Kostnader för VA. bebyggelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kostnader för VA. bebyggelse"

Transkript

1 Nr 6 Oktober 2006 Kostnader för VA i omvandlingsområden och gles bebyggelse

2 Kostnader för VA i omvandlingsområden och gles bebyggelse 1

3 Konsulter och författare: Erik Kärrman, Ecoloop, Bo Olin, Naturekonomihuset, samt Mats Johansson och Karin Emilsson på Verna Ekologi AB. ISSN X RTN

4 Förord I den gällande Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2001, anges behovet av att utarbeta en regiongemensam strategi för hantering av vatten och avlopp (VA) i omvandlingsområden och att tillgången till sötvatten måste beaktas vid permanentning och tillkomst av ny bebyggelse. Denna rapport bidrar med underlag till arbetet med VA i omvandlingsområden i form av nyckeltal för kostnader för gemensam VAförsörjning i olika skalor (enskilt VA, gemensamhetsanläggning, kommunalt VA). Omvandlingsområdena har betydelse för vattenfrågor i regionen, genom det ökade uttag av och belastning på vatten som sker vid permanentning. De har också betydelse för bostadsförsörjningen genom att områdena innebär en bostadspotential för länet. Stockholm i oktober 2006 Teresa Kalisky Projektledare Regionplane- och trafikkontoret 3

5 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND, SYFTE OCH METOD 6 Bakgrund 6 Syfte 7 Metod 7 MODELL FÖR BERÄKNING AV NYCKELTAL 8 Modellutveckling 8 Indata 10 KOSTNADSMODELL FÖR OMVANDLINGSOMRÅDEN 16 Inledning 16 Syfte och förutsättningar 16 Modellöversikt 16 Kostnadsparametrar och kalkylformler 20 Årskostnadskalkyl 28 DISKUSSION 30 Möjliga delar i fortsatt arbete 31 SLUTSATSER 32 REFERENSER 33 BILAGA

6 Sammanfattning Syftet med det projekt som presenteras i denna rapport är att ta fram exempel på hur nyckeltal för kostnader för gemensam VA-försörjning i olika skalor kan beräknas och presenteras. För att kunna göra detta samlades ekonomiska data in så att en helhetsbild av ekonomin för olika VA-anläggningar i omvandlingsområden kunde erhållas. Ekonomiska jämförelser av VA-anläggningar utanför kommunalt VA-område är en viktig fråga vilken inte uppmärksammats mycket tidigare. Detta innebär att den metodik som idag ofta används för att göra kostnadsbedömningar varken är enhetlig eller transparent, d.v.s. rättvisa ekonomiska jämförelser är svåra att göra både ur fastighetsägarens och kommunens perspektiv. Problem och konflikter uppstår ofta då olika intressenter gör egna kostnadsbedömningar utifrån sina egna perspektiv. Slutsatserna från projektet är bland annat att: - planering för vatten och avlopp (VA) i omvandlingsområden kräver en speciell uppsättning nyckeltal som inte helt överensstämmer med de nyckeltal som används inom urbana VA-system. - den datainsamling som skett inom ramen för projektet har gett en god bild av vilka typer av data och aspekter som är realistiska att kunna samla in från verkliga fall. För att samla ihop ett tillförlitligt material som ger generaliserbara resultat om kostnader för olika tekniklösningar eller skalor behöver ytterligare insatser initieras. Utvecklingen av MISTRA-programmet Urban Waters modell för kostnadsbedömning ses som en framkomlig väg för att åstadkomma en modell för att beräkna kostnader för VA i omvandlingsområden. Den kritiska faktorn ligger i att finna tillförlitliga indata. Att enbart jämföra totala kostnader för investering och drift av olika anläggningar kan ge en skev bild av kostnaderna eftersom det skiljer mycket mellan olika anläggningar både vad gäller typen av och kvalitén/säkerheten på de data som redovisas. 5

7 Bakgrund, syfte och metod Bakgrund Ekonomin är långt ifrån den enda, men kanske den mest styrande, aspekten vid val av VA-lösning. Detta gäller både ur ett fastighetsägarperspektiv och ur VAhuvudmannens/kommunens perspektiv. Många konflikter runt VA i omvandlingsområden bottnar i oenigheter om vilka kostnader som kan anses vara rimliga och vem eller vilka som ska stå för dessa kostnader. Kunskapen om VA och särskilt då ekonomiska aspekter av VA är oftast mycket liten bland fastighetsägare och i kommunerna är kunskapen om lokala VA-lösningar ofta begränsad. Då det är lätt att med egna antaganden och val av de kostnader som redovisas ge vitt skilda bilder av ekonomin för olika alternativ för att lösa VA finns det i de flesta situationer stort utrymme för diskussion och meningsskiljaktigheter. I Stockholms län finns ett stort antal omvandlingsområden med VA-problem. Dessa områden ansluts ibland till centrala system och ibland ordnas lokala lösningar. Som underlag för dessa beslut finns ett stort antal aspekter, såsom miljö, organisation, planfrågor, men oftast är det ändå ekonomin som blir den avgörande faktorn. Hur kommunerna och andra aktörer i länet hanterar och kommunicerar kring kostnaderna för åtgärdande av VA är en viktig fråga för hur effektivt länets VA-problem kan åtgärdas. Det finns många som hävdar att det finns ekonomiska fördelar för såväl kommuner som fastighetsägare med att bygga gemensamhetslösningar vilka antingen har lokal rening eller ansluts till kommunalt VA-nät. Idag finns en mångfald av tekniklösningar och olika organisatoriska former för at lösa VA gemensamt i mellanskalan. Erfarenheter visar på att, utöver krav från kommunen/ myndigheterna, ekonomin är den starkaste drivkraften för fastighetsägare att åtgärda undermåliga VA-lösningar. Det saknas emellertid former för att samla in data, göra ekonomiska jämförelser och presentera resultatet på ett enhetligt sätt, så att det visar kostnaderna för såväl fastighetsägarna som för kommunen/va-huvudmannen. Under senaste tiden har kunskapen om kostnader för VA förbättrats markant. MISTRAprogrammet Urban Water har tagit fram en kostnadsmodell baserad på data från programmets modellstäder i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Surahammar. Kostnadsmodellen innehåller nu en databas kring kostnader för VA i urbana system. I utvärderingen av LIP-finansierade enskilda avlopp (Kärrman m.fl. 2005) har kostnader för investering, drift och underhåll tagits fram för kretsloppsanpassade småskaliga system (anläggningar för ett hushåll) som t.ex. urinsorterande system, klosettvattensortering, torra toaletter, filterboxar och minireningsverk. Sammantaget finns det alltså ett dataunderlag tillgängligt vad gäller å ena sidan storskaliga centrala avlopp och å andra sidan enskilda avlopp. Samtidigt saknas sammanställningar av data framförallt kring mellanskalan, d.v.s. sammanhängande områden med bostäder utanför VA-verksamhetsområden. Här finns ingen samlad information kring kostnader för VA, utöver ett antal specifika konsultutredningar vilka ofta tagit fram uppgifter i ett planeringsskede. Det är troligen inte så att data saknas utan snarare att ingen har samlat in och bearbetat investerings- och driftskostnader för etablerade anläggningar. 6

8 Syfte Syftet med projektet är att ta fram exempel på hur nyckeltal över kostnader för VAförsörjning i olika skalor kan beräknas och presenteras. Fokus ligger på VA-försörjning i omvandlingsområden där valet för avloppshantering ofta gäller 1) anslutning till centralt system, 2) anläggande av en gemensamhetsanläggning eller 3) enskilda lösningar för varje fastighet. Ett förslag på modell för beräkning av nyckeltal beskrivs. Modellen baseras i första hand på utförda fall (VA i omvandlingsområden) och i andra hand på utredningar som föregått en utbyggnad av VA i omvandlingsområden. Metod Formulering av nyckeltal Nyckeltal kan användas för beskrivning, uppföljning, utvärdering och styrning av en verksamhet. Nyckeltalens viktigaste användningsområden inom VA har enligt Stahre et al. (2000) hittills varit a) uppföljning av den egna verksamheten med hjälp av tidsserier, b) jämförelser mellan olika VA-verk samt c) analyser för att förklara skillnader mellan olika VA-verk främst på nationell nivå. För att nyckeltalen skall kunna användas för dessa ändamål måste de vara tydligt definierade, få till antalet, enkelt mätbara, kontrollerbara och lätta att förstå även av icke specialister. I denna rapport har vi ambitionen att utveckla en ny typ av ekonomiska nyckeltal som belyser kostnader för VA-försörjning för ett hushåll som är beläget i ett omvandlingsområde utanför tätort. Utveckling av modell och verktyg För att på ett rättvisande och transparent sätt kunna jämföra kostnader för VA i omvandlingsområden med enskild lösning, gemensamhetsanläggning eller anslutning till centrala system krävs nya verktyg vilka är anpassade för olika användare t.ex. kommunala tjänstemän och beslutsfattare samt fastighetsägare och lokala föreningar/organisationer vilka är potentiella huvudmän för VA-anläggningar. Inom detta projekt har det undersökts om det går att vidareutveckla en befintlig kostnadsmodell från MISTRA-programmet Urban Water som rör VA i urban miljö till att gälla VA i omvandlingsområden. Grundstenarna i denna modell kan sedan användas som utgångspunkt för t.ex. fastighetsägare och konsulter/ entreprenörer vilka önskar kunna göra enklare jämförelser på ett mer rättvisande sätt. Indata För utvecklingen av modellen krävs nya data. Datainsamling har skett från utförda anläggningar samt från konsultutredningar. Fokus har lagts på den tidigare typen (utförda anläggningar) eftersom dessa speglar faktiska kostnader, medan konsultutredningar är uppskattningar där facit saknas, eftersom utbyggnaden i allmänhet inte blev precis som i utredningen. 7

9 Modell för beräkning av nyckeltal Modellutveckling I avsnittet Kostnadsmodell för omvandlingsområden finns en handledning till det skisserade verktyget som baseras på MISTRA-programmet Urban Waters kostnadsmodell. Modellen har modifierats för att passa kostnadsjämförelser för omvandlingsområden, där alternativen oftast är 1) anslutning till befintligt kommunalt system, 2) gemensamhetsanläggningar eller 3) enskilda lösningar för varje fastighet. Modellen skall användas vid strategiska vägval rörande VA-system i ett tidigt skede av beslutsprocessen. Modellen kan användas både av kommunala planerare och beslutsfattare och av fastighetsägare/samfälligheter. Verktyget utgörs av en s.k. parametrisk kostnadsmodell, som innehåller erfarenhetsmässiga kostnadsdata avseende investering och drift för ett antal fördefinierade systemkomponenter. För varje komponent finns kostnadsparametrar för vilka det aktuella kalkylobjektets befolkningsdata, areal och verksamhetsvolymer kan appliceras. Användaren kan dessutom lägga in egna kostnadsdata för lokala komponenter som inte finns med i modellen. Modellen kan jämföra högst sex olika systemstrukturer. Det är också enkelt att göra känslighetsanalyser eftersom det är lätt att ändra på grundläggande förutsättningar och göra om beräkningarna. Modellen är i grunden uppbyggd som en nybyggnadskalkyl, d.v.s. den jämför olika nybyggnadsalternativ. För vissa centrala komponenter såsom vattenverk och avloppsreningsverk finns också möjlighet att utforma kalkylen som en utbyggnadskalkyl, där endast marginalkostnader beräknas. Presentationsdelen redovisar kostnader på konsoliderad nivå enligt följande: Tre systemkomponentgrupper: Fastigheter, samfällighet och kommunala anläggningar. Dessutom redovisas totala summor. Per systemstruktur redovisas investeringskostnad och kostnad för drift/underhåll; årliga kostnader i form av kapitalkostnad, driftskostnad och total kostnad. Dessutom redovisas följande nyckeltal (förutsätter att motsvarande data har registrerats): o kostnad per ansluten person o kostnad per anslutet hushåll o kostnad per kbm spillvatten o kostnad per återvunnen mängd fosfor, kalium, kväve och svavel (PKNS) o kostnad per utsläpp av fosfor och kväve (PN) o kostnad per använd energi 8

10 Exempel på resultat som kan beräknas med hjälp av modellen I figur 1 och 2 visas principiellt hur resultaten kan presenteras från modellen för nyckeltalet kostnad per anslutet hushåll. Figur 1 visar ett hushåll i relativt gles bebyggelse långt från tätort med centrala VA-system. Här indikeras att den lägsta årskostnaden uppstår vid enskild lösning med anläggning på tomten. I stort sett hela kostnaden faller på fastighetsägaren som driver sin anläggning själv. Den enda kostnaden kommunen har är för tillståndsgivning och tillsyn. Alternativen att anlägga en gemensamhetsanläggning blir här dyrare, framförallt på grund av att fastigheterna ligger långt från varandra. Anslutningen till centrala system blir ännu dyrare på grund av att långa överföringsledningar måste anläggas. Exempel 1 - gles bebyggelse långt från centralt system Årskostnad (kr/hushåll, år) På fastigheten Gemens.anl. lokal beh. Gemens. anl. central beh. Centralt Kommun Samfällighet Fastighetsägare Figur 1. Exempel 1 på hur kostnader för VA kan variera mellan olika skalor på anläggning samt på hur kostnader fördelas mellan olika aktörer. Exempel 2 visar ett fall med ett relativt tätbebyggt omvandlingsområde som är beläget i närhet av en tätort med centrala system. I det här exemplet föll gemensamhetsanläggningar eller anslutning till centralt system ut som mest kostnadseffektiva. I fallet med gemensamhetslösning faller huvuddelen av kostnaderna på samfälligheten. I det centrala systemet faller huvuddelen av kostnaderna på kommunen som förutsätts driva de centrala systemen. Exempel 2 - Omvandlingsområde i närhet av tätort med centralt VA Årskostnad (kr/hushåll, år) På fastigheten Gemens.anl. lokal beh. Gemens. anl. central beh. Centralt Kommun Samfällighet Fastighetsägare Figur 2. Exempel 2 på hur kostnader för VA kan variera mellan olika skalor på anläggning samt på hur kostnader fördelas mellan olika aktörer. 9

11 I exemplen ovan är det framförallt avstånd mellan hus och avstånd mellan omvandlingsområdet och centralorten som avgör kostnaderna. I verkliga fall kan det givetvis vara andra kritiska faktorer som styr kostnaderna. Det bör noteras att modellen även kan presentera övriga föreslagna nyckeltal som redovisades under Modellutveckling ovan. Indata Den typ av ekonomiska data som efterfrågas som underlag för ekonomiska jämförelser och som behövs som indata till den kostnadsmodell som utvecklas i detta projekt dokumenteras normalt inte på ett sätt som gör dem lätt tillgängliga. Den information/data som efterfrågas om investerings- och driftskostnader för vatten respektive avlopp samt fakta om bl.a. total ledningslängd och antal pumpstationer finns ofta på olika ställen och hos olika personer. Den helhetsbild av kostnaderna som eftersträvas i detta projekt är ofta inte prioriterat på den lokala nivån när väl anläggningen etablerats, fokus ligger då på driftskostnaderna. De tekniska och ekonomiska data som efterfrågats vid intervjuerna har varit: Typ av anläggning (vatten och avlopp) Antal personekvivalenter/fastigheter Antal meter ledning Installationer på fastigheterna Pumpar på fastigheter eller i det gemensamma ledningssystemet Fördyrande omständigheter som exempelvis schaktning, sprängning etc. för ledningsdragning Investerings- och driftskostnader för vatten och avlopp Data har samlats in genom kontakter med tjänstemän i kommuner där det finns många små VA-anläggningar, genom kontakter med projektledaren för ett pågående VA-Forskprojekt som samlar in information om status för C-anläggningar för avloppsrening i landet samt genom en allmän förfrågan till kommuntjänstemän och andra via Hållbarhetsrådets (f.d. IEH) nationella epostlista inriktad på enskilt VA. Dessutom har uppgifter efterfrågats vid presentationer på nationella konferenser och möten. Vi har utifrån detta fått många kontakter och namn på lokala anläggningar vilka sedan har kontaktats. Kvalitet på indata Uppgifterna som lämnas är helt kopplade till respektive uppgiftslämnare och de är sällan eller i princip aldrig verifierade/kontrollerade av någon extern part. Uppgifterna kring investering och drift varierar. Vi har fått alltifrån mycket detaljerade uppgifter till grova uppskattningar. Vilka kostnadsdelar som ingår i de totala kostnaderna varierar också mellan olika anläggningar. I några fall har det varit möjligt att få fram detaljerade uppgifter, medan uppgifterna i andra fall delvis baseras på uppskattningar från uppgiftslämnaren. De data som presenteras i rapporten kommer från både samfälligheter och kommunalt ägda anläggningar. Dessutom finns en enskild fastighetsägare representerad. 10

12 Trots att det insamlade materialet innehåller data från 17 olika anläggningar är det svårt att dra några generella slutsatser. Resultaten i denna rapport bör därför tolkas med försiktighet. Jämförelser försvåras bl.a. av att en del anläggningar byggts till och renoverats i efterhand eller att VA-anläggningen handlats upp tillsammans med andra investeringar/entreprenader. Investerings- och driftdata varierar för olika anläggningar och det har i vissa fall inte gått att få fram en total investeringskostnad. De mest utförliga och tillförlitliga indata som identifierats kommer från relativt nya projekt där den ansvarige/ansvariga för projektering, upphandling och genomförande fortfarande direkt har ansvar för eller arbetar med anläggningen. I vissa fall har det endast varit möjligt att få fram uppgifter om antal personekvivalenter. För att möjliggöra en jämförelse mellan olika anläggningar har vi i dessa fall antagit att varje fastighet inrymmer tre personer. Anläggningar som byggts före år 2000 har omräknats med konsumentprisindex för att få en grov nuvärdesberäkning av investeringskostnaden. Beskrivning av ekonomiska data som har samlats in I Bilaga 1 presenteras ekonomiska data för ett urval av de VA-anläggningar vi fått in data från. Den generella bilden är att de data som lätt kan fås fram varierar mellan olika uppgiftslämnare/va-anläggningar. Det har i vissa fall varit svårt att få in alla de data som önskas för modellen från en och samma uppgiftslämnare, d.v.s. uppgifterna finns på flera ställen/hos flera olika personer. Av de 17 projekt/va-anläggningar som redovisas i bilaga 1 finns i princip bara fullständiga uppgifter kring investering och drift för 2-3 st. Vad gäller övriga anläggningar så saknas någon eller några parametrar, oftast drifts- eller investeringskostnad för vattenförsörjningen. För de flesta anläggningarna finns kostnader för den lokala avloppsreningens investering och den årliga driftskostnaden. Ekonomiska data - dricksvattenförsörjning För 10 av 17 anläggningar finns uppgifter om hur dricksvattenförsörjning är organiserad. För dessa anläggningar är fördelningen följande: Typ av organisation Kommunalt centralt dricksvatten Gemensamhetsanläggning, lokal Brunnar på varje fastighet Blandning av kommunalt centralt system och egen brunn på fastigheten Blandning av lokal gemensamhetsanläggning och egen brunn på fastigheten Antal områden 2 st 4 st 1 st 2 st 1 st Det har varit svårt att få fram investerings- och driftkostnader för dricksvatten. För två områden finns uppgifter om detta i bilaga 1. I två andra fall ingår kostnaderna i uppgivna kostnader för avloppsanläggningen. 11

13 Ekonomiska data - ledningsnät och rening av spillvatten De avloppsanläggningar som presenteras i bilaga 1 fördelas på lokala reningsverk (9 projekt/anläggningar), markinfiltration/markbäddar (3 projekt) och gemensamt ledningsnät för kommunal anslutning (2 projekt). Dessutom redovisas data från en anläggning med filterbäddsteknik, en anläggning med biodamm och en anläggning med kemisk fällning och bevattning. Information kring tekniska data har kunnat specificeras i varierande grad. Ledningsdragning inklusive pumpar är ofta en stor del av kostnaden för en anläggning. Det har dock i många fall varit svårt att få denna kostnad specificerad. Det har i de flesta fall inte varit möjligt att få reda på hur många meter ledning som lagts samt hur många pumpar som installerats och om man varit tvungen att utföra sprängning eller andra fördyrande åtgärder. Flera av anläggningarna har heller inte inkluderat kostnader för ledningsnätet eller också går de inte att särskilja från totalkostnaden. För de två anläggningar som specificerat kostnader för ledningsnät står ledningsnätet för cirka hälften av den totala kostnaden Inv.kostnad (kr) Kullön (minirv + urinsort) Olsnäs (minirv) Eslöv (Minirv) Sandvik (minirv) Anläggning Påryd (infiltration) Vika strand (fällning + bevattn) Kvarn/Nibble (markbädd) Figur 3. Investeringskostnader per fastighet för avloppsrening i några utvalda gemensamhetsanläggningar. Se bilaga 1 för underlagsmaterial. Investeringskostnaderna för några avloppsanläggningar där kostnader för ledningsdragning är exkluderade jämförs i figur 3. Jämförelsen visar att investeringskostnaderna varierar från cirka kr per fastighet till drygt kr per fastighet (fgh). Den dyraste anläggningen, Kullön, har även urinsortering. Ökade investeringskostnader för urinsortering i form av extra ledningsnät och tankar etc. på grund av urinsortering uppskattas av entreprenören till cirka 15 procent i detta fall. Två av anläggningarna i bilaga 1 består enbart av ledningsnät (LTA-system. LTA står för Lätt TryckAvlopp) som dragits fram till kommunens anslutningspunkt. I det ena fallet är anläggningen kommunalt ägd, i det andra tillhör den en samfällighet. Investeringskostnaden för vatten och avlopp var kr/fgh för den kommunala anläggningen och kr/fgh för den anläggning som ägs av en samfällighet. Driftkostnaden för det samfällighetsägda LTA-systemet är cirka 1500 kr/fgh och år. Därutöver tillkommer an- 12

14 slutningsavgift till kommunala nätet med cirka 300 kr/fgh och år. Det kommunalt ägda LTA-systemet har, på grund av att det är så nyanlagt ännu, endast försumbara driftkostnader för kommunen. En anläggning med norsk filtersprayteknik hade en investeringskostnad på cirka kr per fastighet. Driftkostnaden för avloppsanläggningen i åtta områden (där denna kostnad funnits tillgänglig) visas i figur 4. Driftkostnaden varierar mellan cirka 1000 kr per fastighet och år till som mest drygt kr per fastighetsägare och år. Driftkostnad (kr/fgh,år) Olsby (minirv) Olsnäs (minirv) Trummenäs (minirv+urinsort) Mörtfors (minirv) Påryd (infiltration) Borgholm (infiltration) Vika strand (fällning + bevattn) Kvarn/Nibble (markbädd) Figur 4. Driftkostnader för gemensamma avloppsanläggningar beräknat per fastighet och år. Man skulle kunna tänka sig att investeringskostnaden sjunker om huvudmannen är en samfällighet jämfört med en kommunal huvudman eftersom samfälligheten består av privata aktörer som rimligen bör ha starka incitament att pressa kostnaderna. Vad gäller investering är det inte möjligt att se någon skillnad utifrån insamlat underlag för de som drivs av samfälligheter. Däremot verkar driftkostnaderna något lägre för dessa anläggningar. Detta kan bero på att anläggningar ägda av en samfällighet i många fall utför drift och underhåll ideellt medan kommunen har anställd personal som sköter driften. Ekonomiska data från konsultutredningar etc. Utöver de data om samlats in från existerande anläggningar finns det mycket uppgifter och beräkningar av kostnader i VA-utredningar av olika slag, framförallt genomförda av konsulter eller kommunernas VA-utredare, samt i vissa fall även forskningsrapporter. Uppgifterna i dessa är relativt lätta att få tag i och beskriver ofta flera olika alternativ för varje given situation. Vid en eventuell fortsatt utveckling av kostnadsmodellen kan data från konsultutredningar och andra källor fylla i luckor där inte tillförlitliga data från verkliga fall finns att tillgå. VA-utredningar och många av de ekonomiska beräkningar som används idag har en rad svagheter som vi vill erinra om i detta sammanhang: - De är just kostnadsbedömningar, ofta gjorda i ett skede innan projektering påbörjats vilket gör att många platsspecifika förhållanden inte finns med som förutsättningar. 13

15 - De bygger ofta på preliminära bedömningar eller förutsättningar av antal hushåll som ska byggas/anslutas - Driftskostnaderna är ofta mycket schabloniserade - De förutsätter ofta en ideal hantering och planering utan hinder etc. - De har inte alltid tagit hänsyn till de verkliga myndighetskrav som kommer att gälla för situationen. - De utförs enligt den metodik, de bedömningar och avvägningar samt den kunskap som varje utredare har och är därför ofta svåra att jämföra. Det kan vara av intresse att beskriva och samla in data från konsultutredningar för olika typer av tekniklösningar, skalor och organisationsformer, men detta kommer antagligen främst till användning som ett komplement till en bredare kunskapsbas med verkliga kostnader från anläggningar i drift. Erfarenheter från insamling av ekonomiska data Kritiska faktorer som identifierats utifrån de data som samlats in är i första hand att ledningsdragning och pumpstationer är fördyrande och att om antalet fastigheter som är anslutna till VA-anläggningen är litet slår de gemensamma investeringarna i ledningar etc. igenom. En skillnad som ses är att valet av teknisk lösning (t.ex. vilket typ av minireningsverk som installeras) märkbart påverkar investeringskostnaden per hushåll. En annan kritisk faktor som styr kostnaderna är de krav som myndigheterna ställer på anläggningens prestanda. Höga krav innebär ju ofta att det krävs en mer avancerad lösning. Detta har vi emellertid inte kunnat verifiera eller styrka i denna datainsamling eftersom vi inte haft möjlighet att samla in uppgifter om de utsläppskrav som ställs. Osäkerheter i data beror i hög grad på vad som nämnts ovan om att man sällan dokumenterar investeringskostnader eller tekniska data/uppgifter på samma ställe/enhet som driftskostnader. Erfarenheten från denna datainsamling är bl.a. att den kräver relativt mycket tid och personliga kontakter. Detta eftersom endast de som direkt är ansvariga för eller arbetar med VA-anläggningen har kunskap om och tillgång till dessa uppgifter. Ofta finns informationen endast tillgänglig långt ner i organisationen/på lokal nivå och måste inhämtas från varje specifik anläggning. Lärdomar från detta är att det är viktigt att noggrant granska data och göra en bedömning av hur säkra dessa är för varje anläggning. Det är inte nödvändigtvis de kommunala huvudmännen som har det bästa och lättast tillgängliga ekonomiska underlaget. Ytterligare en erfarenhet är att VA-anläggningarna ofta byggs om och till eller rustas upp successivt, vilket gör det svårt att få fram en sammanlagd investeringskostnad för en äldre anläggning. I dessa fall blir då driftskostnaderna en mer relevant jämförande aspekt. En viktig aspekt har varit att skilja på kostnader för olika delar av anläggningen för att förhindra att man försöker jämföra totalkostnader vilka innehåller olika kostnadsdelar. På detta sätt kan jämförelser göras för de delar av system där man har bra data trots att helhetsbilden inte är komplett. 14

16 Arbetet med datainsamling visar att om man vill få en rättvis bild av kostnader för VAanläggningar i denna skala så behövs en betydligt större arbetsinsats och mer grundlig datainsamling än vad som varit möjligt inom detta projekt. 15

17 Kostnadsmodell för omvandlingsområden Inledning Den här modellen är en modifiering och komplettering av en grundmodell som utvecklades som ett ekonomiskt verktyg inom ramen för forskningsprogrammet Sustainable Urban Water Management till hjälp vid strategisk utvärdering av alternativa urbana hållbara VA-system. Grundmodellen har i olika faser utvecklats av José-Ignacio Ramirez på SWECO-VIAK (Ramirez 2001), Bo Olin på Naturekonomihuset AB och Henrik Kant på Göteborgs VA-verk (Olin 2003; 2004). Den här modellen har modifierats för att passa kostnadsjämförelser för omvandlingsområden, där alternativen oftast är 1) anslutning till befintligt kommunalt system, 2) gemensamhetsanläggningar eller 3) enskilda lösningar för varje fastighet. Syfte och förutsättningar Modellen skall användas vid strategiska vägval rörande VA-system i ett tidigt skede av beslutsprocessen. Modellen kan användas både av kommunala planerare och beslutsfattare och av fastighetsägare/samfälligheter. Verktyget utgörs av en s.k. parametrisk kostnadsmodell, som innehåller erfarenhetsmässiga kostnadsdata avseende investering och drift för ett antal fördefinierade systemkomponenter. För varje komponent finns kostnadsparametrar för vilka det aktuella kalkylobjektets befolkningsdata, areal och verksamhetsvolymer kan appliceras. Användaren kan dessutom lägga in egna kostnadsdata för lokala komponenter som inte finns med i modellen. Modellen kan jämföra högst sex olika systemstrukturer. Det är också enkelt att göra känslighetsanalyser eftersom det är lätt att ändra på grundläggande förutsättningar och göra om beräkningarna. Modellen är i grunden uppbyggd som en nybyggnadskalkyl, d.v.s. den jämför olika nybyggnadsalternativ. För vissa centrala komponenter såsom vattenverk och avloppsreningsverk finns också möjlighet att utforma kalkylen som en utbyggnadskalkyl, där endast marginalkostnader beräknas. Modellöversikt Generellt Ekonomiverktyget utgörs av en parametrisk kostnadsmodell byggd i Excel och kan jämföra max. sex olika systemstrukturer Verktyget består av fyra delar: Manöverpanel, Datainmatning, Kalkylmodell och Presentation. Samtliga delar finns i samma arbetsbok. Första delen: Manöverpanel är användarens ingång till hela modellen och därifrån kan användaren via knappar nå olika datainmatningsformulär Användaren skall bara påverka innehållet i kalkyleringen via datainmatningsformulären. Resultatet fås i Presentationen 16

18 I Kalkylmodellen finns ett antal fördefinierade systemkomponenter med kostnadsparametrar vilka med grunddata räknar fram investerings- och driftkostnader. Kalkylmodellen är tillgänglig för användaren men ska inte kunna påverkas direkt utan endast via inmatningsformulären. Användarens grunddata och kalkylförutsättningar registreras i Datainmatning och styr kostnadsberäkningen i Kalkylmodellen. Användaren har möjlighet att lägga till max 10 egna systemkomponenter, för vilka användaren själv beräknar kostnaderna. Manöverpanel Manöverpanelen innehåller ett antal knappar med vars hjälp man kan hoppa till olika inmatningsformulär. Panelen visar också i vilken ordning inmatningen bör ske. Man kan alltid gå tillbaka till tidigare formulär om man vill ändra på indata eller exempelvis utföra en känslighetsanalys. Transporter från anläggningar Fastighetsdata Avloppsreningsverk Kalkylbeskrivning Gemensamma grunddata Från Kalkylmodellen hämtas information till olika typer av förädling i Presentationsdelen. Vattenverk Samfällighet Pumpstationer Transporter från fastigheter Ledningsnät Figur 5. Manöverpanelens knappar 17

19 Datainmatning Datainmatningen omfattar följande inmatningsformulär: Kalkylbeskrivning: Användaren anger kalkylnamn, objekt, beskrivning av alternativa systemstrukturer och kalkylränta. Här finns också möjlighet att ändra inlagda avskrivningstider för de fördefinierade systemkomponenter. Gemensamma grunddata för samtliga systemstrukturer såsom antal fysiska personer, områdets totalyta och vägyta m.m. matas in här. Här kan också anges data för befintliga anläggningar vid utbyggnads- eller marginalkalkyl. I Fastighetsdata beskrivs VA och matavfallsinstallationerna för hushållen för de olika systemstrukturerna. Här anges hur stor procentandel av det totala antalet hushåll som har de olika alternativa installationerna. Procentandelarna används i en separat fastighetskalkyl för att beräkna totala investerings- och driftkostnader. Under denna flik beräknas också teoretiska VA- och avfallsfraktioner utifrån totala antal hushåll, angivna andel och riktvärden för erforderliga flöden med dagens installerade utrustning. Dessa teoretiska värden kan vara vägledande för användaren i det fall faktiska uppmätta siffror saknas. Därefter finns ytterligare inmatningsformulär som vart och ett ger underlag för separata underkalkyler. Dessa inmatningsformulär är Samfällighet, Transporter från fastigheter, Ledningsnät, Pumpstationer, Vattenverk, Avloppsreningsverk och Transporter från anläggningar. Om någon systemkomponent saknas bland de fördefinierade kan användaren definiera upp till 10 egna systemkomponenter och ange avskrivningstid samt investerings- och driftskostnader per systemstruktur för dessa. Detta sker under knappen Egna komponenter på Manöverpanelen. För varje datainmatningsformulär finns anvisningar hur data skall fyllas i. Kalkyl Kalkyldelen (alla flikar som börjar med SL) är låst för användaren. Lösenord: test Har plats för 6 alternativa systemstrukturer Innehåller underkalkyler, huvudkalkyl och årskostnadskalkyl. Såväl underkalkyl som huvudkalkyl hämtar volyms- och kapacitetsuppgifter från datainmatningsdelen Såväl underkalkyler som huvudkalkyl innehåller kostnadsparametrar och fasta formler I kalkylerna beräknas investeringskostnader och årliga kostnader för drift och underhåll I huvudkalkylen finns också plats för av användaren angivna investerings- och driftskostnader för egna systemkomponenter Årskostnader beräknas utifrån angiven generell kalkylränta och angiven avskrivningstid per systemkomponent Varje systemkomponent är åsatt en av följande rapportkoder: F=fastigheter, S=Samfällighetsanläggningar, A=centrala anläggningar och processer. 18

20 Innehållet i modellens kalkyldel. De komponenter som är satta inom parentes blir inte aktuella för omvandlingsområden. Kalkyldelen innehåll Underkalkyler Fastigheter Samfällighet Transporter från fastigheter Ledningsnät (Kväverening) (Rötning och slamhantering) (Återvinningsprocesser) Transporter från anläggningar Egna systemkomponenter 1-10 Huvudkalkyl och årskostnader Fastigheter Samfällighet Transporter från fastigheter Ledningsnät Pumpstationer (Dagvattenanläggningar) Vattenreningsverk Konventionell rening (Kväverening) (Rötning och slamhantering) (Återvinningsprocesser) (Långtidslagring urin) (Förbränning) (Deponi) Transporter från anläggningar Egna systemkomponenter 1-10 Om fastighetsägarna vill jämföra kostnaderna för enskilda avlopp respektive samfällighet med kommunens anslutningsavgifter och brukningstaxor, så kan dessa senare läggas in som kostnader för egna systemkomponenter. Presentation Presentationsdelen redovisar kostnader på konsoliderad nivå enligt följande: Tre systemkomponentgrupper: Fastighet, Samfällighet och Kommunala anläggningar. Dessutom redovisas totala summor. Investeringskostnad och kostnad för drift/underhåll för respektive systemstruktur; årliga kostnader i form av kapitalkostnad, driftskostnad och total kostnad. Dessutom redovisas följande nyckeltal (förutsätter att motsvarande data har registrerats): o kostnad per ansluten person o kostnad per kbm spillvatten o kostnad per återvunnen mängd fosfor, kalium, kväve och svavel (PKNS) o kostnad per utsläpp av fosfor och kväve (PN) o kostnad per använd energi 19

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden

Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden CIT Urban Water Management AB Vägledning för VeVa-verktyget Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden Version 2010-03-12 VeVa-verktyget finns att hämta på CIT Urban Water Managements

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens anna@richert.se Nya avfall att ta hand om Urinsortering Klosettvattensortering Minireningsverk Kemisk

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet. Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård

Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet. Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård Informationsmöte ang. VA-utbyggnad inom Binnerbäck - Vedbormområdet Tisdag 28/7 2009 kl. 19:00 Löttorps Byggdegård Borgholm Energi VA- och renhållningschef Bo Persson Tel: 0485-880 55 Mail: bo.persson@borgholm.se

Läs mer

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden)

Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Vägledning för VeVa-verktyget (Verktyg för hållbarhetsbedömning av VA-system i omvandlingsområden) Version 2008-05-15 Verktyget finns att ladda ner på www.chalmers.se/cit/urban-sv/projekt/va-losningar

Läs mer

Miljösystemanalys för

Miljösystemanalys för Not: Presenterat av Mats Johansson, Ecoloop Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Examensarbete av Caroline Holm VeVa - Verktyg för h r hållbara VA llbara VA-system

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24

Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 Frågor och svar vid möte i Östernäs 2010-10-24 K = Kommunen S = Samfälligheten E = Entreprenör 1. Varför bygger Norrtälje kommun ut ledningsnätet i Räfsnäs men inte i Östernäs? K svarar: Området mellan

Läs mer

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp

Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Minireningsverk ny teknik för att minska utsläpp från små avlopp Temadag små avlopp minireningsverk, arbetsmiljö och fosforfällor Örnsköldsvik den 13 mars 2013 Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se

Läs mer

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013

Information om vatten & avlopp i Åmot. 19 december 2013 Information om vatten & avlopp i Åmot 19 december 2013 Tillbakablick bildandet av Gästrike Vatten och Ockelbo Vatten samt uppdrag Utredning av förutsättningar för utbyggnad av kommunalt avloppsnät och

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Benchmarking VA-verksamhet 2007 Benchmarking VA-verksamhet 7 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 8-- Inledning Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från januari 7. Lagstiftningen ställer bland annat

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Bakgrund Det finns ca 3 000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Somliga väl fungerande, andra med stora behov av

Läs mer

Stora Källviken. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Stora Källviken. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Stora Källviken Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING...

Läs mer

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten

Årsredovisning 2011 VA-verksamheten Årsredovisning 211 VA-verksamheten Rev 12316 Innehållsförteckning VA-verksamheten 3 Bakgrund 3 VA-verksamheten i Kinda 3 Mål och måluppfyllelsen 3 Årets verksamhet 3 Drift och underhåll 4 Investeringar

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2

Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Utbyggnad av kommunalt VA-nät Öbolandet etapp 1-2 Varför bygger vi ut VA-nätet? Trosa kommun växer med 100-200 invånare per år och sommarboenden omvandlas alltmer till permanentbostäder. Detta ställer

Läs mer

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar

Planeringsförutsättningar befintliga anläggningar Bilaga 1. Presentation av resultat från utvärdering av olika alternativ till avloppslösning för Kyrkviken, Ornö Ebba af Petersens och Maja Granath, WRS Uppsala AB Presentation på Ornö, 12 november 2012

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning Vilken teknik passar var? Urinsorterande torrtoalett Torrtoalett utan urinsortering Urinsorterande vattentoalett Extremt snålspolad toalett Konventionell toalett Avlopp & Kretslopp 9 mars 2010 Multrum

Läs mer

VA-UTREDNING VÄSTRA SUND

VA-UTREDNING VÄSTRA SUND PM VA-UTREDNING VÄSTRA SUND Karlstad 2008-05-15 Uppdragsnummer 133056 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Avgränsning... 3 Nuvarande förhållanden... 4 Områdesbeskrivning... 4 Anslutningsmöjligheter...

Läs mer

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar Karin Carlsson Erik Kärrman Introduktion om projektet Huvudfråga Hur besluta om hållbara VA-lösningar?

Läs mer

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband

Vatten. Sandviken Energi AB din lokala leverantör av Värme Sotning Elhandel Elnät Gata Vatten & Bredband Vatten Marie Svensson VA-projektör Anna Holmstén Utredningschef Kjell Ekman Distributionschef Sandviken Energi Vatten AB Välkomna! Bakgrund Kort presentation av projektet Tidplan Verksamhetsområde eller

Läs mer

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet.

Därefter fick fastighetsägarna möjligt att ställa frågor, se nedan för mötesanteckningar från mötet. Datum Ärende 2015-02-04 V -2014-509-12 Er referens Rickard Kalm Hej! Norrköping Vatten och Avfall har nu sammanställt de frågor och svar som uppkom på informationsmötet den 21 januari 2015. Frågor och

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen

Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Intresseanmälan för gemensamt avlopp på Holmen Bakgrund Holmen är ett område i förändring. Fler bygger nytt eller planerar att göra det och många väljer att bo här permanent eller bygga fritidshus som

Läs mer

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden

Läs mer

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025 h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- åtgärdsplan 2013-2025 1 Innehållsförteckning Prioriteringsordning 3 Sammanfattande områdeslista 4 Översiktskartor 5 Pågående

Läs mer

Förslag till verksamhetsområde för vatten och spillvatten i Sörfjärden, Nordanstigs kommun

Förslag till verksamhetsområde för vatten och spillvatten i Sörfjärden, Nordanstigs kommun Sid 1(5) Förslag till verksamhetsområde för vatten och spillvatten i Sörfjärden, Nordanstigs kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND 2 2 VERKSAMHETSOMRÅDE 2 3 TEKNISK LÖSNING 3 4 TIDPLAN/ETAPPINDELNING 3 5 ANSLUTNING

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad

Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad 23 maj 2005 Dnr Plan 15/2004 Planavdelningen Emelie Grind Information om vatten och avlopp i samband med pågående planarbete för Årsta havsbad Med anledning av pågående planarbete för Årsta havsbad har

Läs mer

RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN

RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN RAPPORT ÖVERFÖRINGSLEDNING SYDVÄSTRA MÖCKELN 12 JUNI 2012 Uppdrag: 229963, Västra Bökhult Titel på rapport: Överföringsledning Sydvästra Möckeln Status: Slutrapport Datum: 2012-06-12 Medverkande Beställare:

Läs mer

Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde

Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde 2012-05-09 Förslag till beslut om utökat verksamhetsområde Förslag till beslut Pireva föreslår kommunfullmäktige besluta - att i syfte att åstadkomma ett ökat skydd för kommunens huvudvattentäkt inrätta

Läs mer

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta

Välkomna. Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta Välkomna Informationsmöte om VA utbyggnad i Djupvik & Lofta 2013 07 04 Agenda Välkomna Presentation Samhällsbyggnadsförvaltningen informerar Borgholm Energi informerar Frågestund Kaffe och bulle / Mingel

Läs mer

Ett av Europas bästa vatten.

Ett av Europas bästa vatten. Ett av Europas bästa vatten. Dagordning informationsmöten - 2 timmar 1. Bakgrund Sven-Åke + Kaj 2. Rening? Och nya riktlinjer och lagar Micael 3. Utredningsläget Kaj + Micael 4. Frågor Närvarande: Sven-Åke

Läs mer

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan

1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Samrådsversion 2015-12-18 1. VA-översikt 2. VA-policy 3. VA-plan Kommunfullmäktige 2015-xx-xx Fastställd av Kommunfullmäktige 2016-xx-xx xxx Diarienummer KS 2013/181 och 2015/475M. BAKRUND Vatten- och

Läs mer

Kniva. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Kniva. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Kniva Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING... 4 UTBYGGNAD...

Läs mer

VAXHOLMS UTSTÄLLNINGSHANDLING STAD

VAXHOLMS UTSTÄLLNINGSHANDLING STAD VAXHOLMS STAD UTSTÄLLNINGSHANDLING Upprättad 2014-01-15 Förslag till Detaljplan för Skarpö etapp 3, Skarpö 1:13 m.fl. Vaxholms stad, Stockholms län, Dp 403 Genomförandebeskrivning Genomförandebeskrivningen

Läs mer

Länsbodarna. Utbyggnad av allmänt avlopp

Länsbodarna. Utbyggnad av allmänt avlopp Länsbodarna Utbyggnad av allmänt avlopp Bakgrund Länsbodarna är ett område som konstaterats ha behov av verksamhetsområde för avlopp. Stora delar av området har täta jordlager och nära till berg som leder

Läs mer

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 2 Utbyggnad Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

VA-utbyggnad, Kagghamra

VA-utbyggnad, Kagghamra FÖRSTUDIERAPPORT VA-enheten 2010-03-20 Referens Mottagare Ingmari Holmsten Tekniska nämnden Version PA3 Förstudierapport VA-utbyggnad, Kagghamra Samhällsbyggnadsf örvaltningen Post Botkyrka kommun, 147

Läs mer

Utredning om anslutning till kommunalt vatten. och avlopp.

Utredning om anslutning till kommunalt vatten. och avlopp. 1. Bakgrund Utredning om anslutning till kommunalt vatten och avlopp 2010-2011 utredde en arbetsgrupp hur en lösning för en hållbar VA-försörjning till Utterviksområdet skulle åstadkommas. Resultatet blev

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Maximal genomsnittlig veckobelastning Maximal genomsnittlig veckobelastning Robert Ljunggren, Linda Gårdstam, Naturvårdsverket 1 NÄR OCH HUR SKA MAX GVB ANVÄNDAS Tätortens max gvb avgör vilken rening som krävs enligt SNFS 1994:7 Tillståndet

Läs mer

Alternativa lösningar för VA inom området Norr Mälarstrand i Köpings kommun En sammanställning gjord av boende i området Norra Mälarstrandens

Alternativa lösningar för VA inom området Norr Mälarstrand i Köpings kommun En sammanställning gjord av boende i området Norra Mälarstrandens Alternativa lösningar för VA inom området Norr Mälarstrand i Köpings kommun En sammanställning gjord av boende i området Norra Mälarstrandens arbetsgrupp VA alternativa lösningar Kommunens sjöförlagda

Läs mer

Enviksbyn. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Enviksbyn. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Enviksbyn Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING... 4 UTBYGGNAD...

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Gemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten

Gemensamt VA. Södra Storskogen. - Avlopp - Sommar/Vintervatten Gemensamt VA Södra Storskogen - Avlopp - Sommar/Vintervatten - Hur går det för Brevik/Bodal och Norra Storskogen? - Vad är status i Södra Storskogen? - Vad kommer ett gemensamt avloppssystem att kosta?

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

Starthjälp för VA-utveckling i Piteå

Starthjälp för VA-utveckling i Piteå Starthjälp för VA-utveckling i Piteå Kan man med kommunalt finansierad VA-rådgivning stödja lokala initiativ att gemensamt ordna vatten- och avloppsförsörjning i omvandlingsområden och samlad bebyggelse

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09

Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Välkommen till information VA-utbyggnad Munga 2016-06-09 Program informationsmöte Munga: Bakgrund till beslut om VA- utbyggnation Principlösning beslutat VA-system Kostnader och regler för anslutning Projektorganisation

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Fo rdjupningstext: Genomsnittlig kostnad fo r utbyggnad av VA som grund fo r anla ggningsavgifter

Fo rdjupningstext: Genomsnittlig kostnad fo r utbyggnad av VA som grund fo r anla ggningsavgifter 1 Fo rdjupningstext: Genomsnittlig kostnad fo r utbyggnad av VA som grund fo r anla ggningsavgifter 1 Beräkning av genomsnittlig kostnad för utbyggnad av VA Grunden för anläggningsavgifterna utgörs av

Läs mer

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN

SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN SAMLADE ERFARENHETER AV KÄLLSORTERANDE SYSTEM ERIK KÄRRMAN Källsorterande system för spillvatten och matavfall erfarenheter, genomförande, ekonomi och samhällsnytta (kommande SVU-rapport) Erik Kärrman,

Läs mer

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering

Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.

Läs mer

Förslag till höjning av VA-taxan 2017

Förslag till höjning av VA-taxan 2017 SIDAN: 1 (9) Förslag till höjning av VA-taxan 2017 FÖRSLAG TILL BESLUT att att att Österåkersvatten föreslår till kommunfullmäktige att besluta om höjning av anläggningstaxan med 10 % från och med 1 januari

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Arbetet pågår - klart 30 sep 2008. Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring? Kvalitetssäkring Hushållsnära avloppsfraktioner Ola Palm Envisys vårmöte Avloppsslam 10 11 juni, 2008 Arbetet pågår - klart 30 sep 2008 Finansiärer i Länsstyrelsen i Stockholms län Svenskt vatten utveckling

Läs mer

Åtgärdsdokument Flen

Åtgärdsdokument Flen Åtgärdsdokument Flen Nummer Åtgärd Rubrik i huvuddokumentet Tidplan Ansvar Kommentar 1 Utreda om hur tidplan för detaljplan och verksamhetsområdebeslut samordnas för att få en effektiv genomförandeprocess,

Läs mer

Utbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö

Utbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö Utbyggnad av allmänt dricksvatten och spillvatten på Skarpö Agenda Presentation av projektmedlemmar Kort om Roslagsvatten Bakgrund Vad är gjort hittills? Vad händer? Hur påverkas du? Frågestund Projekt

Läs mer

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Länsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg

Länsstyrelsen Västra Götalands län 1. Länsstyrelsen om enskilda avlopp. Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg Länsstyrelsen om enskilda avlopp Maria Hübinette, vattenvårdsenheten, Vänersborg maria.hubinette@lansstyrelsen.se Färdiga projekt - RU 51c Västra Götaland Sanering av bristfälliga enskilda avlopp i samband

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Levande kust (2011-2017) Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning?

Levande kust (2011-2017) Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning? Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning? Mats Johansson Ecoloop AB Mats.johansson@ecoloop.se avlopp@balticsea2020.org Levande kust (2011-2017) Motverka övergödning

Läs mer

Sveriges vatten ochavloppsavgifter

Sveriges vatten ochavloppsavgifter Sveriges vatten ochavloppsavgifter En jämförelse mellan 2005-2006 Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. BAKGRUND 3 2. ANLÄGGNINGSAVGIFT OCH BRUKNINGSAVGIFT 3 3. TYPHUS SOM UNDERSÖKNINGSMETOD

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Byggarbetsplats Norrlandet

Byggarbetsplats Norrlandet Byggarbetsplats Norrlandet Välkommen Informationsmöte för fastighetsägare i Utvalnäs och Harkskär Ta lite fika innan du sätter dig! Kontaktpersoner Gästrike Vatten Stefan Hedström, Projektledare VA Jessica

Läs mer

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Miljökontoret Enskilt avlopp Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning Innehåll Inledning 3 Att börja med 4 Från planering till färdigt avlopp 5 1. Sök rådgivning

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Levande kust (2011-2017) 2013-04-29. Torrtoaletter ger också utsläpp - så förbättrar du din latrinhantering. Motverka övergödning och dess effekter

Levande kust (2011-2017) 2013-04-29. Torrtoaletter ger också utsläpp - så förbättrar du din latrinhantering. Motverka övergödning och dess effekter Torrtoaletter ger också utsläpp - så förbättrar du din latrinhantering Marika Palmér Rivera WRS Uppsala AB marika@wrs.se Levande kust (2011-2017) Motverka övergödning och dess effekter Åtgärder på land

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Välkommen till Roslagsvatten

Välkommen till Roslagsvatten Välkommen till Roslagsvatten r o s l a g s vat t e n å r s red o v i s ning 2 0 0 7 Knivsta Vallentuna Österåker Täby Danderyd Vaxholm Ekerö Roslagsvatten AB är ett VA-bolag som ansvarar för den kommunala

Läs mer

Åtgärdsdokument Katrineholm

Åtgärdsdokument Katrineholm Åtgärdsdokument Katrineholm Nummer Åtgärd Rubrik i huvuddokumentet Tidplan Ansvar Kommentar 1 Utreda om hur tidplan för detaljplan och verksamhetsområdebeslut samordnas för att få en effektiv genomförandeprocess,

Läs mer

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen 2 Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp Norrtäljemodellen 3 4 Norrtälje i siffror Globala siffror 56.600 invånare 23.000 pe anslutna till VA 150.000 turister 27.000 fritidsfastigheter 40.000

Läs mer

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp SAMHÄLLSENHETEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Samhällsenheten

Läs mer

Härjedalens kommun har varit oss behjälpliga att distribuera ut materialet så att alla registrerade fastighetsägare skall få sitt exemplar.

Härjedalens kommun har varit oss behjälpliga att distribuera ut materialet så att alla registrerade fastighetsägare skall få sitt exemplar. Till Dig som fastighetsägare på Slagavallen. Med anledning av de pågående diskussionerna gällande Vatten- och Avloppsfrågan på Slagavallen kommer här ett informationsmaterial sammanställt och framtaget

Läs mer

Anläggningsförrättning berörande del av Hensvik 1:85 m fl

Anläggningsförrättning berörande del av Hensvik 1:85 m fl Aktbilaga BE1 Sida 1 Beskrivning 2014-03-27 Ärendenummer AB133531 Förrättningslantmätare Johan Jepson Ärende Anläggningsförrättning berörande del av Hensvik 1:85 m fl Kommun: Norrtälje Län: Stockholm Blivande

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Svartskär/Lisselbo. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp

Svartskär/Lisselbo. Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Svartskär/Lisselbo Utbyggnad av allmänt vatten och avlopp Innehåll BAKGRUND... 2 TIDIGARE HÄNDELSER... 2 VERKSAMHETSOMRÅDE... 3 PRELIMINÄR TIDSPLAN... 4 PROJEKTERING... 4 LEDNINGSRÄTT... 4 UPPHANDLING...

Läs mer

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna!

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte 20140423 Välkomna! Närvarande Rolf Landin, Enhetschef VA Nät drift Kerstin Nyström, Projektledare Vatten och Avlopp Torbjörn

Läs mer

Dagordning för mötet

Dagordning för mötet Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens

Läs mer

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING

VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING VÄGVALSUTREDNING AVLOPPSRENING Varför vägvalsutredning? Denna typ av alternativstudie krävs vid tillståndsprövning, Miljöbalken säger att man ska utvärdera och välja Bästa Möjliga Teknik utifrån de lokala

Läs mer

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3. Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

Läs mer