Kostnader för VA. bebyggelse

Transkript

1 Nr 6 Oktober 2006 Kostnader för VA i omvandlingsområden och gles bebyggelse

2 Kostnader för VA i omvandlingsområden och gles bebyggelse 1

3 Konsulter och författare: Erik Kärrman, Ecoloop, Bo Olin, Naturekonomihuset, samt Mats Johansson och Karin Emilsson på Verna Ekologi AB. ISSN X RTN

4 Förord I den gällande Regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2001, anges behovet av att utarbeta en regiongemensam strategi för hantering av vatten och avlopp (VA) i omvandlingsområden och att tillgången till sötvatten måste beaktas vid permanentning och tillkomst av ny bebyggelse. Denna rapport bidrar med underlag till arbetet med VA i omvandlingsområden i form av nyckeltal för kostnader för gemensam VAförsörjning i olika skalor (enskilt VA, gemensamhetsanläggning, kommunalt VA). Omvandlingsområdena har betydelse för vattenfrågor i regionen, genom det ökade uttag av och belastning på vatten som sker vid permanentning. De har också betydelse för bostadsförsörjningen genom att områdena innebär en bostadspotential för länet. Stockholm i oktober 2006 Teresa Kalisky Projektledare Regionplane- och trafikkontoret 3

5 Innehåll FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND, SYFTE OCH METOD 6 Bakgrund 6 Syfte 7 Metod 7 MODELL FÖR BERÄKNING AV NYCKELTAL 8 Modellutveckling 8 Indata 10 KOSTNADSMODELL FÖR OMVANDLINGSOMRÅDEN 16 Inledning 16 Syfte och förutsättningar 16 Modellöversikt 16 Kostnadsparametrar och kalkylformler 20 Årskostnadskalkyl 28 DISKUSSION 30 Möjliga delar i fortsatt arbete 31 SLUTSATSER 32 REFERENSER 33 BILAGA

6 Sammanfattning Syftet med det projekt som presenteras i denna rapport är att ta fram exempel på hur nyckeltal för kostnader för gemensam VA-försörjning i olika skalor kan beräknas och presenteras. För att kunna göra detta samlades ekonomiska data in så att en helhetsbild av ekonomin för olika VA-anläggningar i omvandlingsområden kunde erhållas. Ekonomiska jämförelser av VA-anläggningar utanför kommunalt VA-område är en viktig fråga vilken inte uppmärksammats mycket tidigare. Detta innebär att den metodik som idag ofta används för att göra kostnadsbedömningar varken är enhetlig eller transparent, d.v.s. rättvisa ekonomiska jämförelser är svåra att göra både ur fastighetsägarens och kommunens perspektiv. Problem och konflikter uppstår ofta då olika intressenter gör egna kostnadsbedömningar utifrån sina egna perspektiv. Slutsatserna från projektet är bland annat att: - planering för vatten och avlopp (VA) i omvandlingsområden kräver en speciell uppsättning nyckeltal som inte helt överensstämmer med de nyckeltal som används inom urbana VA-system. - den datainsamling som skett inom ramen för projektet har gett en god bild av vilka typer av data och aspekter som är realistiska att kunna samla in från verkliga fall. För att samla ihop ett tillförlitligt material som ger generaliserbara resultat om kostnader för olika tekniklösningar eller skalor behöver ytterligare insatser initieras. Utvecklingen av MISTRA-programmet Urban Waters modell för kostnadsbedömning ses som en framkomlig väg för att åstadkomma en modell för att beräkna kostnader för VA i omvandlingsområden. Den kritiska faktorn ligger i att finna tillförlitliga indata. Att enbart jämföra totala kostnader för investering och drift av olika anläggningar kan ge en skev bild av kostnaderna eftersom det skiljer mycket mellan olika anläggningar både vad gäller typen av och kvalitén/säkerheten på de data som redovisas. 5

7 Bakgrund, syfte och metod Bakgrund Ekonomin är långt ifrån den enda, men kanske den mest styrande, aspekten vid val av VA-lösning. Detta gäller både ur ett fastighetsägarperspektiv och ur VAhuvudmannens/kommunens perspektiv. Många konflikter runt VA i omvandlingsområden bottnar i oenigheter om vilka kostnader som kan anses vara rimliga och vem eller vilka som ska stå för dessa kostnader. Kunskapen om VA och särskilt då ekonomiska aspekter av VA är oftast mycket liten bland fastighetsägare och i kommunerna är kunskapen om lokala VA-lösningar ofta begränsad. Då det är lätt att med egna antaganden och val av de kostnader som redovisas ge vitt skilda bilder av ekonomin för olika alternativ för att lösa VA finns det i de flesta situationer stort utrymme för diskussion och meningsskiljaktigheter. I Stockholms län finns ett stort antal omvandlingsområden med VA-problem. Dessa områden ansluts ibland till centrala system och ibland ordnas lokala lösningar. Som underlag för dessa beslut finns ett stort antal aspekter, såsom miljö, organisation, planfrågor, men oftast är det ändå ekonomin som blir den avgörande faktorn. Hur kommunerna och andra aktörer i länet hanterar och kommunicerar kring kostnaderna för åtgärdande av VA är en viktig fråga för hur effektivt länets VA-problem kan åtgärdas. Det finns många som hävdar att det finns ekonomiska fördelar för såväl kommuner som fastighetsägare med att bygga gemensamhetslösningar vilka antingen har lokal rening eller ansluts till kommunalt VA-nät. Idag finns en mångfald av tekniklösningar och olika organisatoriska former för at lösa VA gemensamt i mellanskalan. Erfarenheter visar på att, utöver krav från kommunen/ myndigheterna, ekonomin är den starkaste drivkraften för fastighetsägare att åtgärda undermåliga VA-lösningar. Det saknas emellertid former för att samla in data, göra ekonomiska jämförelser och presentera resultatet på ett enhetligt sätt, så att det visar kostnaderna för såväl fastighetsägarna som för kommunen/va-huvudmannen. Under senaste tiden har kunskapen om kostnader för VA förbättrats markant. MISTRAprogrammet Urban Water har tagit fram en kostnadsmodell baserad på data från programmets modellstäder i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Surahammar. Kostnadsmodellen innehåller nu en databas kring kostnader för VA i urbana system. I utvärderingen av LIP-finansierade enskilda avlopp (Kärrman m.fl. 2005) har kostnader för investering, drift och underhåll tagits fram för kretsloppsanpassade småskaliga system (anläggningar för ett hushåll) som t.ex. urinsorterande system, klosettvattensortering, torra toaletter, filterboxar och minireningsverk. Sammantaget finns det alltså ett dataunderlag tillgängligt vad gäller å ena sidan storskaliga centrala avlopp och å andra sidan enskilda avlopp. Samtidigt saknas sammanställningar av data framförallt kring mellanskalan, d.v.s. sammanhängande områden med bostäder utanför VA-verksamhetsområden. Här finns ingen samlad information kring kostnader för VA, utöver ett antal specifika konsultutredningar vilka ofta tagit fram uppgifter i ett planeringsskede. Det är troligen inte så att data saknas utan snarare att ingen har samlat in och bearbetat investerings- och driftskostnader för etablerade anläggningar. 6

8 Syfte Syftet med projektet är att ta fram exempel på hur nyckeltal över kostnader för VAförsörjning i olika skalor kan beräknas och presenteras. Fokus ligger på VA-försörjning i omvandlingsområden där valet för avloppshantering ofta gäller 1) anslutning till centralt system, 2) anläggande av en gemensamhetsanläggning eller 3) enskilda lösningar för varje fastighet. Ett förslag på modell för beräkning av nyckeltal beskrivs. Modellen baseras i första hand på utförda fall (VA i omvandlingsområden) och i andra hand på utredningar som föregått en utbyggnad av VA i omvandlingsområden. Metod Formulering av nyckeltal Nyckeltal kan användas för beskrivning, uppföljning, utvärdering och styrning av en verksamhet. Nyckeltalens viktigaste användningsområden inom VA har enligt Stahre et al. (2000) hittills varit a) uppföljning av den egna verksamheten med hjälp av tidsserier, b) jämförelser mellan olika VA-verk samt c) analyser för att förklara skillnader mellan olika VA-verk främst på nationell nivå. För att nyckeltalen skall kunna användas för dessa ändamål måste de vara tydligt definierade, få till antalet, enkelt mätbara, kontrollerbara och lätta att förstå även av icke specialister. I denna rapport har vi ambitionen att utveckla en ny typ av ekonomiska nyckeltal som belyser kostnader för VA-försörjning för ett hushåll som är beläget i ett omvandlingsområde utanför tätort. Utveckling av modell och verktyg För att på ett rättvisande och transparent sätt kunna jämföra kostnader för VA i omvandlingsområden med enskild lösning, gemensamhetsanläggning eller anslutning till centrala system krävs nya verktyg vilka är anpassade för olika användare t.ex. kommunala tjänstemän och beslutsfattare samt fastighetsägare och lokala föreningar/organisationer vilka är potentiella huvudmän för VA-anläggningar. Inom detta projekt har det undersökts om det går att vidareutveckla en befintlig kostnadsmodell från MISTRA-programmet Urban Water som rör VA i urban miljö till att gälla VA i omvandlingsområden. Grundstenarna i denna modell kan sedan användas som utgångspunkt för t.ex. fastighetsägare och konsulter/ entreprenörer vilka önskar kunna göra enklare jämförelser på ett mer rättvisande sätt. Indata För utvecklingen av modellen krävs nya data. Datainsamling har skett från utförda anläggningar samt från konsultutredningar. Fokus har lagts på den tidigare typen (utförda anläggningar) eftersom dessa speglar faktiska kostnader, medan konsultutredningar är uppskattningar där facit saknas, eftersom utbyggnaden i allmänhet inte blev precis som i utredningen. 7

9 Modell för beräkning av nyckeltal Modellutveckling I avsnittet Kostnadsmodell för omvandlingsområden finns en handledning till det skisserade verktyget som baseras på MISTRA-programmet Urban Waters kostnadsmodell. Modellen har modifierats för att passa kostnadsjämförelser för omvandlingsområden, där alternativen oftast är 1) anslutning till befintligt kommunalt system, 2) gemensamhetsanläggningar eller 3) enskilda lösningar för varje fastighet. Modellen skall användas vid strategiska vägval rörande VA-system i ett tidigt skede av beslutsprocessen. Modellen kan användas både av kommunala planerare och beslutsfattare och av fastighetsägare/samfälligheter. Verktyget utgörs av en s.k. parametrisk kostnadsmodell, som innehåller erfarenhetsmässiga kostnadsdata avseende investering och drift för ett antal fördefinierade systemkomponenter. För varje komponent finns kostnadsparametrar för vilka det aktuella kalkylobjektets befolkningsdata, areal och verksamhetsvolymer kan appliceras. Användaren kan dessutom lägga in egna kostnadsdata för lokala komponenter som inte finns med i modellen. Modellen kan jämföra högst sex olika systemstrukturer. Det är också enkelt att göra känslighetsanalyser eftersom det är lätt att ändra på grundläggande förutsättningar och göra om beräkningarna. Modellen är i grunden uppbyggd som en nybyggnadskalkyl, d.v.s. den jämför olika nybyggnadsalternativ. För vissa centrala komponenter såsom vattenverk och avloppsreningsverk finns också möjlighet att utforma kalkylen som en utbyggnadskalkyl, där endast marginalkostnader beräknas. Presentationsdelen redovisar kostnader på konsoliderad nivå enligt följande: Tre systemkomponentgrupper: Fastigheter, samfällighet och kommunala anläggningar. Dessutom redovisas totala summor. Per systemstruktur redovisas investeringskostnad och kostnad för drift/underhåll; årliga kostnader i form av kapitalkostnad, driftskostnad och total kostnad. Dessutom redovisas följande nyckeltal (förutsätter att motsvarande data har registrerats): o kostnad per ansluten person o kostnad per anslutet hushåll o kostnad per kbm spillvatten o kostnad per återvunnen mängd fosfor, kalium, kväve och svavel (PKNS) o kostnad per utsläpp av fosfor och kväve (PN) o kostnad per använd energi 8

10 Exempel på resultat som kan beräknas med hjälp av modellen I figur 1 och 2 visas principiellt hur resultaten kan presenteras från modellen för nyckeltalet kostnad per anslutet hushåll. Figur 1 visar ett hushåll i relativt gles bebyggelse långt från tätort med centrala VA-system. Här indikeras att den lägsta årskostnaden uppstår vid enskild lösning med anläggning på tomten. I stort sett hela kostnaden faller på fastighetsägaren som driver sin anläggning själv. Den enda kostnaden kommunen har är för tillståndsgivning och tillsyn. Alternativen att anlägga en gemensamhetsanläggning blir här dyrare, framförallt på grund av att fastigheterna ligger långt från varandra. Anslutningen till centrala system blir ännu dyrare på grund av att långa överföringsledningar måste anläggas. Exempel 1 - gles bebyggelse långt från centralt system Årskostnad (kr/hushåll, år) På fastigheten Gemens.anl. lokal beh. Gemens. anl. central beh. Centralt Kommun Samfällighet Fastighetsägare Figur 1. Exempel 1 på hur kostnader för VA kan variera mellan olika skalor på anläggning samt på hur kostnader fördelas mellan olika aktörer. Exempel 2 visar ett fall med ett relativt tätbebyggt omvandlingsområde som är beläget i närhet av en tätort med centrala system. I det här exemplet föll gemensamhetsanläggningar eller anslutning till centralt system ut som mest kostnadseffektiva. I fallet med gemensamhetslösning faller huvuddelen av kostnaderna på samfälligheten. I det centrala systemet faller huvuddelen av kostnaderna på kommunen som förutsätts driva de centrala systemen. Exempel 2 - Omvandlingsområde i närhet av tätort med centralt VA Årskostnad (kr/hushåll, år) På fastigheten Gemens.anl. lokal beh. Gemens. anl. central beh. Centralt Kommun Samfällighet Fastighetsägare Figur 2. Exempel 2 på hur kostnader för VA kan variera mellan olika skalor på anläggning samt på hur kostnader fördelas mellan olika aktörer. 9

11 I exemplen ovan är det framförallt avstånd mellan hus och avstånd mellan omvandlingsområdet och centralorten som avgör kostnaderna. I verkliga fall kan det givetvis vara andra kritiska faktorer som styr kostnaderna. Det bör noteras att modellen även kan presentera övriga föreslagna nyckeltal som redovisades under Modellutveckling ovan. Indata Den typ av ekonomiska data som efterfrågas som underlag för ekonomiska jämförelser och som behövs som indata till den kostnadsmodell som utvecklas i detta projekt dokumenteras normalt inte på ett sätt som gör dem lätt tillgängliga. Den information/data som efterfrågas om investerings- och driftskostnader för vatten respektive avlopp samt fakta om bl.a. total ledningslängd och antal pumpstationer finns ofta på olika ställen och hos olika personer. Den helhetsbild av kostnaderna som eftersträvas i detta projekt är ofta inte prioriterat på den lokala nivån när väl anläggningen etablerats, fokus ligger då på driftskostnaderna. De tekniska och ekonomiska data som efterfrågats vid intervjuerna har varit: Typ av anläggning (vatten och avlopp) Antal personekvivalenter/fastigheter Antal meter ledning Installationer på fastigheterna Pumpar på fastigheter eller i det gemensamma ledningssystemet Fördyrande omständigheter som exempelvis schaktning, sprängning etc. för ledningsdragning Investerings- och driftskostnader för vatten och avlopp Data har samlats in genom kontakter med tjänstemän i kommuner där det finns många små VA-anläggningar, genom kontakter med projektledaren för ett pågående VA-Forskprojekt som samlar in information om status för C-anläggningar för avloppsrening i landet samt genom en allmän förfrågan till kommuntjänstemän och andra via Hållbarhetsrådets (f.d. IEH) nationella epostlista inriktad på enskilt VA. Dessutom har uppgifter efterfrågats vid presentationer på nationella konferenser och möten. Vi har utifrån detta fått många kontakter och namn på lokala anläggningar vilka sedan har kontaktats. Kvalitet på indata Uppgifterna som lämnas är helt kopplade till respektive uppgiftslämnare och de är sällan eller i princip aldrig verifierade/kontrollerade av någon extern part. Uppgifterna kring investering och drift varierar. Vi har fått alltifrån mycket detaljerade uppgifter till grova uppskattningar. Vilka kostnadsdelar som ingår i de totala kostnaderna varierar också mellan olika anläggningar. I några fall har det varit möjligt att få fram detaljerade uppgifter, medan uppgifterna i andra fall delvis baseras på uppskattningar från uppgiftslämnaren. De data som presenteras i rapporten kommer från både samfälligheter och kommunalt ägda anläggningar. Dessutom finns en enskild fastighetsägare representerad. 10

12 Trots att det insamlade materialet innehåller data från 17 olika anläggningar är det svårt att dra några generella slutsatser. Resultaten i denna rapport bör därför tolkas med försiktighet. Jämförelser försvåras bl.a. av att en del anläggningar byggts till och renoverats i efterhand eller att VA-anläggningen handlats upp tillsammans med andra investeringar/entreprenader. Investerings- och driftdata varierar för olika anläggningar och det har i vissa fall inte gått att få fram en total investeringskostnad. De mest utförliga och tillförlitliga indata som identifierats kommer från relativt nya projekt där den ansvarige/ansvariga för projektering, upphandling och genomförande fortfarande direkt har ansvar för eller arbetar med anläggningen. I vissa fall har det endast varit möjligt att få fram uppgifter om antal personekvivalenter. För att möjliggöra en jämförelse mellan olika anläggningar har vi i dessa fall antagit att varje fastighet inrymmer tre personer. Anläggningar som byggts före år 2000 har omräknats med konsumentprisindex för att få en grov nuvärdesberäkning av investeringskostnaden. Beskrivning av ekonomiska data som har samlats in I Bilaga 1 presenteras ekonomiska data för ett urval av de VA-anläggningar vi fått in data från. Den generella bilden är att de data som lätt kan fås fram varierar mellan olika uppgiftslämnare/va-anläggningar. Det har i vissa fall varit svårt att få in alla de data som önskas för modellen från en och samma uppgiftslämnare, d.v.s. uppgifterna finns på flera ställen/hos flera olika personer. Av de 17 projekt/va-anläggningar som redovisas i bilaga 1 finns i princip bara fullständiga uppgifter kring investering och drift för 2-3 st. Vad gäller övriga anläggningar så saknas någon eller några parametrar, oftast drifts- eller investeringskostnad för vattenförsörjningen. För de flesta anläggningarna finns kostnader för den lokala avloppsreningens investering och den årliga driftskostnaden. Ekonomiska data - dricksvattenförsörjning För 10 av 17 anläggningar finns uppgifter om hur dricksvattenförsörjning är organiserad. För dessa anläggningar är fördelningen följande: Typ av organisation Kommunalt centralt dricksvatten Gemensamhetsanläggning, lokal Brunnar på varje fastighet Blandning av kommunalt centralt system och egen brunn på fastigheten Blandning av lokal gemensamhetsanläggning och egen brunn på fastigheten Antal områden 2 st 4 st 1 st 2 st 1 st Det har varit svårt att få fram investerings- och driftkostnader för dricksvatten. För två områden finns uppgifter om detta i bilaga 1. I två andra fall ingår kostnaderna i uppgivna kostnader för avloppsanläggningen. 11

13 Ekonomiska data - ledningsnät och rening av spillvatten De avloppsanläggningar som presenteras i bilaga 1 fördelas på lokala reningsverk (9 projekt/anläggningar), markinfiltration/markbäddar (3 projekt) och gemensamt ledningsnät för kommunal anslutning (2 projekt). Dessutom redovisas data från en anläggning med filterbäddsteknik, en anläggning med biodamm och en anläggning med kemisk fällning och bevattning. Information kring tekniska data har kunnat specificeras i varierande grad. Ledningsdragning inklusive pumpar är ofta en stor del av kostnaden för en anläggning. Det har dock i många fall varit svårt att få denna kostnad specificerad. Det har i de flesta fall inte varit möjligt att få reda på hur många meter ledning som lagts samt hur många pumpar som installerats och om man varit tvungen att utföra sprängning eller andra fördyrande åtgärder. Flera av anläggningarna har heller inte inkluderat kostnader för ledningsnätet eller också går de inte att särskilja från totalkostnaden. För de två anläggningar som specificerat kostnader för ledningsnät står ledningsnätet för cirka hälften av den totala kostnaden Inv.kostnad (kr) Kullön (minirv + urinsort) Olsnäs (minirv) Eslöv (Minirv) Sandvik (minirv) Anläggning Påryd (infiltration) Vika strand (fällning + bevattn) Kvarn/Nibble (markbädd) Figur 3. Investeringskostnader per fastighet för avloppsrening i några utvalda gemensamhetsanläggningar. Se bilaga 1 för underlagsmaterial. Investeringskostnaderna för några avloppsanläggningar där kostnader för ledningsdragning är exkluderade jämförs i figur 3. Jämförelsen visar att investeringskostnaderna varierar från cirka kr per fastighet till drygt kr per fastighet (fgh). Den dyraste anläggningen, Kullön, har även urinsortering. Ökade investeringskostnader för urinsortering i form av extra ledningsnät och tankar etc. på grund av urinsortering uppskattas av entreprenören till cirka 15 procent i detta fall. Två av anläggningarna i bilaga 1 består enbart av ledningsnät (LTA-system. LTA står för Lätt TryckAvlopp) som dragits fram till kommunens anslutningspunkt. I det ena fallet är anläggningen kommunalt ägd, i det andra tillhör den en samfällighet. Investeringskostnaden för vatten och avlopp var kr/fgh för den kommunala anläggningen och kr/fgh för den anläggning som ägs av en samfällighet. Driftkostnaden för det samfällighetsägda LTA-systemet är cirka 1500 kr/fgh och år. Därutöver tillkommer an- 12

14 slutningsavgift till kommunala nätet med cirka 300 kr/fgh och år. Det kommunalt ägda LTA-systemet har, på grund av att det är så nyanlagt ännu, endast försumbara driftkostnader för kommunen. En anläggning med norsk filtersprayteknik hade en investeringskostnad på cirka kr per fastighet. Driftkostnaden för avloppsanläggningen i åtta områden (där denna kostnad funnits tillgänglig) visas i figur 4. Driftkostnaden varierar mellan cirka 1000 kr per fastighet och år till som mest drygt kr per fastighetsägare och år. Driftkostnad (kr/fgh,år) Olsby (minirv) Olsnäs (minirv) Trummenäs (minirv+urinsort) Mörtfors (minirv) Påryd (infiltration) Borgholm (infiltration) Vika strand (fällning + bevattn) Kvarn/Nibble (markbädd) Figur 4. Driftkostnader för gemensamma avloppsanläggningar beräknat per fastighet och år. Man skulle kunna tänka sig att investeringskostnaden sjunker om huvudmannen är en samfällighet jämfört med en kommunal huvudman eftersom samfälligheten består av privata aktörer som rimligen bör ha starka incitament att pressa kostnaderna. Vad gäller investering är det inte möjligt att se någon skillnad utifrån insamlat underlag för de som drivs av samfälligheter. Däremot verkar driftkostnaderna något lägre för dessa anläggningar. Detta kan bero på att anläggningar ägda av en samfällighet i många fall utför drift och underhåll ideellt medan kommunen har anställd personal som sköter driften. Ekonomiska data från konsultutredningar etc. Utöver de data om samlats in från existerande anläggningar finns det mycket uppgifter och beräkningar av kostnader i VA-utredningar av olika slag, framförallt genomförda av konsulter eller kommunernas VA-utredare, samt i vissa fall även forskningsrapporter. Uppgifterna i dessa är relativt lätta att få tag i och beskriver ofta flera olika alternativ för varje given situation. Vid en eventuell fortsatt utveckling av kostnadsmodellen kan data från konsultutredningar och andra källor fylla i luckor där inte tillförlitliga data från verkliga fall finns att tillgå. VA-utredningar och många av de ekonomiska beräkningar som används idag har en rad svagheter som vi vill erinra om i detta sammanhang: - De är just kostnadsbedömningar, ofta gjorda i ett skede innan projektering påbörjats vilket gör att många platsspecifika förhållanden inte finns med som förutsättningar. 13

15 - De bygger ofta på preliminära bedömningar eller förutsättningar av antal hushåll som ska byggas/anslutas - Driftskostnaderna är ofta mycket schabloniserade - De förutsätter ofta en ideal hantering och planering utan hinder etc. - De har inte alltid tagit hänsyn till de verkliga myndighetskrav som kommer att gälla för situationen. - De utförs enligt den metodik, de bedömningar och avvägningar samt den kunskap som varje utredare har och är därför ofta svåra att jämföra. Det kan vara av intresse att beskriva och samla in data från konsultutredningar för olika typer av tekniklösningar, skalor och organisationsformer, men detta kommer antagligen främst till användning som ett komplement till en bredare kunskapsbas med verkliga kostnader från anläggningar i drift. Erfarenheter från insamling av ekonomiska data Kritiska faktorer som identifierats utifrån de data som samlats in är i första hand att ledningsdragning och pumpstationer är fördyrande och att om antalet fastigheter som är anslutna till VA-anläggningen är litet slår de gemensamma investeringarna i ledningar etc. igenom. En skillnad som ses är att valet av teknisk lösning (t.ex. vilket typ av minireningsverk som installeras) märkbart påverkar investeringskostnaden per hushåll. En annan kritisk faktor som styr kostnaderna är de krav som myndigheterna ställer på anläggningens prestanda. Höga krav innebär ju ofta att det krävs en mer avancerad lösning. Detta har vi emellertid inte kunnat verifiera eller styrka i denna datainsamling eftersom vi inte haft möjlighet att samla in uppgifter om de utsläppskrav som ställs. Osäkerheter i data beror i hög grad på vad som nämnts ovan om att man sällan dokumenterar investeringskostnader eller tekniska data/uppgifter på samma ställe/enhet som driftskostnader. Erfarenheten från denna datainsamling är bl.a. att den kräver relativt mycket tid och personliga kontakter. Detta eftersom endast de som direkt är ansvariga för eller arbetar med VA-anläggningen har kunskap om och tillgång till dessa uppgifter. Ofta finns informationen endast tillgänglig långt ner i organisationen/på lokal nivå och måste inhämtas från varje specifik anläggning. Lärdomar från detta är att det är viktigt att noggrant granska data och göra en bedömning av hur säkra dessa är för varje anläggning. Det är inte nödvändigtvis de kommunala huvudmännen som har det bästa och lättast tillgängliga ekonomiska underlaget. Ytterligare en erfarenhet är att VA-anläggningarna ofta byggs om och till eller rustas upp successivt, vilket gör det svårt att få fram en sammanlagd investeringskostnad för en äldre anläggning. I dessa fall blir då driftskostnaderna en mer relevant jämförande aspekt. En viktig aspekt har varit att skilja på kostnader för olika delar av anläggningen för att förhindra att man försöker jämföra totalkostnader vilka innehåller olika kostnadsdelar. På detta sätt kan jämförelser göras för de delar av system där man har bra data trots att helhetsbilden inte är komplett. 14

16 Arbetet med datainsamling visar att om man vill få en rättvis bild av kostnader för VAanläggningar i denna skala så behövs en betydligt större arbetsinsats och mer grundlig datainsamling än vad som varit möjligt inom detta projekt. 15

17 Kostnadsmodell för omvandlingsområden Inledning Den här modellen är en modifiering och komplettering av en grundmodell som utvecklades som ett ekonomiskt verktyg inom ramen för forskningsprogrammet Sustainable Urban Water Management till hjälp vid strategisk utvärdering av alternativa urbana hållbara VA-system. Grundmodellen har i olika faser utvecklats av José-Ignacio Ramirez på SWECO-VIAK (Ramirez 2001), Bo Olin på Naturekonomihuset AB och Henrik Kant på Göteborgs VA-verk (Olin 2003; 2004). Den här modellen har modifierats för att passa kostnadsjämförelser för omvandlingsområden, där alternativen oftast är 1) anslutning till befintligt kommunalt system, 2) gemensamhetsanläggningar eller 3) enskilda lösningar för varje fastighet. Syfte och förutsättningar Modellen skall användas vid strategiska vägval rörande VA-system i ett tidigt skede av beslutsprocessen. Modellen kan användas både av kommunala planerare och beslutsfattare och av fastighetsägare/samfälligheter. Verktyget utgörs av en s.k. parametrisk kostnadsmodell, som innehåller erfarenhetsmässiga kostnadsdata avseende investering och drift för ett antal fördefinierade systemkomponenter. För varje komponent finns kostnadsparametrar för vilka det aktuella kalkylobjektets befolkningsdata, areal och verksamhetsvolymer kan appliceras. Användaren kan dessutom lägga in egna kostnadsdata för lokala komponenter som inte finns med i modellen. Modellen kan jämföra högst sex olika systemstrukturer. Det är också enkelt att göra känslighetsanalyser eftersom det är lätt att ändra på grundläggande förutsättningar och göra om beräkningarna. Modellen är i grunden uppbyggd som en nybyggnadskalkyl, d.v.s. den jämför olika nybyggnadsalternativ. För vissa centrala komponenter såsom vattenverk och avloppsreningsverk finns också möjlighet att utforma kalkylen som en utbyggnadskalkyl, där endast marginalkostnader beräknas. Modellöversikt Generellt Ekonomiverktyget utgörs av en parametrisk kostnadsmodell byggd i Excel och kan jämföra max. sex olika systemstrukturer Verktyget består av fyra delar: Manöverpanel, Datainmatning, Kalkylmodell och Presentation. Samtliga delar finns i samma arbetsbok. Första delen: Manöverpanel är användarens ingång till hela modellen och därifrån kan användaren via knappar nå olika datainmatningsformulär Användaren skall bara påverka innehållet i kalkyleringen via datainmatningsformulären. Resultatet fås i Presentationen 16

18 I Kalkylmodellen finns ett antal fördefinierade systemkomponenter med kostnadsparametrar vilka med grunddata räknar fram investerings- och driftkostnader. Kalkylmodellen är tillgänglig för användaren men ska inte kunna påverkas direkt utan endast via inmatningsformulären. Användarens grunddata och kalkylförutsättningar registreras i Datainmatning och styr kostnadsberäkningen i Kalkylmodellen. Användaren har möjlighet att lägga till max 10 egna systemkomponenter, för vilka användaren själv beräknar kostnaderna. Manöverpanel Manöverpanelen innehåller ett antal knappar med vars hjälp man kan hoppa till olika inmatningsformulär. Panelen visar också i vilken ordning inmatningen bör ske. Man kan alltid gå tillbaka till tidigare formulär om man vill ändra på indata eller exempelvis utföra en känslighetsanalys. Transporter från anläggningar Fastighetsdata Avloppsreningsverk Kalkylbeskrivning Gemensamma grunddata Från Kalkylmodellen hämtas information till olika typer av förädling i Presentationsdelen. Vattenverk Samfällighet Pumpstationer Transporter från fastigheter Ledningsnät Figur 5. Manöverpanelens knappar 17

19 Datainmatning Datainmatningen omfattar följande inmatningsformulär: Kalkylbeskrivning: Användaren anger kalkylnamn, objekt, beskrivning av alternativa systemstrukturer och kalkylränta. Här finns också möjlighet att ändra inlagda avskrivningstider för de fördefinierade systemkomponenter. Gemensamma grunddata för samtliga systemstrukturer såsom antal fysiska personer, områdets totalyta och vägyta m.m. matas in här. Här kan också anges data för befintliga anläggningar vid utbyggnads- eller marginalkalkyl. I Fastighetsdata beskrivs VA och matavfallsinstallationerna för hushållen för de olika systemstrukturerna. Här anges hur stor procentandel av det totala antalet hushåll som har de olika alternativa installationerna. Procentandelarna används i en separat fastighetskalkyl för att beräkna totala investerings- och driftkostnader. Under denna flik beräknas också teoretiska VA- och avfallsfraktioner utifrån totala antal hushåll, angivna andel och riktvärden för erforderliga flöden med dagens installerade utrustning. Dessa teoretiska värden kan vara vägledande för användaren i det fall faktiska uppmätta siffror saknas. Därefter finns ytterligare inmatningsformulär som vart och ett ger underlag för separata underkalkyler. Dessa inmatningsformulär är Samfällighet, Transporter från fastigheter, Ledningsnät, Pumpstationer, Vattenverk, Avloppsreningsverk och Transporter från anläggningar. Om någon systemkomponent saknas bland de fördefinierade kan användaren definiera upp till 10 egna systemkomponenter och ange avskrivningstid samt investerings- och driftskostnader per systemstruktur för dessa. Detta sker under knappen Egna komponenter på Manöverpanelen. För varje datainmatningsformulär finns anvisningar hur data skall fyllas i. Kalkyl Kalkyldelen (alla flikar som börjar med SL) är låst för användaren. Lösenord: test Har plats för 6 alternativa systemstrukturer Innehåller underkalkyler, huvudkalkyl och årskostnadskalkyl. Såväl underkalkyl som huvudkalkyl hämtar volyms- och kapacitetsuppgifter från datainmatningsdelen Såväl underkalkyler som huvudkalkyl innehåller kostnadsparametrar och fasta formler I kalkylerna beräknas investeringskostnader och årliga kostnader för drift och underhåll I huvudkalkylen finns också plats för av användaren angivna investerings- och driftskostnader för egna systemkomponenter Årskostnader beräknas utifrån angiven generell kalkylränta och angiven avskrivningstid per systemkomponent Varje systemkomponent är åsatt en av följande rapportkoder: F=fastigheter, S=Samfällighetsanläggningar, A=centrala anläggningar och processer. 18

20 Innehållet i modellens kalkyldel. De komponenter som är satta inom parentes blir inte aktuella för omvandlingsområden. Kalkyldelen innehåll Underkalkyler Fastigheter Samfällighet Transporter från fastigheter Ledningsnät (Kväverening) (Rötning och slamhantering) (Återvinningsprocesser) Transporter från anläggningar Egna systemkomponenter 1-10 Huvudkalkyl och årskostnader Fastigheter Samfällighet Transporter från fastigheter Ledningsnät Pumpstationer (Dagvattenanläggningar) Vattenreningsverk Konventionell rening (Kväverening) (Rötning och slamhantering) (Återvinningsprocesser) (Långtidslagring urin) (Förbränning) (Deponi) Transporter från anläggningar Egna systemkomponenter 1-10 Om fastighetsägarna vill jämföra kostnaderna för enskilda avlopp respektive samfällighet med kommunens anslutningsavgifter och brukningstaxor, så kan dessa senare läggas in som kostnader för egna systemkomponenter. Presentation Presentationsdelen redovisar kostnader på konsoliderad nivå enligt följande: Tre systemkomponentgrupper: Fastighet, Samfällighet och Kommunala anläggningar. Dessutom redovisas totala summor. Investeringskostnad och kostnad för drift/underhåll för respektive systemstruktur; årliga kostnader i form av kapitalkostnad, driftskostnad och total kostnad. Dessutom redovisas följande nyckeltal (förutsätter att motsvarande data har registrerats): o kostnad per ansluten person o kostnad per kbm spillvatten o kostnad per återvunnen mängd fosfor, kalium, kväve och svavel (PKNS) o kostnad per utsläpp av fosfor och kväve (PN) o kostnad per använd energi 19