Stockholm den 24 april 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stockholm den 24 april 2012"

Transkript

1 R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare ränteavdragsbegränsningar. Sammanfattning Sveriges advokatsamfund anser inte att förslagen kan läggas till grund för lagstiftning i sin nuvarande utformning. De huvudsakliga skälen för denna bedömning är: (a) (b) Förslaget, som innebär en långtgående inskränkning i den nuvarande rätten för svenska företag att göra avdrag för ränteutgifter, uppfyller inte de krav på rättssäkerhet och förutsebarhet som erfordras. En tillämpning av den föreslagna lagstiftningen skulle medföra att den skatterättsliga bedömningen av skuldförhållanden, även i till synes enkla strukturer, inte på ett godtagbart sätt kan förutses. Den föreslagna möjligheten för Skatteverket att, utan att det föreligger oriktig uppgift, inom ramen för efterbeskattning kunna angripa ränteavdrag om det övervägande skälet har varit att få en väsentlig skatteförmån, kan starkt ifrågasättas ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Dessa negativa effekter har inte på erforderligt sätt beaktats i departementspromemorian. Såsom anges, utreds de frågor som tas upp i departementspromemorian parallellt också av en särskild utredning. Advokatsamfundet ställer sig därför frågande till den skyndsamhet, som präglar förslaget. De tidigare införda ränteavdragsbegränsningsreglerna är ingen nyhet och effekterna av dessa regler måste rimligen ha varit kända sedan tidigare. I

2 2 förslaget anges vidare att de föreslagna reglerna skapar utrymme att sänka bolagssektorns skattebelastning i motsvarande utsträckning. Advokatsamfundet anser dock att en sänkt bolagsskatt på intet sätt kan rättfärdiga en i hast och utan erforderlig analys föreslagen reglering beträffande ränteavdragsbegränsningar. Advokatsamfundet inser i och för sig att det kan finnas skäl att föreslå en lagstiftning på området redan innan utredningens slutsatser redovisats, men detta får dock inte medföra att kraven på förutsebarhet, proportionalitet och rättssäkerhet åsidosätts. Advokatsamfundet är, mot bakgrund av de skäl som ovan redovisats, av uppfattningen att förslaget inte kan ligga till grund för lagstiftning. Förslaget innebär en långtgående inskränkning i den rätt som svenska företag, sedan mycket lång tid tillbaka, har att göra avdrag för ränteutgifter. Även om denna avdragsrätt begränsats tidigare, genom nuvarande regler om ränteavdragsbegränsningar, måste en sådan omfattande förändring av den svenska företagsbeskattningen, som det nu är fråga om, bli föremål för en grundligare utredning än vad som nu synes ha varit fallet. Advokatsamfundets synpunkter Inledningsvis bör noteras att Advokatsamfundet inte har funnit anledning att ta ställning till huruvida det finns behov av att förhindra de förfaranden, som Finansdepartementet tillsammans med Skatteverket identifierat. Om ett sådant behov anses föreligga, bör åtgärderna emellertid vara proportionerliga och förutsägbara för den enskilde. Som nedan redovisas anser Advokatsamfundet inte att lagförslaget uppfyller dessa krav i tillräcklig utsträckning. Förslagen kan ifrågasättas ur ett rättssäkerhets- och förutsebarhetsperspektiv Förslaget innehåller brister vad gäller rättssäkerhet och förutsebarhet. Som kommer att behandlas närmare nedan, medför den föreslagna omvända ventilen i 24 kap. 10 d andra stycket inkomstskattelagen (IL) och den modifierade ventilen i 24 kap. 10 e, stora tolkningsutrymmen där bedömningen i det enskilda fallet inte rimligen kan förutses. Nedan behandlas dessa separat, med användande av exempel för att illustrera tolkningssvårigheterna. Skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat Enligt nuvarande regler gäller att en ränteutgift, som inte är avdragsgill enligt 24 kap. 10 b IL, ändå får dras av om skulden och förvärvet som skulden hänför sig till är huvudsakligen affärsmässigt motiverade (nuvarande 24 kap. 10 d första stycket 2 IL). I departementspromemorian föreslås vissa förändringar i denna regel. Förutom att denna ventil begränsas till att endast gälla företag inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal, föreslås i ett tredje stycke (enligt förslaget i 10 e ) att det vid bedömningen av om skuldförhållandet är affärsmässigt motiverat särskilt ska beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott.

3 3 Advokatsamfundet är av uppfattningen att företag i normala fall föredrar koncerninterna lån framför tillskott. Advokatsamfundet håller därvid med om bedömningen i förslaget att det är lätt att identifiera affärsmässiga anledningar till varför företag i vissa lägen föredrar lån framför eget kapital (s. 21 f.). Advokatsamfundet anser dock att det finns flera andra skäl för detta än de som anges i departementspromemorian. Ett grundläggande skäl till att koncern-interna lån förekommer i stor omfattning, är att lån kan ges med iakttagande av mindre formalia och att det föreligger färre begränsningar beträffande möjligheten att betala ränta och amortera på ett lån än att återbetala ett tillskott. En koncernstruktur som bygger på lånefinansiering, ger möjlighet att snabbare och enklare hantera förändringar i kapital-behovet i olika delar av koncernen jämfört med en struktur som bygger på eget kapital. Den senare strukturen ger inlåsningseffekter i de enskilda bolagen, eftersom en förändring i större utsträckning kräver iakttagande av borgenärsskyddsregler och bolagsformalia. Exempelvis erfordrar varje värdeöverföring i form av utdelning en prövning mot fritt eget kapital enligt fastställd balansräkning (överföring av innevarande års vinst är således inte möjlig) och mot försiktighetsprincipen. Finns en minoritet måste även minoritetsskydds-reglerna beaktas. Inom en koncern är det därför ofta enklare att överföra medel genom ränta och/eller amortering. Advokatsamfundet ställer sig frågande till hur den modifierade ventilen kommer att tillämpas i praktiken och befarar att en förutsebar tillämpning svårligen kommer kunna uppnås genom lagförslaget. Ett flertal olika tolkningssvårigheter skulle kunna uppstå med den föreslagna regleringen. 1 1 Exempel 1: Ett utländskt moderbolag inom EES eller i en stat, med vilken Sverige har ingått skatteavtal, innehar ett helägt svenskt aktiebolag. Ränteinkomster beskattas inte till minst 10 procent hos det utländska moderbolaget. För att finansiera det svenska dotterbolagets förvärv av ett målbolag erhåller dotterbolaget ett lån från dess utländska moderbolag. Enligt förslaget är ränteutgifter för detta lån inte avdragsgilla med mindre än att skuldförhållandet och förvärvet är huvudsakligen affärsmässigt motiverade. I förslaget anges att externa förvärv av delägarrätter i normala fall kan antas göras av affärsmässiga skäl (s. 43). Den huvudsakliga frågan i detta fall är därför om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Vid denna bedömning ska enligt lagförslaget särskilt beaktas om finansiering i stället kunnat ske genom ett tillskott. Bedömningen av detta till synes enkla fall går inte att på ett godtagbart sätt förutse. Eftersom långivare respektive låntagare är moder- och dotterföretag, hade finansiering kunnat ske genom tillskott. Detta förhållande ska särskilt beaktas vid avgörande av om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Som ovan angetts, torde företag i allmänhet hellre välja lånefinansiering än finansiering med eget kapital. Även i avsaknad av eventuella skattefördelar skulle företag normalt välja koncerninterna lån framför tillskottsalternativet. Att förevarande skuldförhållande inte skulle vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat på grund av möjligheten att tillskjuta eget kapital, ter sig tveksamt om det samtidigt kan konstateras att tillskott inte ens hade skett i avsaknad av eventuella skattefördelar. Exemplet illustrerar att det redan vid en mycket enkel struktur blir svårt att bedöma hur transaktionen ska bedömas skattemässigt. Hur bedömningen kommer att ske vid mer komplicerade strukturer, blir självfallet än svårare att förutse. Exempel 2: Ett annat typexempel av intern finansiering är följande. Ett utländskt moderbolag inom EES eller i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal, äger dels ett svenskt aktiebolag, dels ett finansbolag i exempelvis Schweiz. För att finansiera det svenska dotterbolagets förvärv av ett målbolag, erhåller dotterbolaget ett lån från det schweiziska finansbolaget. Förvärvet är affärsmässigt motiverat och ränteintäkten hos finansbolaget är lågbeskattad. Enligt förslaget är ränteutgifter för detta lån inte avdragsgilla med mindre än att skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Därvid ska särskilt beaktas om finansiering i stället hade kunnat ske genom ett tillskott från ett företag inom intressegemenskapen. Vid bedömningen av ovanstående sakförhållande inställer sig också ett antal frågor. Det schweiziska finansbolaget hade kunnat låna ut medel till det utländska moderbolaget, som sedan i sin tur hade kunnat tillskjuta eget kapital i det svenska dotterbolaget.

4 4 Sammantaget kan konstateras att lån även i de enklaste strukturerna inte på förhand går att bedöma enligt de föreslagna reglerna. På vilket sätt möjligheten till finansiering genom eget kapital ska beaktas nämns inte i lagtexten. Inte heller förslaget i övrigt ger någon ledning. Den omvända ventilen Enligt nuvarande regler gäller att om en ränta, som inte är avdragsgill enligt 24 kap. 10 b IL ändå beskattas till 10 procent hos mottagaren, är räntan avdragsgill för låntagaren (nuvarande IL 24 kap. 10 d första stycket 1 IL). I departementspromemorian anges att nuvarande tioprocentsregel har oönskade effekter och att stora ränteavdrag medges varje år där långivaren omfattas av nämnda regel (s. 37). För att komma till rätta med problematiken, föreslås att Skatteverket får en möjlighet genom en omvänd ventil att vägra avdrag, även i de fall ränteintäkten beskattas till minst 10 procent (enligt förslaget 10 d andra stycket). Om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, kan avdrag vägras. Denna Skatteverkets möjlighet föreslås kunna utnyttjas av verket inom samma tid som gäller för efterbeskattning. Advokatsamfundet har inte möjlighet att bedöma huruvida det föreligger ett faktiskt behov av att införa ovan beskrivna möjlighet för Skatteverket. Ska möjligheten införas, måste den dock uppfylla tillfredsställande krav på proportionalitet och förutsebarhet. Det kan i detta avseende noteras att en sådan möjlighet för Skatteverket skulle utgöra en stor förändring i förhållande till nuvarande reglering. Den möjlighet till efterbeskattning, som föreligger enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), grundar sig på att den skattskyldige lämnat oriktig uppgift. Att en skattskyldig som öppet redovisat avdrag för ränteutgifter inte kan vara säker på att avdragen inte kommer att ifrågasättas av Skatteverket förrän sex Som lagtexten i förslaget är utformad finns utrymme för att nu aktuell möjlighet att finansiera förvärvet genom ett tillskott ska påverka bedömningen av om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Men det kan mycket väl vara fallet att koncernen, även i avsaknad av eventuella skattefördelar, inte hade genomfört en sådan transaktion där pengar först lånas upp i strukturen för att sedan tillskjutas ett annat bolag. Att skuldförhållandet inte skulle vara huvudsakligen affärsmässigt motiverat på grund av den teoretiska möjligheten att moderbolaget i stället kan tillskjuta eget kapital, ter sig därför tveksamt. Att det kan uppstå vissa fördelar i samband med internbanksverksamhet nämns visserligen i förslaget (s. 22). Hur avvägningen ska ske mellan detta och tillskottsalternativet och hur den enskilda bedömningen kommer att bli, är dock svårt att förutse. Bedömningen av affärsmässigheten i skuldförhållandet i denna enkla struktur uppfyller således inte heller kravet på förutsebarhet. Exempel 3: Ytterligare ett exempel är när ett sådant utländskt moderbolag som beskrivits i exemplen ovan, för att finansiera dess svenska dotterbolags förvärv av ett målbolag, tar upp ett externt lån med en bank. De av banken lånade pengarna lånas i sin tur ut till det svenska dotterbolaget, som betalar ränta på lånet till dess moderbolag. Anledningen till att moderbolaget tar upp lånet och sedan lånar vidare pengarna till dess dotterbolag, kan vara att moderbolaget får en lägre ränta hos banken. Att moderbolaget har möjlighet att genom tillskott finansiera förvärvet ska enligt den föreslagna regleringen särskilt beaktas vid bedömningen av om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Den omständigheten att det är det utländska moderbolaget som har tagit upp ett externt lån snarare än det svenska dotterbolaget direkt, måste rimligen vara affärsmässigt motiverat. Det utesluter enligt förslaget dock inte att moderbolaget har en teoretisk möjlighet att finansiera förvärvet genom tillskott, vilket ska beaktas i den skatterättsliga bedömningen. Hur den avvägningen kommer att utfalla blir även i detta fall svårt att förutse.

5 5 år efter utgången av beskattningsåret, uppfyller enligt Advokatsamfundets uppfattning inte kraven på rättssäkerhet. En liknande möjlighet att angripa transaktioner inom den för efterbeskattning gällande tiden, trots att oriktig uppgift inte har lämnats, är den reglering som ges i lagen (1995:575) mot skatteflykt. Här krävs dock, förutom de krav som uppställs i 2, att en framställan görs hos domstol. Så är inte fallet i det förslag som presenteras i departementspromemorian, där det föreslås att Skatteverket ska pröva om en väsentlig skatteförmån har uppkommit. Det är således en av parterna som har att avgöra huruvida ränteavdraget ska ifrågasättas eller inte. Ett minsta krav vore, i likhet med lagen mot skatteflykt, att låta domstol vara första instans i en sådan fråga där oriktig uppgift inte har lämnats. Advokatsamfundet är dock principiellt kritiskt till att införa en förlängd efterbeskattningsperiod när den skattskyldige har lämnat riktiga uppgifter i deklarationen. Vidare kan begreppet väsentlig skatteförmån ifrågasättas ur ett förutsebarhetsperspektiv. Enligt förslaget gäller att avdrag kan vägras om den väsentliga skatteförmånen var det övervägande skälet till att skuldförhållandet uppkom. Hur denna bedömning kommer att ske i praktiken är mycket svårt att förutse. En fråga bland många är om skatteförmånen ska bedömas i absoluta eller relativa tal. I förslaget anges att avsikten är att avdrag inte ska få göras för ränteutgifter om de relevanta transaktionerna inte har genomförts av sunda affärsmässiga skäl (s. 39). Vidare anges att en bedömning ska göras i varje enskilt fall med beaktande av samtliga relevanta omständigheter. Som den föreslagna lagtexten är utformad, tycks Skatteverket ha bevisbördan för att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Enligt förslaget kan dock vägledning vid tillämpning av den omvända ventilen hämtas från vad som gäller vid affärsmässigt motiverade skuldförhållanden enligt ventilen i 24 kap. 10 e IL (s. 39). Vilken betydelse Skatteverkets bevisbörda kommer att få i praktiken är därför oklart. Eftersom ledning kan hämtas från vad som gäller vid en tillämpning av ventilen, blir samma problematik som redogjorts för ovan aktuell även vid en tillämpning av den omvända ventilen, trots att Skatteverket enligt den föreslagna lagtexten har bevisbördan vid den senare. På intet sätt är bedömningen av om skuldförhållandet till övervägande del uppkommit för att erhålla en skatteförmån enklare att avgöra än om affärsmässiga skäl föreligger. Det faktum att Skatteverket inte bedöms kunna fatta beslut i frågan inom tvåårsfristen trots att fullständiga uppgifter lämnats, belyser förutsebarhetsproblematiken för den skattskyldige (s. 41). Övriga anmärkningar Den föreslagna ändringen av begreppet intressegemenskap innebär att intressegemenskap ska anses föreligga redan vid väsentligt inflytande, till skillnad från bestämmande inflytande enligt gällande ordning. Det har inte redovisats något underlag som visar att den nu gällande ordningen har missbrukats eller av annat skäl inte fungerar. Enligt den allmänna motiveringen i förslaget ska begreppet väsentligt inflytande i vart fall innebära

6 6 en ägarandel strax under 50 procent. Eftersom det, till skillnad från begreppet bestämmande inflytande, inte finns någon tydlig gräns när det gäller begreppet väsentligt inflytande, innebär den nya definitionen att lagförslaget kommer att bidra till att förutsebarheten vid rättstillämpningen minskar än mer. Ytterligare en aspekt av förslaget som väcker frågor, är hur leasing kommer att beaktas. I förslaget nämns att leasingavgifter till viss del kan utgöra ränta och att avdragsrätten därmed kan komma att begränsas (s. 36). Eftersom ränteavdragsbegränsningsreglerna enligt förslaget ska omfatta alla lån inom en intressegemenskap, uppkommer frågan när koncerninterna leasingavgifter kommer att bedömas vara ej avdragsgilla. Någon ledning ges inte i förslaget, exempelvis om både finansiell och operationell leasing kan komma att omfattas, vilket ytterligare påverkar förutsebarheten negativt. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och tillämpas på ränteutgifter som belöper sig på tiden efter den 31 december 2012, oaktat om lånet tagits upp dessförinnan. Även om effekten inte är grundlagsstridig, väcker den starka betänkligheter, särskilt då förslaget i övrigt innehåller stora brister i rättssäkerhets- och förutsebarhetshänseende. Avslutande kommentarer Förslaget innebär en långtgående inskränkning i företags rätt att göra avdrag för ränteutgifter. Förslaget innehåller en ny reglering med innebörd att Skatteverket ges en långtgående rätt att skönsmässigt bedöma och tolka allmänna begrepp samt rätt att vägra avdrag för ränteutgifter under den tid som gäller för efterbeskattning. Advokatsamfundet anser att förslaget har sådana brister vad gäller rättssäkerhet och förutsebarhet, att det inte bör läggas till grund för lagstiftning. Bestämmelser som leder till bedömningar av om en skuld eller ett skuldförhållande är affärsmässigt motiverade, finns redan i nuvarande lagreglering. I dessa regler sägs dock inget om beaktande av om finansiering kunnat ske genom ett tillskott, vilket nu föreslås. Advokatsamfundet ställer sig generellt positivt till konkretiseringar av vaga begrepp såsom huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Konkretiseringar av sådana begrepp torde i allmänhet leda till en mer förutsebar tillämpning av begreppet. I förevarande fall ger dock tillägget i det föreslagna tredje stycket i 24 kap. 10 e IL ingen ledning i hur begreppet affärsmässigt motiverat ska tolkas. Advokatsamfundet konstaterar härvid att tillskott så gott som alltid kan ske, om inte i annan form så i form av nyemission av aktier. Om förslaget skulle leda till lagstiftning, skulle tillämpningen av ventilen av ovan nämnda skäl inte kunna förutses. Skatteverkets föreslagna möjlighet att inom tiden för efterbeskattning angripa ränteutgifter trots att ingen oriktig uppgift lämnats, saknar i stort sett motstycke i gällande rätt. Den omvända ventilen tillsammans med den utsträckta tiden för omprövning av beskattningsbeslut, innebär i praktiken att Skatteverket får en egen skatteflyktsklausul, som kan tillämpas i denna specifika situation. Att Skatteverket härvid har att självständigt avgöra om skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska

7 7 få en väsentlig skatteförmån, innebär en stor brist vad gäller såväl förutsebarhet och rättssäkerhet som proportionalitet. Bedömningen av om det övervägande skälet till att skuldförhållandet uppkommit har varit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, är på intet sätt lättare att förutse än om skuldförhållandet är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Den lagstiftningsteknik som används i förslaget, innebär att detaljreglering får vika till förmån för specifika skatteflyktsklausuler där Skatteverket ges rätt att skönsmässigt tolka allmänna begrepp såsom affärsmässighet. Det ligger i farans riktning att denna teknik kan komma att användas på andra områden i framtiden. En sådan utveckling minskar förutsebarheten vid rättstillämpningen. Det skönsmässiga inslaget i rättstillämpningen ökar, vilket kan ifrågasättas från ett legalitetsperspektiv. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Anne Ramberg

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 14 augusti 2008 R-2008/0697. Till Finansdepartementet. Fi2008/4093

1. Sammanfattning. Stockholm den 14 augusti 2008 R-2008/0697. Till Finansdepartementet. Fi2008/4093 R-2008/0697 Stockholm den 14 augusti 2008 Till Finansdepartementet Fi2008/4093 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler

Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler u l f tivéus Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler 1 Inledning Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a e inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-06 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Ränteavdragsbegränsningar i syfte

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

NSD. Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen Stockholm REMISSYTTRANDE

NSD. Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen Stockholm REMISSYTTRANDE NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Promemorian Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor. R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Effektivare ränteavdragsbegränsningar Mars 2012 Promemorians huvudsakliga innehåll Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsregler i kraft som avser

Läs mer

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41

Läs mer

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.

Remiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se. Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare

Läs mer

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3

Stockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3 R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör

Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändringar i reglerna om när ett investeringssparkonto upphör Augusti 2014 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 2.1 Förslag till lag

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Advokatsamfundet är således positiv till det framlagda förslaget men vill oaktat detta framföra vissa synpunkter.

Advokatsamfundet är således positiv till det framlagda förslaget men vill oaktat detta framföra vissa synpunkter. R-2008/0247 Stockholm den 30 maj 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/4949 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 februari 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Prissättningsbesked

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU 2006:20). R-2006/0355 Stockholm den 8 juni 2006 Till Finansdepartementet Fi 2006/1167 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 8 mars 2006 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tonnageskatt (SOU

Läs mer

Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag

Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag Bilaga 1 b till Hemställan om Investeraravdrag Kommentarer till förslaget om Investeraravdrag 1 Ingen saklig skillnad från förslaget till riskkapitalavdrag. 9 Ingen saklig skillnad från förslaget till

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

6 Koncernredovisning

6 Koncernredovisning Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg

Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala

Läs mer

De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej?

De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej? SKATTENYTT 2008 605 Lena Lindström-Ihre och Robert Karlsson De nya CFC reglerna är en verklig etablering affärsmässig eller ej? Sedan 1 januari 2008 gäller den nya kompletteringsregel som infördes i de

Läs mer

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna

Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys av undantagsreglerna Magisteruppsats inom internationell företagsbeskattning Författare: Handledare: Henrik Timén Jesper

Läs mer

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004

R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 R-2004/0584 Stockholm den 9 juli 2004 Till Finansdepartementet Inledning Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 maj 2004 beretts tillfälle att avge yttrande över Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059

Stockholm den 9 mars 2009 R-2008/1519. Till Finansdepartementet. Fi2008/7059 R-2008/1519 Stockholm den 9 mars 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/7059 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 december 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Handelsbolagen

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Förslagen i rapporten

Förslagen i rapporten R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt

Läs mer

Industrivärden-domarna en analys

Industrivärden-domarna en analys SvSkT1&inlaga.book Page 60 4onda6, 4arch ;, 2008 11:2? A4 60 Anders Hultqvist Industrivärden-domarna en analys Av Anders Hultqvist 1 Bakgrund Det var många som med spänning väntade på Regeringsrättens

Läs mer

Stockholm den 29 mars 2012

Stockholm den 29 mars 2012 R-2012/0282 Stockholm den 29 mars 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/397 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 februari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Företagsskatteutredningens

Läs mer

Stockholm den 1 september 2015

Stockholm den 1 september 2015 R-2015/0956 Stockholm den 1 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/2346/L4 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Stockholm den 10 augusti 2015

Stockholm den 10 augusti 2015 R-2015/0905 Stockholm den 10 augusti 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4155/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 maj 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Kollektiv

Läs mer

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION

NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi2010/5475/S1 Stockholm, 2011-04-04 Remissyttrande Skatteverkets promemoria En ny reglering för beskattning

Läs mer

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

R 5426/1999 1999-10-12. Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 5426/1999 1999-10-12 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 juni 1999 beretts tillfälle att avge yttrande över av skattemyndigheten upprättad

Läs mer

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181

Stockholm den 19 februari 2009 R-2008/1017. Till Finansdepartementet. Fi2008/5181 R-2008/1017 Stockholm den 19 februari 2009 Till Finansdepartementet Fi2008/5181 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Beskattningstidpunkten

Läs mer

R 9943/2002 Stockholm den 12 november 2002

R 9943/2002 Stockholm den 12 november 2002 R 9943/2002 Stockholm den 12 november 2002 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 oktober 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Cfc-regler (Fi2001/709).

Läs mer

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN?

URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? UTTALANDE FRÅN REDOVISNINGSRÅDETS AKUTGRUPP URA 20 NÄR SKALL SPECIALFÖRETAG, BILDAT FÖR ETT SPECIELLT ÄNDAMÅL, OMFATTAS AV KONCERNREDOVISNINGEN? Enligt punkt 9 i RR 22, Utformning av finansiella rapporter

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Effektivare ränteavdragsbegränsningar

Effektivare ränteavdragsbegränsningar Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-04-25 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Svensk Försäkring branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen har beretts möjlighet att

Läs mer

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com

Aktuella skattefrågor inför årets deklaration. Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Aktuella skattefrågor inför årets deklaration Johanna Wiklund 08-524 674 27 johanna.wiklund@se.gt.com Agenda Allmänt om bolagsdeklarationen Att tänka på när man gör de skattemässiga justeringarna Vanliga

Läs mer

Stockholm den 20 april 2009 R-2009/0188. Till Finansdepartementet. Fi2009/1477

Stockholm den 20 april 2009 R-2009/0188. Till Finansdepartementet. Fi2009/1477 R-2009/0188 Stockholm den 20 april 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/1477 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 13 februari 2009, beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändringar

Läs mer

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt }

PÅ AKTIEÄGA. från moderbolag till dotterbolag. { skatt } { skatt } MARKNADSM PÅ AKTIEÄGA från moderbolag till dotterbolag VAD UTGÖR MARKNADSMÄSSIG RÄNTA PÅ AKTIEÄGARLÅN FRÅN ETT MODERBOLAG TILL ETT DOTTERBOLAG OCH VILKEN BETYDELSE FÖR RÄNTESÄTTNINGEN HAR DEN

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 mars 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 10 februari 2014 i mål

Läs mer

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission

Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Remissvar 1(5) Dnr: 131-152258- 16/112 Finansdepartementet Skatte och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission Fi2016/01138/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

Stockholm den 4 april 2011

Stockholm den 4 april 2011 R-2011/0159 Stockholm den 4 april 2011 Till Finansdepartementet Fi2010/5475/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian En ny reglering

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ändrade regler för uppskov med

Läs mer

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.

Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare. Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31. Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. samarbetsområdet (EES) med stöd av EG-fördraget 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-01-31 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Ersättning för kostnader för vård

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 28 juni 2010 KLAGANDE Diligentia AB, 556467-1641 Ombud: Advokat Nils Sköld Kilpatrick Stockton Advokat KB Box 5421 114 84 Stockholm MOTPART Skatteverket

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-03-22 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Ella Nyström och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Koncernavdrag i vissa

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändrade regler för CFC-beskattning.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändrade regler för CFC-beskattning. R-2007/0866 Stockholm den 13 augusti 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4949 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 juni 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändrade regler

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:148

Regeringens skrivelse 2007/08:148 Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar

Läs mer

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212 YTTRANDE 2014-10-22 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212

Läs mer

6 Kommissionärsförhållanden

6 Kommissionärsförhållanden Kommissionärsförhållanden 1435 6 Kommissionärsförhållanden SOU 1964:29, prop. 1965:126, bet. 1965:BevU43, SOU 1977:86, prop. 1978/79:210, bet. 1978/79:SkU57, DsFi 1984:9, prop. 1984/85:70, bet. 1984/85:SkU23

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 7 juni 2016 KLAGANDE Nobel Biocare Holding AB, 556619-5565 Ombud: Skattejuristerna Lennart Staberg och Pär Magnus Wiséen PwC 113 97 Stockholm

Läs mer

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.

32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När

Läs mer

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003

R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 R 10187/2002 Stockholm den 12 februari 2003 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 5 december 2002 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Redovisning

Läs mer

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag

Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Bilaga i a till Hemställan om investeraravdrag Författningsförslag om riskkapitalavdrag och investeraravdrag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Förslaget om riskkapitalavdrag

Läs mer

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten

Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Lagrådsremiss Ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 16 oktober 2003 Bosse Ringholm Hases Per Sjöblom (Finansdepartementet)

Läs mer

Skattelagstiftningen och stoppskrivelser

Skattelagstiftningen och stoppskrivelser Skattelagstiftningen och stoppskrivelser Ingrid Melbi Retroaktivitetsförbudet Retroaktivitetsförbudet i 2 kap. 10 andra stycket regeringsformen innebär att skatt eller statlig avgift endast får tas ut

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) *Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171

Läs mer

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras.

Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Parametrar och gränsvärden för att beräkna avgifter och skatt inom näring. Tabellen uppdateras vid behov och allteftersom skattesystemetet förändras. Allmänt om beskattning av näring 2006 2007 2008 2009

Läs mer

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 16 februari 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART NASDAQ OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG AB Box 16106 103 23 Stockholm

Läs mer

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016 R-2005/1802 Stockholm den 30 mars 2006 Till Finansdepartementet Fi2005/6016 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2005 beretts tillfälle att avge yttrande över Vissa företagsskattefrågor

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

7 Tidigare års underskott

7 Tidigare års underskott 197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 9 april 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART IKEA Investfast AB, 556409-4596 Box 700 343 81 Älmhult ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

8 Utgifter som inte får dras av

8 Utgifter som inte får dras av Utgifter som inte får dras av, Avsnitt 8 115 8 Utgifter som inte får dras av 9 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 105 113. SOU 1997:2, del II s.78 85 Sammanfattning I 9 kap. IL finns bestämmelser om utgifter

Läs mer

Stockholm den 17 september 2015

Stockholm den 17 september 2015 R-2015/1079 Stockholm den 17 september 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4875/DOM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 juni 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Europeisk

Läs mer

Stockholm den 16 december 2016

Stockholm den 16 december 2016 R-2016/1940 Stockholm den 16 december 2016 Till Socialdepartementet S2016/06189/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reglering

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 20 december 2013 SÖKANDE AA Ombud: Advokaterna Emine Lundkvist och Karl-Johan Nörklit Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14 Målnummer: 1651-07 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2009-03-11 Rubrik: Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad upphovsrätt (SOU 2010:24). R-2010/0681 Stockholm den 1 september 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/3129/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 maj 2010 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Avtalad

Läs mer

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet

Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet 1(7) Skatteverkets kartläggning av tvistiga frågor i skatteprocesser inom området beskattning av näringsverksamhet Postadress: 171 94 SOLNA Telefon: 0771-567 567 Epost: huvudkontoret@skatteverket.se www.skatteverket.se

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Vatten AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34)

20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Vatten AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2015-02-16 20 Ägartillskott till Råsunda Förstads AB, Solna Ven AB och Norrenergi AB med anledning av förändrade avdragsregler (KS/2015:34) Sammanfning Frågan

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:36

Regeringens proposition 2009/10:36 Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober

Läs mer

Affärsmässigt motiverad

Affärsmässigt motiverad Affärsmässigt motiverad - en analys av begreppet i ränteavdragsbegränsningsreglerna Masteruppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Robin Månsson Handledare: Roger Persson-Österman Framläggningsdatum

Läs mer

Koncernavdrag i vissa fall, m.m.

Koncernavdrag i vissa fall, m.m. Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Koncernavdrag i vissa fall, m.m. september 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4

Läs mer

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Sebastian Frisk. LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats. Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng

JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Sebastian Frisk. LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats. Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Sebastian Frisk Ventilen för affärsmässigt motiverade skulder En analys om förutsebarhet och tolkning av 24 kap. 10 e inkomstskattelagen om rätt till avdrag för

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer