att tillhandahålla goda förutsättningar

Läs mer

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512)

Lagrum: Artikel 24 i dubbelbeskattningsavtalet mellan de nordiska länderna (SFS 1996:1512) HFD 2015 ref 59 Artikel 24 i det nordiska skatteavtalet hindrar att en delägare i ett danskt dödsbo beskattas i Sverige för den del av en framtida kapitalvinst vid försäljning av ärvda aktier som dödsboet

Läs mer

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden

Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden 626 SKATTENYTT 2006 Peter Nilsson Beräkning av anskaffningsvärden idag och i framtiden Normalt är det enkelt att beräkna anskaffningsvärdet i samband med olika förvärv. Reglerna om bl.a. kvalificerade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om beskattningen vid fusioner, fissioner och verksamhetsöverlåtelser; SFS 1998:1603 Utkom från trycket den 18 december 1998 utfärdad den 10 december 1998. Enligt riksdagens

Läs mer

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2014-05-08 131 153736-14/113 Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs Förslag till ändringar i 42 och 44 kap. inkomstskattelagen

Läs mer

22 Expansionsfonder. Sammanfattning. Expansionsfonder 347

22 Expansionsfonder. Sammanfattning. Expansionsfonder 347 Expansionsfonder 347 22 Expansionsfonder prop. 1993/94:50 s. 234 f., 245 f. och 315 f ds 1993:28 s. 171 f, 183 f, 279 f prop. 1996/97:12 s. 28 f, 54 f bet. 1997/98:SkU30 s. 8 prop. 1999/2000:2 del 2 s.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2007:1419 Utkom från trycket den 28 december 2007 utfärdad den 18 december 2007. Enligt riksdagens beslut 1 (1999:1229) 2

Läs mer

Bakgrund. Inlösen 2015 2

Bakgrund. Inlösen 2015 2 Inlösen 2015 Information till aktieägarna i HiQ International AB (publ) avseende styrelsens förslag om uppdelning av aktier och obligatoriskt inlösenförfarande Bakgrund BAKGRUND HiQ International ABs (

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

28 Begränsning av rätten till avdrag. på delägarrätter och på andelar i svenska och utländska. Sammanfattning

28 Begränsning av rätten till avdrag. på delägarrätter och på andelar i svenska och utländska. Sammanfattning Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverks 425 28 Begränsning av rätten till avdrag för kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet på delägarrätter och

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder 19 er er 1117 Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL. De äldre reglerna om eldsvådefonder och om uppskov med beskattning av realisationsvinst användes i speciella situationer. Det typiska

Läs mer

Stockholm den 29 mars 2012

Stockholm den 29 mars 2012 R-2012/0282 Stockholm den 29 mars 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/397 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 februari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Företagsskatteutredningens

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017

PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017 PAKETERINGS- UTREDNINGEN FASTIGHETSÄGARNA STOCKHOLM FRUKOSTMÖTE 23 MAJ 2017 VÄLKOMNA Ulla Werkell, skattejurist, Fastighetsägarna Sverige Expert i Paketeringsutredningen Henrik Tufvesson, näringspolitisk

Läs mer

Stockholm den 30 maj 2008 R-2008/0459. Till Finansdepartementet. Fi2008/2857

Stockholm den 30 maj 2008 R-2008/0459. Till Finansdepartementet. Fi2008/2857 R-2008/0459 Stockholm den 30 maj 2008 Till Finansdepartementet Fi2008/2857 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 april 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förändrade underprisregler

Läs mer

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534

Stockholm den 7 mars 2011 R-2010/1776. Till Finansdepartementet. Fi 2010/5534 R-2010/1776 Stockholm den 7 mars 2011 Till Finansdepartementet Fi 2010/5534 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 december 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Schablonbeskattat

Läs mer

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt

hänvisade Högsta domstolen bl.a. till att det inte längre finns något befogat intresse av ett enhetligt gåvobegrepp för gåvoskatt och stämpelskatt HFD 2015 ref 48 Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital * Skatteverket 1 PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2013-03-04 1 31 93333-13/113 Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital www.skatteverket.se Postadress Skatteupplysningen, telefon E-postadress

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

14 Återföring av värdeminskningsavdrag

14 Återföring av värdeminskningsavdrag 187 14 Återföring av värdeminskningsavdrag 26 kap. IL SOU 1997:2, del II, s. 244 Sammanfattning Bestämmelserna om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m. ska återföras om näringsfastigheter och näringsbostadsrätter

Läs mer

19 Ersättningsfonder

19 Ersättningsfonder er 309 19 er 31 kap. IL prop. 1999/2000:2 Sammanfattning Bestämmelserna om ersättningsfonder finns i 31 kap. IL och motsvarar i stort de äldre reglerna om eldsvådefonder och uppskov med beskattning av

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Morgondagens handelsbolagsbeskattning?

Morgondagens handelsbolagsbeskattning? Institutionen för handelsrätt Handelsrätt C Department of Commercial Law VT 2009 Morgondagens handelsbolagsbeskattning? En analys av Skatteverkets promemoria Handelsbolagen och kapitalvinstbeskattningen

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 79

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 79 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2011 ref. 79 Målnummer: 5633-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2011-12-06 Rubrik: Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person

Läs mer

36 Kapitalvinst andra tillgångar

36 Kapitalvinst andra tillgångar Kapitalvinst andra tillgångar 667 36 Kapitalvinst andra tillgångar 52 kap. IL prop. 1989/90:110 s. 473 478, 726, SkU30 prop. 1999/2000:2, del 2, s. 604-608 Vad beskattas? När sker beskattning? Hur beräknas

Läs mer

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt

HFD 2016 Ref kap. 4 inkomstskattelagen (1999:1229), lag (1995:575) mot skatteflykt HFD 2016 ref. 61 Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig när andelsägaren i ett fåmansföretag genom ett visst förfarande överlåtit aktierna i företaget till närstående och placerat försäljningsintäkten

Läs mer

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)

Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid

Läs mer

Regeringens skrivelse 2000/01:64

Regeringens skrivelse 2000/01:64 Regeringens skrivelse 2000/01:64 Meddelande om kommande förslag om ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag samt i reglerna om underprisöverlåtelser Regeringen överlämnar

Läs mer