Referensgruppsmöte Jord och skog

Transkript

1 MINNESANTECKNINGAR 1 (7) Datum Enligt sändlista (bifogas ej) Referensgruppsmöte Jord och skog Plats Södra paviljongen, Stockholms centralstation Närvarande Mats Jos Per Nyström Janne Linder Per Sandberg Agneta Fröberg Rune Hallgren Sven-Erik Pettersson Bengt Waldebring Lennart Sorby Therese Lager Martin Larsson Jenny Caruso Jordbruksverket Mellanskog 1. Kort presentation av de närvarande. 2. Lennart Sorby gav en översiktlig orientering om vad som styr vårt arbete nu och i den närmaste framtiden. Havsmiljön: mycket resurser läggs på detta nu. Baltic Sea Action plan (inom HELCOM) innebär ett åtagande för länderna, krav på rapportering. Ett marint direktiv är på gång inom EU, havsmiljösidans motsvarighet till vattendirektivet. Havsmiljöutredningen tittar bland annat på hur man bör organisera i Sverige inför detta samt övervakningsfrågor. Klimatpolitik: högaktuellt och berör vårt arbete Biologisk mångfald och främmande arter Ett översvämningsdirektiv är på gång inom EU men ej fastställt ännu. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen (vx) VÄSTERÅS (fax) ledningskansli@u.lst.se

2 Klimat- och sårbarhetsutredningen. Slutbetänkandet klart måndag den 1 oktober. Slutbetänkandet kommer troligen att leda till uppdrag till länsstyrelserna och andra myndigheter. 3. Övriga vattenfrågor Uppdrag i länsstyrelsernas regleringsbrev: Våtmarksplanering (alla länsstyrelser). Uppdraget går ut på att ta fram planeringsunderlag för anläggning och restaurering av våtmarker i odlingslandskapet. Projekt Finn de områden som göder havet mest (Södra Östersjöns, Norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt). Inventering av behovet att restaurera övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Södra Östersjöns, Norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt). Bevarande av värdefulla vattenmiljöer. Enligt miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag ska minst hälften av utpekade särskilt värdefulla vattenmiljöer ha ett långsiktigt skydd I vårt distrikt tar vi fram ett gemensamt genomförandeprogram för detta arbete med bl a en prioriteringslista för distriktet. Under samma miljökvalitetsmål ligger Restaurering av vattenmiljöer (25 % av de skyddsvärda vattendragen ska vara restaurerade till 2010) och Fiskefria områden (i varje vattendistrikt ska det finnas 15 fiskefria områden senast 2010). i Bottenhavets distrikt och länsstyrelsen i Östergötlands län ska ta fram modeller för hur man kan arbeta med restaurering av vattendrag ur ett avrinningsområdesperspektiv. Enskilda avlopp. Länsstyrelserna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland har i uppdrag att ta fram metoder och planeringsunderlag för åtgärder kring enskilda avlopp. Syftet är att åtgärder på enskilda avlopp ska göras där miljöpåverkan från dessa är särskilt stor. Man har tilldelats 4 miljoner kronor för att inleda eller förstärka åtgärder, varav 2 Mkr till Stockholm. Övriga vattenfrågor: Badvattendirektivet ska införlivas i svensk lagstiftning under nästa år. Vattenmyndigheterna har fått förslag på förordning, föreskrift och allmänna råd på remiss. Kommunerna kommer fortfarande att ha det största ansvaret för badplatserna. Vattenmyndigheterna skall se till att berörda vattenförekomster har bra vattenkvalitet alternativt upphäva/förbjuda en allmän badplats om vattnet inte klarar bra status enligt badvattendirektivet.

3 Rapporteringar till EU EU Kommissionen konstaterar att Sverige inte har utfört sina rapporteringar till EU enligt anvisningar. Det finns brister på flera av de krav som föreskrivs. Sverige måste bygga upp våra system på ett bättre sätt och koppla rätt information. Problem enligt nuvarande splittrade ansvarsförhållande. Med VISS har vi kunnat överföra informationen smidigt. Kommissionen kommer till Sverige i höst för att göra en uppföljning av våra rapporteringar. Bedömningsgrunderna är något olika i olika länder, och Kommissionen försöker få den s k interkalibreringen klar. Måste harmoniseras så bra som möjligt mellan länder, inte minst inom internationella distrikt. Det finns även andra skillnader, t ex har Sverige och Finland väldigt olika storlek på vattenförekomsterna (Finland har betydligt större vattenförekomster). För det praktiska arbetet har man i Finland gjort en underindelning men man vill inte rapportera på detaljnivå. Direktiv om prioriterade ämnen fastställs förmodligen i höst. Vi ska antagligen sätta miljökvalitetsnormer för de ämnen som finns i Sverige. Diskussion kring miljökvalitetsnormer (MKN). Mats Jos undrade om det finns någon motsvarighet till MKN i andra länder? I ramdirektivet för vatten använder man termen miljömål. Sverige har gjort tolkningen att om kraven enligt vattendirektivet ska uppfyllas så måste vi i Sverige införliva detta i form av MKN. Har Sverige tolkat detta mycket hårdare än andra länder? Mats Jos påpekade att norm uppfattas som något annat än mål. - Svårt att göra direkta jämförelser eftersom länderna har olika lag- och styrsystem. Men grunden för vattendirektivet, baserat på att uppnå god vattenstatus utifrån fastställda kvalitetsfaktorer, är lika för alla länder dvs resultatet bör bli detsamma. Det är Kommissionens roll att följa upp hur länderna arbetar. Regeringen har utsett nya ledamöter till vattendelegationerna för perioden 1 augusti juli I Norra Östersjöns vattendistrikt utsågs följande ledamöter: Carina Färm (VA-chef Mälarenergi), Georgia Destouni (professor Stockholms universitet), Christer Segerström (chefsjurist Lst Uppsala), Lars Östring (länsråd Örebro), Anders Jansson (miljövårdschef Lst Södermanland) och Else-Marie Mejersjö (enhetschef Jordbruksverket). Ordförande är Landshövding Mats Svegfors. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har nominerat tre kommunala företrädare till vattendelegationen, men dessa är ännu inte formellt utsedda. Arbetsprogrammet har varit ute på remiss och VM har sammanställt synpunkter. Sammanställning kommer att läggas ut på hemsidan. 74 svar på remissen (knappt hälften av remissinstanserna svarade).

4 Övervakningsprogrammet är rapporterat i mars 2007 till EU. Sverige kommer nog att få bakläxa eftersom det finns brister. Övervakningsprogrammet för distriktet ska tryckas när kartorna är färdiga. Kartläggning och analys görs en första beskrivning, statusklassificering och påverkansanalys av vattenförekomster. Komplettering och revidering kommer att behövas under Bedömningsgrunderna fick många kommentarer och mycket har reviderats, och skickas ut allteftersom de blir klara. Rapporteringsföreskrifter från EU för förvaltningsplanen är på gång, vilket kommer att innebära ännu mer arbete nästa år eftersom de vill ha in uppgifter som vi inte har tagit fram i detta skede. Översikt av väsentliga frågor (ÖVF). Rapporten kommer att bestå av en distriktssammanställning + beskrivning utifrån delområden. Formellt samråd kring ÖVF hålls första halvåret av Förhoppningsvis kan kartläggningsrapporten skickas med som kunskapsunderlag. Kraftigt modifierade vatten (KMV) och undantag. Hur många av Sveriges vatten kommer att hamna i respektive kategori? Ska vi ha många KMV eller få? Vilken betydelse får respektive strategi? Kriterier för KMV och undantag arbetas nu fram av Naturvårdsverket, samtidigt som det pågår ett motsvarande arbete inom EU. De Nordiska länderna ska träffas i februari för att se hur uppläggen ser ut i de olika länderna, det skiljer sig lite åt idag. Vattenråd. Ännu så länge finns få vattenråd i distriktet. Kring Tämnarån finns ett och Nyköpingsåarnas vattenförbund är på gång att bilda. Vi ser positivt på egna initiativ som länsstyrelsen inte driver, och det vore bra om kommunerna tar en aktiv roll. VM kan inte utse eller godkänna vattenråd. Samverkan och allmänhetens deltagande i vattenförvaltningen. VISS är ett viktigt verktyg i samverkansarbetet. Det återstår en del att göra för att VISS ska bli mer användarvänligt men det utgör en bra bas. Samverkansnätverk finns i alla distrikt men de kan se lite olika ut. I Bottenvikens distrikt har man t ex en stor och bred referensgrupp. Vi har tyckt att det är bättre med mindre och fokuserade grupper för att kunna fördjupa diskussionerna inom de områdena. Viktigaste arbetet just nu är det som görs på avrinningsområdesnivå. Exemplet Köpingsån. Lennart presenterade ett exempel på hur kartläggningsarbetet kan falla ut i form av statusklassificering, MKN och Åtgärdsprogram genom exemplet Köpingsån (se separat Powerpointpresentation). Diskussioner utifrån detta: Om vattenförekomsterna ej uppnår god status ska åtgärdsprogram tas fram. Jordbruksverket med sektorsansvar skall genomföra åtgärder inom jordbruket

5 tillsammans med kommuner och länsstyrelser i berörda delar, kommunerna svarar för enskilda avlopp, Skogsstyrelsen för åtgärder i skogslandskapet, länsstyrelserna för vattenverksamhet o s v. I det formella åtgärdsprogrammet kommer troligen åtgärder på en mer översiktlig nivå att redovisas. Detaljplaneringen hamnar förmodligen i någon form av åtgärdsbilaga. Viktigt att åtgärdsplanerna förankras lokalt och görs i samråd med berörda. Arbetet skulle naturligtvis stimuleras ytterligare om det fanns pengar men vi vet inte om det kommer att bli så. Kanske anses det tillräckligt med verksamhetsutövaransvaret i miljöbalken? Risk att det inte blir pengar utan miljödomstolsärenden. Omprövning av vattendomar kan vara nödvändig för god status men är det praktiskt genomförbart? Vi kommer nog i detta första skede hellre sätta undantag än ställa höga krav till Ekonomisk analys (Therese Lager) Den ekonomiska analysen kommer framförallt in under två faser i vattenförvaltningscykeln: Kartläggning och analys (en nulägesanalys av vattenanvändningen idag + prognos för framtiden) Åtgärdsprogrammet (kostnadseffektiva åtgärder m.m.) Ekonomiska analysen 2007 Bedöma den samhällsekonomiska analysen av vattenanvändningen i distriktet. Identifiera samhällsekonomiska drivkrafter med påverkan för vattenstatusen och göra prognoser över hur de utvecklas till 2015 Bedöma den nuvarande kostnadstäckningen (hushåll, jordbruk, industri) Per Nyström påpekade att det finns en risk för att olika länder gör olika bedömningar och prioriteringar. Tanken i vattendirektivet är att prispolitik kring vattenanvändning ska införas. kan inte påverka detta, utan frågan ligger hos regeringen. Lennart visade hur man i ett pilotprojekt i Danmark (Odense Pilot River Basin) har arbetat med den ekonomiska analysen i åtgärdsprogrammen. Förenklat så har man listat upp en rad åtgärder och beräknat vilka som är mest kostnadseffektiva. Kostnaden för de utvalda åtgärderna beräknades och man lämnade förslag till finansieringskällor.

6 Uppdrag kring övergödning, PLC-5, screeningundersökning av växtskyddsmedel (Martin Larsson) Martin berättade lite om några av de uppdrag som länsstyrelserna och vattenmyndigheten arbetar med kring övergödningsproblematiken. Gav också en presentation av PLC-5 och redovisade resultat från screeningundersökning av pesticider. Nedan görs en kort sammanfattning, mer information finns i separat fil med Powerpointbilder. Finn de områden som göder havet mest Uppdrag i enlighet med Aktionsplan för havsmiljön. PLC-5-data utgör underlag. i Södra Östersjöns vattendistrikt arbetar med samma uppdrag och påbörjade arbetet redan i början av 2007, de har tagit fram en del material som vi kan använda. Övergödda havsvikar och kustnära sjöar Uppdrag i regleringsbrevet Inventering av behov och möjligheter till att restaurera övergödda havsvikar och kustnära sjöar. Ska resultera i en lista med prioriterade insatser och en översiktlig bedömning av kostnader för dessa åtgärder. PLC Rapportering görs till HELCOM vart sjätte år. Förra perioden användes PLC-4 (=TRK). PLC-5 sköts av SMED (konsortium av SMHI, SLU, SCB och IVL) PLC-5 är mer utvecklat än PLC-4, bland annat finns en mer sofistikerad metod för fosfor, där man tar hänsyn till retention. Även bättre beräkning av bakgrundshalter. Modellen kalibreras i ett antal punkter där man har mätningar. Screening av pesticider I våras gjordes en screeningundersökning av pesticider i distriktet, för att få in data om eventuell förekomst av växtskyddsmedel i våra vatten. Som bakgrund kan nämnas att Skåne ensamt står för 48 % av Sveriges förbrukning av växtskyddsmedel och att 12,5 % av den totala förbrukningen sker inom vår region (vi har 21 % av åkerarealen). Prover togs vid två tillfällen under maj-juni i sammanlagt 28 vattendrag spridda över distriktet. 75 aktiva substanser analyserades och 24 substanser påvisades, varav två är prioriterade ämnen. Generellt verkar inte växtskyddsmedel vara ett stort problem i vårt distrikt, även om det finns många substanser i många vattendrag. Problem kan finnas lokalt och orsaken är då förmodligen punktkällor som borde vara lätta att åtgärda (ex felaktig spruthantering). Rådgivning kring hantering av växtskyddsmedel ges bland annat inom ramen för Greppa Näringen.

7 4. Övrigt Vattenkonferens den 30 januari i Västerås Den 30 januari anordnas i Västerås ett seminarium under temat Från mark till vatten. Arrangemanget är ett samarbete mellan, Jordbruksverket, Greppa Näringen, Västerås kommun, Länsstyrelsen i Västmanlands län och Hydrotekniska sällskapet. Konferensen vänder sig brett till kommuner, lantbrukare, myndigheter, skogsägare m fl. Det är bra om vi alla sprider information om konferensen via hemsidor o s v. Janne berättade lite om programmet för dagen. Förhoppningsvis ska länsstyrelserna ha kartmaterial att presentera, för information och som underlag för diskussioner. Eva Tejle Ekbjörn () kommer att vara moderator. Jordbruksministern och miljöministern har bjudits in, jordbruksministern har tackat nej men vi har inte fått besked från miljöministern ännu. Seminarium kring invallningspolitiken. Bengt Waldebring informerade om ett seminarium som anordnas av Jordbruksverket och länsstyrelserna. Beslutsunderlag för markägare: ska man återställa invallning eller satsa på våtmarker? Nästa möte hålls den 4 april, kl (plats meddelas senare) Antecknat av Jenny Caruso