Företagsskattekommitténs förslag. Rickard Eriksson

Transkript

1 Företagsskattekommitténs förslag Rickard Eriksson

2 Förslaget i korthet Avskaffa avdragsrätten för negativa finansnetton Ersätt med ett generellt avdrag på 25 procent av beskattningsbar vinst (samma effekt som att sänka bolagsskatten från 22 till 16,5 procent) Inför en bankskatt Ikraftträdande 1 januari 2016

3 Outline Bakgrund och sammanfattning av förslaget Hur kommer förslaget att fungera i praktiken för företagen?

4 Bakgrund 1: Snedvridningen Räntor är avdragsgilla. Utdelningar är inte avdragsgilla. => Finansiering med lån är skattemässigt gynnat jämfört med eget kapital (tax shield) Akademiska ekonomer har länge sett den skattemässiga olikbehandlingen som snedvridande I policydebatten har det dock varit en icke-fråga tills helt nyligen

5 Bakgrund 2: Finanskrisen Ökad finansiell stabilitet inom företagssektorn har setts som önskvärt En lösning: minska den skattemässiga fördelen av att vara högbelånad

6 Bakgrund 3: Skattebasen urholkas Ränteavdragen urholkar skattebasen Storskalig skatteplanering med ränteavdrag försvagar statsfinanserna och urholkar legetimiteten för skattesystemet

7 Ökad finansiell stabilitet Minska snedvridningar Skydda skattebasen Gör något!

8 Företagsskattekommitténs förslag Avskaffade ränteavdrag Ger ökade skatteintäkter Ger utrymme för lägre bolagsskatt Omöjliggör i princip skatteplanering med ränteavdrag Helt avskaffade ränteavdrag är internationellt sett ett helt nytt system Praktiska problem: Vad är ränta (leasing, implicita räntor, finansiella instrument) Hur ska finansiell sektor behandlas?

9 Effekter för olika branscher Fåmansbolag och stora exportbolag får sänkt skatt De flesta branscher får sänkt skatt, handeln, annan service, men även industrin och byggbranschen Fastighetsbranschen får höjd skatt, men betalar väldigt lite skatt idag Vissa mycket högbelånade företag, oftast med stora koncerninterna räntekostnader får högre skatt (sannolikt ofta riskkapitalägda företag) För de flesta företag är konsekvenserna förvånansvärt små i kronor räknat

10 Hur kommer förslaget att fungera i praktiken? Den stora frågan: Går det att särskilja finansiella kostnader från andra kostnader på ett sätt som (i) är praktiskt genomförbart (ii) inte öppnar upp för storskaliga kringgåenden? En viktig princip: Det som ekonomiskt sett fungera som ränta bör omfattas av avdragsbgränsningen. Undantag från denna princip kan accepteras om det underlättar tillämpningen, givet att det inte öppnar upp för storskaliga kringgåenden.

11 Vanliga transaktioner som innehåller en räntekomponent Ränta (förstås) Valutakursförändringar Finansiella blandinstrument, exempel: aktieindexobligation Terminer och ett antal andra finansiella instrument Hyror Leverantörskrediter m.m.

12 Kommitténs förslag Utgångspunkten är att alla finansiella intäkter och kostnader ingår i begreppet. Kommittén övervägde att i stället utgå från räntekostnader och -intäkter, men avfärdade det alterntivet av praktiska skäl. Valutakursvinster och förluster kopplade till verksamheten undantas dock (valutakurssäkringar) Fråga: Hur kommer detta undantag att fungera i praktiken Svar: Allmänna bevisregler, men om ett företag vid tecknandet av en valutasäkring anger att det är/inte är kopplat till verksamheten bör det räcka långt

13 Kommitténs förslag Leverantörsskulder som uppkommer på sedvanliga villkor omfattas inte av avdragsbegränsningen. Bakgrund: Även en kort kredittid på säg en månad innehåller ekonomiskt sett en (oftast försumbar) räntekomponent Det vore praktiskt ogörbart att skilja ut räntekomponenten ur alla korta krediter. Att fullständigt släppa alla leverantörsskulder skulle dock öppna upp för kringgåenden

14 Kommitténs förslag Hyror innehåller i allmänhet en räntekomponent, stor (fastighetshyror) eller liten (hyra bil ett par dagar) Hyror kan i princip användas som lån, s.k. finansiell leasing Alla hyror kan inte släppas, men av praktiska skäl vill man inte att räntekomponenten ska skiljas ut ur alla hyror

15 Kommittens förslag Kommitténs lösning Fastighetshyror klyvs aldrig i en räntedel och en icke-räntedel Utom mellan koncernföretag Vid sale-and-lease-back Hyror under 8 månader klyvs inte Utom mellan koncernföretag Om hyrestagaren har hyreskostnader under kronor sker ingen klyvning hos hyrestagaren Utom hyror mellan koncernbolag Vid sale-and-lease-back Finansdepartementets reservation Utgår från reglerna om finansiell leasing (K3)

16 Hyror i praktiken Kommitténs förslag: Sannolikt kommer uthyrare vanligen ange hur stor del av hyreskostnaden som utgör ränta. Finansdepartementets förslag: Vid finansiell leasing kan räntan beräknas utifrån hyresavtalet. Sannolikt kommer uthyraren vanligen ändå ange hur stor del av hyreskostnaden som utgörs av ränta.

17 Slutord Bred enighet om att principerna bakom förslaget är riktiga. Knäckfrågan: Fungerar förslaget i praktiken? Publikfråga: Finns det möjligheter till förbättringar/förenklingar av förslaget?