Referensgruppsmöte med vattenorganisationerna

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (12) Datum Referensgruppsmöte med vattenorganisationerna Plats Aros Congress Center, Västerås Datum 8 april 2008 Närvarande Carina Widlund Åke Ekström Roland Dehlin Magnus Sannebro Olle Göransson Lars Edenman Sven-Erik Åkerman Iréne Lundberg Carina Rosendal Sari Virkkala Karin Ek Peder Eriksson Susanna Vesterberg Jerry Persson Bengt Fladvad Jennie Tjernell Lennart Sorby Jenny Caruso Therese Lager Malin Pettersson Oxunda vattensamverkan Oxunda vattensamverkan Svealands kustvattenvårdsförbund Stockholms miljöförvaltning Arbogaåns vattenvårdsförbund Lst Västmanland Lst Västmanland/Vattenmyndigheten Tyresåsamarbetet Kolbäcksåns vattenförbund Mälarenergi Lst Sthlm Lst Örebro Lst Västmanland Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbund Svealands kustvattenvårdsförbund Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Vattenmyndigheten Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) ledningskansli@u.lst.se

2 Statusklassificering i Norra Östersjöns vattendistrikt m.m. Jenny Caruso I dagsläget har nästan alla vattenförekomster i Norra Östersjöns vattendistrikt statusklassificerats. Vi har sammanställt de preliminära resultaten i en kartläggningsrapport som blev klar i januari. NÖ är det enda distriktet som har gjort en sådan sammanställning. Det finns inget krav på att ta fram en rapport över kartläggningen men vi såg det som en fördel att ha en pappersrapport när vi under året ska samverka kring detta arbete. Ytvatten Jenny presenterade de preliminära klassificeringarna m a p ekologisk status. Bara 20 % av ytvattenförekomsterna har god status eller bättre, majoriteten av vattenförekomsterna (64 %) har bedömts ha måttlig status. Eftersom de olika kvalitetsfaktorerna indikerar olika miljöproblem är det viktigt att även titta på statusklassificeringen för varje enskild kvalitetsfaktor. Ex: påväxtalger används som indikator på övergödning i vattendrag medan statusklassificeringen av fisk i första hand indikerar förekomst av vandringshinder. I flera vattendrag i vårt distrikt ger påväxtalger/näringsämnen god status men den sammanvägda bedömningen dras ner av fisk-klassificeringen. Vid riskbedömningen (når vi god status 2015?) har man tittat på statusklassificeringen och vägt in påverkan och trender. Riskbedömningskartan för distriktet är väldigt röd, d v s många vattenförekomster bedöms vara i risk att inte nå god status Grundvatten För grundvatten bedömer man dels kemisk status, dels kvantitativ status. Generellt har vi dåligt med data för grundvatten och vi kommer i år att göra provtagningar för att komplettera. Hittills har vi bara tittat på nitrat, klorid, sulfat och bekämpningsmedel, men tröskelvärden för andra ämnen kommer att tas fram under Ca 10 % av grundvattenförekomsterna har klassificerats som uppnår ej god m a p kemisk status medan samtliga grundvattenförekomster har bedömts nå god kvantitativ status. När det gäller riskbedömningen så har ca 10 % av grundvattenförekomsterna bedömts vara i risk att inte uppnå god grundvattenstatus Riskbedömningen är baserad på en nationell analys av potentiell påverkan som gjordes 2007, där man beräknade en potentiell föroreningsbelastning utifrån en

3 mängd verksamheter som skulle kunna påverka vattenkvaliteten (effekter från vägar, järnvägar, förorenade områden, jordbruk och tätorter). Miljökvalitetsnormer Vattenmyndigheten ska under 2008 ta fram förslag till miljökvalitetsnormer för alla vattenförekomster i distriktet. Grundregeln är att alla ytvattenförekomster ska uppnå god ekologisk status och grundvattenförekomster ska uppnå god grundvattenstatus senast 2015, och att inga vatten får försämras. Det finns möjligheter att göra undantag från denna regel men då måste det motiveras. Naturvårdsverket håller på att ta fram riktlinjer för arbetet med att peka ut KMV och undantag men de är inte klara ännu. Det pågår även diskussioner inom EU kring detta. Konstgjorda och kraftigt modifierade vatten (KMV) Konstgjorda vatten är sådana vatten som har skapats genom mänsklig verksamhet (ex kanaler, dammar, gruvsjöar). För att en vattenförekomst ska kunna pekas ut som kraftigt modifierad måste nedanstående krav uppfyllas: - vattenförekomstens fysiska karaktär har väsentligen förändrats p g a mänsklig verksamhet - de förändringar i hydromorfologiska egenskaper som krävs för att uppnå god ekologisk status skulle ha betydande negativ inverkan på miljön i stort eller på verksamheten - nyttan av verksamheten kan inte uppnås på annat sätt som är bättre för miljön (p g a tekniska skäl eller orimliga kostnader) Kvalitetskravet för ett konstgjort vatten eller KMV är: ingen försämring, god ekologisk potential, god kemisk ytvattenstatus Undantag Det finns olika typer av undantag. Tidsfrist - god status ska uppnås, men senare än 2015 (dock senast 2027) - dels om förbättringar som krävs inte kan åstadkommas av tekniska skäl eller utan orimliga kostnader - dels om naturliga förhållanden gör det omöjligt att åstadkomma förbättringarna till 2015 Vi kommer nog att få ganska många vattenförekomster med tidsfrist i distriktet eftersom det finns en tröghet i systemet, även om vi genomför åtgärder nu är det inte säkert att effekterna syns fullt ut förrän om 10-tals år.

4 Mindre stränga kvalitetskrav - om mänsklig påverkan eller vattenförekomstens naturliga tillstånd gör det omöjligt eller om det skulle innebära orimliga kostnader att uppnå god status/potential - alla möjliga åtgärder måste dock vidtas för att uppnå bästa möjliga ekologiska och kemiska status för ytvatten och tillstånd för grundvatten Ny verksamhet Undantag från icke-försämringskravet och kravet på god status kan göras vid etablering av ny verksamhet om skälen för verksamheten är ett allmänintresse av stor vikt. Man måste dock vidta alla tänkbara åtgärder för att mildra de negativa effekterna. Exceptionella händelser Undantag från icke-försämringskravet kan också göras vid översvämningar, olyckor eller andra exceptionella händelser som man inte kan förutse. Förvaltningsplan (FVP) En av de stora arbetsuppgifterna för vattenmyndigheten detta år är att ta fram ett förslag till förvaltningsplan för distriktet. I FVP ska samtliga moment i vattenförvaltningscykeln sammanfattas på ett lättillgängligt sätt. Några delmoment i arbetet med att ta fram FVP är redan klara eller påbörjade: - Arbetsprogrammet för FVP som togs fram 2006 och remissbehandlades 2007 (tidplan för arbetet m m) - Översikt av väsentliga frågor för FVP som remissbehandlas nu (vilka miljöproblem/vattenområden o s v är mest prioriterade att arbeta med) Utkast till FVP ska vara klart 22 dec 2008 och därefter remissbehandlas i 6 månader. Vattendelegationen fattar beslut om slutlig FVP i december 2009 och rapportering till EU görs i mars Förvaltningsplanen har tre centrala funktioner: - kunskapsunderlag för myndigheter i deras beslutsfattande som påverkar vatten - kommunikation med allmänheten - rapporteringsfunktion (NV => EU) Vad som ska redovisas i FVP regleras i Vattendirektivet och finns uppräknat i bilaga 1 till Vattenförvaltningsförordningen. Ytterligare krav på vad som ska rapporteras kommer i s k reporting sheets från EU, dessa ska vara klara i november. NV håller också på att utarbeta föreskrift och handbok för FVP men det är osäkert när dessa blir klara.

5 Övergripande struktur för förvaltningsplanen: Allmän beskrivning av vattendistriktet Beskrivning av påverkan och effekter på vattenstatus Redovisning av register över skyddade områden Redovisning av övervakning Redovisning av kvalitetskrav (inkl KMV och undantag) Ekonomisk analys Åtgärdsprogram Samverkan Fråga: Under 2008 kommer övervakningsprogrammen att revideras, kommer dessa att rapporteras in till EU? Svar: Nej, de reviderade övervakningsprogrammen kommer inte att rapporteras in till EU i den här rundan. EU ska granska de övervakningsprogram som redan har rapporterats in och det finns signaler om att vi inte uppfyller EU:s kriterier. På grund av detta kan vi komma att revidera övervakningsprogrammen redan Fråga: Det verkar vara få övervakningsstationer som är rapporterade till EU. Svar: Alla övervakningsstationer har ej rapporterats på grund av att de ej uppfyller direktivets krav. Aktuella vattenfrågor m.m. - Lennart Sorby Lennart presenterade vad som är aktuellt på vattensidan inom Sverige och EU. Badvattendirektivet har kommit med nya kriterier, det är ett arbete främst för kommunerna. Grundvattendirektivet 2006 har inte helt införlivats i svensk lagstiftning, men det kommer inte att behövas så stora förändringar. Det kommer att komma fler tröskelvärden för faktorer som påverkar grundvattnet. Fråga: Vad innebär grundvattnets tröskelvärden? Svar: Tröskelvärdet är en kvalitetsnorm Ett gränsvärde Direktivet för prioriterade ämnen kommer antagligen att tas under 2008 en lista med 33 ämnen. Parlamentet vill lägga till ytterligare 28 ämnen så det kommer att ske en hel del diskussioner innan man kommer överrens om detta mellan länderna. Marint direktiv 2008 Översvämningsdirektivet antogs hösten 2007

6 Rapportering 2010 av förvaltningsplanen. NV har börjat arbeta med detta datatekniskt och innehållsmässigt. 9 länder, däribland Sverige, ligger i EG domstolen pga brister i införlivandet av vattendirektivet i nationell lagstiftning. Kritik från EU angående direktiv för avloppsvatten. Några avloppsreningsverk i södra Sverige samt de stora i Bottniska viken uppfyller ej kraven för kväverening, men Sverige hävdar att kvävet ej är ett problem i Bottniska viken. Om Sverige får rätt så kommer inte kvävereningen att byggas ut i de norra delarna, men troligtvis vinner kommissionen och det kommer då att krävas förbättrad kväverening även på Norrländska avloppsreningsverk. Det pågår en interkalibrering mellan länderna i EU för att få samma nivå på statusbedömningar. Detta är ett stort jobb och det kommer att ta några år innan interkalibreringen är i hamn. Interkalibreringen görs för de biologiska kvalitetsfaktorerna. Klimat och vattenfrågor kommer att lyftas under Sveriges ordförandeskap I Havsmiljöutredningen lämnas en rad förslag kring organisation av havsmiljöarbetet m.m. Naturvårdsverket föreslås bli Havsvattenmyndighet, Boverket föreslås bli Havsplaneringsmyndighet m.m. Data som tas fram genom statligt finansierade undersökningar ska vara tillgängliga för alla. Fråga: Kommer vattenföringsdata att finnas tillgängligt för allmänhet? Svar: Vattenföringsdata ska finnas genom webbtjänster från SMHI, tillgänglig data är beräknade PULS-data. Miljöprocessutredningen har lämnat ett förslag kring organisation av miljödomstolarnas indelningar m m, som bl a innebär att de ska anpassas efter vattendistrikten. Home vatten (SMHI) ska bli färdig för vårt distrikt under våren. Samrådsmöten kring Översikt av väsentliga frågor. 12 möten har hållits på 6 platser ca 250 deltagare. Myndighetsuppdrag som rör vatten (några exempel) Lst Våtmarker VM Finn de områden som göder havet mest VM/Lst Övergödda havsvikar och kustnära sjöar

7 Lst Bevarande av värdefulla vattenmiljöer Lst Restaurering av vattenmiljöer VM/Lst Restaurering avrinningsområde Lst Fiskefria områden Lst Enskilda avlopp NV Samhällsekonomisk analys för Östersjön NV Sektorsövergripande avgiftssystem för kväve och fosfor NV Kostnader för restaurering av vattenmiljöer NV Organisation vattenförvaltningen Skogsstyrelsen RU vattenförvaltning Önskemål: Tydlig koppling mellan problem och åtgärdsprogrammen i kommande arbete. Fråga: Kommer det att bli samma geografiska uppdelning inom åtgärdsprogrammen som det varit i varit i tidigare rapporter, dvs avrinningsområden? Det kan vara väldigt olika frågeställningar och problem i ett område. Svar: Åtgärdsprogrammen kommer att ske med frågeställningen: Vad, Vem och När? I större avrinningsområden kan det bli aktuellt att göra en finare indelning. Det blir en kombination av övergripande åtgärdsprogram och djupdykningar inom vissa områden. Grunden är vattenförekomstens status och kopplade åtgärder för att förbättra statusen. En stor del av underlaget kommer att ligga som bilagor. Fråga: Hur detaljerade kommer åtgärdsförslagen att bli? Svar: Detaljerna kommer att finnas i bilagor och mer övergripande åtgärder i huvuddokumentet. Det kommer inte att finnas krav om tillvägagångssätt utan krav om att nå mål. Fråga: Kommer åtgärderna att handla om minskningsnivåer och procentsatser? Det kommer att bli svårt med ex enskilda avlopp då det inte finns säkra utgångsvärden. Svar: Det finns grova uppskattningar på enskilda avlopp genom modellering och framräknade underlag. Det kommer troligen att handla om mål kring antal enskilda avlopp eller procentsatser. En kommun kan åläggas ansvaret för att reducera belastningen men hur problemet ska lösas får de själva bestämma.

8 Finn de områden som göder havet mest Malin Pettersson Malin presenterade två projekt som Vattenmyndigheten arbetar med: Finn de områden som göder havet mest och Restaurering av övergödda vikar och kustnära sjöar (ÖVOKS). Bilder från Malins presentation kommer att läggas ut på vattenmyndigheterna hemsida under Norra Östersjön och fliken Projekt. Fråga: Varifrån kommer underlaget för enskilda avlopp? Svar: SCB, Fastighetsregister + enkäter från kommuner Fråga: Hur kommer det sig att avrinningsområdena i mellersta/norra NÖVD (Sagån, Örsundaån m.fl.) har den högsta bruttobelastningen av närsalter? Svar: Det beror troligen på ett litet antal sjöar, mycket jordbruksmark och läckande jordarter. Det finns dessutom ett räknefel i modellen, men även vid justering av beräkningsfelet kommer dessa områden ha en hög bruttobelastning. Aktuellt på fiskesidan Sven-Erik Åkerman Sven-Erik berättade lite om fiskefunktionens arbetsuppgifter och vad som är aktuellt i Mälarregionen det närmaste året. Länsstyrelsen i Västmanlands län har samordningsansvar för fiskefrågor i Mälaren och Länsstyrelsen i Örebro samordnar arbetet för Hjälmaren. Fiskevård Utplanteringar Inventeringar Söker och fördelar statsbidrag till fiskevårdsprojekt Register av olika slag Har hjälpt till att bilda fiskevårdsområden och deltar på deras möten Sjö- och vattendragsbeskrivningar Deltar i arbete med fysisk planering Övrigt på fiskefunktionen Förordnande och utbildning av tillsynsmän Fisketurism (regeringsuppdrag kring att utveckla detta)

9 Aktuellt just nu Inventering av flodnejonöga i vattendrag kring Mälaren. Hittills har flera fynd gjorts, bl a i Linabäcken, Räfsnäsån, Sagån och Runnabäcken. Fiskefria områden. Ett delmål under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag, specificerat i uppdrag i regleringsbrev. I varje vattendistrikt ska finnas 15 fiskefria områden. Vårt distrikt har kommit relativt långt i detta arbete jämfört med de andra vattendistrikten. Vi har tagit fram förslag på områden ( bruttolista ). För att få en lista på områden som är realistiska att arbeta vidare med kontaktade vi Sveaskog och bad dem ta fram förslag på områden som de kan avvara. Nu återstår bland annat frågor kring inlösen, arrende och ersättningar. Ska vara klart 2010 Nya fiskebestämmelser är på gång. I Hjälmaren har man infört nytt minimimått på gös: 45 cm. Detta har gett bra resultat och nu föreslås att minimimåttet ska höjas även i Mälaren. Fisketillsyn i de stora sjöarna och övriga vatten. Signalkräftproblematiken. Ska tas fram nationell strategi för hur man ska motverka signalkräftan. FiV har tagit fram underlags-pm kring detta arbete. Vandringshinder: åtgärder och åtgärdsförslag. Vägverket är bland annat inblandade i detta arbete. VV har som policy att åtgärda alla felaktiga trummor. Det är svårare att arbeta med andra typer av vandringshinder. Malinventering i Mälaren. Provfiske gjordes förra året men ingen mal fångades då. Nissögeinventering i Mälaren Kartläggning av fiskarternas utbredning och potential för turismfisket Ålproblematiken. Fiskeriverket arbetar mycket med detta. Ålförordningen ställer nya krav på åtgärder för att skydda ålen. Ålen utgör 20 % av inkomsten för yrkesfisket i Mälaren och Hjälmaren, det skulle bli svårt för många fiskare om totalförbud för ålfiske infördes. Det som fångas är nästan enbart utsatt ål! Revision av regional miljöövervakning m.m. Peder Eriksson Under 2008 ses all regional miljöövervakning över (statligt finansierad). Översynen m a p vattenförvaltning ska vara klar till oktober i år. Revideringen samordnas med översyn och revidering av kontrollprogrammen. I detta arbete samverkar länsstyrelserna med förbunden. Målsättningen är att de nya kontrollprogrammen ska vara i drift 2010, beslutsprocess och upphandlingar tar lång tid.

10 Inom vattenförvaltningen håller vi nu på att koppla verksamheter till vattenförekomster, och principen förorenaren betalar gäller. Det kan uppstå problem i vissa fall när jordbruket och skogsbruket är förorenare eftersom där inte finns någon utvecklad tillsynsmetodik. Länsstyrelserna måste komma med tillsynsvägledning till kommunerna för att få detta att fungera. Länsstyrelsen i Örebro driver, med finansiering från Vattenmyndigheten, ett projekt med verksamhetsutövare som har vattenkraftsanläggningar. Inom projektet tar man fram exempel på hur egenkontroll kan bedrivas för denna typ av verksamhet. Målet är att kraftverksägare ska ingå i SRK och betala. Vägledning från länsstyrelsen kommer efter sommaren, och verksamhetsutövarna ska ha förslag till kontrollprogram i slutet av året. Fråga: Är det svårt att få med dessa aktörer? Svar: Det börjar gå lättare. Kap 11 verksamheter ska ju ha egenkontroll! Som tillsynsmyndighet måste vi se till att de följer MB. Planerad provtagning länen/distriktet Provtagning saknas i många av våra vattenförekomster. Länsstyrelserna har fått medel från Naturvårdsverket och Vattenmyndigheterna för att kunna få in bättre underlag för kartläggningsarbetet. Biologiska kvalitetsfaktorer är prioriterade i detta arbete. Om man är intresserad av detaljer kring vilka provtagningar som genomförs kan man kontakta ansvarig länsstyrelse. Under 2008 kommer prioriterade ämnen att provtas i hela distriktet. Anders Martinsson på länsstyrelsen i Västmanland planerar för detta arbete och skriver förfrågningsunderlag. Provtagning i Mälaren Lars Edenman I Mälaren bedrivs ett basprogram som ingår i det nationella programmet, därutöver görs en rad specialprovtagningar. I augusti ska en synoptisk provtagning göras. Prover kommer att tas med helikopter, helst ska alla prover tas under en dag. 56 provpunkter har föreslagits (ej fastslagna ännu). Kostnaden per station blir grovt räknat 2500 kr. Dels tas prover vid de fasta stationerna, dels tillkommer nya provpunkter, bl a inne i vikarna. Förhoppningsvis kan en fjärranalys göras samtidigt så att resultaten kan kalibreras. Näringsämnen, klorofyll och siktdjup kommer att mätas, analyserna görs på SLU. Fråga: finns det anledning att även ta med alger när man ändå håller på? Kanske på några stationer? Fråga: varför finns ingen punkt i allra östligaste delen av Mälaren? Lars: Stockholm vatten tar prover i dessa delar av Mälaren. Vi försöker att ta

11 prover samtidigt som Stockholm vatten. Dock skickar Stockholm vatten till andra laboratorier. Provtagning inom Västerås kommun m.m. Sari Virkkala Mälarenergi är samordnare för SRK i Västeråsfjärden och Svartån. Övriga medlemmar: Västerås flygplats (ganska stora kväveutsläpp), Västmanlands lokaltrafik (VL), Sapa industriservice (beläget i Skultuna, har bland annat ytbehandling), Westinghouse Sweden, Mälarhamnar AB. I området finns två större reningsverk, Skultuna och Kungsängen. Vilka prover tas? Svanå, Forsby damm, Turbinbron, Västra Holmen och Fulleröfjärden: fysikalisk- och kemisk provtagning bla vattenföring, metaller, siktdjup, konduktivitet, alkalinitet, fosfor, kväve, ammonium, syrehalt mm. Västra holmen: bottenfauna Fulleröfjärden: klorofyll och växtplankton Fröholmen: bottenfauna Sari visade lite resultat från provtagningen Alcontrol har gjort analyser och utvärdering. Sammanfattning av resultaten från 2006: Vattenföring och nederbörd större än normalt Mycket höga halter organiskt material, viss ökning, men goda syreförhållanden i Svartån Ingen risk för försurningsskador Näringsrikt, men minskande trend P (och N) Tidvis dåliga syreförhållanden i botten på Västeråsfjärden Hög mkt hög klorofyllhalt Blomning av blågrönalger under sommaren Dåligt resultat badvatten 50 % av proverna från badplatser i anslutning till Västeråsfjärden visade otjänligt God kvalitet på Hässlö råvatten, men trend att turbiditeten har ökat!

12 På gång inom Mälarenergi Ansluter många ytterområden med enskilda avlopp Ex-jobb om bland annat bräddningarnas påverkan och dagvattensituationen i kommunen Dagvattenfrågorna har legat lite på is men nu håller man på att ta fram en strategi för detta. Kommentar (Magnus): Stina T hos oss jobbar med att ta fram riktlinjer för dagvattenutsläpp. De som arbetar med tillsyn vill ha riktvärden men det är svårt att få fram bra värden. Kommentar (Åke): det är bättre att arbeta med mängder istället för halter och att kombinera med riskbedömning. Arbetar med att revidera SRK och anpassa till de nya bedömningsgrunderna. Håller på att ta fram nya skyddsområden och föreskrifter för vattentäkter. Ska vara klara Eventuellt ska råvattenintaget flyttas eftersom det ligger nära utsläppspunkten. Det är även mycket båttrafik och annat nära intaget. Sårbarhets- och översvämningskartläggning för Kungsängs- och vattenverket. Några småverk ska anslutas till det stora verket (Kärsta, Orresta, Tortuna m fl) Skultuna ARV ska byggas om. Påbörjas nästa år. Övriga frågor Portal för vattenorganisationerna är på gång. De flesta vattenorganisationerna har svarat på förfrågan och var väldigt positiva. Exakt när det blir klart vet vi inte. Sportfiskarna kommer att rigga strukturen för webbsidan. Varje förbund får tänka igenom vilken information man vill ha på sidan. Vattenorganisationer, vattenråd och andra samverkansorgan ska finnas med och det kommer förmodligen att bli en distriktsindelning för att man enkelt ska hitta rätt. Lars E: portalen kommer förmodligen att diskuteras på riksmötet i Nässjö i september. Den 4 november har vi satt som preliminärt datum för seminarium kring åtgärdsprogram med samtliga referensgrupper. Antecknat av Jennie Tjernell och Jenny Caruso