SERVICECENTRET VILLA BREDA PROJEKT PROJEKTPLAN

Transkript

1 SERVICECENTRET VILLA BREDA SANERING OCH TILLBYGGNAD PROJEKT825007

2 VILLA BREDA / PROJEKT SAMMANFATTNING AV PROJEKTET PROJEKTETS STYRGRUPP PROJEKTETS PROJEKTGRUPP BASFAKTA OM PROJEKTET UTGÅNGSPUNKTER FÖR PROJEKTET FUNKTIONELLA UTGÅNGSPUNKTER TEKNISKA UTGÅNGSPUNKTER OMFATTNING ORGANISERING AV BYGGARBETET OCH VERKSAMHET UNDER ARBETETS GÅNG ERSÄTTANDE LOKALITETER TIDSPLAN BYGGKOSTNADER PROGNOS FÖR BYGGKOSTNADERNA ANVÄNDARENS KOSTNADER KOSTNADSPROGNOS FÖR DEN FÖRSTA INREDNINGEN OCH UTRUSTNINGEN DRIFTSKOSTNADSPROGNOS FINANSIERINGSPLAN 6 2 UTGÅNGSFAKTA OM PROJEKTET BESLUT OCH UTREDNINGAR SOM GÄLLER PROJEKTET BEFINTLIGA BYGGNADER PÅ TOMTEN 7 3 GRUNDERNA FÖR PROJEKTET BEHOV OCH ANGELÄGENHET 7 4 BYGGPLATS LÄGE OCH INNEHAV PLAN- OCH FASTIGHETSUPPGIFTER TOMTENS OMGIVNING TOMTENS EGENSKAPER TRAFIK OCH PARKERING GATOR OCH KOMMUNALTEKNIK 9 5 PLANERINGSMÅL ALLMÄNNA MÅL STADSBILDSMÄSSIGA MÅL BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN OCH VERKSAMHETSMÅL MÅL FÖR LOKALITETERNA OCH RUMSPROGRAM RUMSEGENSKAPER RUMSPROGRAM MÅL SOM GÄLLER GÅRDEN ANVÄNDNING AV GÅRDEN BYGGNADSTEKNISKA MÅL VVSA-TEKNISKA MÅL ELTEKNISKA MÅL 18

3 sida1 1 SAMMANFATTNING AV PROJEKTET I Grankullas äldrepolitiska strategi , som godkändes av Grankulla stadsfullmäktige ,fastställs riktlinjerna för de äldres boende och vårdmiljöer för Enligt riktlinjerna fäster man i Grankulla vikt vid äldre personers boende och utvecklar nya boendeformer och service- och boendekoncept. Med Villa Bredasservicecenterprojekt strävar man efter att uppfylla dessa mål och utveckla området till en förstklassig och attraktiv boende- och servicemiljö. Området är beläget vid Bredavägen på en central plats. Området utvecklas som ett centrum för äldreservice där staden koncentrerar servicen från rådgivning och dagcenterverksamhet, som utökas från den nuvarande, till vård och omsorg dygnet runt. Villa Bredasserviceområde kompletterar Ekkullas, Villa Anemones och Villa Apollos befintliga service. Hälsocentralssjukhuset Ekkulla har 30 patientplatser. Målgruppen är Grankullabor som behöver rehabilitering och akut vård samt äldre personer som inte längre klarar sig i sin egen bostad med hjälp av hemvården och som är på sjukhuset under en utrednings- och bedömningsperiod. VårdhemmetAnemone för minnessjuka har on 22 boendeplatser och småskalig dagverksamhet. Grupphemmet Villa Apollo har 6boendeplatser. Grankullas äldrepolitiska strategi och Maisemarapport 2011 betonar särskilt frågor som anknyter till seniorboende och effektiverat serviceboende. Byggandet av enheter för effektiverat serviceboende gör stadens institutionsbetonande servicestruktur lättare på önskat sätt. Grupphemmen gör det möjligt att rikta servicen till olika användargrupper, det är möjligt att planera en egen enhet för stödboende inte bara för äldre personer utan också exempelvis för utvecklingsstörda. För effektiverat serviceboende byggs sammanlagt 64platser, varav vid behov kan anvisas för andra grupper än för äldre. Dessutom byggs två intervallrum inom det effektiverade serviceboendet. Dagcentret betjänar i fortsättningen fler användare än i dag. Köksutrymmena ska byggas ut så att måltider kan produceras för serviceboendeenheterna och lunchgästerna. De utrymmen som behövs för förebyggande arbete, såsom hobby-, mötes- och motionsrum, bör också byggas ut. Det ska bli möjligt att utnyttja lokaliteterna mångsidigt. Dagsjukhusverksamheten och mottagningsutrymmena för olika aktörer gör serviceutbudet mångsidigare. Hemvården, som för närvarande verkar i anslutning till hälsovårdscentralen, flyttar till servicecentret Villa Bredas lokaliteter. Parallellt med denna projektplan behandlas projektplanen för de hyreshöghus som byggs på Villa Bredas område.

4 sida2 Projektets omfattning är4 775m 2 nyttoyta servicecentrets lokaler565m 2 nyttoyta hemvårdscentrets lokaler 290m 2 nyttoyta grupphemslokaler inom effektiverat serviceboende2 625 m 2 nyttoyta gemensamma utrymmen1 095m 2 nyttoyta tekniska utrymmen200m 2 nyttoyta Riktpriset är15,0mn (moms 0)

5 sida3 1.1 Projektets styrgrupp 1.2 Projektets projektgrupp 1.3 Basfakta om projektet Stadsdirektör Torsten Widén Stadskansliet stadssekreterare Gun Söderlund Drätselkontoret ekonomidirektör Mikael Enberg Social- och hälsovårdsektorn stf. social- och hälsovårdsdirektör Mari Ahlström stf. socialservicechef Jaana Myhrberg stf. chef för äldreomsorgen Minna Koskinen hälsocentralläkare Heljä Lotvonen Samhällstekniska sektorn direktör för samhällstekniken Marianna Harju markanvändningschef Mauri Liimatainen byggchef Tommi Metsälä Representant för användaren:stf. chef för äldreomsorgen Minna Koskinen Representant för beställaren:byggchef Tommi Metsälä Byggkonsult:konkurrensutsätts när projektet fortskrider Huvudplanerare:konkurrensutsätts när projektet fortskrider Arkitektplanerare:konkurrensutsätts när projektet fortskrider Servicecentret Villa Breda. Projektnumret är Adress Bredavägen 16, Grankulla Verksamhet Servicecenter för äldre invånare,ålderdomshem och stadens centralkök. På tomten finns dessutom bostäder för stödboende i de radhus som ska rivas. Användare Grankulla stad/social- och hälsovård Beställare/byggherre Grankulla stad/samhällsteknik Tomt Tomt p i kvarter 48 i 4:e stadsdelen.

6 sida4 1.4 Utgångspunkter för projektet I Villa Breda verkar i dag ett servicecenter för äldre, ett ålderdomshem med18 platser och stadens eget centralkök. I separata radhussom blev färdiga 1974 finns dessutom 29 bostäder främst för stödboende.radhusen, som kommit till slutet av sin tekniska livstid, kommer att rivas. I det nuvarande servicecentret utförs en partiell sanering och en ny tillbyggnadsdel uppförs. En ändring av detaljplanen som gör det möjligt att genomföra projektet har utarbetats i samråd i samband med förhandsplaneringen av projektet. Stadsfullmäktige godkände detaljplaneändringen Fastighetens kommande ägare ärgrankulla stad. 1.5 Funktionella utgångspunkter Funktionerna i byggnaden verkar i samråd och erbjuder invånarna och användarna helhetsbetonade tjänster. Servicecentret för äldre arbetar också i växelverkan med områdets invånare och andra aktörer. En del av lokaliteterna och gården kan användas för möten, klubbar och hobbyer. I den del som saneras placeras servicecentrets och hemvårdens funktioner, gemensamma utrymmen som stöder dessa samt stadens eget centralkök. I nybyggnaden placeras grupphem för effektiverat serviceboende. Servicecentret verkar också i växelverkan med områdets invånare och andra aktörer. Lokaliteterna kan användas under kvällar; en del av lokaliteterna och gården kan utnyttjas för möten, klubbar och hobbyer. Stadens centralkök i den sanerade delen betjänar i fortsättningen också grupphemmen och hemvårdens klienter. Social- och hälsovårdssektorns äldreomsorg och handikappservice är fastighetens kommande användare. 1.6 Tekniska utgångspunkter I projektet tillämpas lösningar enligt hållbar utveckling. Målet är en energieffektiv byggnad med låga livstidkostnader som staden strävar efter med arkitektoniska lösningar, flexibla lösningar, god värmeisolering och täthet, ventilationens energieffektivitet och genom att planera fastigheten så att den är lätt att underhålla. I projektet används förnybar bergenergi både för att värma upp lokaliteterna och för att kyla rum som är för varma. Den nuvarande servicecenterbyggnaden blev färdig 1992 och i en del av dess lokaler görs funktionella ändringar. Därtill är hustekniken i byggnaden delvis i behov av ombyggnad.

7 sida5 1.7 Omfattning Enligt arkitektplaneringen, som stött planläggningen, är den totala omfattningen av Villa Bredasservicecenterprojekt nyttoyta4 775m 2 I projektet ingår både nybyggnation och sanering av det nuvarande servicecentret. Den totala omfattningen fördelar sig enligt uppgifterna i behovsutredningen mellan nybyggnads- och saneringsprojekten enligt nedanstående: Sanering: nyttoyta1 960m 2 Nybyggnation: nyttoyta2 815m 2 För planerna sätts upp som mål att nyttoytan nås och att bruttoarealen inte överskrids. 1.8 Organisering av byggarbetet och verksamhet under arbetets gång Ersättande lokaliteter Det behövs ersättande lokaliteter för invånarna, klienterna och personalen i servicecentret och ålderdomshemmet Villa Breda. Ekkullas och Villa Junghans lokaliteter, som båda har verksamhet inom äldreomsorgen, kan användas som tillfälliga ersättande lokaliteter för dagcentrets funktioner. Ersättande lokaliteter för invånarna i ålderdomshemmet Villa Breda kan ordnas med olika serviceproducenter. Personalen flyttar med klienterna till de ersättande lokaliteterna. 1.9 Tidsplan Enligt det tidschema som beräknats utgående från utredningen av utrymmesbehov, som betjänade planläggningsfasen, är tidsbehovet för projektet, inklusive stadens beslutsprocess, ca 30 mån. från fullmäktiges investeringsbeslut till mottagningsbeslutet(planering ca 12mån. och byggande ca 18 mån.) Byggkostnader Prognos för byggkostnaderna Riktpriset är15,0mn (moms 0) /m 2 nyttoyta för de utrymmen som saneras / m 2 nyttoyta för nybyggnaden / m 2 nyttoyta Specifikation av kostnadsandelarna för olika utrymmen: servicecentrets lokaliteter9,7 %, 1,45mn (moms 0) hemvårdscentrets lokaliteter5,0 %, 0,75mn (moms 0) lokaliteterna för effektiverat serviceboende59,3 %, 8,9mn (moms 0) gemensamma utrymmen21,3 %, 3,2mn (moms 0) tekniska utrymmen4,7 %, 0,7mn (moms 0)

8 sida Användarens kostnader Kostnadsprognos för den första inredningen och utrustningen Kostnadsprognosen för den första inredningen och utrustningen, som hör till den användande enhetens kostnader, har inte fastställts. Kostnaderna ingår inte i investeringsanslaget för projektet Driftskostnadsprognos 1.12 Finansieringsplan Prognosen för underhållskostnader är: 1,0mn /år (moms 0),inklusive kapitalkostnader 0,25 mn /år (moms 0),exklusive kapitalkostnader Den användande enhetens prognos för verksamhetsutgifterna är3,93mn /år (moms 0), och personalutgifternas andel av detta kalkyleras till2,92mn /år (moms 0). Den användande enhetens prognostiserade verksamhetsinkomster är1,22mn /år (moms 0). Nettoprognosen är 2,7 mn (moms 0), vilket är ca 1,1 mn mer än i dagens läge. I den av stadsfullmäktige ( 73) och ( 81) godkända budgeten för 2012 och ekonomiplanen för har för projektet reserverats 0,1 mn för år 2012, 0,2 mn för 2013, 2 mn för 2014, 7 mn för 2015 och 7 mn för UTGÅNGSFAKTA OM PROJEKTET 2.1 Beslut och utredningar som gäller projektet Äldrepolitiskt program Social- och hälsovårdsnämnden Grankullas äldrepolitiska strategi Stadsfullmäktige Behovsutredning Social- och hälsovårdsnämnden Beslut som fattas i takt med att projektet avancerar Projektplan (preliminära skisser&riktpris) Social- och hälsovårdsnämnden Samhällstekniska nämnden Stadsstyrelsen Stadsfullmäktige Skissritnignar&kostnadskalkyl Social- och hälsovårdsnämnden Samhällstekniska nämnden Stadsstyrelsen

9 sida7 Konkurrensutsättning av entreprenörer Samhällstekniska nämnden 2.2 Befintliga byggnader på tomten Uppgifter om de befintliga byggnaderna på tomten enligt registret: Servicecenter&ålderdomshem: 2192 m 2 vy Radhus:sammanlagt m 2 vy Annat: 7 m 2 vy Det på tomten befintliga servicecentret Villa Breda saneras delvis som en del av detta projekt och radhusen rivs. 3 GRUNDERNA FÖR PROJEKTET 3.1 Behov och angelägenhet Antalet 75 år fyllda i Grankulla kommer närapå att fördubblas under till omkring 1300 invånare (Statistikcentralen). Särskilt snabb är ökningen från och med år Staden producerar för närvarande inte själv effektiverat serviceboende, utan köper 21platser. Det nuvarande servicecentret håller på att bli otillräckligt med avseende på utrymmena, och tillbyggnadsdelen, som stöder de äldre invånarnas aktiva vardag, gör det möjligt att utveckla mångsidiga aktiviteter på en central plats i Grankulla centrum. 4 BYGGPLATS 4.1 Läge och innehav Tomten finns i4:e stadsdelen i Grankulla stad. Tomten ägs av Grankulla stad.dess areal är8 681 m Plan- och fastighetsuppgifter I detaljplanen har tomten anvisats som kvartersområde för allmänna byggnader (Y). Byggrättenär5 200 m 2 vy,som motsvarar exploateringstalete= 0,6. Planen tillåter byggnader med högst 3 våningar. Trafiken till tomten styrs viabrandkårsgränden; infartsförbud har anvisats på Bredavägen. Bilplatser ska reserveras på tomten enligt den utredning som framförts i samband med ansökan om bygglov, likvälminst 1 bilplats/200 m 2 vy.bilplatser får placeras i den understa våningen i byggnaderna. Bilplatserna får byggas utöver den i detaljplanen anvisade byggrätten. Bilplatser får anläggas också på den andra tomten genom avtal mellan fastigheterna.

10 sida8 4.3 Tomtens omgivning 4.4 Tomtens egenskaper 4.5 Trafik och parkering Gårds- och vistelseområdena, huvudpassagernaoch byggnadernas ingångar ska planeras och byggas så att de är framkomliga. Gårds- och vistelseområdena ska planeras så att de kan användas gemensamt av Y-kvartersområdet och det intilliggande AK-10- kvartersområdet. I bygglovsfasen ska det uppvisas en redogörelse för att vistelseområdena har skyddats mot trafikbuller genom placeringen av byggnader och konstruktioner samt bullerskydd. Bullerskyddet ska vara klart innan de nya byggnaderna tas i bruk. Näromgivningen kring tomten är småhusområde och gränsar i söder till ett skyddsgrönområde (EV) mellan kustbanan och tomten.dessutom finns det en transformatorstation på Bredavägens sida av tomten. Beställaren låter utföra en geoteknisk utredning för att klarlägga tomtens höjdlägen, markbeskaffenheten och grundläggningssättet. Enligt den bullerutredningsmodell som gjorts utgående från arkitektplaneringens preliminära skisser, som betjänat planläggningsfasen, ska enbullerskärmuppföras vid tomtens södra gräns. I den södra delen av tomten finns en reservering för en ledning under jord. Ledningens exakta läge ska utredas i samband med den fortsatta planeringen och beaktas när beslut fattas om hur grunden ska byggas och när bullerskyddet uppförs. I planläggningsfasen gjordes dessutom en vibrationsutredning som begränsar byggnadernas grundläggningssätt och placeringen av bostadslokaler på grund av stomljud som södra sidans spårtrafik eventuellt orsakar. I bygglovsfasen ska man dra försorg om utredningarna enligt planbestämmelserna, bl.a. buller-och vibrationsundersökningarna. I utredningarna ska beaktas hurstadsbanans tilläggsspår eventuellt påverkar situationen. Tillräckligt med plats ska reserveras för servicetrafiken och den ska avskiljas från den övriga trafiken. Hänsyn ska tas särskilt till invånarnas, angöringstrafikens, fotgängarnas och cyklisternas säkerhet. Gång- och cykelvägarna anknyter hinderfritt till de passager som leder till ingångarna. För parkering och förvaring av cyklar reserveras låsbart förvaringsutrymme nära ingångarna (anställda, gäster, klienter). För hemvårdsverksamheten behövs8 9bilplatser. Antalet andra arbetstagare som är samtidigt på plats är Bilplats reserveras för50 % av dem, dvs. 12bilplatser. Invånarna har inte behov av bilplatser. För servicecentrets klienter och besökare reserveras sammanlagt 20bilplatser.

11 sida9 Infarten till tomten sker frånbrandkårsgränden; det här gäller även angörings- och servicetrafiken. Skjutstrafiken till servicecentretska ordnas viabredavägen, där man kommer fram till den täckta ingången med handikapptaxi. Angörings- och servicetrafiken ska separeras från varandra så att fotgängarna inte hamnar bakom backande fordon. 4.6 Gator och kommunalteknik Gatuområdet på Brandkårsgränden breddas.början av gränden ändras till lågfartsgata och slutändan till gång- och cykelväg i en separat gatuentreprenad som inte ingår i det här projektet. Kollektivtrafiken kör på Bredavägen; det finns en busshållplats vid tomten och det är ca m till tågstationen. Fjärrvärme-, vatten-, avlopps- och elanslutningarna finns på gatuområdet. Datakommunikationskabeln finns delvis på tomten och måste flyttas till gatuområdet. 5 PLANERINGSMÅL 5.1 Allmänna mål Allmänna mål vid planering av tomten och byggnaden är användningsduglighet, användbarhet, hållbarhet och skönhet.tillgänglighetsaspekterna ska ägnas särskild uppmärksamhet.byggnadslösningarna ska uppfylla kraven för en hållbar utveckling. Vid planering, genomförande och överlåtelse av projektet ska målvärdena, föreskrifterna och kraven i dokumenten Sisäilmaluokitus 2008 (RT ; om målvärden för inomhusluft)) och Terveentalontoteutuksenkriteerit (RT ; om kriterierna för ett friskt hus) iakttas. målvärde för inomhusklimat: S1 renlighetsklass för byggarbeten: P1 renlighetsklass för ventilationsarbeten: P1 emissionsklass för material: M1 byggnadens värme- och fukttekniska planeringsklass: RF2 akustisk klass huvudsakligen C vatten- och fukthanteringsplan som del av entreprenörens kvalitetssäkringsplan Målnivån för objektet läggs på normalnivå, svårighetsklass A.Planeringsuppgiftens svårighetsgrad är A (Finlands byggbestämmelsesamling A2). Krav som gäller livscykel och energieffektivitet Den livscykelekonomiska kalkylperioden är 50 år ( ) för byggnaden jämte gården och 100 år för de primärt bärande konstruktionerna (grunden och den bärande stommen). Energieffektivitet bör vara ett centralt mål vid planeringen, och alla planeringsparter förväntas sträva efter samma mål i sina lösningar.

12 sida Stadsbildsmässiga mål Energieffektiviteten ska vara av klass A. Energieffektiviteten säkerställs med olika metoder i projektets olika faser.behovet av uppvärmningsenergi och energieffektivitetsklassen räknas ut för ansökan om bygglov.energiförbrukningskalkylerna verifieras under byggplaneringen.under byggnadsfasen krävs övervakning och omsorgsfullt genomförande för att kravet på energieffektivitet ska uppfyllas.som kontrollmetoder används termografi och mätning av luftläckage. Målet är att med följande medel åstadkomma en energiekonomisk byggnad med låg livscykelkostnad: 1. Arkitektoniska lösningar Byggnaden görs kompakt och klimatskalets area optimeras inom ramen för utrymmeslösningen.rumsindelningen samt placeringen och utformningen av fönstren planeras på rätt sätt med tanke på värmeekonomi och nyttjandet av naturljus.alltför höga temperaturer på grund av solen förhindras i första hand med utvändiga solskydd (ex. skärmtak, skärmväggar).byggnaden ska ha tillräckligt breda takskägg; yttertaket utförs i falsad plåt och med utvändig avvattning. Planeringslösningarna ska vara sådana att det inte behövs följevärme t.ex. för avvattning av yttertaket. 2. Flexibla lösningar Stommen (vertikala och horisontala konstruktioner) konstrueras så att den tillåter en flexibel användning och senare ändringar i utrymmena (spännvidd, våningshöjd och nyttolastdimensionering).de hustekniska stigschakten centraliseras. 3. God värmeisolering och täthet Byggnadens värmegenomgångskoefficienter bestäms enligt Finlands byggbestämmelsesamling D Planeringen görs så att byggnaden blir tät, särskilt i genomföringarna och fogarna.lufttäthetskravet fastställs enligt luftläckagetalet q 50 0,7 l/h.att kravet uppfylls ska säkerställas genom mätningar under byggnadsfasen innan ytarbetena och de hustekniska arbetena påbörjas. Uppfyllandet av kravet är ett vitesbelagtetappmål. 4. Ventilationens energieffektivitet Ventilationen görs energiekonomisk genom att byggnaden delas in i sektioner samt genom värmeåtervinning.maskinrummens läge optimeras så att man slipper långa kanaler som korsar varandra; m.a.o. minimeras fläktarnas elförbrukning. 5. Underhåll och fastighetsskötsel Fastigheten byggnaden och gårdsplanerna planeras så att de blir lätta att underhålla och sköta.genom materialval ser man till att renoveringsbehoven kan uppfyllas genom normalt underhåll. Markanvändningen och byggandet i Grankulla styrs genom detaljplanering.målen presenteras mer detaljerat i detaljplanebeskrivningen. 5.3 Beskrivning av verksamheten och verksamhetsmål I Villa Breda kommer att verka det nuvarande servicecentret som utbyggt, ett ålderdomshem med 17 platser, stadens eget centralkök, rådgivnings- och mottagningsutrymmen

13 sida11 (seniorrådgivning, frisör, fotvård, osv.) samt ett grupphem för effektiverat serviceboende (60invånare) i den utbyggnadsdel som ansluts till den nuvarande byggnaden. I parkeringsarrangemangen ska både de anställdas och Villa Bredas klienters parkeringsbehov beaktas. Det förekommer mycket angöringstrafik och varuleveranser på tomten. Det nuvarande antalet anställda är32,och när projektet enligt denna projektplan slutförts blir antalet ca90. Enhet Nuläge (personer) Uppskattning av fortsättningen Grunder Servicecenter chef, verksamhetsledare, lokalvårdare, rådgivningsdisk Kök verksamheten utvidgas, även veckoslut Företagare 2 2? frisör, fotvårdare, +? GraniNärhjälp - 2 kontoret flyttar till Villa Breda Seniorrådgivning, dagsjukhus och annan mottagningsverksamhet Fysioterapi/ idrottsinstruktör förebyggande verksamhet ochinvånare Vårdpersonal, dimensionering 0,7 avdelningsskötare Lokalvårdare 3 5 Hemvård flyttar från hälsovårdscentralentill Villa Breda Service 2 3? Totalt Mål för lokaliteterna och rumsprogram Allmänt Lokaliteterna är trygga, hälsosamma och välfungerande. Planeringen av såväl servicecentret som grupphemmen bör styras av strävan efter tillgänglighet (handikappanpassning), trivsamhet och användarvänlighet. Tillgänglighetstänkandet styr planeringen på bred basis:förutom hinderfria passager stöder även belysningen samt färg- och ljudmiljön en hinderfri användning av byggnaderna. När byggnaden planeras och uppförs ska man se till att lokalerna erbjuder helhetsmässigt behagliga rumsupplevelser som stimulerar flera sinnen. Buller i stora utrymmen, korridorer och vestibuler hindras med planeringslösningar. Utrymmen som producerar ljud placeras avskilt eller separeras med buffertzoner från de lokaliteter där det behövs tystnad.

14 sida12 I planeringen och placeringen av utrymmen och aktiviteter ska hänsyn tas till att servicetrafiken och varuleveranserna bör ordnas så att klientutrymmena inte störs. Genom rumsarrangemang och genom användning av färger strävar man efter att göra utrymmena lättåskådliga så att även synskadade och personer som använder hjälpmedel kan orientera sig i lokaliteterna. I bottenvåningen byggs ett litet avskedsrum som kan kylas ner, där anhöriga kan ta farväl innan den avlidna flyttas. Servicecentrets/dagverksamhetens lokaliteter Målet är att möjliggöra mångsidigare rekreationsverksamhet än i dag. Därför planeras grupprummen så att de är lätta att ändra och passar för olika hobbygrupper. De största rummen bör vid behov kunna delas till mindre. Hemvårdscentrets lokaliteter Målet för planeringen är att få ändamålsenliga arbetsrum för hemvårdens kontor. Avdelningsskötaren, hemvårdsledaren ochden som ansvarar för hjälpmedlen behöver egna kontorsrum. De anställda vid hemvården behöver tillräckliga utrymmen för skriftliga arbeten och planering av arbetet. Teamens möten ordnas i servicecentrets mötesrum. Det effektiverade serviceboendets lokaliteter Grupphemmen planeras att betjäna flera olika användargrupper så att invånaren får bo i sin egen enhet när minnessjukdomen framskrider och handlingskraften försvagas. Utrymmena ska vara tillräckligt stora så att det är möjligt att använda hjälpmedel. Man satsar på trivsel genom både rumslösningar och inredningsplanering. Sakkunnighjälp anlitas vid planeringen. Gemensamma utrymmen Servicecentrets vestibuler och matsal ska planeras så att alla användargrupper tryggt, hinderfritt och lätt kan röra sig och orientera sig i huset. Man tar hänsyn till bl.a. synskadade, rörelsehindrade och minnessjuka genom att t.ex. gruppera utrymmena och använda färger. Kök Köket är ett tillredningskök. Maten tillreds i köket och levereras därifrån till grupphemmen, hemvårdens klienter och stadens olika arbetsplatser. Personalens utrymmen Personalrummen betjänar hela husets anställda och i en del av dem bör det finnas möjlighet till möten i liten skala. Därtill ska separata utrymmen ordnas i byggnaden för nedan nämnda funktioner: värmedistributionsrum förråd för fastighetsunderhållet husfördelning huvudcentral Rumsegenskaper Rumsegenskaperna definieras närmare i byggbeskrivningen.

15 sida Rumsprogram När projektet bereds och genomförandet planeras utreder man i fråga om det nuvarande servicecentret eventuella ändringar och saneringens omfattning och undersöker de teknisk-ekonomiska förutsättningarna för dessa. Också rumsprogrammet kommer att preciseras i samband med genomförandeplaneringen. Utgående från det rumsprogram som gjordes i samband med projektplanen är det preliminära utrymmesbehovet vad gällersaneringen (PK) avvilla Bredas nuvarande hus och tillbyggnaden (U)följande: Servicecenter totalt 565 m 2 nyttoyta servicecenter dagcenterverksamhet totalt 140 m 2 nyttoyta o klubbrum, för allaktivitet (PK) o förrådsutrymme, också föreningar(pk) o vestibuler (PK) information och rådgivning totalt 70 m 2 nyttoyta o kontor/information, entrévärdinna/värd (PK) o kontor, servicehuset (PK) o chef (PK) o kopiering + förråd (PK) o toaletter (PK) hobbyverksamhet, kultur totalt 150 m 2 nyttoyta o klubbrum, för allaktivitet (PK) o utrymme för pyssel o.d. (PK) o bibliotek (PK) o läsesal (PK) o förråd (PK) motion, rehabilitering totalt 160 m 2 nyttoyta o motionssal + förråd (PK) o instruktör (PK) o bastu + omklädningsrum (PK) o baderska/massör/fysioterapeut (PK) andra aktiviteter totalt 45 m 2 nyttoyta o servicecentrets mottagningsutrymmen (PK) o hjälputrymmen (PK) Hemvårdscentral totalt 290 m 2 nyttoyta tillfällig och regelbunden hemhjälp totalt 70 m 2 nyttoyta o hemvårdens kontor (PK) o hemvårdens grupprum (PK) o hemvårdens/hemservicensförråd (PK/U) o personalutrymmen, se personalutrymmen för anställda dagsjukhus totalt 70 m 2 nyttoyta o mottagningsutrymmen (PK) o vilorum (PK) o hjälputrymmen (PK)

16 sida14 interimistiskt boende totalt 150 m 2 nyttoyta o intervallboende, 2 lägenheter (totalt 80 m 2 nyttoyta) (PK) o familjehem (70 m 2 nyttoyta) (PK) Effektiverat serviceboende totalt m 2 nyttoyta (dygnet runt-vård) grupphem (60invånare) (PK + U) (delvis i det hus som saneras, delvis i nybyggnaden) o klädvård o städskrubbar o sköljrum o personalens kontor o personalens toaletter o förråd för vårdartiklar och mediciner o bastuenhet o närförråd Gemensamma utrymmen totalt m 2 nyttoyta restaurangtjänster totalt 375 m 2 nyttoyta o matsal&kabinett (PK) o kök (PK) o personalutrymmen, sepersonalutrymmen för anställda o vestibulerna kan vara utbyggnadsreserv händelsetorg, utställnings-, rekreations- och allaktivitetsrum totalt 200 m 2 nyttoyta o vestibul (U) o utställningsrum (U) o allaktivitetsrum (musikmm.) (U) o Grani-kök (PK) o garderober, toaletter (U) utrymmen som hyrs ut till utomstående serviceproducenter totalt 70 m 2 nyttoyta o frisersalong (PK) o fotvård (PK) o annan rumsreservering (PK) o hjälputrymmen (PK) förråd totalt 270 m 2 nyttoyta o i gamla delen (PK) o i nya delen (U) klädvård och städning totalt 80 m 2 nyttoyta o i gamla delen (PK) o i nya delen (U) personalutrymmen för anställda totalt 100 m 2 nyttoyta

17 sida15 o o i gamla delen (PK) i nya delen (U) Tekniska utrymmen o i gamla delen (PK) o i den nya entrén (U) o i nya delen (U) totalt 200 m 2 nyttoyta 5.5 Mål som gäller gården Vid planering av gården ska man ta hänsyn till de behov som seniorer, funktionshindrade personer och de som använder hjälpmedel har samt beakta den branta terrängen. På gården finns såväl soliga platser som ställen som är skyddade för regn, vind och solgass.gården planeras så att den blir lätt att övervaka; blinda sektorer bör undvikas.ingångarna och ytbeläggningarna planeras så att det inte kommer in alltför mycket smuts och skräp i huset.behovet av utrymmen för plogning, snöröjning och sandning av vägar och gårdar beaktas. Huvudpassagerna för fotgängare på gården förses med is- och snösmältning Användning av gården 5.6 Byggnadstekniska mål Gården bör lämpa sig för rekreation. Vid såväl planering som utförande bör man beakta de behov av sambruk av gårdsplanerna som boende i servicecentret och det intilliggande hyreshuset har. Beställaren låter göra en behövlig geoteknisk utredning och upprätta ett preliminärt utlåtande om grundläggningssättet. Byggnaden ska ha ett ventilerat bottenbjälklag; kryprummet ska byggas enligt föreskrifterna i byggbestämmelsesamlingen och vid behov förses med gångbroar. Byggnadens yttertak utförs i falsad plåt och med utvändig avvattning. Planeringslösningarna ska vara sådana att det inte behövs följevärme t.ex. för avvattning av yttertaket. Byggnadens akustiska klass är i regel klass C och i mellanväggarna enligt föreskrifterna om ljudisolering. Byggnaden förses med hiss. Väggarna till fuktiga och våta utrymmen byggs i sten. Bottenbjälklagskonstruktioner på mark förses med system för radoneliminering. På alla invändiga ytor, all inredning, utrustning och apparatur används lättskötta, estetiskt högklassiga, hållbara och ändamålsenliga material. Fönster och dörrar utförs i aluminium.

18 sida VVSA-tekniska mål En vatten- och fukthanteringsplan ska ingå i entreprenörens kvalitetssäkringsplan (närmare om detta i entreprenadprogrammet). Allmänt VVSA-planeringen ska sikta på en tekniskt och ekonomiskt god helhetslösning som är förmånlig att bygga och underhålla och tillfredsställer användaren.planeringen ska resultera i en anläggning som i en livscykelanalys där kalkylperioden är 50 år ( ) visar sig vara totalekonomiskt fördelaktigast. Vid planeringen av installationer och tekniska utrymmen ska man beakta användningsmöjligheterna och kostnadseffekterna uträknade över hela livscykeln.skötseln, underhållet och förnyandet av VVSA-anläggningarna är en nödvändighet som måste beaktas vid planeringen. Arealbehovet för ventilationsmaskinrummen utgör ca 5 % av bruttoarealen.maskinrummens läge optimeras så att man slipper långa kanaler som korsar varandra; m.a.o. minimeras fläktarnas elförbrukning.de hustekniska stigschakten centraliseras. Vid rumsplaneringen måste utrymmesbehovet för fastighetsskötseln, ca 7 m 2 på markplan, beaktas.i detta rum placeras kontrollanläggningar och kontorsinredning med förvaringsutrymme för byggnadsritningar o.d. material samt redskap för skötsel av fastigheten.rummet ska ha ADB-beredskap. Energieffektivitet bör vara ett centralt mål vid planeringen, och alla planeringsparter förväntas sträva efter samma mål i sina lösningar. Användning av elvärme ska på alla sätt undvikas.planeringslösningarna ska vara sådana att det inte behövs följevärme t.ex. för avvattning av yttertaket. Vid planering av VVSA-anläggningar ska man också sträva efter vattensnåla och eleffektiva lösningar för att Grankulla stads avtalade förpliktelser i fråga om energieffektivitet ska uppfyllas.förbrukningen av energi och vatten mäts enligt Grankulla stads anvisningar. Bottenbjälklagskonstruktioner på mark förses med system för radoneliminering. Planeringslösningarna och genomförandet ska garantera användarna ett rent och hälsosamt inneklimat i alla förhållanden.uppfyllandet av målet förutsätter adekvat fuktkontroll i konstruktionerna, användning av rena material, rent byggande överlag och särskilt när det gäller ventilationsanläggningen, samt en tillräcklig ventilation som anpassar sig till olika användningsförhållanden. Uppvärmning och kylrum Planeringen ska utgå från två uppvärmningsalternativ: A) Bergvärme Byggnaden värms upp med en värmepump, som använder kondensvärme och bergvärme från bergrunden som värmekälla. Behövlig tilläggsvärme produceras med elmotstånd.utrymmen som blir för varma kyls med bergenergi.

19 sida17 B) Hybridvärme bergvärme & fjärrvärme Byggnaden värms upp med en värmepump, som använder kondensvärme och bergvärme från bergrunden som värmekälla. Behövlig tilläggsvärme skaffas som fjärrvärme.utrymmen som blir för varma kyls med bergenergi. För båda alternativen måste livscykelkostnaden beräknas i planeringsfasen, och utifrån denna beräkning väljer man det alternativ som är effektivast ur livscykelperspektiv.dessutom bör möjligheten att använda solvärme beaktas i planeringen. De utrymmen som ska värmas upp förses i huvudsak med vattenburen golvvärme, som är ett lågtemperatursystem.tekniska och sekundära utrymmen kan ha vattenburen radiatorvärme. Målet för årlig specifik förbrukning av uppvärmningsenergi slås fast till 25 kwh/bm 3, vilket planeringen utgår från. Värmen från kompressor- och avkylningsenheterna bör användas exempelvis för föruppvärmning av tappvattnet. Vatten- och avloppsrör Byggnaden ansluts till stadens vatten- och avloppsnät.även det utvändiga tak- och regnvattnet avleds kontrollerat till dagvattennätet.pumpning av avloppsvatten bör i mån av möjlighet undvikas. Stuprören ansluts direkt till dagvattenavloppet. I vattenledningarna används huvudsakligen plaströrskopplingar i skyddsrör. Fördelningsstockarna för vatten- och golvvärmerör placeras i ett tekniskt utrymme, eller genomföringarna förses med fabrikstillverkade genomföringsstycken och golvbrunnar. I utrymmen där det är sannolikt att golvbrunnen torkar används torrbrunnar. I rörschakt, brandslangsskåp och liknande ska det finnas läckagedetektorer, därifrån larmet går direkt till fastighetens eget kontrollrum. I toalettutrymmen och på andra tappställen som är avsedda för handtvätt installeras elektroniska blandare som ansluts till elnätet. Åtgången av såväl kallvatten som varmvatten mäts.även vattenförbrukningen i köket (både kall- och varmvatten) mäts separat.målet för årlig specifik förbrukning av vatten slås fast till 0,20 m 3 /m 3 byggnadsvolym, och planeringen utgår från detta.den specifika energiförbrukningen för varmvatten beräknas till 17,5 kwh/m²/år. Vid planeringen iakttas föreskrifterna i del C2 i byggbestämmelsesamlingen jämte Grankulla stads egna tilläggskrav. Ventilation

20 sida Eltekniska mål Utrymmen med stor variation i personbelastningen ska förses med ett system med luftmängdsreglering.luftmängderna bör kunna ändras med hjälp av individuell temperatur- /koldioxidstyrning och frekvensomformare för fläktarna.i sådana utrymmen bör luftmängden kunna ökas med 20 % i intensifierat bruk. Alltför höga temperaturer på grund av solen bör i första hand förhindras med utvändiga solskydd (ex. skärmtak, skärmväggar). Den preliminära arealreserveringen för ventilationstekniska maskinrum är totalt ca 5 %. Byggnadens ventilation förses med filtrering, till- och frånluftsfläktar, effektiv värmeåtervinning och uppvärmning (dock inte elvärme).även i s.k. smutsiga rum bör ventilationen förses med värmeåtervinning. Byggnadsmaterialen ska vara av emissionsklass M1 och komponenterna i ventilationssystemet likaså av nivå M1. Renligheten i byggarbetena ska uppfylla kraven för klass P1 och de mål som satts upp i planeringsanvisningen Puhdasilmanvaihtojärjestelmä ( ett rent ventilationssystem ). Ventilationsanläggningen dimensioneras i enlighet med SFP-handboken för små tryckfall för att spara fläktenergi.på det här sättet bör SFP-talet stanna under 2,0 kw/(m 3 /s) vid full effekt. Vid planering och genomförande bör man se till att kryprummet får en fungerande självdragsventilation och vid behov maskinell radoneliminering. Byggnadsautomation Byggautomationen bygger på modern DDC-teknik.I styrningen av den rums- och sektionsvisa ventilationen kan man utnyttja en s.k. Modbusförbindelse. Byggautomationssystemet ska vara kompatibelt med de nuvarande systemen och kopplas till stadens befintliga centraliserade kontrollsystem på databasnivå. Larmöverföringar och loggar, energirapporteringen, användarrättigheterna och rapporteringen av dem samt Trendit ska anslutas till det nuvarande programmet för centraliserad kontroll på databasnivå. Servicebok För objektet kommer att upprättas en servicebok, för vilken varje planerare för sin del tar fram behövligt material.serviceboken koordineras och sammanställs av VVSA-planeraren. Serviceboken ska vara förenlig med Grankulla stads anvisning. Serviceboken ansluts till stadens system för fastighetsunderhåll (Haahtela). Allmänt Ambitionen är att utrustningsnivån för elinstallationerna är tidsenlig, högklassig och jämn. Fastigheten förses med ett reservkraftsystem.

21 sida19 Elcentral och elfördelning Huskablarna till huset monteras som jordkablar. Huvudcentralen (cellcentral med beröringsskydd) installeras i huvudcentralrummet, vars storlek blir uppskattningsvis ca 6 m 2.Felströmsövervakning för varje stigarledning.fastighets- och förbrukningselektriciteten samt kökets elförbrukning mäts separat.gruppcentralerna installeras i särskilda skrubbar och förses med säkringsautomater; en central/ca 300 m 2.I utrymmen med flera kontrollknappar bör alla kontroller koncentreras till kontrollcentraler. I husfördelningsrummet (uppskattad storlek 3 m 2 ) placeras husfördelning och växel för teleförbindelser, adb-fördelning och korskopplingspunkt, antennförstärkare, brandlarmcentral, inbrottslarmcentral, centralanläggning för passagekontroll och arbetstidsuppföljning samt centralanläggning för videoövervakningssystemet.korskopplingarna på våningsplanen installeras i skrubbar som ska ha övertryck. Jordtaget ska gå runt hela husgrunden och lödas fast vid grundplattans stålarmering på minst två ställen.i övrigt görs installeringarna enligt de specialföreskrifter som gäller för anläggningar i regionen. Som kabelvägar används kabelhyllor (hyllor med hyllskivor eller steghyllor i aluminium), separata hyllor för starkström och svagström.kontorsutrymmena kommer att ha kabelskåror i aluminium med separata delar för starkström och svagström. Installering utan rör godtas inte, och kabeldragningarna görs med halogenfria kablar. Belysning och vägguttag Normen SFS-EN iakttas. Målvärdet för belysningens energieffektivitet är 10 W/m 2. Utebelysningen består av dimbara induktions- eller LED-armaturer; den ska vara tillräcklig och delas in i sektioner (1/3 och 2/3), vilket gör det möjligt att spara energi på belysning av gårdsplanerna nattetid.skymningsreläer, rörelsedetektorer och liknande utnyttjas efter behov och i mån av möjlighet.utomhusförråden och soprummet förses med in- och utvändig belysning samt vägguttag. Mängden av naturljus, klockslag, timersystem, närvaro mm. bör utnyttjas t.ex. vid styrningen av belysningen t.ex. på gårdsplaner, vestibuler, korridorer och salar. I alla utrymmen installeras tillräckligt med vägguttag så att skarvsladdar inte behövs. Datakommunikationssystem Tele- och dataförbindelserna (telefon, adb, wlan-basstationer, säkerhetssystem) sköts med CAT 6-kabeldragning, klass E. I kansliet placeras en bordstelefon.för energiverken och HRM mäts värme-, vatten- och elförbrukningen som fjärrmätning via en gemensam mätcentral.alla förbrukningsdata styrs via byggautomationen till satdens centralkontrollrum.

22 sida20 Stadens 3g-telefonsystem måste fungera överallt inne i byggnaden.funktionen ska mätas under byggnadsfasen och vid behov ska det installeras tillräckliga förstärkare. Byggnaden förses med gemensamma antennanläggningar för ULA och tv-mottagning enligt nuvarande multiplex ( kanalknippen ). De gemensamma utrymmena bör ha högtalarsystem.samlingsrummen förses med egna separata förstärkare. Passagekontroll och arbetstidsuppföljning Byggnaden förses med ett system för passagekontroll och arbetstidsuppföljning. Systemet kopplas ihop med befintliga system. Grupphemmen förses med passagekontroll för de beonde. Säkerhetssystem I ytterdörrarna installeras elektriska lås, som styrs via systemet för passagekontroll och arbetstidsuppföljning. Byggnaden förses med ett adresserbart, bussbaserat system för inbrottslarm och ett automatiskt, adresserbart brandlarmssystem. Byggnaden förses med ett automatiskt sprinklersystem (vattendimma). I grupphemmen installeras system för skötaranrop och trygghetstelefoner. I vestibuler, korridorer och köket installeras inbrottslarm som fungerar med radar- eller infrarödteknik.systemet integreras med passagekontrollsystemet. För fastigheten planeras ett digitalt kameraövervakningssystem med inspelning. Systemet ansluts till stadens datakommunikationsnät.med kamerorna övervakas olika vinklar och vrår inne och ute. Signal- och trygghetsbelysning installeras enligt inrikesministeriets anvisningar. För säkerhetssystemen bör skapas ett gsm-baserat backup-system. Signalsystem Vid ytterdörrarna och köksdörren installeras upplysta knappar och sumrar. På kontoret installeras kontorssignalsystem. Larmsystem på handikapptoaletterna enligt bestämmelserna.