Strategisk plan för vetenskaplig informationsförsörjning

Transkript

1 BESLUT Dnr LiU Strategisk plan för vetenskaplig informationsförsörjning Universitetsstyrelsen beslutar anta Strategisk plan för vetenskaplig informationsförsörjning Beslut i detta ärende har fattats av universitetsstyrelsen vid dess sammanträde denna dag. I beslutet har deltagit ordföranden Bengt Westerberg, universitetets rektor Mille Millnert och övriga ledamöterna, Daniel Björk, Per- Erik Ellström, Magnus Hall, Niklas Hellström, Emma Holmqvist Sköld, Margareta Josefsson, Christer Mård, Agneta Westerdahl, Jan-Erik Ögren och Karin Öllinger. Vidare har närvarit personalföreträdarna Örjan Lönnevik och Marianne Plymoth, styrelsens sekreterare Ann-Christin Gustafsson, revisionschefen Margareta Fallsvik, informationsdirektören Lars Holberg, universitetsdirektören Curt Karlsson samt prorektor Karin Fälth- Magnusson, den sistnämnda föredragande. Bengt Westerberg Karin Fälth-Magnusson Universitetsstyrelsen

2 Strategisk plan för vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet Dnr LiU

3 Strategigruppen för informationsförsörjning har genom universitetsstyrelsen uppdrag att utarbeta förslag till strategi för den vetenskapliga informationsförsörjningen vid Linköpings universitet och därmed också för verksamhetsutvecklingen vid universitetsbiblioteket. Tidsomfattningen är, liksom för den tidigare planen fem år, från 2011 tom Strategisk plan för vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet är sammanställd i september 2010 av biblioteksstyrelsens och strategigruppens ordförande Karin Fälth Magnusson, prorektor, Kari Marklund, extern ledamot i strategigruppen, dekanerna Helen Dannetun, Mats Hammar, Bo Hellgren, Karin Mårdsjö samt prodekan Ulf Nilsson. LiU:s strategikarta Planen är antagen av universitetsstyrelsen

4 Strategisk plan för vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet Den vetenskapliga informationsförsörjning som Universitetsbiblioteket (UB) erbjuder är en självklar del av LiU:s kärnverksamhet. LiU:s strategikarta är utgångspunkten för UB:s strategiska planering. De kommande fem åren vill UB lägga fokus på: Mediaresurser för forskning och lärande Tillgänglighet på webben och på campus Forskningsstöd, vetenskaplig publicering och upphovsrätt Vidareutvecklad integrering i kärnverksamheten Medveten, kritisk informationsanvändning Kostnadseffektivitet Kompetens och professionalism 1. Mediaresurser för forskning och lärande Elektroniska och fysiska medier Universitetsbiblioteket ska ge alla vid LiU tillgång till relevant information för lärande och forskning. Förvärvspolicyn vid UB ska präglas av ett användarperspektiv. Samlingarna byggs upp framför allt genom köp, men en betydande del kommer som pliktleverans från de svenska utgivarna. För att uppnå hög kvalitet och bredd på samlingarna är det viktigt att personal inom akademien medverkar i urvalsprocessen. Det är UB:s intention att intensifiera samarbetet med forskare och lärare kring innehållet i biblioteket, mot ett s.k. användarstyrt förvärv. UB ska kartlägga behoven inom de ämnesområden som ingår i LiU:s prioriterade satsningar, strategiska forskningsområden och starka forskningsmiljöer. Förutom ett bra informationsinnehåll ska det finnas en funktionell infrastruktur som förenklar för användarna att ta del av de investeringar LiU gör i elektroniska och tryckta resurser

5 E-böcker Tryckta böcker E-tidskrifter/databaser Tryckta tidningar/tidskrifter Media står för cirka 25% av bibliotekets kostnader år 2010 och tidskriftsabonnemangen utgör mer än 80% av den kostnaden. E-resursernas andel av UB:s mediakostnad har successivt ökat från 83% (2008) till 88% (2010); en trend som förmodas fortsätta. Främst är det forskningens behov som är avgörande för vilka tidskrifter biblioteket abonnerar på. Även e-böcker innebär ofta en årlig abonnemangskostnad i stället för en engångskostnad. Konsekvensen är att för att kunna tillmötesgå önskemål om nya e-resurser förutsätts en ökad mediabudget. Databaserna, merparten av tidskrifterna, en ökande andel av referenslitteraturen och böckerna finns att läsa över nätet för LiU:s studenter och anställda. Statistiken visar att användningen av e-resurserna ökar för varje år, vilket ställer stora krav på infrastrukturen inom det digitala biblioteket. Biblioteket bedöms få en utvidgad roll att strukturera den ökande mängden elektroniskt tillgängligt material. Det kan innebära att samla metadata för bland annat e-artiklar, e- tidskrifter och e-böcker från olika informationsleverantörer på ett ställe (så kallad databrunn) och erbjuda en samlad sökingång för många typer av resurser. Självklart har biblioteket ett ansvar för att bevaka att det material som abonnemangen avser används i den omfattning som är rimlig i förhållande till kostnaden. Möjligheterna att noga följa upp användningen av e-resurserna förbättras kontinuerligt, vilket ger UB ett verktyg för anpassning av förvärvet till efterfrågan på ett kostnadseffektivt sätt. Vid biblioteken finns ett antal specialsamlingar som det är angeläget att hålla i stånd och i vissa fall utöka; det gäller exempelvis DDR-samlingen (Deutsche Demokratische Republik), EDC-samlingen (European Document Center) och läromedelssamlingarna. Förutom köp/abonnemang av media är det bibliotekets uppgift att bevaka den fritt tillgängliga publiceringen och att underlätta för användarna att finna fram till den och på så sätt uppmuntra användning av Open Access-material. Den kommande E-pliktlagen 1, som reglerar 1 Betänkandet från ensamutredaren Sören Öman: KB:s remissvar: Information på KB:s hemsida:

6 leverans via nätverk av elektroniskt publicerat material till myndighet, kan komma att påverka bibliotekets hantering av svenska tryckta publikationer som idag erhålls enligt lagen om pliktexemplar. Att Google Books, Print-on-demand osv. kommer att påverka biblioteksverksamheten är nog otvetydigt, men hur och i vilken grad UB ska svara för god tillgång till vetenskaplig information utifrån grundutbildningens, forskarutbildningens och forskningens behov. UB ska stötta utbildningsprogram och nya ämnesområden med relevanta informationsresurser. UB ska utveckla det användarstyrda förvärvet. Kurslitteratur För kurslitteratur tillämpar UB en policy, som innebär att all föreskriven kurslitteratur ska finnas som referensexemplar i biblioteket på aktuellt campus, vilket förutsätter att studenterna skaffar huvuddelen av kursböckerna på annat sätt; i stället ska UB satsa på resurslitteratur och sökverktyg. Det är UB:s strävan att i samarbete med kursansvariga tillhandahålla open accessresurser och kurslitteratur i e-version eftersom den är campusoberoende och ger många samtidig tillgång. Under perioden kan förväntas att den svenska kurslitteraturmarknaden, likt den utländska, allt oftare kommer att erbjuda sådana elektroniska alternativ. Det är inte osannolikt att förlagen anpassar sin elektroniska produkt så att den direkt vänder sig till studenten. För UB skulle det innebära att UB istället för kursböcker kan lägga pengar på resurslitteratur. Spel- och faktafilm är exempel på nya mediatyper som kan bli mer intressanta för undervisningen under perioden. Vi har idag ett litet urval där vi försäkrat oss om rättigheter för hemlån respektive undervisning. Det elektroniska mediet ger producenten förutsättningar att levandegöra informationen på ett sätt som endast fantasin sätter gränser för. Möjligheten att visualisera öppnar för bilddatabaser, videodatabaser och databaser för lärobjekt. Under perioden kan en ökad efterfrågan förväntas av information från sådana databaser. Abonnemang som ger tillgång till inspelningar av föreläsningar och metoder kan också komma att komplettera lärmiljön 2. E-bokssamlingar som t ex Oxford Reference Online, där sökning görs i hela texten av alla ingående böcker, ger snabbt tillgång till en stor mängd information. Bokutlån När det gäller utlån av tryckta böcker har införandet av RFID-teknik betytt mycket för att effektivisera den fysiska hanteringen och kontrollen av flöden. Ca 70% av bokutlånen görs idag via självbetjäning, målet är att öka andelen till 95%. Antalet utlån av tryckta böcker minskar kontinuerligt, som en följd av att förvärvet alltmer inriktas mot e-resurser. Ändå 2 Journal of Visualized Experiments (JoVE) an online research journal employing visualization to increase reproductibility and transparency in biological sciences är ett exempel på nytänkande betr. tidskriftsutgivningen

7 gjordes under en representativ månad (april 2010) på hela UB nya lån, vilket bl.a. innebär att vid återlämningen ska böcker hanteras, eftersom det inte är möjligt att tillämpa självbetjäning vid återuppsättning i hyllorna. För denna hantering kommer även fortsättningsvis studentmedhjälpare att anlitas. Med början 2011 kommer UB som första bibliotek i Sverige att i stor skala införa flytande samlingar för en del av bokbeståndet. Det innebär att en utlånad bok placeras i det bibliotek där den återlämnas, och stannar kvar där till nästa gång den lånas ut - på vilket bibliotek boken finns tillgänglig eller om den är utlånad kommer tydligt att framgå av katalogen, precis som tidigare. Denna åtgärd, som representerar ett radikalt nytänkande, kommer att leda till att böckerna i högre grad än tidigare finns till hands för de flesta intresserade läsarna. Det blir en tidsvinst för användarna och en hanteringsvinst för biblioteket och UB blir i högre utsträckning än tidigare ett bibliotek eftersom böcker på så sätt köps in till hela organisationen. Låntagarna får på detta sätt ett indirekt inflytande över böckernas placering. UB ska införa flytande samlingar så att boksamlingarna utnyttjas effektivare. Fr o m 2011 går de svenska biblioteken över till ett internationellt klassifikationssystem, Dewey decimalklassifikationssystem (DDK). Det leder till omfattande förändringar som kräver stora arbetsinsatser inom UB framför allt under de närmaste två åren, men omklassificeringsprojektet kommer att pågå under kanske ett decennium. Biblioteket ska sträva efter att omställningen sker smidigt för användarna och att resultatet blir det avsedda: förenkling och effektivisering. 2. Tillgänglighet på webben och på campus Bibliotekslokalerna studenternas arbetsplats och lärmiljö UB:s lokalbehov, liksom hela verksamheten, präglas av den teknikutvecklingen, av förändringar i praktik och teori för undervisning och lärande samt av det pågående skiftet från tryckta till digitala medier. Den virtuella bokhyllan tar ingen plats i rummet, men tryckta böcker kommer att kräva utrymme även i framtiden. Utöver hyllor ska UB erbjuda arbetsyta för enskilda studier liksom grupparbetsplatser. Nya sätt att studera nödvändiggör en mer flexibel möblering med generös tillgång till eluttag. Modern pedagogik, som bygger på studentens eget lärande med hjälp av ny teknologi, t ex kursplattformar och direktuppkoppling mot lärare, kommer att kräva tillgång till sociala ytor där studenterna kan arbeta tillsammans för att få en djupare förståelse av stoffet. 3 Nya verktyg, som läsplattor och mobila tjänster, kräver att UB:s utbud anpassas till olika tekniker. 3 As digital learning becomes a group activity it will be even more important to provide social spaces where students can work together to derive meaning from their online experiences. Jennifer C. Hendrix. Checking out the future. I: ALA office for information technology policy: Policy brief 2010:2, s

8 Universitetsbiblioteket intar en central plats på LiU:s olika campus. Också i framtiden ska UB:s fem bibliotek erbjuda en arbetsmiljö som är anpassad till olika funktionsnedsättningar och som känns trygg även kvällstid. Biblioteken ska fungera som en neutral mötesplats med lokaler som kan utnyttjas av hela universitetet för utställningar och föredrag. Öppettiderna ska i möjligaste mån anpassas till efterfrågan. Genom att följa upp dels Nöjd student index (NSI), dels mätningar av antal och tidpunkter för besök i biblioteken och på webben, ska bemanning och öppethållande anpassas till användarnas önskemål. En allt större andel av servicen i biblioteken utgör information om olika IT-tjänster, såsom kopiering och utskrift, användning av skriv- och räkneprogram, mobiltjänster och kopplingar mellan privata och offentliga datorer. UB vill verka för ett närmare samarbete med LiU-IT, gärna med IT-support vid en helpdesk i biblioteken. Kvaliteten ökar för användarna när frågor om såväl litteraturförsörjning och informationshantering som om IT kan lösas i ett sammanhang. UB:s fysiska lärmiljö ska vara välkomnande och ändamålsenlig, också för användare med olika typer av funktionsnedsättningar. UB ska erbjuda bästa möjliga tillgänglighet, på campus såväl som digitalt. Bibliotekets informationstjänster UB har utvecklat olika kanaler för att distribuera information och service. Under 2010 genomförs en översyn över samtliga informationstjänster 4 och kommande år skapas en ny struktur, med en ingång till de olika tjänsterna. Det kan vara fråga om en enkel e-brevsfråga, en chattsession, önskemål om vägledning beträffande lån och fjärrlån eller om regelrätt undervisning. Kanske man i stället föredrar en automatisk service som hänvisar från en sökt artikel till andra liknande, s.k. rekommendationstjänst. Kanske vill man få hjälp med vetenskaplig publicering, eller boka en bibliotekarie för att få sökhjälp vid uppsatsskrivande, eller komma i kontakt med e-jouren för databasfrågor. I den nya strukturen ska det vila på biblioteket, inte på användaren, att matcha rätt fråga till rätt service. UB ska följa utvecklingen vad gäller sociala medier, såsom Facebook, bloggosfären och nya varianter som dyker upp. De kan bli en viktig kanal för information om tjänster och resurser; men det är angeläget att satsningar på marknadsföringen av UB inte splittras på för många håll, utan riktas mot de webbplatser där biblioteken verkligen kan möta studenter och lärare/forskare. Under den närmaste femårsperioden kommer olika blandformer av sociala medier och intelligenta mobila tjänster att se dagens ljus UB ska satsa på den service som på ett kostnadseffektivt sätt tillmötesgår användarnas behov. Det digitala biblioteket Det digitala biblioteket med ett rikt utbud av databaser och elektroniska fulltextresurser blir allt viktigare för flertalet av bibliotekets användare, men UB är fortfarande ett hybridbibliotek med samlingar bestående av både tryckt och elektroniskt material. Det är viktigt att fortsätta 4 Krantz, Kristin & Järpvall, Charlie. Referensarbetet vid Linköpings universitetsbibliotek. Översyn

9 det strategiska arbetet för att förbättra infrastrukturen för informationsförsörjning dels genom en tydlig och lättillgänglig webb, men även genom att erbjuda alternativ för förenklad informationssökning. Ett viktigt led i detta arbete är att skapa en gemensam sökingång till alla bibliotekets resurser, oavsett format eller förvärvsform, där sökningen sker via ett gränssnitt och där sökresultatet presenteras i en gemensam träfflista. Utvecklingsarbetet ska genomföras på två plan, dels lokalt inom UB och dels genom att UB deltar och aktivt verkar för ett nationellt samarbete kring infrastrukturen för informationssökning vid de svenska forskningsbiblioteken, t ex uppbyggnaden av en s.k. databrunn. Målsättningen är att erbjuda slutanvändarna en snabb och effektiv ingång till bibliotekets samlade vetenskapliga resurser, som katalog, tidskrifter, databaser och publikationsdatabas. UB:s elektroniska resurser ska vara tillgängliga oavsett medium och tidpunkt. Biblioteket ska därför kontinuerligt arbeta med att utveckla webbmiljön och anpassa den efter omgivningens förändrade förutsättningar och förväntningar. UB ska ge studenter och forskare en ingång till alla de nätbaserade informationsresurser som biblioteket erbjuder. 3. Forskningsstöd, vetenskaplig publicering och upphovsrätt Publiceringens infrastruktur Avdelningen Publiceringens infrastruktur har under de senaste tre åren byggt upp en gedigen kompetens inom sitt område, och utvecklat resurser och tjänster som erbjuds LiU:s forskare och studenter. Ett viktigt mål för de närmaste åren är att öka synligheten och sprida kännedom om denna service. För LiU E-Press ligger fokus på att öka antalet elektroniska publiceringar av vetenskapliga publikationer. De flesta doktorsavhandlingar publiceras redan nu elektroniskt, så framöver handlar det främst om att öka antalet parallellpublicerade artiklar. För närvarande parallellpubliceras 20-30% av de artiklar där möjligheten finns. Att minst dubblera dessa siffror är ett realistiskt mål, mot bakgrund av de policybeslut som tagits av Vetenskapsrådet, Formas och Riksbankens jubileumsfond. Arbetet med att öka den elektroniska publiceringen av studentuppsatser ska fortsätta. För närvarande publiceras ca 30% av uppsatserna elektroniskt. Kvalitetskontrollen av de registreringar som görs i Digitala Vetenskapliga Arkivet (DiVA) ska fortsätta i ökad omfattning. Många av de registreringar som görs manuellt är ofullständiga eller innehåller felaktigheter. Att säkerställa kvaliteten är av stor vikt, då databasen används som underlag för interna bibliometriska analyser och verksamhetsutvärdering. På LiU E-Press, och även nationellt, finns en stor mängd Open Access-material fritt tillgängligt. De närmaste åren handlar utmaningen om att öka synligheten och spridningen av detta material. Ett mål för LiU E-press är att inta en ledande position nationellt när det gäller - 8 -

10 att utveckla teknik som underlättar och ökar spridningen av Open Access-material. I ett längre perspektiv ska avdelningen utveckla kompetens för en ny verksamhet, som inkluderar lagring och publicering av forskningsdata i anslutning till vetenskapliga publikationer. Arbetet med bibliometri har expanderat och utvecklats snabbt under de senaste åren. Ett övergripande mål är att bidra till verksamhetsutvecklingen vid LiU genom att tillhandahålla det bibliometriska underlag som efterfrågas av universitetsledning, institutioner och forskargrupper för utvärderingar och analyser. För att kunna göra detta på bästa sätt krävs ett fortsatt och kontinuerligt utvecklingsarbete. Det handlar exempelvis om att utforma analysmodeller som är relevanta för olika vetenskapsområden, och som tar hänsyn till den bredd som finns inom LiU. Utvecklingsarbetet omfattar även tillgång till kvalitativa data samt användning av avancerade bibliometriska verktyg. Ett viktigt mål är också att fungera som en resurs för institutioner och forskare i frågor som rör bibliometri och publiceringsstrategier. Den uppsökande verksamheten ska fortsätta, liksom medverkan i seminarier och undervisning. Syftet är att öka förståelsen för och medvetenheten om bibliometriska utvärderingsmetoder och publiceringsstrategier. UB ska tillhandahålla bibliometriska underlag utifrån universitetsledningens, institutionernas och forskargruppernas behov. UB ska vara ett stöd för institutioner och forskare i frågor som rör bibliometri och publiceringsstrategier. En annan del av publiceringsprocessen där avdelningen erbjuder service är referenshantering. Den uppsökande verksamheten ska utökas och den information som erbjuds på bibliotekets webbsidor ska utvecklas. Målet är att kännedom om och användningen av de referensprogram som erbjuds ska öka bland LiU:s forskare och studenter. När det gäller frågor som rör copyright och plagiering har biblioteket byggt upp en stor kompetens. Kunskap kring dessa frågor behöver spridas till studenter och forskare, och här ska UB fungera som en central resurs. Information och Frågor och svar ska finnas tillgängligt på en webbsajt. Presentationer och seminarier ska erbjudas institutioner och forskargrupper i utökad omfattning. Samarbetet med såväl utbildningar som LiU:s disciplinnämnd ska utvecklas. UB ska vara en kanal för exponering av universitets forskning. UB ska genom avdelningen Publiceringens infrastruktur och LiU E-Press bidra till att forskningen vid LiU görs synlig för omvärlden

11 4. Vidareutvecklad integrering i kärnverksamheten Samverkan inom universitetet Universitetsbiblioteket ska inte vara en isolerad ö i LiU:s stora landskap; bibliotekets uppgift är att svara för universitetets vetenskapliga informationsförsörjning och UB:s strävan ska vara att öka nyttan för forskare, lärare och studenter. Ett sätt att manifestera integrering i kärnverksamheten är att synliggöra universitetets forskning. Exempelvis är katalog funktionens aktiva arbete med att införliva antologibidrag från LiU-författare i samkatalogen Libris, och därmed ge spridning åt publicerade forskningsresultat. Arbetet i avdelningen Publiceringens infrastruktur, med uppgifter inom e-publicering, bibliometri, upphovsrätt etc, utgör en annan viktig del i universitetsbibliotekets integrering i LiU:s kärnverksamhet. I vardagen innebär integrering i kärnverksamheten framför allt att urvalet av informationsresurser styrs av nyttan för forskning och undervisning och att studenternas informationskompetens byggs upp tillsammans med läraren samt att bibliotekens tjänster och lokaler utformas efter universitetets krav. Ett nytt område för samverkan mellan universitet och bibliotek är bevarande och tillgängliggörande av forskningsdata, vilket förväntas i en nära framtid bli en viktig uppgift för universitetsbiblioteken i samverkan med universitetsarkiven. Forskningen, även inom humaniora och samhällsvetenskaper, bygger i accelererande tempo och omfattning på bearbetning av gigantiska datamängder. Stora kostnader är förknippade med bevarandet av grunddata, och det krävs att instanser på olika nivåer bidrar, men bibliotekets kunnande inom traditionell kunskapsorganisation måste utnyttjas även inom arkivering av forskningsdata. Kontaktbibliotekarier Samarbetet med institutionerna vilar framför allt på kontaktbibliotekarierna, nu ca 40 personer. Rätt utnyttjade kan kontaktbibliotekarierna tjäna som bibliotekets öra gentemot kärnverksamheten och som en plattform för identifiering av behov och efterfrågan. 5 Den viktigaste uppgiften för en kontaktbibliotekarie är att ta ansvar för att kommunikationen mellan institutionen/avdelningen/programmet och UB fungerar på bästa sätt. Bibliotekarien förvärvar den litteratur och de sökverktyg som institutionen behöver, vilket innebär urval vid inköp, bedömning av pliktleveranser och donationer samt översyn av befintliga samlingar. För att UB ska tillämpa en enhetlig förvärvspolicy och då databaser, referensverk och tidskriftspaket ofta är ämnesövergripande, ska bibliotekarierna fortsätta att samarbeta inom resp. fakultetsområde. Kontaktbibliotekarierna samverkar med lärarna för att lägga upp länksidor för ämnet. I juni 2010 hade 118 länksidor skapats, vilka under vårterminen samma år hade mer än besökare (UB:s interna användning oräknad). Det är inget mål i sig att bygga många länksidor, utan målet är att skapa och underhålla ämnesguider som ligger på rätt nivå och är efterfrågade av utbildningarna. Kontaktbibliotekarierna undervisar i informationssökning och står till förfogande med fortsatt handledning genom tjänsten Boka en bibliotekarie. Undervisningen får ännu en dimension i och med att källkritik och referenshantering blir allt viktigare med tanke både på plagiatsproblematiken och på examensarbeten/självständiga arbeten som utvärderingsinstrument för universitetets kvalitetsarbete. För att kunna ta hand om det stora antalet utländska studenter, 5 Strategiska vägval: en utredning om vetenskaplig försörjning vid Linköpings universitet s

12 som ofta kommer från en universitetsmiljö med annan lärstil, är en möjlig utveckling att utse ämnesövergripande kontaktbibliotekarier för utländska studenter på varje campus. Det är angeläget att upprätthålla en hög kvalitet i kontaktarbetet och bibliotekarierna, såväl enskilt som i de fakultetsvis samlade grupperna, ska fortsätta att genomföra självutvärderingar för att utveckla verksamheten. UB ska bidra till höjd kvalitet i LiU:s verksamhet med hjälp av kontaktbibliotekarier. 5. Medveten informationsanvändning Informationssökning och informationskompetens UB är en del av universitetets lärmiljö. Samarbetet med utbildningarna ska stärkas så att informationssökning, källkritik och referenshantering integreras i kurs- och programplaner. UB bedriver undervisning i informationssökning och -användning därför att utbildningens kvalitet höjs när studenterna är medvetna och kritiska informationsanvändare och tar till sig verktyg för självständigt lärande. Detta understryks i nya högskolelagen 8 som träder i kraft : Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, samt 9 Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå Ytterligare ett skäl till att UB bedriver undervisning är, att en fjärdedel av budgeten, motsvarande 25 miljoner kr år 2010, används till media. UB ska därför informera studenter, lärare och forskare om vilka resurser i form av litteratur och sökverktyg som finns, och hur de kan utnyttjas på effektivaste sätt. Undervisning i informationssökning Avgörande för hur framgångsrik UB:s undervisning blir, är hur samarbetet mellan bibliotekets undervisare och kursansvariga lärare utvecklas. En förebild är Hälsouniversitetet, där undervisningen i informationshantering är väl integrerad i programutbildningen. En slutsats som skulle kunna dras från NSI 2010, är att UB endast bör erbjuda undervisning i anslutning till kurser och program där det finns ett aktivt intresse för samverkan mellan lärare och bibliotekarie och att studenterna i övrigt hänvisas till webbaserad vägledning i informationssökning. I och med att allt fler sökverktyg bygger på intuitiv användning minskar behovet av den mest basala vägledningen. UB:s undervisande personal ska lägga upp länkresurser som studenterna kan använda i arbetslivet efter avslutad utbildning. Den pedagogiska utvecklingen inom LiU ska följas, och för att höja kvaliteten på UB:s undervisning generellt, ska all undervisande personal genomgå en grundläggande kurs i universitetspedagogik

13 UB:s undervisning i informationssökning ska ske i samverkan med kursgivande lärare. UB ska medverka till att studenterna blir medvetna, kritiskt granskande informationsanvändare. UB:s undervisare ska följa den pedagogiska utvecklingen inom LiU. 6. Samverkansuppdraget UB är ett offentligt bibliotek och bibliotekslagen föreskriver: 7a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. UB ingår i samarbetsorganisationen för Östergötlands bibliotek och har nära kontakter med Länsbiblioteket och stadsbiblioteken i Norrköping och Linköping. Fjärrutlånen är speciellt frekventa till folkbiblioteken i Östergötland. Samarbetet ska också kommande år fokusera på logistik, bibliotekssystem/upphandling samt personalutbildning. Den gemensamma katalogen Libris utvecklas i ett väl etablerat samarbete mellan landets vetenskapliga bibliotek och den utgör grunden för en omfattande fjärrlånetrafik, som sker utan kostnad för användaren. Andra områden där nationellt samarbete behövs i den närmaste framtiden är upphandling och licenser, vetenskaplig kommunikation och upphovsrätt, anpassning till webb 3.0 och annan teknikutveckling. UB ska delta i arbetet genom representation i expertgrupper vid dels Kungl biblioteket dels SUHF:s Forum för bibliotekschefer. Osäkerhetsmoment inför framtiden gäller KB:s nya uppdrag som fr o m 2010 innebär att Kungl biblioteket fått samordningsansvar även för folk- och skolbibliotekssektorn. Kommer den gemensamma upphandlingen av kostbara e-resurser att påverkas? Hur kommer Libris och övriga KB-projekt, såsom databrunnsprojektet, att beröras? På både nationell och regional nivå ska UB fortsätta att aktivt verka i Svensk biblioteksförening och Svensk förening för informationsspecialister, inte minst genom att vara representerat i de styrande organen. Internationellt ska UB satsa på medverkan i organisationer och konferenser av speciellt intresse för verksamheten vid LiU. Inom universitet vill biblioteket intensifiera samarbetet med Centrum för undervisning och lärande (CUL), LiU-IT/Helpdesk, arkivfunktionen och innovationskontoret. UB ska samverka med CUL i den kursverksamhet, där UB:s kompetens är relevant. UB ska vara en resurs i universitetets samverkan med det omgivande samhället samt delta i aktiviteter som stärker LiU:s varumärke

14 7. Finansiering och styrning av resurser Den centrala finansieringen av universitetsbiblioteket som infördes 2006 fortsätter under perioden UB:s tryckta och digitala samlingar bidrar både till framgångsrika studier och till utveckling av slagkraftiga forskningsmiljöer eftersom framgångsrika forskare förväntar sig aktuell och anpassad media för sina respektive ämnesområden. Ett väl fungerande bibliotek med god mediaförsörjning är också ett sätt att bygga LiU:s varumärke. För att uppnå detta krävs kontinuitet och även möjlighet till nysatsningar. Förlagens prishöjningar och valutakursernas svängningar gör att det är svårt att planera för uppbyggnad och vidmakthållande av samlingarna. I den strategiska planen för anges att UB ska försäkras mot stora negativa valutaförändringar av LiU gemensamt men någon modell för hur detta ska tillämpas i praktiken anges inte. Modellen för kommande år innebär att varje år, vid halvårsskiftet, görs avstämning av valutakurserna jämfört med föregående år för e-mediaabonnemang. Den procentsats som erhålls används även på den media som inte är abonnemang. Om den totala differensen överstiger 500 tkr kompenseras biblioteket för överstigande del under innevarande år. Kursdifferenserna för respektive år summeras också och om summan överstiger 500 tkr erhåller UB kompensation, dvs totalt högst 500 tkr i kursdifferens hanteras inom UB utan kompensation under perioden Förändrat utbildningsutbud och förändringar i forskningsinriktningar bör per automatik påverka tilldelningen av resurser för media. UB ska vara det mest kostnadseffektiva universitetsbiblioteket. UB:s budget ska vara ca 3,8% av universitetets budget. UB ska försäkras mot stora negativa valutaförändringar av LiU gemensamt. UB:s budget ska årligen tillställas Strategigruppen för synpunkter. UB ska årligen avge verksamhetsberättelse. UB ska aktivt söka externa medel för hantering av donationer, pedagogiskt utvecklingsarbete och utbytestjänstgöring

15 8. Kompetens och professionalism Kvalitetsarbete Förbättra kvaliteten ytterligare! Det blir mottot för den kommande femårsperioden. På basis av egna användarundersökningar, såsom intervjuer och enkäter, på plats eller webbaserade, ska verksamheten anpassas till universitetets och övriga användares behov. UB ska samarbeta med studentkåren samt löpande utnyttja information från Nöjd student-, Nöjd doktorandoch Nöjd medarbetareindex (NSI, NDI och NMI) för att förbättra verksamheten. Arbetet ska följas upp med nyckeltal, statistik och analyser. En kvalitetsgrupp med representanter för olika funktioner har ansvar för helheten. En förutsättning för god kvalitet inom UB är att det finns ett kontinuerligt informationsutbyte mellan biblioteket och såväl universitetsledningen som representanter för lärare och forskare på skilda nivåer. UB:s kvalitetsarbete ska samordnas med LiU:s. UB ska följa upp verksamheten genom användarundersökningar och analyser. Rekrytering och kompetensutveckling Åldersstrukturen är generellt skev i biblioteksvärlden och i den pågående generationsväxlingen blir konkurrensen om arbetskraften skarp. Genom effektivisering har UB under 2000-talet kunnat minska personalstyrkan med motsvarande 15 heltidstjänster. Under kommande femårsperiod måste nuvarande bemanning upprätthållas, vilket innebär att ca 20 personer ska rekryteras. Det blir allt viktigare att erbjuda god lön, en attraktiv arbetsmiljö och god professionell utveckling för att kunna både nyanställa och behålla personal, men också att ha en öppen inställning till att anställa personer med annan utbildningsbakgrund än just bibliotekariens. UB ska planera för kompetensöverföring när det gäller ledarskapsfrågor och specialistfunktioner. Bibliotekens verksamhet utvecklas kontinuerligt och förändringarna kommer snabbt. UB ska hålla en aktiv omvärldsbevakning med sikte på relevant kompetensutveckling. Framstegen inom IT kräver både nyrekrytering och fortbildning. Beträffande icke-biblioteksspecifika områden vill biblioteket samverka med övriga LiU; exempel är utbildning i ledarskap, kommunikation och IT. Fortbildning tillsammans med personer från andra delar av LiU styrker integreringen i kärnverksamheten och är därför prioriterat. Biblioteksspecifik kompetensutveckling sker i samarbete med biblioteksvärldens intresseorganisationer, regionalt, nationellt och internationellt. UB ska aktivt verka för att få del av Kungl bibliotekets fond för kompetensutveckling. Personalen ska uppmuntras att delta i utbytestjänstgöring för att få in nya perspektiv i vardagsarbetet. UB erhåller inte sällan donationer, ett aktuellt exempel är arkivmaterialet från den första internationella klimatkonferensen i Stockholm Arbetet med denna donation sker i samarbete med LiU:s arkivfunktion, vilket innebär att UB kommer att utveckla kompetenser för en ny verksamhetsgren, som inkluderar digitalisering av textmaterial samt arbete med arkivering av forskningsdata

16 UB ska omvärldsbevaka med sikte på relevant kompetens försörjning. UB ska vara en attraktiv arbetsplats med goda möjligheter till kompetensutveckling. Referenser 2010 Top Trends in Academic Libraries: A Review of the Current Literature (2010), College & Research Libraries News, 71: June, pp , E-Science og forskningsbibliotekerna. Minitema (2010), Revy 33:3, s Hendrix, Jennifer C. (2010), Checking out the Future: Perspectives from the Library Community on Information Technology and 21 st -Century Libraries, Policy Brief no 2, Feb, Linköpings Universitet (2003) Strategiska vägval: En utredning om vetenskaplig informationsförsörjning vid Linköpings universitet, Linköping Electronic Articles on Academic Policies and Trends, no 4. Linköpings Universitet (2005), Strategisk plan för informationsförsörjningen vid Linköpings universitet , Dnr LiU 821/04-10, Linköpings Universitet (2008), Kvalitetsutvecklingsprogram för utbildning, Dnr LiU 2008/02058, Schonfeld, Roger C. & Ross Housewright (2010), Faculty Survey 2009: Key Strategic Insights for Libraries, Publishers, and Societies, Ithaka S + R ( ) Staley, David J & Kara J. Malenfant (2010), Futures Thinking for Academic Librarians: Higher Education in 2025, Association of College and Research Libraries, Steffensen, René (2010), Summen af store og små forandringer: Om CBS Biblioteks transformation mod CBS Knowledge and Learning Services, Revy 32:7, s